Årsberättelsen sammanfattar Cancerfondens verksamhet under ett år med redovisningar, reportage, intervjuer och fakta.

1. Cancerfondens årsberättelse 2009
Det här är Cancerfonden
Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.
Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas
av cancer.
Cancerfonden är en fristående ideell insamlings-
organisation med fokus på forskningsfinansiering
och opinionsbildning. Cancerfonden är den enskilt
största finansiären av svensk cancerforskning och
finansierar varje år cirka 400 forskningsprojekt.
Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt
beroende av testamenten och gåvor från privatperso-
ner och företag.
Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?
Bli Livsviktig
Våra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya fram-
steg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga.
Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kan
pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direkt
på vår webbplats.
Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se
Årsberättelse 2009
Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59
Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se

2. Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2009 Marie Hammargren, Cancerfonden
Projektledare Lena Biörnstad, Cancerfonden
Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB
Foto Melker Dahlstrand, sid 2, 3, 8, 13, 19, 31, 32 • Bengt Westermark, sid 11 • Åke Ericson, sid 29 • Ulf Berglund, omslag
Illustrationer Anna Larsson Andrén, alla utom sid 21 • Gunilla Elam, sid 21
Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Form och produktion Curt Lundberg
Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfon- Korrektur Birgitta Hessulf
dens årliga kampanj mot prostatacancer – Sveriges vanligaste cancerform. Tryck PAR AB

3. 2009 i korthet
Totalt 433 miljoner kronor samlades in under året.
Intäkter från testamenten uppgick till 171 miljoner kronor.
27 miljoner kronor av de insamlade medlen kom från Svenska PostkodLotteriet.
Rekordsumman 375 miljoner kronor fördelades till cancerforskning i Sverige.
1 100 ansökningar om forskningsanslag inkom till Cancerfondens forskningsnämnd.
1 statlig utredning om en nationell cancerstrategi lades fram.
16 landsting av 21 kallade alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografi.
Cancerfondens informations- och stödlinje hade 6 300 kontakter via mejl och telefon.
Under Mustaschkampen startades 650 webbinsamlingar.
Tv-programmet Ystad-Haparanda sändes i 13 avsnitt i TV8.
64 000 mustaschpins såldes under Mustaschkampen.
TV3 direktsände Rosa Bandet-galan från Malmö, Sveriges 3:e största stad.
600 000 rosa band såldes.
Innehåll
Generalsekreteraren har ordet 3 Årsredovisning 2009 33
Cancerfondens styrelse 34
Navet i svensk cancerforskning och vård 5 Förvaltningsberättelse 35
Cancer ska kunna botas 6 Resultaträkning 38
Balansräkning 39
I dag och om en generation 9 Kassaflödesanalys 40
Bättre villkor för cancersjuka 10 Fem år i sammandrag 41
Bättre villkor för framtiden 14 Redovisningsprinciper 42
Svensk cancerforskning avgörande för patienten 18 Noter 44
Årets upptäckter 20 Revisionsberättelse 50
Den livsviktiga insamlingen 23 Bilagor 51
Insamlingen slog nytt rekord 24 1. Värdepapper 51
Kampanjer – ett sätt att nå ut 26 2. Forskning och vårdutveckling 54
Pengarna når fram 30 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 56
90-kontot ger givaren trygghet 32 4. Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera 61
5. Anslag från NCU 65
6. Testamentariska förordnanden 66
7. Donationer genom stiftelser och minnesfonder 70
8. De styr Cancerfonden 71
9. Cancerfondens kodrapport 75

4. 2 Cancerfondens årsberättelse 2009

5. Generalsekreteraren har ordet
Givarna är de verkliga hjältarna
Jag vill vända mig till alla er som pengarnas används, vilka kontroller som finns
och resultatet av gåvorna vi får.
valt att stötta vårt arbete med att
bekämpa cancer: Stort tack! Cancer ska kunna botas — och förebyggas
Vår vision är att cancer ska kunna botas och det
genomsyrar vårt dagliga arbete. Ett arbete som
Med er hjälp nådde vi under 2009 ett antal mil- till naturen är långsiktigt och beroende av forsk-
stolpar i den kampen. En av de viktigaste är att ningens framsteg. Men det finns mycket att göra
utredningen om en nationell cancerstrategi blev även här och nu. Och det gör vi genom att på-
klar i början av året. Vi har efterlyst en sådan och verka politiker och andra beslutsfattare att snabbt
arbetat med frågan sedan 2001. ta till sig ny kunskap om vård och behandling.
Planen innehåller förslag på hur vi på sikt kan Till exempel tidig upptäckt genom mammogra-
få en bättre överlevnad i cancer. Viktiga delar är fiscreening, bättre diagnosmetoder för prostata-
nationella mål för ökad överlevnad, öppna kva- cancer, vaccination och cellprovstagning för att
litetsregister för att minska regionala skillnader förebygga och upptäcka livmoderhalscancer. Allt
när det gäller exempelvis behandlingsresultat och detta påverkar överlevnaden.
tillgång till nya behandlingar. Ett annat bra för- Vad som ofta glöms bort är att så mycket som
slag är att införa kontaktsjuksköterskor för att en tredjedel av all cancer kan förebyggas. Här är
underlätta för patienten. Du kan vara säker på att det livsstilsfrågor som påverkar och framför allt
Cancerfonden kommer att arbeta för att försla- tobakens skadeverkningar. En av de viktigaste frå-
gen ska bli verklighet. gorna är att få våra ungdomar att inte börja röka.
Där bedriver vi ett aktivt påverkansarbete för att
100 mil mot prostatacancer få våra politiker att ta ansvar.
Robert Aschberg och Gert Fylking passerade Även om vi hela tiden, med små och ibland
många milstolpar under året. I samarbete med större steg, flyttar fram positionerna är behovet av
Cancerfonden promenerade de från Ystad till forskning och ökad kunskap kring cancer en vik-
Haparanda för att uppmärksamma prostatacan- tig samhällsfråga.
cer. Marschen blev en stor framgång. Vi kan nu Har du synpunkter, tankar och idéer kontakta
tveklöst säga att kännedomen om att prostatacan- mig gärna: ursula.tengelin@cancerfonden.se
cer är den vanligaste cancerformen i Sverige är
etablerad.
Forskningen pågår ju ständigt och på sid 20 Ursula Tengelin
kan du läsa om årets upptäckter, en av dem rör Generalsekreterare Cancerfonden
just prostatacancer.
Du som väljer att skänka pengar till Cancer-
fonden kan känna trygghet i att gåvorna kommer
fram och går till ändamålen. Vi har därför valt
att i denna årsberättelse lägga extra vikt vid hur
Cancerfondens årsberättelse 2009 3

6. Så arbetar Cancerfonden
Så här arbetar Cancerfonden
GÅVOR
OCH
Givare DO
NA
TI
ON
ER
AT
LT
SU
RE
GS
IN
KN
Forskningen gör
Cancerfonden
RS
ständiga framsteg
FO
som leder till att
fler liv kan räddas.
OPINIONSARBETE Forsknings-
Cancer- Genom att väcka Kansli finansiering
viktiga frågor vill och opinions-
forskare Cancerfonden bildning är
genomdriva förbätt- fokusområden
ringar inom cancer- i kansliets
DE PENGAR
området. arbete.
AMLA
INS
FORS
KNI
NG
SA
NS
LA
G
Bestämmer
Forsknings- Styrelse hur mycket
nämnd pengar som
kan delas ut.
Beslutar hur EN GAR
pengarna ska INSAMLADE P
fördelas.
4 Cancerfondens årsberättelse 2009

7. Navet
i svensk
cancerforskning
och vård
Cancerfonden är en av Sveriges ledande forskningsfinansiärer. Varje år
får forskare dela på 100-tals miljoner kronor i anslag tack vare gåvor
från generösa människor och företag.
Som fristående ideell insamlingsorganisation är Cancerfonden helt
beroende av givarna. Och givarna får valuta för sina pengar – statusen
på svensk cancerforskning ligger på tionde plats i världen enligt Veten-
skapsrådets rankning.
Cancerfondens årsberättelse 2009 5

8. Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska
överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar
Cancerfonden högkvalitativ cancerforskning i Sverige och verkar för en
riktad opinionsbildning i kritiska frågor inom cancerområdet. Cancer-
fondens arbete ska också öka hoppet för alla som berörs av cancer.
Cancer ska kunna botas
Cancerfonden är en insamlingsorganisation med i tv:s Hylands hörna och fick ett enormt genom-
ett långsiktigt engagemang i cancerfrågan, och slag. Resultatet blev fantastiska 33,5 miljoner kro-
har sedan starten varit politiskt, ekonomiskt och nor. För att uppnå en liknande succé i dag skul-
finansiellt oberoende. le en insamlingskampanj behöva få in drygt 260
Fonden grundades på initiativ av två privat- miljoner kronor.
personer, Ebba Andersson och Morri Nidén. Bå- Under drygt 50 år har Cancerfonden samlat in
da hade haft cancer och visste att fler patienter över fem miljarder kronor. Pengarna har bidragit
skulle överleva om det forskades mer. till att göra svensk cancerforskning till en av de
Men de statliga forskningsmedlen var främsta i världen.
för små.
Ebba Andersson var hemmafru och
medlem i Kvinnogillesförbundet och
föreslog att förbundet skulle starta en
landsomfattande insamling under pa-
rollen ”I kamp mot kräfta”. Medlem-
marna gick runt med insamlings-
bössor och i februari 1951 hade man
samlat ihop 951 000 kronor, vilket
motsvarar cirka 14 miljoner kronor
i dagens penningvärde.
Parallellt fick herrekiperingsdi-
rektören Morri Nidén idén att ska-
pa en rikstäckande insamlingsor-
ganisation efter amerikansk fö-
rebild, och arrangerade ett förs-
ta möte på Grand Hotell i Stockholm
1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräftsjuk-
S:t Göran mot cancer- domarnas bekämpande som några år senare döp-
draken. Riksföreningens
tes om till Riksföreningen mot Cancer, som 1982
första affisch gjordes
av konstnären Harald bytte namn till Cancerfonden. Finalen i Röda Fjädern-insamlingen direktsändes i
Lindberg. Av alla insamlingsaktiviteter till förmån för Hylands hörna den 19 april 1969. Lennart Hyland
cancerforskning är Röda Fjädern 1969 den som var programledare och Siw Malmkvist programvär-
fått störst uppmärksamhet. Finalen direktsändes dinna.
6 Cancerfondens årsberättelse 2009

9. Cancerfondensorganisation
Cancerfondens
organisation
Huvudmän
Styrelse
ordförande
Bengt Holgersson
Finansnämnd Kansli Forskningsnämnd
ordförande generalsekreterare ordförande
Thomas Halvorsen Ursula Tengelin Bengt Westermark
Cancerfondens styrelse utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet på kansliet. På
kansliet är cirka 50 medarbetare anställda.
Cancerfondens forskningsnämnd har till uppgift att på eget initiativ, eller efter ansökan i förening-
ens namn, bevilja anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda. Arbetet leds av en ordfö-
rande som till sin hjälp har ett vetenskapligt sekretariat.
För förvaltningen av Cancerfondens ekonomiska medel ansvarar Cancerfondens finansnämnd. Fi-
nansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.
Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-Sverige.
Huvudmannaorganisationer Prostatacancerförbundet
Barncancerfonden Riksförbundet Pensionärsgemenskap
Blodcancerförbundet Riksförbundet VISIR
Bröstcancerföreningarnas riksorganisation – BRO Riksidrottsförbundet
Cancerföreningen i Stockholm SPF, Sveriges Pensionärsförbund
Centerkvinnorna Svensk Handel
Fredrika-Bremer-Förbundet Svenska Lottakåren
ICA AB Svenska Läkaresällskapet
ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Sveriges Kommuner och Landsting
Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor – SLAN
Kooperativa Förbundet KF Sveriges läkarförbund
Liberala Kvinnor Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund
LO – Landsorganisationen i Sverige Sveriges Tandläkarförbund
Moderatkvinnorna TCO – Tjänstemännens Centralorganisation
Mun- & Halscancerförbundet Vårdförbundet
Pensionärernas Riksorganisation, PRO
Cancerfondens årsberättelse 2009 7

11. I dag
och om en
generation
Cancerfondens verksamhet har två fokusområden –
forskningsfinansiering och opinionsbildning. Forsk-
ningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra
barn och barnbarn att dra nytta av.
Men människor drabbas redan nu. Varje år får
drygt 50 000 personer i Sverige cancer. För att ge
dem bättre villkor, och öka deras chanser att över-
leva, är även arbetet med opinionsbildning viktigt
för Cancerfonden.
Cancerfondens årsberättelse 2009 9

12. I opinionsarbetet identifierar och driver Cancerfonden frågor som är viktiga för
dagens cancerpatienter. Vi påverkar beslutsfattare på olika nivåer i samhället för att
få igenom förbättringar som till exempel kortare väntetider och bättre behandling.
Målet med opinionsarbetet är att det ska ge ökad överlevnad och därmed bidra till
att förverkliga visionen: cancer ska kunna botas.
Bättre villkor för cancersjuka
En nationell strategi mot cancer Under 2009 har vi
Cancerfonden har länge arbetat för att Sverige • bevakat frågan om en nationell
ska få en nationell cancerstrategi. Det vill säga en cancerstrategi, bland annat ge-
långsiktig strategi för ökad överlevnad och bättre nom remissarbete. Cancerfonden
cancervård. Under flera år har vi uppvaktat be- deltog också som expert i EU-ar-
slutsfattare, Socialdepartementet, riksdagsleda- betet ”Partnership against cancer”
möter och myndigheter för att strategin ska bli genom att skriva remissförslag.
verklighet.
Det finns flera goda skäl till att Cancerfonden • arrangerat ett seminarium i Alme-
fokuserar på frågan. Den snabba ökningen av an- dalen som bland annat tog upp vik-
talet cancerfall är inte bara en tragedi för drabbade ten av att det förebyggande tobaksar-
och närstående, det är även ett samhällsproblem. betet blir bättre i Sverige.
FN:s världshälsoorganisation WHO rekommen-
derar varje land att upprätta en cancerplan, men • gett ut Cancerfondsrapporten för fjär-
Sverige har legat efter. Ett annat skäl är att en stra- de gången. Ämnen i rapporten var
tegi med nationella, långsiktiga mål och ett nytt bland annat rehabilitering, gynekolo-
synsätt kan bli vägledande för hela sjukvården. gisk cancer och prevention.
Cancerfondens konsekventa opinionsarbe-
te har gett frukt. I februari 2009 lades en stat- • arbetat med prostatacancerfrågan ge-
lig utredning fram om en nationell cancerstrate- nom att arrangera seminarium och föra
gi. Utredningen innehåller många bra förslag och fram vikten av bättre diagnosmetoder.
Cancerfondsrapporten
kan – om den införs – innebära ett paradigmskif- lyfter fram viktiga frå-
te för cancervården och cancerpatienterna. Med • arbetat med bröstcancerfrågan genom att för gor inom forskning och
en nationell cancerstrategi skulle Sverige för förs- fjärde året i rad kräva att fler landsting kallar cancersjukvård. 2009
ta gången få nationella mål för ökad överlevnad, alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammo- gavs den ut för fjärde
vilket kan minska de regionala skillnaderna som grafi. Även äldre kvinnors rätt till lika behand- gången.
i dag finns inom cancervården. Kontaktsjukskö- ling togs upp under året.
terskor för alla cancerpatienter och fler öppna
jämförelser mellan landstigen är andra ingredi- • träffat beslutsfattare och politiker på natio-
enser som snabbt kan leda till förbättringar. nell och regional nivå för att lyfta fram förbätt-
ringsområden för cancerpatienter.
10 Cancerfondens årsberättelse 2009

