I 2011 års upplaga av rapporten ”Driftig, men otrygg” konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna. Givetvis gäller socialförsäkringssystemet även för företagarna, men villkoren skiljer sig åt. Särskilt för företagare som driver sitt företag som enskild firma. I år gör vi en uppdatering av vår tidigare rapport. I Sverige har antalet företag ökat kontinuerligt under 2000-talet och uppgår idag till drygt 1 miljon stycken. Antalet personer som driver företag på heltid uppgår till uppskattningsvis 400 000. Tre fjärdedelar av företagarna bedriver sin verksamhet som enskild firma (enskild näringsverksamhet). Näst vanligaste företagsformen är handelsbolag, vilket drygt 14 procent bedriver och tio procent har aktiebolagsformen. Hur prioriterar företagarna sina egen trygghet? Skaffar de privata försäkringar för att komplettera de brister som finns i socialförsäkringssystemet och avsaknad av kollektivavtalade försäkringsförmåner? Är företagarna oroliga för sin trygghet och vilket förtroende har de för välfärden? För att få svar på dessa och en rad andra viktiga frågor har Ipsos hjälp oss med att intervjuat 500 företagare med högst 19 anställda. Två tredjedelar av företagarna är äldre än 45 år och endast en fjärde del är kvinnor. Intervjuerna genomfördes under perioden 10 - 27 februari i år. Håkan Svärdman Välfärdsanalytiker på Folksam Maj 2014

1. 1
2014 års upplaga av Folksams rapport:
Driftig, men otrygg

2. 2
Inledning
I 2011 års upplaga av rapporten ”Driftig, men otrygg” konstaterades att småföretagare inte kan räkna
med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de
kollektivavtalade försäkringarna. Givetvis gäller socialförsäkringssystemet även för företagarna, men
villkoren skiljer sig åt. Särskilt för företagare som driver sitt företag som enskild firma. I år gör vi en
uppdatering av vår tidigare rapport.
I Sverige har antalet företag ökat kontinuerligt under 2000-talet och uppgår idag till drygt 1 miljon
stycken. Antalet personer som driver företag på heltid uppgår till uppskattningsvis 400 000. Tre
fjärdedelar av företagarna bedriver sin verksamhet som enskild firma (enskild näringsverksamhet).
Näst vanligaste företagsformen är handelsbolag, vilket drygt 14 procent bedriver och tio procent har
aktiebolagsformen.
Hur prioriterar företagarna sina egen trygghet? Skaffar de privata försäkringar för att komplettera de
brister som finns i socialförsäkringssystemet och avsaknad av kollektivavtalade försäkringsförmåner?
Är företagarna oroliga för sin trygghet och vilket förtroende har de för välfärden? För att få svar på
dessa och en rad andra viktiga frågor har Ipsos hjälp oss med att intervjuat 500 företagare med högst
19 anställda. Två tredjedelar av företagarna är äldre än 45 år och endast en fjärde del är kvinnor.
Intervjuerna genomfördes under perioden 10 - 27 februari i år.
Håkan Svärdman
Välfärdsanalytiker på Folksam
Maj 2014

3. 3
Sammanfattning
 Småföretagarnas har en genomsnittlig månadsinkomst på 35 800 kronor. Kvinnliga
företagare har väsentligt lägre, 24 800 kronor /månad. Medan manliga företagare
kommer upp i 39 600 kronor/månad. En skillnad på 14 8000 kronor.
 51 procent av småföretagarna får sin inkomst från näringsverksamhet, 36 procent får
lön från eget aktiebolag, 19 procent tar utdelning ur sitt aktiebolag och 30 procent får
också lön från annan anställning.
 Endast en fjärdel av småföretagarna har anställd personal. Av företagen med anställda
är det endast 31 procent som har tecknat kollektivavtal för sina anställda.
 Småföretagarna har stora luckor i försäkringsskyddet, särskilt kvinnliga företagare.
Mest omfattande är försäkringsskyddet för risker som sällan inträffar, såsom dödsfall
och arbetsskada samt sjukdomar och olyckor som leder till sjukvård, medan för mer
vanligt förekommande risker såsom kortvarig sjukdom och arbetslöshet saknas ofta
försäkringsskydd.
 Hälften av småföretagare vill gå i ålderspension någon gång mellan 60 och 65 år. Var
tionde företagare skulle föredra att senarelägga pensionen i åldersspannet 66-69 år och
nästa lika många kan tänka sig att varva ned efter sin 70-årsdag.
 En av fyra småföretagare saknar ett eget pensionssparande. Övriga sparar antingen via
sitt företag eller privat.
 Småföretagare som saknar kompletterande försäkringar riskerar drabbas av kraftigt
inkomstbortfall vid olika former av arbetsoförmåga eller pension (se bilagan). En
företagare som endast förlitar sig på det statliga socialförsäkringssystemet får mellan
16 – 38 procent lägre ersättning vid sjukdom jämfört med en privatanställd tjänsteman
med kollektivavtal. Vid arbetsskada och arbetslöshet är skillnaden mellan 30 – 46
procent och pensionen blir mellan 24 - 35 procent lägre.
 Trots att två tredjedelar av småföretagarna har stora luckor i sitt försäkringsskydd är
det få som känner oro för att inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet, skada
eller att pensionens inte ska räcka till. Drygt en fjärdedel av företagarna känner ganska
eller mycket oror för detta. Kvinnor är något mer oroliga än män, särskilt när det gäller
pensionen.
 Vem har störst ansvar för försäkringsskyddet vid arbetsoförmåga och pension?
Småföretagarna får sju svarsalternativ att välja på. Svarsfrekvensen är jämt fördelad
mellan att samhället respektive individen bör axla detta ansvar. Fyra av tio företagare
ger stöd för någon av dessa ståndpunkter. En av tio tycker att ansvaret bör delas av
samhället, arbetsgivarna och individen.

