2. Förord
En väl utbyggd infrastruktur är en grundförutsättning för väl fungerande transpor-
ter. Transporter som i sin tur är avgörande för näringslivets utveckling och männis-
kors möjligheter att resa till arbete samt för fritid och rekreation.
Länstransportplanen 2010-2021 har fått ett delvis annat fokus i fråga om priorite-
ringar än planen 2004-2015. Den avgörande skillnaden är ett ökat regionalt fokus
framför ett lokalt, samt ett antal järnvägsrelaterade åtgärder för att vidareutveckla
systemeffekter av Botniabanan, kombiterminalen i Umeå och investeringar i Umeå
hamn med godstransporter över Norra Kvarken. Tunneln genom Umskaret har
säkerställt avbrottsfria transporter efter Europaväg 12 till det svenska järnvägsnätet
och hamnarna i Västerbotten, vilket också påverkat prioriteringarna.
Satsningarna i länstransportplanen kommer att ge en rad positiva effekter i form
av ökad trafiksäkerhet, en bättre miljö, minskat vägslitage, bättre framkomlighet,
regionförstoring och ekonomisk tillväxt. De nya järnvägsrelaterade åtgärderna ger
tillsammans med Botniabanan helt nya förutsättningar att välja järnvägstranspor-
ter/resor som ett alternativ till landsvägstransporter.
Region Västerbotten är starkt bekymrad över den aviserade medelstilldelningen för
bärighetsåtgärder och tjälsäkring i den nationella planen. Detta är ett stort hot mot
framför allt skogs- och gruvnäringen. Ett antal aviserade exploateringar i fjällregio-
nen kommer att förstärka behovet av väl underhållna vägar och förbättrad vägstan-
dard.
Region Västerbotten har arbetat med en mycket öppen planeringsprocess för att
skapa ett så brett engagemang som möjligt i länet. Detta gäller både näringsliv,
kommuner, landsting, trafikverken, övriga myndigheter och olika organisationer. En
effekt av processen är att såväl kunskapen om länstransportplanen, dess roll i pla-
neringssystemet som vad planen inte ska lösa ökat. Både förståelsen för och insikten
om att hårda prioriteringar är oundvikliga har ökat.
Förväntningarna är stora att regering och riksdag avsätter de medel som behövs för
att genomföra planen.
Erik Bergkvist
Regionstyrelsens ordförande
3. Innehåll
1. Länstransportplanen 2010-2021 – sammanfattning ................... 4
.
2 Planens strategi och prioritering .............................................10
2.1 Övergripande strategiska prioriteringar 10
2.2 Andra faktorer som styr 11
2.3 Planens åtgärdsområden och prioriteringar 12
2.4 Prioriteringområden 13
3 Den nationella planen ...........................................................39
4 Bakgrund och syfte ..............................................................44
.
4.1 Bakgrund 44
4.2 Syfte 44
4.3 Processen 45
5 Västerbottens län - beskrivning och funktionsanalys .................47
.
5.1 Näringsliv 47
5.2 Arbetsmarknad och pendling 56
5.3 Befolkning och ortstruktur 58
5.4 Kompetensförsörjning 61
5.5 Samhällsservice 62
5.6 Västerbottens miljö 63
6 Länets transportinfrastruktur .................................................69
6.1 Övergripande om godstransporter 69
6.2 Vägar 70
6.3 Järnvägar 81
6.4 Flyg 86
6.5 Hamnar/sjöfart 87
6.6 Godsterminaler 89
6.7 Regional persontrafik 90
6.8 Samordning av trafikslagen 94
7 Mål i transportsystemplaneringen ...........................................97
7.1 Regionala mål 97
7.2 Nationella mål 98
7.3 EU-mål 99
7.4 Miljömål 99
8 Strategiska systembrister och åtgärdsbehov .......................... 102
8.1 Utgångspunkter 102
8.2 Åtgärder för ett konkurrenskraftigt näringsliv 102
8.3 Åtgärder för bättre fungerande arbetsmarknader 106
8.4 Åtgärder för utvecklad besöksnäring 108
8.5 Åtgärder för förbättrad livsmiljö 109
9 Samlad effektbedömning
..................................................... 110
10 Samlad miljöbedömning ...................................................... 113
10.1 Inledning 113
10.2 Avgränsning 114
10.3 Strategiska vägval 118
10.4 Betydande miljöpåverkan av länstransportplanen 120
11 Samråd, process och uppföljning .......................................... 128
11.1 Samråd 128
11.2 Processen 128
Bilagor: 1 Regeringens uppdrag
2 Beslut om avgränsning av strategisk miljöbedömning, inklusive remissvar
3 Objektsbeskrivning, inklusive effektbedömning
4 Inkommet material från kommuner och andra aktörer
4. 1. Länstransportplanen 2010-2021
– sammanfattning
Infrastrukturinvesteringar Västerbottens målbild
i Västerbottens län stärker Ett mål är att rese-, transport- och
Sverige kommunikationsmöjligheterna är väl
utvecklade inom landsdelen, med de om-
Länstransportplanen syftar till att lyfta givande länen, med EU som helhet och
regionens resurser och stärka förutsätt- världen i övrigt.
ningar att bo i, verka i och besöka Väs-
terbottens län. Det andra målet är att lösningarna
utformas för att ge bästa utfall för till-
Länet lämnar ett stort bidrag till den gänglighet, långsiktig konkurrenskraft,
svenska tillväxten. Ett bidrag som har jämställdhet, trygghet, klimat, hälsa och
goda förutsättningar att öka bland an- landskap.
nat med hjälp av en förbättrad infra-
struktur. Tillgänglighet och god funktion uppnås
dock inte enbart genom att bygga trans-
Näringslivet i Västerbottens län inves- portinfrastruktur och/eller att utveckla
terar. Viktiga tillväxtsektorer i länet är trafikering. Därför är det tredje målet
gruv-, skogs-, energi- och besöksnäring. att utveckla ett väl funderande samspel
Vi har en stark och växande tjänste- mellan regional utvecklingsplanering,
sektor kopplad både till de traditionella fysisk samhällsplanering och transport-
basnäringarna och nya branscher. Länet planering.
har också en viktig tillgång i universitet,
högskolor och lärcentra.
Strategiska investeringar ger nya
Infrastruktur och kommunikationer förutsättningar
överbryggar långa avstånd, stärker Länets funktion är till följd av sitt geo-
näringslivets förutsättningar, skapar en grafiska läge och sin gleshet, 13 procent
bredare, samverkande och mera diffe- av landets yta, starkt beroende av väl
rentierad arbetsmarknad samt ger ett fungerande transportsystem. Under de
större och mera lättillgängligt utbud av senaste åren har ett antal strategiska
utbildning, service och kultur. investeringar gjorts i regionen. Exempel
på detta är Botniabanan, den norska
tunneln genom Umskaret, kombitermi-
nalen i Umeå, Umeå hamn med färje-
förbindelse över Kvarken och bioenergi-
kombinatet i Storuman. Sammantaget
inleder dessa investeringar, tillsammans
med de som prioriteras i länstransport-
planen, en ny epok i länets historia. En
utveckling som också kommer att ge
spridningseffekter utanför länets grän-
ser och som ytterligare stärker motiven
för fortsatta infrastrukturinvesteringar
som till exempel Norrbotniabanan.
5. Nya järnvägsrelaterade åtgärder och män får mer likartade möjligheter
Inom infrastrukturområdet ligger nu till arbete och att arbetsgivarna lättare
fokus på att tillvarata alla nyttor och hittar rätt person till rätt arbetsuppgift.
möjligheter som Botniabanan erbjuder Detta bidrar också till ökad jämställd-
både vad gäller utbytet av människor het.
och gods. I detta ingår att möta upp mot Genom trimning och utveckling av det
våra grannregioners och granländers befintliga vägsystemet i form av framför
investeringar med koppling till våra allt trafiksäkerhetsåtgärder i viktiga
strategiska transportstråk. Våra högst pendlingsstråk, ökar säkerheten för
prioriterade objekt är åtgärder som syf- oskyddade trafikanter och framkom-
tar till att komplettera redan genomför- ligheten för såväl buss som bil. Detta
da infrastruktursatsningar. Avsikten är bidrar också till regionförstoring med
att stimulera och utveckla såväl godstra- nytta för såväl arbetstagare som nä-
fiken som persontrafiken på järnväg och ringsliv. Förbättringarna av pendlings-
att stärka kombinationen mellan lands- stråken uppgår i planen till cirka 300
väg och järnväg. Åtgärder som stärker miljoner kronor.
ekonomi, miljö och välfärd.
Vi förutser även ett ökat behov av sats-
Västerbotten tar genom egna priorite- ningar i fjällområdet med tydlig kopp-
ringar i länstransportplanen ett stort ling till fjällturismen och den planerade
ansvar för att öka systemeffekterna exploateringen. Objekten är inte ännu
av gjorda investeringar. I olika objekt definierade men bör beaktas vid priori-
avsätts i storleksordningen 300 miljoner tering av potter. Planeringssamarbetet
kronor till järnvägsrelaterade åtgärder. mellan trafikverken och regionen behö-
ver utvecklas i denna fråga.