13. I februari 2009 överlämnades den statliga utredningen ”En nationell cancerstrategi för framtiden” till socialminister Göran Hägglund.
Cancerfonden har i många år verkat för att strategin ska bli verklighet.
Så här blir cancervården bättre lingen. Det innebär att övriga länkar blir eftersat-
Cancerfondens initiativ till en nationell cancer- ta.
strategi grundar sig på de brister i svensk cancer-
vård som vi har identifierat, och de lösningar som Regionala skillnader och orättvisor
faktiskt finns. Det finns i dag stora skillnader i hur cancervård
och förebyggande insatser bedrivs och genomförs
Bristande samordning i olika delar av landet. Såväl väntetider som be-
Samverkan mellan landstingen, samt mellan kom- handling varierar. Det är olyckligt, eftersom det
mun och landsting, fungerar dåligt. Det finns innebär att överlevnaden i cancer beror på var i
ingen struktur för rehabilitering och palliativ vård Sverige man bor.
(vård i livets slutskede). Ett nationellt helikopter- Andra skillnader ligger på det socioekono-
perspektiv krävs för att förbättra till exempel be- miska planet. Välutbildade människor är bättre
handlingsstandard, kompetensnätverk och verk- på att tillgodose sina behov och veta på vilket sätt
samhetsuppföljning. de ska agera, medan lågutbildade är mer passiva.
Människor som inte behärskar det svenska språ-
Eftersatta områden i vårdkedjan ket riskerar också sämre vård. Därför behövs na-
Vården kan liknas vid en kedja med länkar: fö- tionella mål för ökad överlevnad och även mål för
rebyggande insatser, screening, behandling, re- minskade skillnader mellan regioner och befolk-
habilitering och palliativ vård. Det krävs mer av ningsgrupper.
ett helhetstänkande inom denna vårdkedja. Om En annan lösning är bättre kvalitetsregister
större resurser lades på till exempel förebyggande som är öppna så att man kan jämföra regioner-
insatser skulle en tredjedel av dagens cancerpa- na med varandra. Lokala beslutsfattare bör få in-
tienter aldrig ha blivit några cancerpatienter. formation om exempelvis överlevnaden är lägre
En överväldigande stor del av de totala resur- i deras region jämfört med övriga, och vidta åt-
serna spenderas på den akuta vården – behand- gärder.
Cancerfondens årsberättelse 2009 11

14. Brist på kompetens och personal och distribueras till Cancerfondens stödmedlem-
Sverige behöver betydligt bättre framförhållning. mar. Under 2009 har den även funnits på cirka
I dag finns ingen nationell beredskap eller stra- 400 sjukvårdsmottagningar i landet.
tegi för att bemöta framtida brister på specialister Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som
och annan sjukvårdspersonal. granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forsk-
ning och cancersjukvård. Rapporten sprids till be-
För ut forskningsresultat slutsfattare och sjukvården med syfte att driva på
Forskningsresultaten måste snabbare komma pa- förändringar för patienternas bästa. Cancerfonds-
tienterna till del. För att uppnå detta måste sam- rapporten 2009 fokuserade bland annat på möjlig-
arbetet mellan landstingen och universiteten för- heten till skräddarsydd behandling, rehabilitering
bättras, och den kliniska forskningen förstärkas. av cancerpatienter, gynekologisk cancer och att fet-
mans och överviktens spridning orsakar allt fler
Mål och uppföljning fall av cancer.
Landsting och kommuner har frihet att utforma 2009 publicerades den femte
sin verksamhet som de önskar, och så bör det upplagan av skriften Cancer i siffror.
vara. Men vi menar att staten bör skapa drivkraf- Precis som tidigare år producerades
ter för en förändring genom att sätta övergripan- den i samarbete med Socialstyrelsen.
de och mätbara mål som är gemensamma för hela Med publikationen vill vi föra ut ny-
landet. Till exempel mål för risken att insjukna i anserad och lättförståelig fakta och
cancer och för överlevnad. Sedan är det upp till statistik om cancer. I Cancer i siffror
respektive region att välja strategi för att uppfylla 2009 kan läsaren ta del av den mest ak-
målen. tuella statistiken om olika cancersjuk-
Cancerfonden är övertygad om att mätbara domar. Grundläggande fakta om can-
mål ökar kvaliteten inom cancervården. Det för- cer och cancerdiagnoser presenteras här
utsätter en oberoende nationell instans som beva- i populärvetenskaplig form.
kar hur målen uppfylls.
Mötesplats på internet
Stöd via telefon och mejl En ny version av cancerfonden.se lanse-
Förutom genom opinionsbildning stödjer vi can- rades i april 2009. Den är byggd utifrån
cerpatienter och närstående genom Cancerfon- den webbstrategi som togs fram 2007-2008
dens informations- och stödlinje. Där finns medi- och vars hörnpelare är ”individen i fokus”.
cinskt legitimerad personal med lång erfarenhet Nya cancerfonden.se är en samlingsplats för dem Cancerfondens tidning
av cancervård. De erbjuder muntlig och skriftlig som vill bekämpa sin egen eller andras cancer Rädda Livet utkommer
information om cancersjukdomar, behandlings- – känslomässigt och/eller praktiskt. I ett forum med fyra nummer per
metoder och andra frågor som rör cancer. kan drabbade och närstående mötas och utbyta år. Den finns också att
läsa på cancerfonden.se/
Under 2009 tog stödlinjen emot och besvara- erfarenheter. Den som behöver stöd kan söka en
raddalivet.
de 4 037 telefonsamtal och 2 295 mejl och brev. Samtalsvän, och den som vill stötta någon annan
38 procent av dem som ringde var närstående kan anmäla sig för att bli Samtalsvän. Denna psy-
och 39 procent var personer med cancersjukdom. kosociala tjänst är cancerfonden.se ensamma om
Vid kontakter via mejl var 37 procent närståen- att erbjuda.
de, 16 procent patienter och 26 procent var per- Webbplatsen har även en omfattande kun-
soner som kände oro inför cancersjukdom eller skapsbank med informativa texter, artiklar och
symtom. reportage. Cancerfonden är också representerad
på Facebook.
Kunskapsspridning
På webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd Stipendier till vårdpersonal
informationstexter. 2009 fanns 23 stycken även i Varje år delar Cancerfonden ut drygt en miljon
tryck och under året distribuerades 145 000 ex- kronor i stipendier till vårdpersonal. Syftet är
emplar av dem. De mest efterfrågade broschy- att öka kompetensen hos dem som arbetar inom
rerna var ”Lär känna dina bröst” och ”Cytostati- cancervården, och på så sätt förbättra omhänder-
kabehandling”. tagandet av cancerpatienter. Stipendierna vänder
Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig i första hand till vårdpersonal med medellång
sig i första hand till närstående och därefter till yrkesutbildning.
cancerpatienter och stödmedlemmar. Syftet med
tidningen är att erbjuda kunskap, förståelse och
hopp. Rädda Livet kommer ut fyra gånger per år
12 Cancerfondens årsberättelse 2009

16. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforsk-
ning. Vår uppgift är att stödja, organisera och samordna cancerforskning.
En lika viktig uppgift är att stimulera utveckling av nya undersöknings-,
behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer. 2009 beslutade Cancer-
fondens forskningsnämnd att dela ut 375 miljoner kronor till forsknings-
projekt, forskartjänster, stipendier med mera.
Bättre villkor för framtiden
De bästa projekten tilldelas anslag chans att få stöd. Det ligger dock i forskningens
Cancerfonden finansierar grundforskning, kli- natur att man inte på förhand vet resultaten, där-
nisk forskning, epidemiologisk forskning och för ger framgångsrik forskning inom ett område
vårdutvecklingsprojekt. Vi följer en noga utarbe- ofta resultat som är användbara även inom andra
tad process vid valet av vilka forskningsprojekt områden. Alla anslag söks i nationell konkurrens,
som ska beviljas anslag. Cancerfonden bedriver även i de fall där öronmärkta pengar går till forsk-
ingen egen forskning och driver inga cancerforsk- ning kring de största diagnoserna.
ningsinstitut. Cancerfonden ger även stöd till tjänster för
Det som avgör hur Cancerfonden fördelar an- forskare på olika nivåer. Även då söker forskarna
slagen är projektens kvalitet. Alla ansökningar tjänster i nationell konkurrens.
konkurrerar med varandra oberoende av cancer-
form. Denna gallring gör att det bara är den bäs- Urvalet en noggrann process
ta forskningen – den med störst förutsättning att Arbetsprocessen startar med att den enskilde
göra framsteg – som får stöd. forskaren beskriver sitt projekt i en ansökan till
Det innebär att alla cancerformer har samma Cancerfondens forskningsnämnd som har hu-
Anslag per cancerform
Anslag per cancerform i miljoner kronor i miljoner kronor
Bröstcancer 51,4 Äggstockscancer 4,7
Leukemi 32,8 Sarkom 3,7
Tjock- och ändtarmscancer 27,0 Matstrupscancer 3,0
Prostatacancer 25,7 Urinblåsecancer 2,6
Hjärntumörer 15,4 Levercancer 2,5
Endokrina tumörer 10,0 Cancer utan känd primärtumör 2,2
Neuroblastom 8,5 Njurcancer 2,0
Hudcancer 7,5 Myelom 1,7
Livmoderhalscancer 6,9 Myelodysplastiskt syndrom 1,2
Lungcancer 6,5 Bukspottkörtelcancer 0,9
Non-Hodgkins lymfom 6,1 Wilms tumör 0,6
Huvud- och halscancer 5,9 Testikelcancer 0,5
Magsäckscancer 5,0 Gallvägscancer 0,4
Hodgkins lymfom 4,9 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 70,8
14 Cancerfondens årsberättelse 2009

