1. Centerpartiet
Martin Ådahl, Chefsekonom
1. Vad tänker ni bör göras de närmaste 5-10 åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt
2050?
Svar: Genom grön skatteväxling, det vill säga höja skatten på det som är miljöskadligt och
finansiera det genom sänkt skatt på arbete och miljöförbättrande verksamhet. Med
miljöstyrande skatter och ekonomiska styrmedel kan vi skapa en stark omvandling i hela
ekonomin. För att få bort utsläppen från trafiken behöver vi få fram de nya miljölastbilarna
och drivmedlen med miljölastbilspremier. Vi behöver införa premie-avgiftssystem (bonus-
malus) som belönar köp. Vi behöver fortsätta med elcertifikaten för att höja det förnybara
och inte lägga nya kostnader och skatter på biokraften. Vi behöver stimulera
mikroproduktion av el från solceller. Vi behöver förstärka incitamenten till
energibesparingar, inte minst i bostäder. Och mycket mer.
2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få
en god utveckling måste deras handelspartners stimulera sina ekonomier, i första hand
genom investeringar för hållbarhet?
Svar: Ja, vi anser inte att ekonomin i Europa ska stramas åt. Fram till dess att
högkonjunkturen återvänder måste vi bedriva en offensiv investeringspolitik som tar
hänsyn till en sund och stabil finanspolitik.
3. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som
investeringsbehoven är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa
lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata finansiärer?
Svar: Påståendet stämmer inte. Utvecklingen har vänt och investeringarna i privat sektor
ökar igen efter finanskrisen 2008. Detsamma gäller offentlig sektor där investeringarna ökat
genom framförallt satsningar på fysisk och digital infrastruktur. Men mer behövs, inte minst
måste investeringar i järnväg öka. Centerpartiet föreslår två innovativa lösningar för att öka
investeringstakten i svensk samhällsekonomi. Vi vill bjuda in privat kapital till en Offentlig-
privat samverkan (OPS) samt att resurser som frigörs vid försäljning av statliga bolag ska gå
till samhällsekonomiska investeringar i infrastruktur.
4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat- som skattefinansierad. På
vilket sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med många
arbetstillfällen?

2. Svar: ROT, RUT och Restaurangmomsen är bra exempel på hur skatter och regelverk kan
främja tillväxten av en tjänsteekonomi. Vi vill skatteväxla genom att öka skatterna på
utsläpp och minska dem på jobb. Vi gynnar tjänstesektorn genom att göra det lättare att
anställa. Vi arbetar också för förbättrade villkor för det aktiva ägandet i företag. En högre
grad av direkt och personligt ägande i det svenska näringslivet stärker företagens
konkurrenskraft genom att ägare går in med kompetens och engagemang i företagets
verksamhet på ett sätt som det institutionella kapitalet inte medger.
5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid
slutet av 1990-talet var det tre gånger så stort. Trots detta är investeringarna i både
Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av utlåningen har istället använts till spekulation i
tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella
obalanserna i världens rättas till?
Svar: Den svenska finanssektorn är väldigt stor i förhållande till vårt lands BNP. Globalt är
den finansiella sektorn rejält bantad efter finanskrisen. Problemet är att finanssektorn är
underdimensionerad och inte ger möjlighet för allmänheten att spara och låna i flera av de
nya stora ekonomerna som Kina och Indien, samtidigt som den varit överdimensionerad i
länder som USA och Storbritannien till följd av bolånebubblorna i dessa länder. Dessutom
har det funnits obalanser mellan ett underdimensionerat sparande i USA och ett mycket
högt nettosparande i Kina. Dessa obalanser håller nu långsamt på att rättas till. En bättre
makroekonomisk politik och gradvis mer ändamålsenliga regler för finanssektorn håller på
att skapa ett bättre finanssystem i OECD-länderna, men problemen med en svagsektor i
Kina och en rad andra länder består.
6. Många av de problem som vi pekar på kräver globalt samarbete. Vad skulle ni vilja att
Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå mer av
”global governance”?
Svar: Vi vill generellt se ett mer decentraliserat beslutsfattande där vanligt folk får större
makt att fatta beslut själva och där byråkratin minskar. När det gäller synnerligen allvarliga
och globala problem som klimatfrågan och de finansiella regelverken så ser vi behov av
forum för samarbete som har styrmedlen till att kunna uppnå konkreta resultat. Inom
Norden har vi goda möjligheter att tillsammans driva på i EU och i FN som exempel för att
resultat uppnås. På klimatområdet är EU de som idag fattar konkreta beslut om
begränsningar och pris på klimatutsläpp. Däremot räcker inte beslutsfattande inom FN:s
klimatorgan UNFCCC till och de finns ett behov av alternativa fora för mer kornet
ekonomiskt inriktat samarbete för att nå resultat, där samarbetet om kortlivade klimatgaser
är en sådan möjlighet.
7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara
anpassningen till ett förändrat klimat?
Svar: Det behövs en koppling mellan utsläpp och saneringskostnader. De som förorenar
ska stå för kostnaden och de drabbade ska få ekonomisk hjälp. Finns flera metoder att lösa
detta på; exempelvis genom en grön fond, klimatbistånd eller försäkringslösningar som
bland annat Nicholas Stern förespråkar. Sverige har länge varit pådrivande för alla dessa
olika former av kompensation. Några länder, inte minst Kina, är dock numera bland de

3. främst ansvariga för utsläppen och främst utsatta för klimatförändringar.
8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en dynamisk region i
världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld?
Svar: EU måste öppna upp sig mot omvärlden och stå emot krav på handelstullar och
avgifter. Fler frihandelsavtal med fler länder och regioner. Viktigt att EU är en tydlig röst för
frihet, jämställdhet och demokrati. Den gemensamma asylpolitiken i EU ska vara generöst,
humant, transparent och rättssäkert. Fler EU-länder behöver ta ett större ansvar än vad de
gör idag. Genom att hålla dörren för utvidgning av Eu kan vi påverka utvecklingen i EU:s
närmast närhet.