I ett stort län måste stora avstånd
överbryggas – järnväg löser inte Hållbart resande i närmiljön
alla problem Utöver tidigare nämnda systemförstär-
I ett län som Västerbotten kommer väg- kande, trafiksäkerhetshöjande och regi-
systemet även fortsättningsvis ha en av- onförstorande åtgärder är det viktigt att
görande betydelse för att ta tillvara och förbättra förutsättningarna för klimats-
stärka utvecklingskraften i alla delar av mart och jämställt resande i kvinnor,
länet och öka den lokala och regionala mäns och barns närmiljö.
konkurrenskraften. Vidgade arbets-
marknadsregioner innebär att kvinnor Planen innehåller insatser för hållbart
resande i närmiljön både
Totalt i
i form av namngivna prio-
Investeringskategori Objekt Pott
plan riterade objekt och genom
Järnvägsrelaterade utrymme i potter. Exempel
297 0 297 är gång- och cykelvägar,
åtgärder
Varav produktionsstöd 17 0 17 resecentrum och generella
Trafiksäkerhet på väg 275 168 442
kollektivtrafikåtgärder.
Varav produktionsstöd 20 11 31
Drygt 200 miljoner kronor
avsätts för ovan nämnda
Hållbart resande i
97 43 140 insatser.
närmiljön
Varav produktionsstöd 5 0 5
Övrigt 2 112 114
Varav produktionsstöd 0 9 9
Totalt (mkr) 670 99
Figur 1.1:1 Fördelning per kategori av åtgärd i 125-procentsnivån (avrundade värden).
6. Ytterligare insatser av betydelse Planens bidrag till hållbar utveckling
för regionen Länstransportplanen fokuserar på att ta
I det medel som anvisas finns också tillvara och vidareutveckla systemeffekter
möjlighet att söka medfinansiering till av genomförda investeringar som exempel-
miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det vis Botniabanan och den norska tunneln
kommunala vägnätet. Dessa kan också genom Umskaret. Detta är också i linje
innefatta bullerreducerande åtgärder. med de intentioner som regeringen mar-
kerat. Miljöeffekterna bedöms i huvudsak
För att säkerställa persontrafiken över vara positiva
Kvarken anvisas medel under planens
tre första år. Detta utgör en matchning Järnvägsrelaterade investeringarna inne-
av de insatser som görs av den finländ- bär ett väsentligt bidrag mot en hållbar
ska staten. utveckling, där framför allt klimatpåver-
kande utsläpp kan minska genom överfö-
Länets enskilda vägar är av stor bety- ring av såväl gods- som persontransporter
delse för såväl näringsliv som medbor- till järnväg. Samtidigt kan framkomlig-
garna. Länstransportplanen anvisar 1,5 heten på landsväg liksom trafiksäkerhe-
miljoner kronor per år i syfte att förstär- ten förbättras och vägslitaget reduceras.
ka de enskilda vägarna, varav 1 miljon Totalt bedöms länstransportplanen bidra
kronor är medfinansiering till namngiv- till bättre förutsättningar för ett konkur-
na objekt och 0,5 miljoner kronor går till renskraftigare näringsliv och utvecklat
förstärkt driftstöd. arbetsmarknadssamspel. Trafiksäkerhets-
åtgärder är högt prioriterade i planen och
Länstransportplanen ska inte lösa kommer att bidra till ett säkrare, tryggare
alla problem och effektivare trafiksystem i länet. Efter-
Vid sidan av länstransportplanen hante- som trafiksäkerhet också har betydelse för
ras investeringar i järnvägssystemet och hälsan bidrar dessa åtgärder till att upp-
europavägar samt drift och underhåll, fylla relevanta miljömål.
bärighetsåtgärder, tjälsäkringsåtgärder Planen kommer att aktivt bidra till en re-
på hela det statliga väg- och järnvägsnä- gionförstoring, gynnsamt påverka närings-
tet i den nationella planen. livets transportkostnader och bidra till den
I förslaget till nationella planen redovi- ekonomiska tillväxten i såväl Västerbot-
sas för Västerbottens del relativt små tens län som i landet som helhet.
insatser av investeringskaraktär men Det har inte bedömts möjligt att på ett
framför allt orimligt låga nivåer för in- säkert sätt kvantifiera planens miljöeffek-
satser för bärighet och tjälsäkring. Detta ter. Däremot har en riktningsanalys gjorts
skulle innebära dels en omfattande kapi- och denna visar sammantaget att planen
talförstöring dels en allvarlig hämsko har en positiv påverkanseffekt vad gäller
för bland annat den befintliga skogsin- klimatet, obetydlig påverkan på landskapet
dustrin, den växande gruvindustrin och och en viss positiv påverkan på hälsa.
fjällturismen.
125 procentnivån innebär den bästa mål-
Länstransportplanen kommer att bidra uppfyllelsen då den innebär den högsta till-
på ett högst påtagligt sätt till att nå delningen av medel. Prioriteringen är dock
många delmål både för transportplane- upplagd så att de viktigaste åtgärderna
ringen, för den regionala utvecklingspla- kommer först i planen även för 100 procent
neringen, för miljömålsarbetet och för och 75 procentnivån så de ovan beskrivna
den fysiska planeringen. effekterna kan uppnås till viss del. Ge-
nomförandetiden förlängs, och effektnivån
minskar dock som en direkt följd av den
lägre tilldelningen.
6
7. Planförslag Produktionsstöd ingår i de kostnader
I vidstående tabeller redovisas priorite- som redovisas för objekt och potter.
rade åtgärder i tre ekonomiska nivåer. Produktionsstödet uppgår till maximalt
Den inbördes prioriteringen är densam- 9 procent av investeringskostnaden och
ma i de tre nivåerna. Eftersom 125-pro- avser kostnader för utredning, adminis-
centsnivån uppfyller bäst de behov som tration i samband med marklösen, be-
finns i länet, redovisas detta som huvud- ställning och uppföljning.
alternativ i länstransportplanen. Reger-
ingen ska sedan avgöra vilken nivå som
slutligen tilldelas.
Investeringsnivåer i
125% 100% 75%
länsplanen 2010-2021
Namngivna objekt (mkr) 670 578 420
Varav produktionsstöd 42 34 22 Figur 1.1:2 Fördelning av
Avsättning till potter (mkr) 323 216 176 investeringar i Länspla-
Varav produktionsstöd 20 13 11 nen 2010-2021 (avrun-
Totalt (mkr) 993 794 596 dade värden)
Figur 1.1:3 Geografisk fördelning av namngivna investeringsobjekt i 125-procentsnivån
7
8. Investeringsobjekt i
1 % 100 % 7 %
länsplanen 010-01
010- 01- 01- 010- 01- 01- 010- 01- 01-
Prio Objekt Totalt Totalt Totalt
01 017 01 01 017 01 01 017 01
Väg 363 Timotejvägen-Forslun-
1 35 - - 35 35 - - 35 35 - - 35
dagymnasiet
Väg 372, Skelleftehamnsleden-
2 35 - - 35 35 - - 35 35 - - 35
etapp 1
Cirkulationsplats Åsele, väg
3 8 - - 8 8 - - 8 8 - - 8
90/92, inkl. kortare GC-väg
4 Båtasvägen - vidare utredning 2 - - 2 2 - - 2 2 - - 2
Väg 651, Robertsfors-Sikeå,
5 14 - - 14 14 - - 14 14 - - 14
GC-väg
Väg 829, Anderstorp-Stackgrön-
6 15 - - 15 15 - - 15 15 - - 15
nan - etapp 2, GC-väg
Medfinansiering av kollektivtra-
7 fikåtgärder vid Umeå resecen- 38 - - 38 38 - - 38 38 - - 38
trum Ö
Umeå hamn, delfinansiering av
8 20 - - 20 20 - - 20 8 12 - 20
utvecklingsprojekt
Medfinansiering av Skellefteå
9 25 - - 25 25 - - 25 - 25 - 25
resecentrum
Medfinansiering av Umeå rese-
10 20 - - 20 20 - - 20 - 20 - 20
centrum C
Medfinansiering av omlastnings-
11 44 - - 44 15 29 - 44 - 44 - 44
terminal i Stensele
12 Tvärstråket Storuman-Umeå 28 47 - 75 - 75 - 75 - 32 43 75
Väg 363, Forslundagymnansiet-
13 - 25 - 25 - 25 - 25 - - 25 25
Håkmark, GC-väg
Medfinansiering av industrispår
14 - 5 - 5 - 5 - 5 - - 5 5
i Rundvik
Pendlingsstråket Vindeln-Umeå
15 ombyggnad Hissjö, Håkmark, - 80 - 80 - 46 34 80 - - 60 60
Haddingen
Inlandsbanan, diverse åtgärder
16 - 15 - 15 - - 15 15
vid terminalplatser
Väg 372, Skelleftehamnsleden
17 - 21 - 21 - - 21 21
- etapp 2
Delfinansiering av uppgradering
18 av Dåvaspåret för att säkerställa - 16 64 80 - - 80 80
Norrbotniabanestandard
Väg 364 Ljusrotet-Hjoggböle,
19 - 15 15 30 - - 22 22
trafiksäkerhetsåtgärder
Väg 372, Skelleftehamnsleden
20 - - 23 23
- etapp 3
Väg 620, ny anslutning till Bots-
21 - - 22 22
marksvägen
Väg 365, Lycksele tätort, trafik-
22 - - 21 21
säkra passager
Väg 522, Sörmjöle-Åhedeån,
23 - - 9 9
GC-väg
Väg 637, väg 363-Tavelsjö by,
24 - - 9 9
GC-väg
Totalt objekt (Mkr) 16 670 6 179 17 7 1 1 1 0
010- 01- 01- 010- 01- 01- 010- 01- 01-
Avsättning till potter Totalt Totalt Totalt
01 017 01 01 017 01 01 017 01
Gång- och cykelvägar 40 40 80 - 32 32 64 - 24 24 48
Hastighetshöjande åtgärder på
10 10 10 30 10 10 10 30 10 10 10 30
det regionala vägnätet
Hållplatser för kollektivtrafik
2 2 2 6 1 1 2 4 1 1 2 4
längs statliga vägar
Trafiksäkerhetsåtgärder, inklusive
6,5 8 8 22,5 2 4 4 10 3 3 2 8
rastplatser
Marknadsanpassning och risk 1,3 12 73,4 86,7 3,5 12,6 11,2 27,3 7 6,7 6,7 20,4
Medfinansiering till kollektivtra-
1,2 2 2 5,2 - 2 4 6 2 2 2 6
fikåtgärder
Medfinansiering till kollektivtra-
- 16 16 32 - 12 13 25 - 12 12 24
fikanläggningar
Medfinansiering till miljö- och
trafiksäkerhetsåtgärder i det 3,2 16 16 35,2 - 10 14,5 24,5 2 4 4 10
kommunala vägnätet
Persontrafikstöd, färjeförbindel-
7,5 - - 7,5 7,5 - - 7,5 7,5 - - 7,5
sen över Kvarken 2010-2012
Åtgärder längs enskilda vägar 6 6 6 18 6 6 6 18 6 6 6 18
Totalt potter (mkr) 7,6 11 17, 0 9,6 96,7 16, , 6,7 6,7 17,9
Summa potter och
namngivna objekt 0 6 6 99 6 69 69 79 19 0 0 96
(Mkr)
varav produktions-
1 9 0 9 0 0
stöd
Figur 1.1:4 Planförslag 125-, 100- respektive 75-procentsnivå (avrundade summeringar)
9. Samlad miljöbedömning Samlad effektbedömning
I länsplanen prioriteras insatser som Direktiven till länstransportplanerna
stärker Botniabanans systemeffekter anger att de samhällsekonomiska kal-
och därmed övergången mot fler kli- kylerna ska ha stor betydelse, men det
matsmarta resor och godstransporter, anges också att de kan kompletteras av
trafiksäkerhetsåtgärder som gynnar ytterligare bedömningar av åtgärdernas
målet om förbättrad hälsa, kollektiv- betydelse.