17. Fördelning av forskningsprojekt
Fördelning av forskningsprojekt
Epidemiologisk forskning Vårdforskning 4 %
8%
Klinisk forskning
23 %
Grundforskning
65 %
vudansvaret för fördelningen av anslagen. Stöd till vårdpersonal
Till sin hjälp har forskningsnämnden nio prio- Vårdutvecklingsprojekt
riteringskommittéer. Både forskningsnämnden Cancerfonden ger anslag till projekt som syftar
och prioriteringskommittéerna består av framstå- till att omsätta forskningsresultat till förbätt-
ende cancerforskare från Sverige och övriga Nor- ringar i den dagliga vården av cancersjuka. Målet
den. De är utvalda i första hand för att täcka oli- är att förbättra eller utvärdera vården av cancer-
ka kompetensområden. Hänsyn tas också till geo- patienter och deras närstående. Ett vårdutveck-
grafisk spridning och i viss mån till kön. lingsprojekt ska ha direkt patientnytta och kan
Ansökningarna går först till respektive prio- till exempel innebära implementering, utveck-
riteringskommitté som granskar och bedömer ling och utvärdering av nya metoder i vården.
dem. Kommittéerna ger sedan förslag till forsk- 2,6 miljoner kronor delades ut till vårdutveck-
ningsnämndens arbetsutskott om vilka projekt lingsprojekt under 2009. Fyra av 15 inkomna an-
som bör få anslag. Arbetsutskottet prioriterar yt- sökningar beviljades.
terligare, och sedan fattas de slutgiltiga besluten
av forskningsnämnden. Stipendier
Målet med Cancerfondens stipendier är att öka
Ansökningar och beviljade medel kompetensen hos dem som arbetar inom cancer-
2009 var ett rekordår för anslag till svensk can- vården, och på så sätt förbättra omhändertagan-
cerforskning. Cancerfondens styrelse avsatte 375 det av cancerpatienter. Stipendierna vänder sig i
miljoner kronor. Den största delen av pengarna, första hand till vårdpersonal med medellång yr-
cirka 85 procent, används för finansiering av kesutbildning. Läkare kan söka stipendium till
forskningsprojekt. kongresser med en psykosocial eller palliativ in-
Under året tog Cancerfonden emot drygt 1 100 riktning.
ansökningar om anslag, de flesta gällde bidrag till 2009 delades cirka 1,1 miljoner kronor ut i sti-
forskningsprojekt. pendier. 223 ansökningar bedömdes av Stipendie-
kommittén och 126 av dem beviljades (56 procent).
Stöd till forskare
De olika kategorier av anslag som kan sökas av Forskningsnämndens verksamhetsår
cancerforskare är forskningsprojekt, forskar- Forskningsnämnden har haft två sammanträden
månader, anslag för en planeringsgrupp samt under 2009, ett i mars och ett i november. Arbets-
forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns utskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de
möjlighet att söka resebidrag och anslag för an- nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt
ordnande av kongress. heldagssammanträde för bedömning och priori-
Cancerfondens kampanjer, Rosa Bandet och tering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare
Mustaschkampen, gjorde det möjligt med extra har varit verksamma som sakkunniga i bedöm-
anslag till forskningsprojekt inom bröst- och pro- ningsarbetet.
statacancerforskning. Dessa fördelades efter en
särskild ansökningsomgång.
Cancerfondens årsberättelse 2009 15

18. Anslag per lärosäte i miljoner kronor
Forskningsanslag per lärosäte i miljoner kronor
200
157,8
150
100
59,7 56,5
50 33,7
25,1
12,2 11,7
1,1 6,1
0
Karolinska Uppsala Lund Göteborg Umeå Stockholm Linköping Södertörn Övriga
Kvalitetssäkring forskningsnämnd ger skriftlig återkoppling till
En gång per år genomför Cancerfondens forsk- de forskare som söker anslag för lungcancer-
ningsnämnd ett arbetsplatsbesök vid en institu- forskning men inte får sin ansökan beviljad.
tion, ett laboratorium eller liknande som har
anslag från Cancerfonden. Genom besöken får Arbetgrupper och utredningar
forskningsnämnden insyn i forskningsenhetens Forskningsnämndens arbetsgrupper har under
mål. I maj genomförde Cancerfonden ett platsbe- året hanterat ansökningar om Senior Investiga-
sök vid Cancer Center Karolinska. tor Award, Senior Investigator Award 50 % för
kliniker, Young Investigator Award och Young
Lungcancersatsning Investigator Award 50 % för kliniker. Även an-
Under 2009 har Cancerfonden arbetat med pla- sökningar om postdoktortjänster har behandlats.
neringen av det forskningsmöte om lungcancer- Forskningsnämnden har varit representerad
forskning som ägde rum i februari 2010. Mötet är i Cancerföreningen i Stockholm. Forsknings-
en del av Cancerfondens särskilda satsning kring nämndens ordförande har lett arbetet med för-
lungcancer, som förutom forskningsmötet består delning av forskningsanslag inom Nordisk Can-
av extra utlysningar av postdoktorstöd under tre cerunions vetenskapliga kommitté.
år. Satsningen består också av att Cancerfondens
Anslagsformer
Forskningsprojekt cancerfältet. Postdoktortjänst i regel Kongressanslag
Pengar utdelas i regel under tre år till tre år, de övriga sex år. Ges till arrangör av kongress i Sverige,
en forskare som bedriver forskning nationell eller internationell, av bety-
inom cancerområdet. Det kan röra Planeringsgrupp delse för vår cancerforskning.
sig om allt från grundforskning till Anslag ges för att enskilda forskare el-
patientnära forskning. ler grupper av forskare inom ett områ- Vårdutvecklingsprojekt
de (diagnosbaserat eller teknikbaserat) Pengar ges till projekt som syftar till
Forskarmånader ska kunna mötas och dela erfarenheter, att förbättra eller utvärdera vården
Ges till kliniskt verksamma inom can- bygga upp nätverk och samarbeten för cancerpatienter. De är inte forsk-
cervården för att möjliggöra forskning. mellan olika institutioner, planera mul- ningsprojekt, utan ska omsätta andra
Mellan två och sex månader per år, i ticenterstudier och liknande. forskningsresultat till förbättringar i
tre år. Anslaget ska täcka lönen under den vardagliga vården.
denna tid. Reseanslag
Forskare med projektanslag eller till- Stipendium
Forskartjänster hörande grupp med anslag kan ansöka Kan ges till vårdpersonal som vill för-
(Postdoktortjänst, Young Investigator om att få resa till kongress eller annan kovra sig inom cancervården, inhämta
Award, Senior Investigator Award.) institution helt eller delvis betald. Syftet ny kunskap.
Innebär pengar för att kunna arbeta med anslagen är att ”ta hem” ny kun-
heltid (eller för kliniskt verksamma, skap inom cancerforskning och vård.
halvtid) med forskningsprojekt inom
16 Cancerfondens årsberättelse 2009

19. Från insamling till forskningsresultat
Från insamling till forskningsresultat
Cancerfonden har inga statliga bidrag – alla pengar som delas ut är gåvor från
-
privatpersoner och företag. Det är dessa pengar som gör det möjligt för
Cancerfonden att finansiera den bästa cancerforskningen i Sverige.
2
1
Varje år ansöker cirka 1 100
forskare och forskargrupper
om finansiering.
1
Tack vare generösa gåvor är
Cancerfonden den enskilt största
finansiären av cancerforskning
i Sverige. 2009 samlade Cancer-
fonden in 433 miljoner kronor.
3
1
Nio prioriteringskommittéer,
bestående av världsledande cancer-
forskare, granskar och bedömer alla
ansökningar. Därefter beslutar
Cancerfondens forskningsnämnd vilka
ansökningar som ska beviljas anslag.
5
4
Forskningen gör ständiga framsteg
som leder till att fler liv kan
räddas. Denna positiva utveckling
är ett resultat av de pengar som
skänks till Cancerfonden.
T
BESLU
onden
4
4
Cancerf rmed
ä
til ldelar h 2009 delade Cancerfonden ut
375 miljoner kronor. Anslagen
gsstöd fördelades mellan forsknings-
forsknin rskning
cerfo projekt, forskartjänster med mera.
för Can
Cancerfondens årsberättelse 2009 17