4. 4
Inkomster över genomsnitt, men stora skillnader mellan kvinnor och män
Småföretagarnas har en genomsnittlig månadsinkomst på 35 800 kronor. Kvinnliga företagare
har väsentligt lägre, 24 800 kronor /månad. Medan manliga företager kommer upp i 39 600
kronor/månad. En skillnad på 14 8000 kronor. Som jämförelse kan nämnas att den
genomsnittliga kontanta bruttolönen i Sverige år 2012 var 24 830 kronor/månad.1
En
tredjedel av företagarna har en månadsinkomst under denna nivå och en femtedel får in mer
än 33 300 kronor/månad, merparten män.
Många småföretagare har lön från anställning
Av småföretagarna som ingår i Folksams undersökning var det 51 procent som förra året fick
inkomst från näringsverksamhet, 36 procent fick lön från sitt eget aktiebolag, 19 procent lyfte
utdelning ur sitt aktiebolag och 30 procent hade lön från annan anställning.
1
SCBhttp://www.scb.se/sv_/Hitta-
statistik/Statistikdatabasen/TabellPresentation/?layout=tableViewLayout1&rxid=a8a533d4-2a46-4f47-abd8-
f988eed6e415.
33
21
11
12
23
28
20
12
15
25
50
23
8
1
18
0 10 20 30 40 50 60
-300 000 kr
300 001-400 000
400 001-550 000
550 001-
Osäker, vet ej/Ej svar
Diagram 1: Företagarnas årsinkomst, procent.
Kvinnor Män Alla
30
51
19
36
27
49
23
36
41
56
11
33
0 10 20 30 40 50 60
Lön från anställning
Inkomst av näringsverksamhet
Utdelning ur AB
Lön ur AB
Diagram 2: Företagares inkomstkällor, procent.
Kvinnor Män Alla

5. 5
Småföretagare är sällan lediga
Företagare kan inte alltid vara på plats, men när det sker beror det oftast på sjukdom eller
föräldraledighet. Av samtliga företagare är det 4 procent som uppger att de varit sjuka under
minst två veckor de senaste tre åren. Skillnaden mellan könen är stor. Av kvinnorna uppger 10
procent att de har varit sjukskrivna, medan motsvarande andel hos männen är 3 procent.
Uttaget av föräldraledighet är mer än tre gånger så högt bland kvinnor jämfört med män.
Ledig på grund av vård av sjukt barn förekommer knappast. Och ytterst få ha råkat ut för en
långvarig sjuskrivning eller arbetsskada Däremot har knappt fem procent av de kvinnliga
företagare varit arbetslösa innan de blev företagare.
Ovanligt med anställda och kollektivavtal
Endast en fjärdel av småföretagarna i vår undersökning har anställd personal. Knappt en
femtedel har en eller högst nio anställda medan övriga har fler. Av företagen med anställda är
det endast 31 procent som har tecknat kollektivavtal för sina anställda.
4,5
0,3
2,7
0,1
1,2
1,2
2,7
0,4
0,3
0,1
1,6
0,0
10,0
0,0
10,1
0,0
0,0
4,9
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0
Sjukdom
Arbetsskada
Föräldraledighet
Vård av sjukt barn
Sjukersättning
Arbetslöshet
Diagram 3: Har du någon gång under se senaste tre åren varit borta från
företaget minst två veckor för något av följande skäl? (procent)
Kvinnor Män Alla
75
17
4
1
1
3
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Inga anställda
1-4 anställda
5-9 anställda
10-14 anställda
15-19 anställda
20 anställda eller fler
Diagram 4: Andel företagare med anställd personal, procent.