trafiksatsningar samt andra åtgärder Den samhällsekonomiska nyttan för alla
som bidrar till fler gång- och cykelvä- objekt, där sådan kalkyl har genomförts,
gar. Den sammantagna riktningen på är i de flesta fall negativ. Det finns dock
länstransportplanen som helhet är en inte sådan kalkyl genomförd för alla
tydlig prioritering av ett mer hållbart objekt.
samhälle där åtgärderna även kan bidra
till en ökad tillväxt och ett livskraftigt Storleken på trafikflöden ger stort ge-
Västerbotten. nomslag i den samhällsekonomiska
kalkylen. Länets trafikflöden är dock
Den genomförda riktningsanalysen visar förhållandevis låga på varje delsträcka,
att en majoritet av åtgärderna i planen vilket påverkar kalkylerna mycket i ne-
är steg 3 åtgärder, begränsad förbätt- gativ bemärkelse. Detta är extra tydligt
ringsåtgärder av befintlig infrastruktur. i objekten längs Skelleftehamnsleden,
Kombinerat med åtgärdernas fokus på en väg som räknas till Sveriges 100
kollektivtrafik, systemstödjande åtgär- farligaste. Alla objekt där har en negativ
der med anledning av Botniabanans nytta enligt kalkylen, trots att trafiksä-
förverkligande, gång- och cykelvägar har kerheten för alla trafikanter beräknas
länsplanen en tydlig riktning mot ett öka markant.
mer hållbart samhälle.
Därför bedöms icke värderbara effekter
Avsaknaden av direkta steg 1 och steg och ytterligare bedömningar vara vikti-
2-åtgärder i planen innebär inte en gare i detta fall än vad direktiven nor-
avsaknad av steg 1 och 2-effekter genom malt anger.
planens objekt. Den omfattande sats-
ningen på järnvägsrelaterade åtgärder, Utifrån detta perspektiv bedöms
medfinansieringen till kollektivtrafik- länstransportplanen som helhet positiva
åtgärder och utbyggnaden av gång- och effekter på samhällsekonomin, tillgäng-
cykelstråk i länet bedöms ge en tydlig ligheten för människor och gods samt
positiv attitydeffekt som främjar ett ett väsentligt bidrag för att uppfylla de
hållbart resande i närmiljön. transportpolitiska målen om ett långsik-
tigt hållbart transportsystem.
Skillnaden mellan de tre olika planni-
våerna; 75 procent, 100 procent och 125
procent, är betydande om man jämför de
tilldelade medlen. De tre nivåerna prio-
riterar alla tydligt satsningar som leder
till ett mer hållbart samhälle. Medeltill-
delningen skiljer sig mellan de tre nivå-
erna, annars är den största skillnaden
mellan nivåerna hur potterna fördelas.
9
10. 2 Planens strategi och prioritering
2.1 Övergripande Västerbottens målbild
Ett mål är att rese-, transport- och
strategiska kommunikationsmöjligheterna är väl
prioriteringar utvecklade inom landsdelen, med de om-
givande länen, med EU som helhet och
Länstransportplanen syftar till att lyfta världen i övrigt.
regionens resurser och stärka förutsätt-
ningar att bo i, verka i och besöka Väs- Det andra målet är att lösningarna
terbottens län. utformas för att ge bästa utfall för till-
gänglighet, långsiktig konkurrenskraft,
Länet lämnar ett stort bidrag till den jämställdhet, trygghet, klimat, hälsa och
svenska tillväxten. Ett bidrag som har landskap.
goda förutsättningar att öka, bland an-
nat genom en förbättrad infrastruktur. Tillgänglighet och god funktion uppnås
dock inte enbart genom att bygga trans-
Näringslivet i Västerbottens län inves- portinfrastruktur och/eller att utveckla
terar. Viktiga tillväxtsektorer i länet är trafikering. Därför är det tredje målet
gruv-, skogs-, energi- och besöksnäring. att utveckla ett väl funderande samspel
Vi har en stark och växande tjänste- mellan regional utvecklingsplanering,
sektor kopplad både till de traditionella fysisk samhällsplanering och transport-
basnäringarna och nya branscher. Länet planering.
har också en viktig tillgång i universitet,
högskolor och lärcentra. Strategiska investeringar ger nya
Infrastruktur och kommunikationer förutsättningar
överbryggar långa avstånd, stärker Länets funktion är till följd av sitt geo-
näringslivets förutsättningar, skapar en grafiska läge och sin gleshet, 13 procent
bredare, samverkande och mera diffe- av landets yta, starkt beroende av väl
rentierad arbetsmarknad samt ger ett fungerande transportsystem. Under de
större och mera lättillgängligt utbud av senaste åren har ett antal strategiska
utbildning, service och kultur. investeringar gjorts i regionen. Exempel
på detta är Botniabanan, den norska
tunneln genom Umskaret, kombitermi-
nalen i Umeå, Umeå hamn med färje-
förbindelse över Kvarken och bioenergi-
kombinatet i Storuman. Sammantaget
inleder dessa investeringar, tillsammans
med de som prioriteras i länstransport-
planen, en ny epok i länets historia. En
utveckling som också kommer att ge
spridningseffekter utanför länets grän-
ser och som ytterligare stärker motiven
för fortsatta infrastrukturinvesteringar
som till exempel Norrbotniabanan.
10
11. 2.2 Andra faktorer som 2.2.1 Länsplanens
styr miljöavgränsning
Miljöbedömningen genomförs i två etap-
Länstransportplanen är en del i ett per. En miljöbedömning av den regio-
större strategiskt planeringsarbete som nala systemanalysen har genomförts
kontinuerligt pågår på både regional under 2008. Systemanalysen har gjorts
och nationell nivå. De åtgärdsområden gemensamt för Västerbottens, Norrbot-
som länsplanen lyfter fram har tydliga tens, Jämtlands och Västernorrlands län
kopplingar till andra län, den nationella och omfattar hela transportsystemet i
och den internationella nivån. Bland regionen som behandlas på en översikt-
annat uppdelningen mellan det statliga lig nivå. Den avgränsning som har gjorts
infrastrukturansvaret och kommuner för miljöbedömningen av den gemensam-
och landstingets ansvar för det kommu- ma systemanalysen fokuserade framför
nala vägnätet och den regionala kol- allt på Klimatpåverkan men miljö-
lektivtrafiken. Statens ansvar för infra- bedömningen behandlade även översikt-
strukturen är i sin tur uppdelat mellan ligt Människors hälsa och Landskap.
den nationella infrastrukturplanen och Avgränsningen för miljöbedömningen av
länstransportplanen. länstransportplanen vidgas alltså något.
Förutom de prioriteringar som görs på Systemanalysens miljöbedömning har
en högre nivå påverkas även länsplanen vidareutvecklats och fördjupats un-
av redan tagna strategiska beslut och der arbetet med länstransportplanen.