20. Vilken betydelse har egentligen alla pengar som givarna skänker till Cancerfon-
den? Och vilka förhoppningar finns om nya, intressanta forskningsrön? Om det
och en del annat berättar Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Upp-
sala universitet och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, samt Anna
Karlsson, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet och vetenskaplig
sekreterare vid Cancerfonden.
Svensk cancerforskning
avgörande för patienten
Vilken betydelse har svensk cancer- kare. Utan cancerforskare får vi inga gör det. Ser man 50 år tillbaka har
forskning? bra cancerläkare. Utan bra cancerläkare kunskapsökningen gått enormt fort.
BW: Den är viktig för oss i Sverige, får vi ingen bra cancervård. Bilddiagnostiken exempelvis har betytt
men låt mig börja internationellt så väldigt mycket för att tidigt kunna upp-
blir det lättare att förstå varför. Can- Så Cancerfondens givare får valuta för täcka cancer och dess utbredning. Och
cerforskningen bedrivs i nätverk över sina pengar? i dag kan strålbehandling riktas mera
landsgränserna. Svenska forskare har BW: Utan tvekan. Cancerfondens precist så att friska celler inte skadas i
täta kontakter med utländska forskare betydelse för svensk cancervård kan samma utsträckning.
som arbetar inom samma forsknings- knappast överdrivas. AK: Det går att öka hastigheten men vi
område. Och det sker hela tiden utbyten AK: Det finns visserligen cancerfors- ska ha respekt för svårigheten att fram-
av idéer och resultat som hämtas hem kare som i dag får anslag från andra ställa läkemedel. Skillnaden mellan
till Sverige på det sättet. håll än Cancerfonden. Men i stort sett cancerceller och friska celler är subtil.
AK: Svensk cancerforskning rankas på alla har startat sin forskarbana tack BW: Forskare testar hypoteser, och
tionde plats i världen vilket är högt med vare stöd från Cancerfonden, så utan trampar man upp nya stigar kan det
tanke på landets storlek. Inom vissa Cancerfonden hade det sett illa ut. vara en återvändsgränd. Men ofta hittar
forskningsområden ligger vi i toppskik- BW: Vi i Cancerfondens forsknings- man något av värde ändå.
tet; många svenska forskare är välkända nämnd är mycket nöjda med resulta- AK: Vi efterlyser forskare som vå-
internationellt och bjuds in som före- ten av de projekt vi har valt att stödja gar ta risker. Av alla ansökningar om
dragshållare i olika sammanhang. genom åren. Det är dock svårt att ge forskningsbidrag som Cancerfonden
givarna ett konkret kvitto kopplat till fick in 2009 avslogs 65 procent. Skälet
Vad innebär det för patienter i Sverige? vissa svenska framsteg, forskningspro- var ofta att projekten är ”för säkra”. Vi
AK: Väldigt mycket. Svensk cancer- cessen är alltför komplex. söker projekt med kvalitet; det vill säga
vård skulle omöjligt kunna hålla så projekt med hög innovationshöjd där
hög klass om forskning inte bedrevs Vad skulle rädda flest liv? ny kunskap kan skapas och som leder
i Sverige. Det är just för att vi har BW: Lätt fråga – om ungdomar inte till spännande konsekvenser.
svenska forskare som har nära kontak- börjar röka. Rökning orsakar 20 pro-
ter med övriga forskarvärlden som vi cent av alla dödsfall i cancer; rökning är Vilka upptäckter står överst på önske-
kontinuerligt känner till de senaste och en bidragande orsak till fler cancerfor- listan?
bästa metoderna för att upptäcka och mer än bara lungcancer. BW: Att vi vet varför tumörceller inte
behandla cancer. mognar ut. Och sedan att vi hittar en
BW: Dessutom, det är i hög grad Varför tar det så lång tid mellan forsk- substans som får dem att göra det så
forskarna som utbildar svenska läkare. ningsrön och behandling? att behandling är möjlig. Mitt svar är
Utan forskningsanslag får vi inga fors- BW: Frågan är om det verkligen kanske färgat av att jag själv forskar på
18 Cancerfondens årsberättelse 2009

21. ”Vi efterlyser forskare som vågar ta risker. Av alla ansökningar om forskningsbidrag
som Cancerfonden fick in 2009 avslogs 65 procent. Skälet var ofta att projekten är
’för säkra’. Vi söker projekt med kvalitet som leder till spännande konsekvenser.”
hjärntumörer, som i dag är en svårbe- är ämnad att bli, till exempel en röd BW: Vi har också arrangerat ett möte
handlad cancerform. blodkropp. Den kan dela sig hur många där svenska forskare fick träffa framstå-
gånger som helst, det kan inte friska ende lungcancerforskare från utlandet
Ser framtiden ljus ut? celler. Den har fel i maskineriet, vilket för att på det sättet stimulera till fram-
BW: Pessimisten skulle svara att cellen innebär att den inte dör vid en given gångsrik forskning inom området.
är så komplex att varje cancerdrabbad signal som friska celler gör. Den växer
person behöver en individuell behand- in i omkringliggande vävnad och Behöver forskningen mer pengar?
ling, och det gör det hela enormt svårt. metastaserar. BW: Vi är väldigt nöjda med utfallet av
Optimisten säger att i stort sett alla can- Cancerfondens insamlade pengar. Men
cerceller har gemensamma grunddrag, Berätta om Cancerfondens satsning på så länge cancersjukdomar ännu finns,
och med rätt läkemedel ska vi kunna lungcancer. behövs fortsatt stöd till forskningen. Då
träffa de flesta tumörer. Jag tillhör opti- AK: Normalt styr vi inte forskningen, kan vi komma ännu längre.
misterna. Stora genombrott kan komma projekten ska initieras av forskarna AK: Pengarna räcker inte till allt vi vill
med tanke på alla begåvade forskare som själva. Men vi gör ett tillfälligt undan- göra. Ny teknik ger många möjligheter
finns i dag. Dessutom ska det påpekas att tag för lungcancer som orsakar flest men tyvärr är den dyr att tillämpa. Så
cancercellen inte är stark. Den är faktiskt dödsfall av alla cancerformer. Alltför få alla som ger ett än så litet bidrag till
svagare än normala celler. svenska forskare ägnar sig åt området, Cancerfonden gör en mycket viktig och
och vi vill öka intresset genom ett sär- uppskattad insats. Jag hoppas att alla
Vad utmärker en cancercell? skilt stöd för unga forskare att tjänstgö- givare är medvetna om det och jag vill
BW: Fyra saker. Den mognar inte ra utomlands, vid ett forskningsinstitut rikta ett stort tack till alla.
ut, det vill säga den blir inte det den med framstående lungcancerforskning.
Cancerfondens årsberättelse 2009 19