6. 6
Småföretagarna har stora luckor i sitt försäkringsskydd
Diagram 5 visar att småföretagarna har stora luckor i försäkringsskyddet, särskilt kvinnliga
företagare. Mest omfattande är försäkringsskyddet för risker som sällan inträffar, såsom
dödsfall och arbetsskada samt sjukdomar och olyckor som leder till sjukvård, medan för mer
vanligt förekommande risker såsom kortvarig sjukdom och arbetslöshet saknas ofta
försäkringsskydd.
Den vanligaste försäkringen är en arbetsskadeförsäkring, vilket 51 procent av småföretagarna
har tecknat. Av männen har 54 procent tecknat en sådan försäkring, medan 43 procent av
kvinnorna har gjort detsamma. Närmare hälften av småföretagarna har tecknat en försäkring
som gäller vid dödsfall. Hälften av männen och 42 procent av kvinnorna. Diagnosförsäkring,
som utbetalar ett engångsbelopp ifall försäkringstagaren får en allvarlig sjukdom, har 44
procent av småföretagarna tecknat. Nästan lika stor andel har tecknat en sjukvårdsförsäkring,
42 procent.
Anmärkningsvärt få småföretagare har ett försäkringsskydd som gäller vid kortvarig sjukdom
och arbetslöshet. En tredjedel har en sjukförsäkring som ger ersättning vid kortvarig sjukdom
och en fjärdedel har en inkomstförsäkring som kompletterar den allmänna
arbetslöshetsförsäkringen. Ännu färre företagare har en sjukförsäkring som gäller vid
långvarig sjukdom och därmed kompletterar den allmänna sjukersättningen (tidigare
förtidspension), endast 15 procent.
30
15
42
44
51
24
48
31
17
44
46
54
23
50
26
8
36
39
43
28
42
0 10 20 30 40 50 60
Kortvarig sjukdom
Långvarig sjukdom
Sjukvård
kritisk sjukdom (diagnoskapital)
Arbetsskada
Arbetslöshet
Dödsfall
Diagram 5: Andelen småföretagare med olika riskförsäkringar,
procent.
Kvinnor Män Alla

7. 7
Traditionell pensionsålder föredras av småföretagarna
Hälften av småföretagare vill gå i ålderspension någon gång mellan 60 och 65 år. Var tionde
företagare skulle föredra att senarelägga pensionen i åldersspannet 66-69 år och nästa lika
många kan tänka sig att varva ned efter sin 70-årsdag.
En av fyra småföretagare saknar ett eget pensionssparande
Tre av fyra småföretagare har ett eget pensionssparande. Resterande andel företagare saknar
detta. En fjärdedel av företagarna pensionssparar både privat och via sitt företag. Medan
övriga antingen sparar via företaget eller privat.
25
6
17
31
10
11
22
5
16
33
11
13
37
7
20
27
6
2
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Osäker, vet ej/Ej svar
Före 60 års ålder
Vid 60-64 års ålder
Vid 65 års ålder
Vid 66-69 års ålder
Vid 70 år eller senare
Diagram 6: Vid vilken ålder vill företagare gå i pension, procent.
Kvinnor Män Alla
4
27
26
20
23
4
31
25
19
22
5
14
32
23
26
0 5 10 15 20 25 30 35
Osäker, vet ej/Ej svar
Sparar enbart via företaget
Sparar både privat och via företaget
Sparar enbart privat
Sparar varken privat eller via företaget
Diagram 7: Företagarnas pensionssparande, procent.
Kvinnor Män Alla