åtgärdsprogram, bland annat den re- Länstransportplanens miljöbedömning
gionala utvecklingsplanen, länsplanen koncentreras på de frågor som påver-
2004-2015 och hastighetsrevisionen. kar urvalet av åtgärder i planen utifrån
Regeringens direktiv styr planens in- den betydande miljöpåverkan som kan
riktning genom att peka ut ett antal mål bli följden av enskilda objekt eller den
och krav på arbetet med planen. Redan sammantagna effekten av en viss åt-
påbörjade objekt innebär begränsningar gärdstyp. Planens sammantagna miljö-
i hur planen kan utformas, eftersom konsekvenser bedöms också på en över-
medel redan är förbrukade/bortlovade. siktlig nivå
Ytterligare satsningar kan dessutom be- Syftet med en avgränsning är att kon-
hövas för att de påbörjade åtgärdernas centrera arbete med miljöbedömningen
fulla nytta ska nås. Planens inledande på de frågor som är mest relevanta för
år påverkas även av hur det fysiska pla- den aktuella planen eller programmet.
neringsläget för objekten är. Det är en- Utgångspunkten för att bedöma vad
dast de objekt där planeringen är långt som kan vara betydande miljöpåverkan
framskriden som kan vara aktuella för i länstransportplanen är vilka miljöut-
genomförande under planens inledande maningar som transportsektorn har
år. ett stort delansvar för att lösa och hur
urvalet av åtgärder i planen kan på-
verka dessa. Avgränsningen behandlar
vad miljökonsekvensbeskrivningen ska
innehålla samt dess omfattning och de-
taljeringsgrad.
Innehållet i en länstransportplan fram-
går av 3-4 §§ förordningen (1997:263)
om länsplaner för regional transportin-
frastruktur. Bedömningsanalysen utgår
från de nationella miljökvalitetsmålen
11
12. och de regionala delmålen till dessa, 2.3 Planens
samt hur miljösituationen i länet förhål-
ler sig till målen. Särskild hänsyn har åtgärdsområden och
då tagits till transportsystemets bety- prioriteringar
delse för miljösituationen.
De tre områden som utifrån den genom- 2.3.1 Övergripande
förda analysen bedöms kunna medföra
betydande miljöpåverkan är klimat, För att visa så många av länsplanens
hälsa och landskap. Den miljöbedömning investeringsobjekt som möjligt presente-
och effektbeskrivning som görs i planen ras planen baserat på den högsta inves-
fokuserar på de åtgärder som planen har teringsnivån. Detta gör det möjligt att
rådighet över och har fokus på Väster- tydligt visualisera var de olika investe-
bottens län. ringsnivåernas gränser dras och förenk-
lar den övergripande prioriteringen.
• Klimatpåverkan
Västerbottens länsplan omfattar:
• Påverkan på människors hälsa av
luftföroreningar, risker för olyckor med • 992 miljoner kronor vid 125 procent
transport av farligt gods, föroreningar • 794 miljoner kronor vid 100 procent
av dricksvatten och bullerstörningar.
• 595 miljoner kronor på 75 procent.
• Påverkan på landskapet, exempel-
vis påverkan på landskapsbilden, samt Investeringsobjekten i planen delas upp
natur-, kulturmiljö- och friluftsvärden. i namngivna objekt och i pottindelade
områden. I de pottindelade områdena
De tre områdena har också utpekats i definieras en årlig kostnad som placeras
avgränsningen av miljöbedömningen för på investeringsobjekt inom respektive
den nationella, transportslagsövergri- åtgärdsområde. Investeringsobjekt inom
pande infrastrukturplanen. åtgärdsområden som är aktuella för pot-
ter identifieras endast för planens inle-
2.2.2 Användningen av dande år.
fyrstegsprincipen. Andelen av den totala länsplanen som
Fyrstegsprincipen är en metod att finna läggs i potter är högre på de lägre inves-
lösningar på upplevda problem i trans- teringsnivåerna.
portsystemet som inte är mer omfat-
Länsplanens investeringar är jämnt
tande, och därmed miljöpåverkande, än
fördelade över hela planperioden med
nödvändigt. Vid valet av åtgärder har
cirka 300 miljoner kronor per fyraårspe-
fyrstegsprincipen tillämpats enligt kapi-
riod. Den inledande perioden, 2010-2013
tel 10.4
har fler identifierade investeringsobjekt,
men dess pottvolym minskar med mot-
svarande storlek.
Det finns ett antal identifierade åtgärder
som ligger utanför planen på den högsta
investeringsnivån. För att dessa skall bli
aktuella krävs ytterligare finansiering,
samt även i vissa fall ytterligare utred-
ning.
1
13. Produktionsstöd 2.4 Prioriteringområden
Produktionsstöd för Vägverkets arbete
med förstudier, vägutredningar, arbets- Länstransportplanen har tre huvudsak-
planer, bygghandlingar och byggledning liga prioriteringsområden:
är beräknat till i genomsnitt 9 procent
• Järnvägsrelaterade åtgärder
av kostnaden för respektive objekt om
ingen sådan fysisk planering är genom- • Trafiksäkerhetsåtgärder på väg
förd och minskar schablonmässigt bero-
ende på hur långt objektet kommit i den • Hållbart resande i närmiljön
fysiska planeringsprocessen. Nedan beskrivs de konkreta åtgärderna
Kostnad för produktionsstöd är pålagt under dessa rubriker. I de angivna kost-
på samtliga namngivna objekt. Vad naderna ingår produktionsstödet i det
gäller potterna inkluderas stödet i den fall detta är aktuellt. Objektens priori-
summa som finns angiven i planen.. tetsordning i planen som helhet anges i
För Länsplanens nivå 125 procent upp- parentes.
går produktionsstödet till 60,5 miljoner
kronor. Motsvarande summa är 45,5
2.4.1 Järnvägsrelaterade
miljoner kronor för 100 procent och 44 åtgärder
miljoner kronor för 75 procent. Planen omfattar åtta objekt som är järn-
vägsrelaterade. Omfattningen är totalt
2.3.2 Planens bidrag till håll-
297 miljoner kronor, varav 17 kronor är
bar utveckling produktionsstöd.
I länsplanen prioriteras insatser som
stärker Botniabanans systemeffekter Medfinansiering till
och därmed övergången mot fler kli- kollektivtrafikåtgärder vid Umeå
matsmarta resor och godstransporter, resecentrum Ö (prioritet 7)
trafiksäkerhetsåtgärder som gynnar Funktionen gällande utformning kopp-
målet om förbättrad hälsa, kollektivtra- lingen mellan universitetet och det nya
fiksatsningar samt andra åtgärder som resecentrat Umeå Östra, bussarnas
bidrar till fler gång- och cykelvägar. Den angöring vid NUS samt ambulansernas
sammantagna riktningen på länstran- utryckningsvägar är idag bristfällig.
sportplanen som helhet är en tydlig prio-
ritering av ett mer hållbart samhälle där Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens
åtgärderna även kan bidra till en ökad Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder
tillväxt och ett livskraftigt Västerbotten. i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-
pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga
Investeringskategori Objekt Pott
Totalt i för att lösa behoven.
plan
Järnvägsrelaterade Föreslagen åtgärd är att skapa bättre
297 0 297
åtgärder funktion för stadens största busstermi-
Varav produktionsstöd 17 0 17 nal där i stort sett samtliga regional-
Trafiksäkerhet på väg 275 168 442 bussar, lokalbussar och landstingets
Varav produktionsstöd 20 11 31 sjuktransporter angör samt att skapa
Hållbart resande i
97 43 140
en ny tillfart för de akuta ambulans-
närmiljön transporterna.
Varav produktionsstöd 5 0 5
Övrigt 2 112 114 Åtgärden innebär positiva effekter för
Varav produktionsstöd 0 9 9 klimat och trafiksäkerhet. Effekterna
Totalt (mkr) 670 99 på buller och landskapspåverkan be-
döms som obetydliga.
Figur 2.1:1 Fördelning per kategori av åt-
gärd i 125-procentsnivån. Åtgärdens kostnad i planen är 37,5
1
14. miljoner kronor och är ett medfinansie- ökningen ligger exempelvis nya bussy-
ringsprojekt där länsplanen maximalt tor, större gemensamt väntutrymme,
finansierar halva projektkostnaden. informationssystem för buss, en flytt och
Åtgärdens totala kostnad är 75 miljoner anpassning av Järnvägsallén för att få
kronor. så stora ytor som möjligt att tillgå samt
nytt bussgods.
Umeå hamn, delfinansiering av Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens
utvecklingsprojekt (prioritet 8) Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder
Medfinansiering till ett projekt med i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-
Umeå kommun som huvudman där pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga
medel från EU:s strukturfond Mål 2 för att lösa behoven.
kommer att sökas. Projektet består av
en rad åtgärder inom Umeå hamnområ- Effekterna av ett nytt resecentrum blir
det. Exempelvis rätning av E12/järnväg kraftigt ökad samordning av befintliga
(Nynäskurvan) vid Hillskär för att und- transportslag och av anslutande trafik,
vika oljecisternerna, uppgradering av vilket får stora positiva konsekvenser
färjekajen och ny omlastningsterminal. för det framtida kapacitetsutnyttjandet.
Vägverket och Banverket har angivit Den regionala utvecklingen gynnas när
att de avser att ur den nationella planen bättre förutsättningar för hållbart re-
medverka med finansiering. sande skapas och ett nytt resecentrum
syftar även till att effektivisera gods-
Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens hanteringen och skapa förutsättningar
Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder till konkurrenskraftiga och miljövänliga
i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci- transporter. Detta bidrar till att nä-
pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga ringslivets konkurrenskraft och attrakti-
för att lösa trafikeringsbehoven. vitet kommer att öka. Ett väl fungeran-
Åtgärden innebär positiva effekter för de resecentrum bidrar till en förbättrad
klimat och trafiksäkerhet. Effekterna på leveranssäkerhet, sänkta transportkost-
buller bedöms som obetydliga. Åtgärden nader och högre transportkvalitet.
har en negativ landskapspåverkan. Åtgärden innebär positiva effekter för
Åtgärdens kostnad för planen är 20 klimat och trafiksäkerhet. Effekterna på
miljoner kronor och är ett medfinansie- buller och landskapspåverkan bedöms
ringsprojekt där länsplanen bekostar 17 som obetydliga.
procent av kostnaden. Åtgärdens totala Den förbättrade trafikslagsövergripande
kostnad är cirka 117 miljoner kronor. samordningen och logistiken bidrar till
arbetet med att nå de regionala miljömå-
Medfinansiering av Umeå len. Ett fullt utbyggt resecentrum skulle
Resecentrum C (prioritering 10) effektivisera persontrafiken, rationali-
Till trafikstarten på Botniabanan 2011 sera godstrafiken och därmed minska
behöver Umeå C anpassas till de nya miljöbelastningen.
krav som ställs i och med ökad tågtrafik,
Satsningen medför vidare ökad trafik-
ökat antal resande etc.
säkerhet och en förbättrad livsmiljö.