22. Cancerfonden publicerar varje år Cancerfondsrapporten. Den granskar och
lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. Här följer en
sammanfattning av det kapitel i 2009 års rapport som beskriver viktiga
upptäckter som tillkommit i projekt som Cancerfonden finansierar.
Årets upptäckter
Nya ledtrådar till leukemi Taipales forskning handlar om Hedgehog-sig-
Kronisk lymfatisk leukemi innebär att B-lymfo- naleringen mellan cellytan och cellkärnan, som
cyter, som normalt försvarar kroppen, omvandlas reglerar vilka gener som aktiveras eller stängs av.
till leukemiceller. Har de B-lymfocyter som om- Cellers signaleringssystem är oerhört kom-
vandlas något särdrag? Och producerar de rent plext, och de genetiska screeningmetoderna ger
av en speciell typ av antikroppar? Det är frågor extremt stora mängder data. Det är grundforsk-
som professor Anders Rosén och hans forskar- ning, som denna kring Hedgehog, som ökar för-
grupp vid Linköpings universitet försöker be- ståelsen för hur celler växer och fungerar vid häl-
svara. sa och sjukdom. Och ligger till grund för nya can-
Deras arbete stärker hypotesen om att det cerläkemedel.
finns ett samband mellan långvariga bakterie-
infektioner, till exempel lunginflammation och Arvsanlag visar risken för prostatacancer
kronisk lymfatisk leukemi. En föreslagen hypotes En forskargrupp ledd av professor Henrik
är att B-lymfocyterna, som under lång tid tving- Grönberg vid Karolinska Institutet kartlägger
ats rycka ut till kroppens försvar, börjar dela sig sambandet mellan vissa genetiska markörer och
för mycket och att mekanismen som ska begränsa risken för prostatacancer. Man har hittat fem in-
antalet felaktigt har satts ur spel. tressanta markörer och analysen visade att ju fler
Om den hypotesen stämmer skulle man kunna av dessa markörer en man bär på, desto större
hämma drivkraften för tillväxten genom terapeu- risk löper han.
tisk vaccination. Det skulle kunna bli ett komple- Grönbergs grupp gör nu en utökad studie på
ment i behandlingen av kronisk lymfatisk leuke- blodprover från 8 000 män som har tagit prover
mi. från prostatakörteln. På sikt hoppas man kunna
studera hundratals markörer. Förhoppningen är
Cellers trafikregler kartläggs inte bara att kunna se vilka män som löper ökad
Professor Jussie Taipale vid Karolinska Institutet risk för prostatacancer. Man hoppas också kunna
har med sin grupp studerat olika signalvägar som hitta en metod för att avgöra vilka män som kan
styr tillväxten hos celler och organ, och vad som leva med sin prostatacancer utan att behöva be-
går fel när cancer uppstår. En av signalvägarna handling, och vilka män som riskerar en mer ag-
är särskilt intressant och går under namnet Hed- gressiv prostatacancer och därmed behandla dem
gehog. i tid.
Anders Rosén Jussie Taipale Henrik Grönberg
20 Cancerfondens årsberättelse 2009

23. Prostatakörtel med
en cancertumör.
Cancerfondens årsberättelse 2009 21

25. Den
livsviktiga
insamlingen
2009 samlade Cancerfonden in 433 miljoner kronor. Tack vare
dessa pengar kan vi fortsätta finansiera forskning och verka
för förbättringar inom cancerområdet. Ett professionellt in-
samlingsarbete är helt enkelt nödvändigt för att vi ska kunna
fortsätta vår kamp mot cancer.
Men att samla in pengar kostar pengar. Därför utvecklar vi
ständigt verktygen och kunskapen om hur insamlingen kan
bedrivas så effektivt som möjligt.
Cancerfondens årsberättelse 2009 23

26. 2009 var ett framgångsrikt år för Cancerfondens insamlingsverksamhet.
433 miljoner kronor samlades in, vilket är sex miljoner mer än året innan.
Den största delen av dessa pengar är gåvor från privatpersoner och företag,
men testamenten utgör en nästan lika stor del. Rosa Bandet-kampanjen
och Mustaschkampen är också viktiga delar i insamlingsarbetet; tillsam-
mans samlade de in 55 miljoner kronor.
Insamlingen slog nytt rekord
Regelbundna givare Företagssamarbeten
Att regelbundet stödja Cancerfonden via auto- Trenden att företag vill samarbeta och stödja
giro eller betalkort är ett effektivt sätt att stödja Cancerfondens verksamhet var fortsatt positiv
cancerforskningen. Det regelbundna stödet är under 2009.
billigt att administrera vilket betyder att en större Fler och fler företag arbetar strategiskt med att
del av gåvan går till forskning. 2009 hade Cancer- utveckla sina verksamheter via relationer med si-
fonden cirka 30 000 regelbundna givare som till- na intressenter, exempelvis kunder. Intressenter-
sammans bidrog med drygt 28 miljoner kronor. na ställer allt större krav på företagen, inte bara
på produkter och tjänster utan även på företagets
Testamenten värderingar och engagemang i samhället.
Att dela med sig till Cancerfonden är en gåva för Cancerfonden hade många samarbeten med
livet. Lika väl som att testamentera pengar till företag under 2009. Cirka 2 000 företag var en-
enskilda människor väljer i dag många att tes- gagerade som Företagsvänner. Rosa Bandet-
tamentera sina tillgångar, eller delar av dem, till kampanjen hade ett 30-tal sponsorer som via
välgörande ändamål. försäljning av band och andra produkter bidrog
Cancerfondens riktlinjer för testamentsären- med närmare 30 miljoner kronor. Lyckade sam-
den innebär att varje ärende hanteras på ett vär- arbeten med sponsorer och företag var också en
digt sätt och med respekt för testatorns vilja. Till- del av förklaringen till att Cancerfondens kam-
gångarna säljs så fort som möjligt för att frigöra panj mot prostatacancer, Mustaschkampen, blev
pengar till cancerforskningen. en succé.
Organisationen är befriad från kapitalvinst-
skatt, vilket innebär att hela värdet av exempel-
Insamling
Insamling
vis fastigheter och värdepapper går till Cancer- inkl. Cancerfondens Rikslotteri
fonden. Fonder och stiftelser 2 %
Testamenterade medel står i dag för en bety- Cancerfondens Rikslotteri 8 %
dande del av bidragen till Cancerfonden och är en PostkodLotteriet 6 %
viktig ekonomisk grund för cancerforskningen.
Totalt inkom under året nära 350 ärenden där
Cancerfonden var testamentstagare. Intäkterna
Testamenten 40 %
uppgick till 171 miljoner kronor, varav 57 miljo-
ner kronor i form av värdepapper. Antalet testa-
menterade fastigheter och bostadsrätter uppgick
till ett 20-tal. Gåvor 44 %
24 Cancerfondens årsberättelse 2009

27. Minnesgåva
Ett sätt att hedra minnet av en avliden är att ge
en minnesgåva. De närstående får en hälsning i
samband med exempelvis begravningen, sam-
tidigt som en summa pengar går till att stödja
cancerforskningen. Via minnesgåvor skänktes 53
miljoner kronor under 2009.
Cancerfondens Rikslotteri
Den som köper en lott i Cancerfondens Rikslot-
teri stödjer cancerforskningen och får samtidigt
chansen att vinna upp till en miljon kronor. Lot-
teriet står under Lotteriinspektionens kontroll
och inbringade drygt 15 miljoner kronor under
verksamhetsåret 2009.
Svenska PostkodLotteriet
För andra året var Cancerfonden en av förmåns-
tagarna i det riksomfattande PostkodLotteriet.
Summan som Cancerfonden fick ta emot var
27 miljoner kronor. PostkodLotteriet är pionjär
inom marknadsdriven välgörenhet och i dag är
fler än 900 000 hushåll prenumeranter på lotter.
Lotteriets överskott går till välgörenhet. 2009 blev
det 460 miljoner kronor och sedan starten 2005
drygt en miljard kronor. Pengarna som Svenska
PostkodLotteriet delar ut når 27 olika välgören-
hetsorganisationer som förutom ekonomiskt stöd
får medial exponering via lotteriet.
Insamling via internet
Cancerfonden har under mer än ett decennium
varit verksam på internet i olika sammanhang. I
april 2009 lanserades en ny webbplats med stort
fokus på insamling. I dag kan våra besökare ge i
stort sett alla slags gåvor på vår webbplats. Priva-
ta insamlingar har blivit en allt viktigare insam-
lingskanal, något som visar sig inte minst under
kampanjer.
Välkänt och positivt varumärke mediearbete är att skapa, upprätthålla och ut- Cancerfondens gene-
Enligt undersökningar är Cancerfonden ett av veckla goda relationer med medierna och övrig ralsekreterare Ursula
Sveriges mest välkända varumärken. Som en del omvärld, samt bidra till insamling. Tengelin fick ta emot
i vården av varumärket gör vi regelbundna mät- Publiciteten kring Cancerfonden var 2009 un- en check på 27 miljoner
ningar av till exempel kännedom och givarvilja. gefär lika omfattande som året före. Den negativa kronor från Postkod-
Omvärldens bild av Cancerfonden är främst publiciteten var större än året innan; en följd av Lotteriet.
präglad av organisationens roll som forsknings- det uppmärksammade åtalet mot en tidigare an-
finansiär. Cancerfonden uppfattas också som en ställd vid Cancerfonden.
naturlig källa för information om cancer. I maj vandrade Robert Aschberg och Gert Fyl-
Cancerfonden är en av de tre insamlingsorga- king mellan Ystad och Haparanda för att upp-
nisationer i Sverige som får mest uppmärksamhet märksamma kampen mot prostatacancer. Detta
och som allmänheten helst väljer att stödja. projekt innebar ett verkligt genombrott för pro-
statacancerfrågan.
Cancerfonden i tryckta medier Även Mustaschkampen fick mer publicitet
Vi följer och analyserar regelbundet publicite- än 2008, medan Rosa Bandet-kampanjen syntes
ten kring Cancerfonden. Syftet med vårt pr- och mindre än året innan.
Cancerfondens årsberättelse 2009 25