8. 8
Pensionssparande i fondförsäkring är populärast
Nästan hälften av småföretagarna som pensionssparar via företaget har tecknat en
fondförsäkringslösning. Traditionellt pensionsförsäkring har tecknats av en tredjedel av
företagarna och en fjärdedel har tecknat kapitalförsäkring. Fondförsäkring är också populärast
när företagarna pensionssparar privat, särskilt bland kvinnliga företagare. Knappt var tredje
företagare har tecknat en traditionell pensionsförsäkring och drygt en femtedel har placerat
sparandet i en kapitalförsäkring eller ett IPS-konto (individuellt pensionssparande)
47
35
25
3
13
47
32
22
4
14
49
48
35
1
3
0 10 20 30 40 50 60
Pensionsförsäkring Fond
Traditionell pensionsförsäkring
Kapitalförsäkring
Annat
Osäker, vet ej
Diagram 8: Vilken sparform används vid sparande via företaget?
(procent)
Kvinnor Män Alla
52
28
6
16
4
16
40
23
5
17
5
22
81
40
10
15
3
1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Pensionsförsäkring Fond
Traditionell pensionsförsäkring
IPS
Kapitalförsäkring
Annat
Osäker, vet ej
Diagram 9: Vilken sparform används vid privat pensionssparande?
(procent).
Kvinnor Män Alla

9. 9
Många småföretagare sparar småbelopp till pension
I genomsnitt pensionssparar småföretagarna 3 400 kronor/månad via sitt företag, men
medianpremien ligger på 1 500 kronor/månad. Fyra av tio företagare uppger att de
pensionssparar högst 2 500 kronor/månad. Drygt en tiondel av företagarna sparar mer än
5 000 kronor, flertalet män.
Sparinsatsen är väsentligt lägre när småföretagarna sparar privat. Nästan hälften sparar mindre
än 1 000 kronor/månad. Den genomsnittliga månadspremien ligger på knappt 2 000 kronor
och medianpremien är 1 000 kronor.
41
15
14
30
51
27
3
18
43
17
12
27
0 10 20 30 40 50 60
-2 500 kr
2 501- 5 000 kr
5 001 kr eller mer
Osäker, vet ej/Ej svar
Diagram 10: Hur mycket pensionssparar företagare varje månad via
företaget? (procent)
Alla Kvinnor Män
30
16
11
15
29
26
13
15
12
35
40
23
2
21
14
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
-500 kr
501-1 000 kr
1 001-2 000 kr
2 001 kr eller mer
Osäker, vet ej/Ej svar
Diagram 11: Hur mycket pensionssparar företagare privat varje
månad? (procent)
Kvinnor Män Alla

10. 10
Få småföretagare är oroliga för sin framtida trygghet
Trots att två tredjedelar av småföretagarna har stora luckor i sitt försäkringsskydd är det få
som känner oro för att inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet, skada eller att
pensionens inte ska räcka till. Drygt en fjärdedel av företagarna känner ganska eller mycket
oror för detta. Kvinnor är något mer oroliga än män, särskilt när det gäller pensionen.
Vem har störst ansvar för tryggheten?
Vem har störst ansvar för försäkringsskyddet vid arbetsoförmåga och pension? Småföretagarna får sju
svarsalternativ att välja på. Svarsfrekvensen är jämt fördelad mellan att samhället respektive individen
bör axla detta ansvar. Fyra av tio företagare ger stöd för någon av dessa ståndpunkter. En av tio tycker
att ansvaret bör delas av samhället, arbetsgivarna och individen. Däremot är det endast fyra procent av
företagarnas som tycker att ansvaret enbart ska bäras av de själva.
24
21
32
23
20
30
25 26
38
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Alla Män Kvinnor
Diagram 12: Orostendenser hos företagare. Andel som känner ganska
eller mycket stor oro (procent).
att inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet eller skada
att föräldrarna inte får den vård de behöver
att pensionen inte ska räcka till
39
38
4
2
2
0
11
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Individen själv
Samhället
Arbetsgivarna
Delat ansvar mellan Individen och samhället
Delat ansvar mellan Individen och arbetsgivaren
Delat ansvar mellan Samhället och arbetsgivaren
Alla tre har samma ansvar
Diagram 13: Vem har störst ansvar för försäkringsskyddet vid
sjukdom, arbetslöshet och pension? Samtliga (procent).