Föreslagen åtgärd att befintlig regio- Ett väl planerat resecentrum integrerat
nalbusstation ska flyttas över till andra i den centrala stadsbilden ger en ökad
sidan Järnvägsallén och samordnas med trygghet och säkerhet vid nyttjandet av
det nya resecentrumet för tåg. Denna allmänna transporter.
nya ambition innebär bland annat myck-
Effektiva och samordnade persontran-
et god samordning av de två transport-
sporter medför också ökad tillgänglighet
slagen samt samordningsvinster kring
för alla män och kvinnor i alla åldrar.
den fortsatta driften av anläggningen. I
1
15. Umeå C skapar nya möjligheter att nå Tvärstråket Storuman-Umeå
samhällsservice, arbete, kultur- och (prioritet 12)
fritidsaktiviteter och utbildning, oavsett Föreslagna åtgärder syftar till att möj-
kön. liggöra en attraktiv persontrafik i första
Åtgärdens kostnad för planen är 20 hand Umeå-Lycksele, för att i en senare
miljoner kronor och är ett medfinansie- etapp även inkludera Storuman. Även
ringsprojekt där länsplanen bekostar 50 förbättrade förutsättningar för utökad
procent av kostnaden. Åtgärdens totala godstrafik på tvärbanan Hällnäs-Lyck-
kostnad är cirka 40 miljoner kronor. sele ingår med främst kapacitetshöjande
åtgärder. Exempel på mer detaljerade
åtgärder presenteras nedan.
Medfinansiering av
omlastningsterminal i Stensele Hastighetshöjande åtgärder längs
(prioritering 11) tvärbanan Hällnäs-Lycksele
Föreslagen åtgärd är att lokalisera en
Restiden mellan Hällnäs och Lycksele är
modern intermodal omlastningsterminal
idag 56 minuter beroende på nuvarande
där två Europavägar och två järnvägar
STH på 70 km/h samt hastighetsbe-
möts, för att möjliggöra omlastning från
gränsningar. Spårets tekniska standard
väg till järnvägstransport av gods.
begränsar den högsta möjliga hastighe-
Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens ten till 100 km/h.
Steg 4: nyinvesteringar och större om-
Genom mindre plankorsningsåtgärder,
byggnadsåtgärder. Fyrstegsprincipens
siktröjning och justering av rälsförhöj-
steg 1-3 bedöms ej vara tillräckliga för
ning i kurvor (cirka 30 procent av kur-
att lösa behoven.
vorna) på sträckan Hällnäs-Lycksele
I Inlandsbanans godstrafikutredning, kan restiden minska med cirka 9 minu-
genomförd av KTH, identifierades av- ter. Med hänsyn till spårets tekniska
saknaden av omlastningsterminal i standard begränsas den högsta möjliga
Storuman. Utredningen fastställde att hastigheten efter åtgärderna till 100
platsen vid Tvärbanan var den optimala km/h.
för lokalisering av ny lättkombiterminal.
Åtgärder vid resecentrum i Storu-
Omlastningsterminalen blir en hörnsten man, Lycksele, Vindeln, ny hållplats
för ytterligare näringslivsutveckling och (perrong) Vännäsby samt ombygg-
utan den riskerar utvecklingen av bioen- nad av plankorsning i Vännäsby.
ergiklustret i Storuman och ytterligare
Planerade åtgärder inkluderar bland
industrietableringar att utebli. En stor
annat höjning av perrong, markering
kund finns redan på plats och en omlast-
av skyddszon, sittplatser, förbättring av
ningsterminal ger möjlighet att knyta
plattformsövergång, komplettering av
ytterligare transportintensiv verksam-
skyltar och trafikinformationsutrustning
het till området. Området kan utveck-
i Lycksele.
las till ett bioenergikluster, ”Storuman
Biopark”, där nya ytor kan skapas. Väderskydd på plattformen, sittplatser,
komplettering av skyltar, komplettering
Åtgärden innebär positiva effekter för
av trafikinformationsutrustning och
klimat och trafiksäkerhet. Effekterna på
interaktiv trafikinformationsterminal
buller och landskapspåverkan bedöms
i Vindeln. Tre plankorsningar föreslås
som obetydliga.
vidare byggas om till planskilda i syfte
Åtgärdens kostnad i planen är 44 miljo- att främst höja trafiksäkerheten och
ner kronor, varav 3,6 miljoner kronor är framkomligheten.
produktionsstöd.
1
16. I Vännäsby är målet att bygga en ny rådet i Rundvik. Transportvägar byggs
hållplats (perrong) samt borttagande av skilt från infartsväg till samhället. An-
plankorsning i anslutning till väg E12. läggningen kan utföras allmänt tillgäng-
lig.
De samlade åtgärderna inryms i Fyr-
stegsprincipens Steg 3: begränsade om- Föreslagen åtgärd innebär ett relativt
byggnadsåtgärder i befintlig infrastruk- omfattande utökat markanspråk, efter-
tur och 4: nyinvesteringar och större som 700 meter ny järnväg ska anläggas,
ombyggnadsåtgärder. Fyrstegsprinci- huvudsakligen genom skogs- och indu-
pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga striområde. Åtgärden inryms i Fyrstegs-
för att lösa trafikeringsbehoven. principens Steg 4: nyinvesteringar och
större ombyggnadsåtgärder. Fyrstegs-
Åtgärden innebär positiva effekter som principens steg 1-3 bedöms ej vara till-
på ökad, klimat och trafiksäkerhet såväl räckliga för att lösa trafikeringsbehoven.
som ökad tillgänglighet och kortare
restider. Effekterna på buller och land- Industrispåret ger stora positiva miljöef-
skapspåverkan bedöms som obetydliga. fekter, eftersom omfattande omflyttning
av gods från vägtransport till järnväg
Åtgärdens kostnad i planen är 75 miljo- möjliggörs. Positiva effekter sker även i
ner kronor, varav 6,2 miljoner kronor är trafiksäkerhet som en följd av minskad
produktionsstöd. trafikintensitet. I anslutning till spåret
kommer ökade bullernivåer att tillkom-
Medfinansiering av industrispår i ma, samtidigt minskar bullernivåerna
Rundvik (prioritet 14) med den mängd lastbilar som motsvarar
Rundviksområdet ligger cirka 5 kilome- den överflyttade godsmängden. Åtgär-
ter söder om Nordmaling och är ett väl- den innebär positiva effekter för klimat
etablerat industriområde med tre större och trafiksäkerhet. Dock skapas nega-
industriföretag. Idag transporteras stora tiva effekter för buller och lanskapspå-
mängder gods, både råvara och föräd- verkan.
lade produkter, bland annat 260 000 m3
trävaror. Lastbilstransporterna till och Projektet delfinansieras genom länstran-
från Masonite uppgår till cirka 2 800 sportplanen med 5 miljoner kronor, va-
lastbilar per år. Ambitionen finns hos fö- rav 0,4 miljoner kronor är produktions-
retagen att hantera större mängder gods stöd. Åtgärdens totala kostnad bedöms
med järnvägstransporter. Initialt skulle till 25 miljoner kronor.
godsvolymer i storleksordningen 150 000
ton per år kunna flyttas från lastbils till Inlandsbanan, diverse åtgärder vid
järnvägstransport genom en industri- terminalplatser (prioritet 16)
spårsanslutning till Botniabanan. Längs Inlandsbanan finns ett antal
stationer, linjeplatser och befintliga
Botniabanans mötesstation i Rundvik terminaler som efter upprustning kan
är förberedd för en industrispårsanslut- tillgodose skogsbolagens behov av ut-
ning. Nordmalings kommun, SCA och lastningsmöjligheter av såväl rund-
Masonite har i ett gemensamt projekt virke som flisade skogsbränslen. För att
översiktligt projekterat ett förslag på skogsbruket i inlandet ska få tillgång till
godsterminal med anslutning till Botnia- den stora marknaden i Mellansverige för
banan. skogsbränsle krävs effektiva järnvägs-
Den föreslagna åtgärden innebär ny- transporter.
byggnad av cirka 700 meter industrispår Med stigande dieselpriser och högre
med lastmöjlighet utmed hela ytan. miljökrav blir regionala transporter av
Elektrifiering utförs första delen av skogsråvaror och skogsbränslen på järn-
anläggningen. Utformningen medger väg från inlandet till kust allt mera in-
utbyggnad i andra etapp mot hamnom-
16
17. tressant. Denna nya efterfrågan kräver Volymökningarna har prognosticerats
terminaler för omlastning och flisning av bli drygt 30 procent med järnvägsan-
bränslen. slutning och nya aktörer inom området.