28. För att nå så många människor som möjligt med våra budskap arbetar Cancerfon-
den med kampanjer. De två största är Rosa Bandet, som uppmärksammar bröst-
cancer, och Mustaschkampen som fokuserar på prostatacancer. Kampanjarbetet har
flera syften: öka medvetenheten och kunskapen om cancer och samla in pengar till
fortsatt forskning. Kampanjerna är också viktiga genom att de skapar kontaktytor
där Cancerfonden syns. Det stärker vårt anseende och ökar vår trovärdighet i arbetet
med att driva på förbättringar inom cancerområdet.
Kampanjer — ett sätt att nå ut
Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj satt starkt även detta år och många så kallade ”ro-
Under oktober genomfördes Cancerfondens Rosa sa varor” togs fram inför oktober.
Bandet-kampanj för sjunde gången, och insam-
lingsresultatet blev 47 miljoner kronor. Mustaschkampen
Flera saker bidrog till kampanjens framgång För tredje året i rad genomfördes i maj Mus-
2009: hög kreativitet, effektiva mediesamarbe- taschkampen som ett led i kampen mot prosta-
ten, ett aktivt pr-arbete tacancer. Kampanjen hade sin utgångspunkt och
och profilstarka ambas- motor i cancerfonden.se/mustaschkampen som
sadörer. Liksom tidiga- är en webbaserad insamlingskanal.
re år gav Kronprinsessan En ny aktivitet för 2009 var tv-programmet
Victoria kampanjen sitt Ystad-Haparanda som sändes i 13 avsnitt i TV8.
stöd, i år som dess offici- Programmet följde Robert Aschbergs och Gert
ella beskyddare. Fylkings vandring genom Sverige, och syftade till
2009 års rosa band att öka kunskapen om prostatacancer och samla
designades av arkitekten in pengar till fortsatt forskning. Ystad-Haparan-
Gert Wingårdh. På ban- da nådde det uppsatta insamlingsmålet och drygt
det stod orden ”ska ba- 8 miljoner kronor samlades in.
ra” tryckta i punktskrift, På webbplatsen startades cirka 650 insamling-
för att uppmana kvinnor ar, vilket gör Mustaschkampen till Cancerfon-
att undersöka sina bröst. dens mest omfattande insamlingsaktivitet på nä-
Över 600 000 rosa band tet. I detta års kampanj lanserades en mustasch-
såldes. pin som såldes i cirka 64 000 exemplar.
Rosa Lördag är en Årets Rosa Bandet-gala lämnade Stockholm Under Mustaschkampen 2009 hade Cancer-
köpdag i oktober då och galavärdar var nya Malmö Arena tillsam- fonden flera medie- och företagssamarbeten som
Sveriges handlare på mans med Malmö stad. Den 29 oktober direkt- bidrog till att skapa uppmärksamhet kring kam-
olika sätt stödjer Rosa sändes galan i TV3. panjen. Cancerfonden samarbetade även med tre
Bandet-kampanjen. Flera av Rosa Badet-kampanjens sponsorer organisationer för att stärka kampanjen i de man-
2009 arrangerades Rosa
aktiverade sitt sponsorskap på ett tydligare sätt än liga målgrupperna: STCC – Swedish Touring
Lördag den 3 oktober.
Dagen till ära dekorera- tidigare. Kellogg’s tog till exempel fram en sms- Car Championship, Svenska Ishockeyförbundet
des Sollentuna Centrum tjänst riktad till kvinnor i form av en påminnelse och Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Bygg-
med bh:ar. om att undersöka sina bröst en gång i månaden. nads.
Intresset från företag och deras kunder var fort- För att sprida Mustaschkampen över landet
26 Cancerfondens årsberättelse 2009

29. Mustaschkampen är
Cancerfondens årliga
kampanj mot prosta-
tacancer. I maj 2009
vandrade Robert Asch-
berg och Gert Fylking
från Ystad till Hapa-
randa för att väcka
uppmärksamhet kring
sjukdomen. Magnus
Samuelsson, med titeln
Världens starkaste man,
var en av Mustasch-
kampens ambassadörer.
Cancerfondens årsberättelse 2009 27

30. r Tack alla mo
Tack a lla feministe d
och vänsterp erater
r.
oc h mansgrisa Ni kan ha rä
artister.
Ni k an ha räddat. livet på vara ddat
ndra.
a
livet på varandr
cer. Svenska folket
mpen mot can s generösa bid
kronor till ka er att fördelas Kronor som rag gör att vi
371 miljoner är ovärderliga nu kan dela ut
nu kan dela ut sjukdomen. Pengarna komm inom cancer- i vår strävan
rag gör att vi ra g mellan grund
for att lyckas beseg 371 miljoner kronor till ka
s generösa bid att lyckas beseg forskning och vårdforsk
nin
området. Bid skning, klinisk forskning ra mp
Svenska folket i vår strävan isk da liv. ragen har me , epidemiolog sjukdomen. Pengarna kommen mot cancer.
är ovärderliga k forskning, epidemiolog er som kan räd bbplats kan du Om du vill ge d andra ord ha isk forskning er att fördel
Kronor som klinis händer. I händ we en gåva, besök mnat i goda och vårdforsk
ning inom can as
mellan gru ndforskning, ord hamnat i goda r ring o2o-59 59 59. På vår t. även läsa mer oss på cancer händer. I händ
ragen har med andra cancerfonden.se elle t om i lande om alla de vik fonden.se elle
r ring o2o-59
er som kan räd
da liv.
cer-
området. Bid oss på som pågår run tiga cancerfor
en gåva, besök a cancerforskningsprojekt Vi tänker bes skningsprojekt 59 59. På vår
webb
Om du vill ge tig egra cancer. Vil som pågår run
t om i landet. plats kan du
om alla de vik l du vara med?
även läsa mer
l du vara med?
egra cancer. Vil
Vi tänker bes
erbjöds lokala tidningar information, kunskap Världscancerdagen Vän eller fiende, alla
och patienthistorier om prostatacancer. Intres- Den 4 februari är sedan 2006 utlyst till Världs- behövs. 2009 väckte
set för aktiviteten Ystad-Haparanda och prosta- cancerdagen, en satsning för att sprida informa- Tack-kampanjen
tacancerfrågan var stort och det lokala medie-ge- tion om cancer och cancervård. uppmärksamhet
nomslaget större än förväntat. 2009 uppmärksammade Cancerfonden Världs- genom att visa att alla
står på samma sida i
Publiciteten var genomgående positiv. 2009 cancerdagen genom ett samarbete med Svenska
kampen mot cancer.
års kampanj var det största mediegenomslaget kyrkan. På Cancerfondens kansli i Stockholm ar-
hittills kring prostatacancer. rangerades ett presseminarium med tema preven-
Efter avslutad kampanj var kännedomen om tion, och på kvällen anordnades en ljusmässa i Ka-
programmet Ystad-Haparanda 47 procent och tarina kyrka med musik och sång.
Mustaschkampen 37 procent enligt Sifo. I domkyrkorna i Göteborg, Linköping och
Opinionsmässigt fokuserade Mustaschkam- Lund hölls andakter med musik och sång samt
pen på den kunskapsbrist som finns kring pro- föreläsningar av lokala cancerforskare. Till detta
statacancer och att det behövs bättre diagnosme- inbjöds givare och medlemmar.
toder.
Tack-kampanjen
För andra året valde Cancerfonden att tacka
sina givare i en extern kampanj. Intentionen var
bland annat att framhålla givarnas betydelse för
svensk cancerforskning. Kampanjen ägde rum i
början av året och syntes i utomhusreklam, i an-
nonser i dags- och kvällspress samt hördes i ra-
dio. Tack-kampanjen var en viktig del i Cancer-
fondens varumärkesbyggande arbete.
28 Cancerfondens årsberättelse 2009

31. Att tända ett ljus för en närstående är en fin symbol-
handling. Under Världscancerdagen den 4 februari
och i samband med Rosa Bandet-kampanjen i
oktober sprider ljusen hopp och värme och manar
till eftertanke.
Cancerfondens årsberättelse 2009 29