11. 11
Bilaga: Jämförelse av försäkringsskyddet för företagare respektive privatanställd
tjänsteman.
Tabell 1: Försäkringsskyddet vid tillfällig och långvarig sjukdom,
ersättningsnivå i kronor per månad och andel av bruttoinkomst.
Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (ITP)
Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000
Ersättning första sjukmånaden. 22 404
(75%)
26 097
(65%)
24 929
(83 %)
33 356
(83 %)
Ersättning andra sjukmånaden. 21 239
(71%)
21 239
(53%)
25 973
(87 %)
34 850
(87 %)
Ersättning efter 364 sjukdagar. 19 912
(67%)
19 212
(50%)
21 354
(71 %)
27 765
(69 %)
Ersättning efter 914 sjukdagar. 15 -50 %* 12-37% 15 -50 %* 12-37%
*Ersättning utgår i form av aktivitetsstöd som varierar från 223 till 680 kronor per dag,
som mest 14 960 kr i månaden innan skatt. Viktigt att notera är att beräkningen av sjukpenninggrundad inkomst för
kombinatörer kan ge märkliga effekter på grund av att inkomst av anställning inte alltid beaktas om den inte härrör från
arbete som avses pågå i mer än 6 månader eller är årligt återkommande.
Tabell 2: Försäkringsersättning vid stadigvarande sjukdom, nettoersättningsnivå i kronor
per månad och andel (%) av nettoinkomst*.
Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (ITP)
Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000
Månadslön efter skatt 22 847 28 852 22 847 28 852
Sammanlagd nettoersättning
vid varaktig sjukdom.
12 947
(57 %)
12 977
(45 %)
16 655
(73 %)
20 960
(73 %)
Tabell 3: Försäkringsskydd mot inkomstförlust vid arbetsskada som leder till 100-procentig
arbetsoförmåga under 150 dagar, bruttoersättning (kronor/månad).
.
Beräkningen är baserad på 2014 års prisbasbelopp
Tabell 4: Försäkringsskydd mot inkomstförlust vid arbetsskada som leder till 100 procentig varaktig
arbetsoförmåga, nettoersättning (kronor/månad)*
Nettoersättningsnivån är beräknad utifrån skattetabell 31 för 2014 och prisbasbeloppet för detta år.
Tabell 5: Ersättningsnivån under de första 100 dagarna i arbetslöshet, bruttoersättning (kronor/månad)
Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman med kollektivavtal
Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000
Sammanlagd ersättning 14 960
(50%)
14 960
(37%)
21 000
(70 %)
28 000
(70 %)
Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (TFA)
Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000
Sammanlagd bruttoersättning. 21 239
(71%)
21 239
(53%)
30 000
(100%)
40 000
(100%)
Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (TFA)
Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000
Månadslön efter skatt 22 847 28 852 22 847 28 852
Sammanlagd nettoersättning. 19 534
(85%)
19 534
(68%)
21 038
(92 %)
27 043
(94 %)

12. 12
Tabell 6: Ersättningsnivå under de tre första månaderna som föräldraledig, bruttoersättning
(kronor/månad).
Inkomst Företagare Privatanställd tjänsteman med
kollektivavtal
Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000
Sammanlagd ersättning 22 961
(77 %)
28 319
(71 %)
25 961
(87 %)
34 716
(87 %)
Tabell 7: Sammanlagd ersättningsnivå under de första tre åren efter dödsfallet, bruttoersättning
(kronor/månad)*
Månadslön Företagare Privatanställd tjänsteman med
kollektivavtal
30 000 40 000 30 000 40 000
Omställningspension och förlängd
omställningspension enligt lag.
8 300 9 839 8 300 9 839
Barnpension enligt lag. 9 054 10 733 9 054 10 733
Efterlevandepension till vuxen
enligt tjänstepensionsavtal.
0 0 0 0
Efterlevande pension till barn enligt
tjänstepensionsavtal.
0 0 0 0
Återbetalningsskydd 0 0 8 333 8 333
Total ersättning under de första tre
åren
17 354 20 572 25 687 28 905
Ersättningens andel av den
avlidnes lön
58 % 50 % 86 % 72 %
* Tabell 7 visas den sammanlagda löpnade ersättningen när en familj drabbas av ett dödsfall. Beräkningarna basers på
följande antaganden. En förälder, som är 40 år, avlider och efterlämnar en partner och två barn i åldrarna 5 och 9 år. Vi antar
att den avlidnes premiebestämda tjänstepensionskapitalet uppgår 500 000 kr.
Tabell 8: Pensionsberäkning för personer som är födda år 1990 och varit företagare respektive
privatanställd tjänsteman (ITP-1). Personerna har för avsikt att gå i pension vid 69 år. Bruttoersättning
kr/månad. Beräknad med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell, summor i 2014 års lönenivå.
Inkomst, kronor Företagare utan eget
pensionssparande
Privatanställd tjänsteman (ITP-1)
Månadslön 30 000 40 000 30 000 40 000
Allmän pension 16 690 21 290 16 690 21 290
Tjänstepension 0 0 5 390 11 680
Total ersättning 16 690 21 290 22 080 32 970
Andel av slutlön 56 % 53 % 74 % 82 %