30-70 procent av dagens godsvolymer be-
Inom ramen för 15 miljoner kronor ryms döms som överflyttningsbara till järnväg
prioritering av två terminaler. Lämp- om en spåranslutning upprättas.
liga terminaler för upprustning finns i;
Sorsele industriområde, Storuman/Vin- Ny järnväg skulle dras genom idag
lidsberg (eventuell samordning med obruten mark, till stor del skogsmarker.
kombiterminal i Stensele), Vilhelmina Genom att säkerställa att den komman-
(ombyggnad av befintlig malmterminal) de Norrbotniabanan inte kräver ett yt-
och Dorotea (upprustning av terminalen terligare, parallellt spår, bidrar insatsen
vid Storbergets industriområde alterna- till att minska miljöpåverkan genom en
tivt före detta Doroteasågen). att förstärkt barriäreffekt uteblir. Detta
är av stor betydelse då järnvägsspåret
Föreslagna åtgärder sker i anslutning behöver förläggas genom tätortsnära
till existerande industriområden el- skog. Åtgärden avser därför även att
ler terminalbyggnader och inryms i säkerställa en geometrisk standard som
Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade möjliggör Norrbotniabanetrafik.
ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-
struktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens
bedöms ej vara tillräckliga för att lösa Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder
trafikeringsbehoven. i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-
pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga
Åtgärden innebär positiva effekter för för att lösa behoven.
klimat och trafiksäkerhet. Effekterna på
buller och landskapspåverkan bedöms Åtgärden innebär positiva effekter för
som obetydliga. klimat, buller, trafiksäkerhet och land-
skapspåverkan. Förbättringarna i trafik-
Åtgärdens kostnad i planen är 15 mil- säkerheten kring Dåva industriområde
joner kronor, varav ingen del går till gäller särskilt anslutningen till E4. En
produktionsstöd. satsning på ett industrispår med högre
standard gör det möjligt att vid en ut-
Delfinansiering av uppgradering byggnad av Norrbotniabanan nyttja ex-
av Dåvaspåret för att säkerställa isterande spår och inte bygga ytterligare
Norrbotniabanestandard (prioritet ett spår i området.
18)
Dåva industriområde, beläget cirka 1 Åtgärdens kostnad i planen är 80 mil-
mil nordost om Umeå, saknar idag helt joner kronor, varav 6,6 miljoner kronor
järnvägsanslutning. Detta medför att är produktionsstöd. Ytterligare 20 mil-
samtliga ingående och utgående gods- joner kronor finns inlagt i Norrbottens
flöden sker med lastbil. Totalt handlar länstransportplan. Total kostnad för åt-
det om 400 000 ton biobränslen och olika gärden bedöms till 100 miljoner kronor.
slags avfall.
Samtliga aktörer inom området före-
språkar en järnvägsanslutning och
ser volymökningar i samband med en
anslutning. Även nyetableringar inom
området är aktuella om en järnvägsan-
slutning upprättas.
17
18. 2.4.2 Trafiksäkerhets- pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga
för att lösa behoven.
åtgärder på väg
Planen omfattar nio objekt som avser Åtgärdens kostnad i planen är 35 miljo-
trafiksäkerhetsåtgärder på väg. Omfatt- ner kronor, varav 1,5 miljoner kronor är
ningen är totalt 275 miljoner kronor, produktionsstöd
varav 20 kronor är produktionsstöd.
Cirkulationsplats Åsele, väg 90/92,
Väg 363 Timotejvägen- inkl. kortare GC-väg. (prioritet 3)
Forslundagymnasiet (prioritet 1) Väg 92 (Vännäs - Dorotea, 18 mil) och
Väg 363 är ett av de viktigaste pend- väg 90 (Meselefors - Härnösand, 28 mil)
lingsstråken i Västerbotten och vägen korsar varandra i utkanten av Åsele.
trafikeras tidvis mycket intensivt av lätt Korsningen är olycksdrabbad med tidvis
såväl som tung trafik. begränsad framkomlighet.
Sträckan mellan Timotejvägen och For- Båda vägarna är regionalt och lokalt
slundagymnasiet/Hippologum går paral- viktiga transportleder för persontrafik
lellt med Västerslätt industriområde och och tunga transporter. Korsningen har
Umeås nya godsbangård (NLC) som är ett stort trafikflöde (cirka 1 800 ÅDT)
stora start-/målpunkter. med hög andel avsvängande trafik.
Hastigheten längs sträckan är idag 70 Nuvarande vägar har en bredd på 7,5-9
km/h med en varierande vägbredd på meter med skyltad hastighet på 50 km/
8-13 meter. Sträckan har ett antal kors- h, förutom delar av väg 92 som succes-
ningar som saknar separat fält för vän- sivt ökar till 110 km/h väster om kors-
stersvängande trafik, vilket stundtals ningen. Vid mätningar har en majoritet
ger långa köer och en ojämn trafikrytm. av fordonen för hög hastighet.
Föreslagen åtgärd är att vägen ges en I anslutning till Åsele tätort saknas
enhetlig bredd på 9 meter och att be- separerade körbanor för oskyddade tra-
fintliga trevägskorsningar utan refug fikanter och de trafikerar därför vägen
(Rälsvägen och Fläktvägen) förses med för resor till centrum, bostad och andra
refuger. Korsningen vid Kabelvägen målpunkter i närområdet. Gångväg
förses med en cirkulationsplats och den finns längs bron över älven.
existerande cirkulationsplatsen vid Ti- Föreslagen åtgärd är att anlägga en
motejvägen utvidgas. Två nya bussfickor mindre cirkulationsplats i korsningen
planeras. väg 90/väg 92, kombinerat med cirka
Föreslagen åtgärd sker längs existe- 200 meter ny GC-väg med kantsten,
rande väg och innebär inte ett utökat breddning av existerande GC-del över
markanspråk. Byggnationen inleddes bron samt två säkra passager i plan över
2009 i anslutning till byggnationen av vägen i anslutning till cirkulationsplat-
Umeås nya godsbangård (som är en del sen och värdshuset.
av NLC). Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens
Föreslagen åtgärd ger en jämnare tra- Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder
fikrytm och innebär positiva effekter för i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-
trafiksäkerheten. Effekterna på klimat, pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga
buller och landskapspåverkan bedöms för att lösa behoven.
som obetydliga. Föreslagen åtgärd ger en jämnare tra-
Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens fikrytm och innebär positiva effekter för
Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder trafiksäkerheten. Effekterna på klimat,
i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci- buller och landskapspåverkan bedöms
som obetydliga
1
19. Åtgärdens kostnad i planen är 8 miljo- Etapp 1 - Cirkulationsplats Ris-
ner kronor, varav 0,7 miljoner är pro- bergskorsningen (prioritet 2)
duktionsstöd.
Föreslagen åtgärd är korsningsåtgärd i
form av cirkulationsplats, GC-portar för
Väg 372 Skelleftehamnsleden, tre oskyddade trafikanter samt miljöåtgär-
etapper (prioritet 2, 17 och 20) der.
Järnvägsleden, väg 95 väster om E4 och
väg 372 mellan Skellefteå och Skellef- Cirkulationsplatsen planeras ha ett kör-
tehamn, är regionens viktigaste trans- fält med 7 meters bredd samt 0,5 meter
portled i östvästlig riktning. Vägen har breda vägrenar. Cirkulationsplatsens
till större delen en vägbredd på 13 meter radie blir 20 meter.
med en skyltad hastighet på 70 km/h Föreslagen åtgärd ger en jämnare tra-
förutom vid Mullbergskorsningen där fikrytm och innebär positiva effekter för
hastigheten är 50 km/h. trafiksäkerheten. Effekterna på klimat,
Väg 372 är mycket olycksdrabbad med buller och landskapspåverkan bedöms
många allvarliga olyckor, oftast i kors- som obetydliga
ningar. Stora brister finns i trafiksäker- Åtgärdens kostnad i planen är 34,5 mil-
heten för alla trafikantslag. Framkom- joner kronor, varav 2,8 miljoner kronor
ligheten på väg 372 är i anslutning till är produktionsstöd.
vissa korsningar begränsad.
Etapp 2 - Cirkulationsplats Östra
Aktuella korsningar är av typen tre- el- Leden (prioritet 17)
ler fyrvägskorsningar med separata
körfält för svängande trafik. Ingen av Föreslagen åtgärd är korsningsåtgärd i
korsningarna är ljusreglerad eller med form av cirkulationsplats, GC-portar för
planskild korsningsmöjlighet för oskyd- oskyddade trafikanter samt miljöåtgär-
dade trafikanter. Flera av korsningarna der.
saknar tydlig vägmarkering för oskyd-
Cirkulationsplatsen planeras ha ett kör-
dade trafikanter.
fält med 7 meters bredd samt 0,5 meter
Längs sträckan finns avsnitt där biltra- breda vägrenar. Cirkulationsplatsens
fiken har stor miljöpåverkan på närlig- radie blir 20 meter.
gande bebyggelse. Miljökonsekvens-
Föreslagen åtgärd ger en jämnare tra-
beskrivning finns för de föreslagna
fikrytm och innebär positiva effekter för
korsningsåtgärderna och nedanstående
trafiksäkerheten. Effekterna på klimat,
korsningar är aktuella för cirkulations-
buller och landskapspåverkan bedöms
platser. Ytterligare kompletterande
som obetydliga
åtgärder kan vara aktuella inom ramen
för åtgärderna. Åtgärdens kostnad i planen är 21 miljo-
ner kronor, varav 1,7 miljoner kronor är
Åtgärderna inryms i Fyrstegsprincipens
produktionsstöd.
Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder
i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci- Etapp 3 - Cirkulationsplats Svedje-
pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga vägen (prioritet 20)
för att lösa behoven.
Föreslagen åtgärd är korsningsåtgärd i
form av cirkulationsplats, GC-portar för
oskyddade trafikanter samt miljöåtgär-
der.
Cirkulationsplatsen planeras ha ett kör-
fält med 6 meters bredd samt 0,5 meter
breda vägrenar. Cirkulationsplatsens
radie blir 30 meter.
19
20. Föreslagen åtgärd ger en jämnare tra- Alternativ åtgärd innebär en helt ny
fikrytm och innebär positiva effekter för väg genom i huvudsak skogsmark/hyg-
trafiksäkerheten. Effekterna på klimat, gesmark. Dragningen sker dessutom
buller och landskapspåverkan bedöms genom motionsspår och i anslutning till
som obetydliga villaområden. Åtgärden innebär ökade
barriärreffekter för boende vid den nya
Åtgärdens kostnad i planen är 23 miljo- anslutningen till väg 363 och de oskyd-
ner kronor, varav 1,9 miljoner kronor är dade trafikanterna måste beaktas vid
produktionsstöd. planering av vägdragningen. Samtidigt
minskar bullernivån och trafikeringen
Väg 620, Ny anslutning till längs nuvarande dragning genom sam-
Botsmarksvägen (prioritet 21) hället.
Väg 620 ansluter till väg 363 i Vindeln
och är en regionalt viktig näringslivs- Åtgärden innebär positiva effekter för
väg. Vägen har ett stort trafikflöde fram buller och trafiksäkerhet. Små/inga ef-
till korsningen (1100-1600 ÅDT). Aktuell fekter finns för klimat och landskapspå-
sträcka har en vägbredd på 6,5 meter, verkan.
med skyltad hastighet på 90 km/h som Åtgärdens kostnad i planen är 22 mil-
övergår till 50 km/h i anslutning till joner kronor, varav 1,8 miljoner kronor
samhället. är produktionsstöd. Vägutredning pågår
Vägen går idag genom samhället och och flera alternativ finns. Investerings-
det finns ingen separering mellan tung kostnaden kan bli lägre.
trafik och oskyddade trafikanter.
Pendlingsstråket Vindeln-Umeå,
Föreslagen åtgärd är antingen trafiksä- ombyggnad Hissjö, Håkmark,
kerhetsåtgärder längs nuvarande väg, Haddingen (prioritet 15)
bland annat korsningsåtgärder och GC- Hastigheten längs sträckan är i huvud-
åtgärder. Åtgärden inryms i Fyrstegs- sak 90 km/h med kortare delsträckor av
principens Steg 3: begränsade ombygg- 70 respektive 50 km/h. Vägen trafikeras
nadsåtgärder i befintlig infrastruktur. dagligen av och upp till 3000 fordon.
Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej Vägbredden är 6-7 meter och sträckan
vara tillräckliga för att lösa behoven. är en del av länets viktigaste transport-
Alternativ åtgärd är en nysträckning av och pendlingsstråk. Trafiksäkerheten
vägen där väg 620 fortsätter framåt vid längs vägen är dålig och successiva
Karlsgård och ansluter till väg 363 vid hastighetssänkningar har genomförts,
korsningen Häradsvägen/väg 363. Med vilket inneburit ökade restider.
detta alternativ krävs inga GC-åtgärder Föreslagna åtgärder är plan- och pro-
vid nuvarande väg. Åtgärden inryms i filjustering samt breddning av vägen
Fyrstegsprincipens Steg 4: nyinveste- längs befintlig sträckning. Mellan His-
ringar och större ombyggnadsåtgärder. sjö och Haddingen planeras en förbifart
Fyrstegsprincipens steg 1-3 bedöms ej och breddning av existerande väg. Delar
vara tillräckliga för att lösa trafikerings- av väg 363 norr om Hissjö planeras bli
behoven. lokalväg och GC-väg. Åtgärden inryms
Föreslagen åtgärd sker längs existe- i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade
rande väg och innebär marginellt utökat ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-
markanspråk. Trafiksäkerheten stärkts struktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2
i anslutning till vägen och tillgänglighe- bedöms ej vara tillräckliga för att lösa
ten förbättras till ortens idrottsanlägg- behoven.
ning.
0
21. GC-projektet mellan Forslundagymna- befintlig sträckning. Nysträckning före-
siet fram till Håkmark, med planerad slås öster om byn Lappvattnets tätaste
byggstart år 2009 har samband med befolkning för att undvika korsningar
detta projekt. och utfarter för genomfartstrafik. Di-
mensionerande hastighet är idag 90
Föreslagen åtgärd innebär ökat mar- km/h.
kanspråk vid breddning av väg, samt
nydragning genom skog- och jordbruks- Föreslagna åtgärder innebär större
mark norr om Hissjö. I anslutning till utrymme åt oskyddade trafikanter längs
Hissjö finns ett vattenskyddsom-råde. vägen. I Långviken föreslås en ny gång-
Den nya sträckningen bedöms dock och cykelport med anslutande gång- och
inte påverka täkten mer än nuvarande cykelvägar söder om korsningen med
sträckning. väg 836 mot Östra Falmark.
Planerade åtgärder bedöms innebära Föreslagna åtgärder innebär ett utökat
ökad trafiksäkerhet för de oskyddade markanspråk vid breddning av vägen. I
trafikanterna i anslutning till samt synnerhet vid byn Lappberget där ny-
förbättrade restider för arbetspendling sträckning öster om byn planeras. Delar
och godstrafik. Bullernivån längs den av den befintliga vägen vid Lappvattnet
nya sträckningen kommer att öka, ni- forslas bort och åkermark återskapas,
vån inne i Hissjö samhälle kommer att vilket minskar det totala markansprå-
minska när trafiken leds förbi. ket. De delar av befintlig väg som blir
kvar används som GC-stråk. Detta inne-
Åtgärden innebär positiva effekter för bär en ökad tillgänglighet och minskade
buller och trafiksäkerhet. Små/inga ef- bullernivåer genom Lappvattnet längs
fekter finns för klimatpåverkan. Projek- den gamla sträckningen.
tet innebär negativ landskapspåverkan
då ytterligare mark tas i anspråk av Genom byn Lappvattnet föreslås en ny
förbifarten. sträckning av väg 364 strax utanför den
tätaste bebyggelsen vilket medför att
Åtgärdens kostnad i planen är 80 miljo- enskilda utfarter och korsningar mins-
ner kronor, varav 6,6 miljoner kronor är kar framkomligheten för genomfartstra-
produktionsstöd. fiken. En ombyggnad av befintlig sträck-
ning vid dessa byar medför stora intrång
Väg 364 Ljusrotet-Hjoggböle, på tomtmark och fastigheter.
trafiksäkerhetsåtgärder (prioritet 19)
Nuvarande väg är mellan 6,5-7 me- Åtgärden innebär positiva effekter för
ter bred, har dålig profilstandard med trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns
svackor, randbebyggelse med många för klimatpåverkan och buller. Projektet
utfarter och få omkörningsmöjligheter. innebär negativ landskapspåverkan då
Den tillåtna hastigheten varierar mel- ytterligare mark tas i anspråk av förbi-
lan 50 och 90 km/h med djupa diken och farten.
branta slänter längs vägen. Stora brister Åtgärdens kostnad i planen är 30 mil-
i trafiksäkerheten för oskyddade trafi- joner kronor, varav 2,5 miljoner kronor
kanter finns längs delar av sträckan. är produktionsstöd. Samtliga åtgärder
Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens bedöms inte rymmas inom de avsatta
Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder medlen, föreslagna åtgärder kommer att
i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci- behöva begränsas.
pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga
för att lösa behoven.
Ombyggnad och breddning av vägen till
7,5 meter bred körbana och 0,75 meter
bred vägren föreslås, i huvudsak längs
1
22. Väg 365, Lycksele tätort, trafiksäkra 2.4.3 Hållbart resande i
passager (prioritet 22) närmiljön
Vägen är en förbindelseled mellan Åsele
(92) - Lycksele - Glommersträsk (95). Planen omfattar sex objekt som avser
Vägen används för person såväl som hållbart resande i närmiljön. Omfatt-
godstransporter. En förstudie finns ningen är totalt 97 miljoner kronor,
framtagen. varav 5 miljoner kronor är produktions-
stöd.