32. Använder Cancerfonden pengarna på rätt sätt? Svar ja. De senaste siffrorna
från Svensk insamlingskontroll, SFI, visar att 83 procent av Cancerfondens
intäkter går till ändamålen, det vill säga forskningsfinansiering och opinions-
Anslagsformer
bildning. Det betyder att 17 procent används till insamling och administration.
Det gör Cancerfonden till en av Sveriges effektivaste insamlingsorganisationer.
Pengarna når fram
Svensk insamlingskontroll övervakar
Cancerfonden övervakas av Svensk insamlings-
kontroll, SFI. Huvudmän i SFI är arbetsmarkna-
dens parter och FAR SRS – branschorganisatio-
nen för revisorer och rådgivare. SFI:s uppgift är
att dela ut 90-konton för insamling samt att över-
vaka att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt
och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga
kostnader. SFI drar även in konton som missbru-
kas. För att få ett 90-konto krävs följande:
• Organisationen måste ha sitt säte i Sverige.
• Ändamålet med insamlingen måste vara så be-
stämt att det går att kontrollera.
• Insamlingen ska ledas av lämpliga och i ekono-
miska frågor kunniga personer.
• Organisationen måste ha en auktoriserad eller
godkänd revisor, så kallad kontorevisor.
SFI gör också beräkningar av hur stor andel av
varje organisations insamlade pengar som går till cer. FRII utbildar även landets insamlare och strä-
insamlings- och administrationskostnader. var efter att höja kvaliteten i insamlingsarbetet.
FRII har beslutat att införa en ny kvalitets-
Gemensamt råd kod från och med 2009. Kodens syfte är att öka
för insamlingsorganisationer transparensen och öppenheten inom de organisa-
Cancerfonden är medlem i Frivilligorganisatio- tioner som är medlemmar, och den ska också bi-
nernas insamlingsråd, FRII. Rådets uppgift är dra till ökad professionalitet, förbättrad styrning
att verka för ett gynnsamt klimat för insamling och ledning inom organisationerna. Tanken är att
bland allmänheten. Nyckelord i FRII är respekt, koden både ska göra organisationerna effektiva-
öppenhet, trovärdighet och kvalitet. FRII publi- re och öka givarnas förtroende för att deras gåvor
cerar på sin webbplats varningar för oseriösa in- används effektivt och ändamålsenligt.
samlare som man bör undvika, www.frii.se. Cancerfonden valde att ligga steget före med
FRII arbetar exempelvis med att påverka lag- kvalitetsarbetet och tillämpade koden redan un-
stiftningen så att ideella gåvor blir avdragsgilla i der verksamhetsåret 2008. Årets kodrapport
privatpersoners och företags självdeklarationer, finns i bilaga 9.
vilket är fallet i många andra länder. Det skulle na-
turligtvis öka Cancerfondens möjlighet att samla Kvaliteten tryggas av ISO-certifiering
in pengar och nå målet att slutgiltigt besegra can- Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt
30 Cancerfondens årsberättelse 2009

33. Cancerfondens givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer fram och gör nytta. Vi är medlemmar i FRII, SFI övervakar oss och vi
är ISO-certifierade. Dessutom genomsyras Cancerfondens organisation av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sig
av navet i svensk cancerforskning.
ISO 9001:2000, som är en internationell kvali- processer, policys och riktlinjer är aktuella och ef-
tetsstämpel för företag och andra organisationer. terlevs.
2006 förnyade vi certifikatet. Varje tertial gör Cancerfondens ledning en
Certifieringen innebär att en oberoende part större uppföljning av verksamheten. Det innebär
har granskat Cancerfondens arbetsprocesser och bland annat att ledningen tar upp eventuella avvi-
därefter intygat att verksamheten motsvarar kelser från verksamhetsplanen, går igenom rap-
standardens krav. porter från projekt samt gör en riskanalys inför
framtiden. Ledningen gör också en genomgång
Interna kontroller av leverantörer för att säkerställa att de interna le-
Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade verantörsreglerna följs.
revisorer bokslut, årsredovisning och den interna Cancerfonden har rutiner för hur inköp och
kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande upphandlingar ska göras för att minimera risken
redovisning. för oegentligheter, till exempel jäv. Vi har också
Cancerfonden genomför också årligen en in- flera steg i vår attestordning för godkännande av
ternrevision där vi till exempel kontrollerar att fakturor och andra betalningar.
Cancerfondens årsberättelse 2009 31

34. Svensk insamlingskontroll, SFI, ser till att du tryggt kan skänka pengar till
insamlingsorganisationer. SFI delar ut, och drar in, 90-konton för insamling.
Dessutom övervakar SFI att insamlingar sköts på ett ansvarsfullt sätt och att
pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Cancerfonden har ställt
några frågor till Eva Birath, kanslichef på SFI.
90-konto ger givaren trygghet
Vilka krav ställer SFI? Hur sköter Cancerfonden sig?
– Om insamlings- och administrations- – SFI har aldrig haft någon anmärk-
kostnaden överstiger 25 procent av de ning på Cancerfondens förvaltning
totala intäkterna under något år kräver eller insamlings- och administrations-
vi in en bra förklaring från organisatio- kostnaden. Vi har även kontrollerat
nen. Och överstiger den 25 procent tre Cancerfondens interna rutiner och allt
år i rad drar vi helt enkelt in tillståndet ser bra ut.
till 90-kontot. Den genomsnittliga
insamlings- och administrationskost- Vilken vägledning ger SFI till givarna?
naden för våra 200 insamlingsorgani- – På www.insamlingskontroll.se finns
sationer ligger omkring 10 procent, och en lista på alla organisationer som
trenden är att den sjunker. har 90-konto och deras ekonomiska
– Många givare kräver att alla insam- nyckeltal. Webbsidan ska byggas ut så
lade pengar ska gå till ändamålet, men att det blir lättare att hitta den informa-
det är givetvis orimligt. Redan bokfö- tion man söker. Vi hoppas också kunna
rings- och revisionskostnader ger av- lägga till organisationernas stadgar och
bränningar. Dessutom är SFI finansie- ge dem möjlighet att fylla på med egen
rat av insamlingsorganisationerna, vil- information.
ket ger dem en kostnad.
Till sist, är vi svenskar ett snålt eller
Är inte förutsättningarna väldigt olika givmilt folk?
för organisationerna? – Vi är mycket givmilda! I en under-
– Jovisst. Det är en stor skillnad om med väldigt låga kostnader själva, men sökning 2009 sa 69 procent av de tillfrå-
man kör en lastbil med kläder till kostnaden uppstår någon annanstans i gade att man har skänkt, eller kommer
ett drabbat land, eller om man är en stället. Eller så har de ett kontor i exem- att skänka, pengar till insamlingsorga-
forskningsfinansiär som Cancerfonden pelvis Afrika och då räknas den kostna- nisationer under året.
eller Hjärt-Lungfonden. Processen att den inte in. – Jag blev intervjuad av ett kanaden-
utvärdera och avgöra vilka avancerade siskt tv-team som jämförde Sverige och
forskningsprojekt som ska stödjas är SFI gör beräkningar av hur stor andel av Kanada, och de var imponerade av att
förstås betydligt mer komplicerad och varje organisations insamlade pengar som svenskar skänker så mycket. Vi skän-
resurskrävande, och det är naturligt går till insamlings- och administrations- ker 550 kronor per år och person, bara
att sådana organisationer har en högre kostnader. Hur får ni fram dessa siffror? till 90-konton. Och dessutom ska man
kostnad än genomsnittet. Det måste en – Cancerfonden redovisar detta till SFI komma ihåg att man inte får dra av bi-
givare ha i åtanke när kostnaden för som kontrollerar sifferuppgifterna. SFI drag till välgörenhet i sin deklaration
olika insamlingsorganisationer jämförs. kontrollerar därefter att insamlings- och i Sverige, vilket man får i stort sett alla
– Vissa organisationer utför inget an- administrationskostnaderna inte är för andra länder. Vi ska vara stolta, avslutar
nat arbete än själva insamlingen, sedan höga i förhållande till insamlade medel. Eva Birath.
skickar de pengarna till andra insam- Är andelen för hög slår vi ner på det en-
lingsorganisationer. De kan förstås ståta ligt ett nyckeltal vi arbetar med.
32 Cancerfondens årsberättelse 2009

35. Årsredovisning
2009
Cancerfondens årsberättelse 2009 33