Längs sträckan finns flera målpunkter,
exempelvis camping, djurpark och bad- Väg 363, Forslundagymnasiet-
park. Djurparken och campingen vid Håkmark, GC-väg (13)
Lyckseles norra infart lockar sommartid Hastigheten längs sträckan är i huvud-
många turister och vägen används som sak 90 km/h, med inledande och avslu-
turistväg. tande sträcka med 70 km/h. Vägen nytt-
Befintlig utformning av väg 365 mellan jas för pendlingstrafik mellan Umeå och
väg 360 och Norräng skapar en otrygg exempelvis Hissjö, Tavelsjö och Vindeln.
trafiksituation för oskyddade trafikanter Trafiken är tidvis tät med många tunga
längs sträckan. De oskyddade trafikan- fordon, på aktuell del har trafikmäng-
terna är hänvisade till att samsas med den uppmätts till cirka 3000 fordon per
biltrafiken längs vägen på grund av att dygn.
det delvis saknas gång- och cykelväg. På Föreslagen åtgärd är att anlägga en 11
flera platser saknas även säkra kors- kilometer lång och 2,5 meter bred sepa-
ningspassager. rat gång- och cykelbana mellan Hippo-
Föreslagna åtgärder är att anlägga en logum och Hissjö. Sträckan delas in i tre
GC-väg mellan Timmervägen och Ljung- etapper; Hippologum -Tjälamark, Tjäla-
vägen. En sträcka på 500 meter som mark-Håkmark och Håkmark-Hissjö. En
separeras från trafiken med kantsten. GC-port planeras i Tjälamark samt fyra
Fyra stycken GC-passager anläggs med busshållsplatser längs med sträckan.
mittrefug och skyltning. En förhöjd Projektet har samband med Tvärstrå-
korsning (eventuellt en cirkulations- ket Vindeln – Umeå. Åtgärden inryms i
plats) planeras vid Storgatan för att Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade
sänka hastigheten på sträckan. Åtgär- ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-
den inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: struktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2
begränsade ombyggnadsåtgärder i be- bedöms ej vara tillräckliga för att lösa
fintlig infrastruktur. Fyrstegsprincipens behoven.
steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för Planerade åtgärder innebär inget utökat
att lösa behoven. markanspråk och syftar huvudsakligen
Planerade åtgärder innebär inget utökat till att höja trafiksäkerheten för oskyd-
markanspråk och syftar huvudsakligen dade trafikanter på sträckan. Åtgärden
till att höja trafiksäkerheten för oskyd- innebär positiva effekter för trafiksäker-
dade trafikanter på sträckan. Åtgärden het. Små/inga effekter finns för land-
innebär positiva effekter för trafiksäker- skapspåverkan, klimatpåverkan och
het. Små/inga effekter finns för land- buller.
skapspåverkan, klimatpåverkan och Åtgärdens kostnad i planen är 25 miljo-
buller. ner kronor, varav 1,1 miljoner kronor är
Åtgärdens kostnad i planen är 21 miljo- produktionsstöd.
ner kronor, varav 1,7 miljoner kronor är
produktionsstöd.
23. Väg 651, Robertsfors-Sikeå, GC-väg Väg 829, Anderstorp-Stackgrönnan-
(prioritet 5) etapp2, GC-väg (prioritet 6)
Befintlig utformning av väg 651 mellan Väg 829 från E4 längs Skellefteälvens
Robertsfors och Sikeå skapar en otrygg södra strand ut till Stackgrönnan tra-
trafiksituation för oskyddade trafikanter fikeras av 1 500-2 700 fordon per dygn.
längs sträckan. De oskyddade trafikan- Längs väg 829 finns idag befintlig GC-
terna är hänvisade till att samsas med väg fram till vårdcentralen och Fäbodga-
biltrafiken längs vägen på grund av att tan. Från Fäbodgatan och vidare österut
det saknas gång- och cykelväg. Vägbe- till Stackgrönnan saknas idag GC-väg.
lysning finns idag för delar av sträckan.
I den befintliga trafiksituationen delar
Vägens bredd varierar mellan 6,5 till 7,3 de oskyddade trafikanterna vägutrym-
meter, med en trafikmängd per dygn på met med biltrafiken, vilket ökar otrygg-
cirka 1800 fordon, varav cirka 180 for- heten och olycksrisken längs sträckan.
don är tung trafik. Den aktuella sträckan är skolväg för
barnen i området och busshållplatserna
Passage av E4 sker idag i plan i befintlig är utformade som körbanehållplatser
fyrvägskorsning, med en trafikmängd (utan ficka), vilket är en trafiksäker-
närmare 4 000 fordon, vilket innebär hetsmässigt dålig lösning. Väg 829 har
stora säkerhetsrisker för särskilt de många fastighetsanslutningar vilka av
oskyddade trafikanterna. Samåknings- några har branta anslutningar utan
parkeringen vid E4 har mycket hög vilplan. De många och ibland branta
nyttjandegrad. anslutningarna leder till lägre trafiksä-
Föreslagen åtgärd är att anlägga GC- kerhet vid påfart.
väg med en längd om 4,2 kilometer. Föreslagen åtgärd är att bygga GC-väg
Längs vägen planeras för en GC-port mellan korsningarna 829/Fäbodgatan
samt belysning för hela sträckan. Åtgär- och 829/Grönnanvägen, en sträcka
den inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: på 7,4 kilometer. Hela den planerade
begränsade ombyggnadsåtgärder i be- sträckningen är på vägens norra sida.
fintlig infrastruktur. Fyrstegsprincipens Där utrymme finns utformas GC-vägen
steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för som friliggande från vägen. Vid trånga
att lösa behoven. passager separeras GC-vägen från väg
Föreslagen åtgärd sker i huvudsak ge- 829 med kantsten. Två gångpassager i
nom skogsmark och innebär visst ökat plan anordnas vid Stackgrönnans skola
markanspråk. Åtgärden bidrar till ökad och en vid väg 839/Bergsbybron.
trafiksäkerhet för oskyddade trafikan- Bussfickor projekteras längs sträckan.
ter mellan Robertsfors och Sikeå samt Nedanför Byberget samordnas fastig-
möjliggör en övergång från bil till cykel hetsutfarter. Vid vattendraget Små-
för trafikanter till pendlarparkeringen älvarna anläggs en separat bro för gång-
vid E4. Åtgärden innebär positiva effek- och cykeltrafiken. Åtgärderna inryms i
ter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade
finns för landskapspåverkan, klimatpå- ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-
verkan och buller. struk-tur. Fyrstegsprincipens steg 1-2
Åtgärdens kostnad i planen är 13,6 mil- bedöms ej vara tillräckliga för att lösa
joner kronor varav 0,6 miljoner kronor behoven.
är produktionsstöd. Föreslagna åtgärder innebär utökat
markanspråk i redan exploaterat om-
råde. Föreslagna åtgärder innebär högre
trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter
och boende i området. Tillgängligheten
24. till kollektivtrafik, skola och fritidsakti- Effekterna av ett nytt resecentrum blir
viteter ökar. Åtgärden innebär positiva kraftigt ökad samordning av befintliga
effekter för trafiksäkerhet och klimat- transportslag och av anslutande trafik,
påverkan. Små/inga effekter finns för vilket får stora positiva konsekvenser
landskapspåver-kan och buller. för det framtida kapacitetsutnyttjandet.
Den regionala utvecklingen gynnas när
Åtgärdens kostnad i planen är 15 miljo- bättre förutsättningar för hållbart re-
ner kronor, varav 0,6 miljoner kronor är sande skapas och ett nytt resecentrum
produktionsstöd. syftar även till att effektivisera gods-
hanteringen och skapa förutsättningar
Medfinansiering Skellefteå till konkurrenskraftiga och miljövänliga
resecentrum (prioritet 9) transporter. Detta bidrar till att nä-
Dagens trafiklösningar i Skellefteå har ringslivets konkurrenskraft och attrakti-
brister och det finns stora möjligheter vitet kommer att öka. Ett väl fungeran-
att förbättra situationen. Den befintliga de rese-centrum bidrar till en förbättrad
busstationen har betydande kapacitets- leveranssäkerhet, sänkta transportkost-
problem, GC-vägar till och från buss- nader och högre transportkvalitet.
stationen är dåligt planerade och tra-
fikproblem uppstår ofta i samband med Den förbättrade trafikslagsövergripande
rusningstrafik. Nyttjandegraden är idag samordningen och logistiken bidrar till
låg och samordningen mellan transport- arbetet med att nå de regionala miljö-
slagen är starkt eftersatt. målen. Ett fullt utbyggt Resecentrum i
Skellefteå skulle effektivisera person-
Föreslagen åtgärd är renovering/ny- trafiken, rationalisera godstrafiken och
byggnation av Skellefteå resecentrum. därmed minska miljöbelastningen.
Lokalisering ska vara så att det både
ansluter till befintligt centrum och Norr- Satsningen medför vidare ökad trafik-
botniabanans framtida dragning genom säkerhet och en förbättrad livsmiljö.
staden. I etapp 1 samordnas busstrafi- Ett väl planerat resecentrum integrerat
ken och i samband med att Norrbotnia- i den centrala stadsbilden ger en ökad
banan anläggs byggs etapp 2 av rese- trygghet och säkerhet vid nyttjandet av
centrum Skellefteå. De båda etapperna allmänna transporter.
samlokaliseras och bildar tillsammans Effektiva och samordnade persontran-
ett komplett resecentrum. Skellefteå sporter medför också ökad tillgänglighet
resecentrum ska samordna befintliga för alla män och kvinnor i alla åldrar.
och nya transportslag (bland annat fjärr- Resecentrum Skellefteå skapar nya möj-
och lokalbussar, taxi och järnväg). Re- ligheter att nå samhällsservice, arbete,
secentrumet ska skapa förutsättningar kultur- och fritidsaktiviteter och utbild-
för effektiva persontransporter och en ning, oavsett kön.
rationell regional godshantering.
Åtgärden innebär positiva effekter för
Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens trafiksäkerhet och klimatpåverkan.
Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgär- Små/inga effekter finns för landskapspå-
der i befintlig infrastruktur. Åtgärden verkan och buller.
har dock en spännvidd som inkluderar
Fyrstegsprincipens steg 1-2 eftersom Åtgärdens kostnad för planen är 25
ett effektivare Resecentrum förbättrar miljoner kronor och är ett medfinansie-
förutsättningarna för ett effektivare ringsprojekt där länsplanen bekostar 50
nytt-jande av befintlig infrastruktur och procent av kostnaden. Åtgärdens totala
påverkar valet av transportmedel. kostnad är cirka 50 miljoner kronor.
Inga medel finns avsatta till produk-
tionsstöd.
