A presentation held by PhD Spencer Bastani, Uppsala University, at the seminar "Makten över skatten" on the 14th of November 2013.

1. Makten över skatten
optimal beskattning med ett globalt perspektiv
Spencer Bastani
Uppsala Universitet
14 November 2013

2. Om rapporten
• Vilka roller spelar skatt på arbete och kapital i
ett effektivt och rättvist skattesystem?
• Fokus på hur dessa skatter påverkas av ökad
global ekonomisk integration.
• Utgår huvudsakligen från teorier om optimal
beskattning.

3. Optimal beskattning
• Teorin om optimal beskattning:
– Utgångspunkt: Skatteintäkter krävs för att
finansiera offentliga utgifter och
inkomstomfördelning.
• Normativ ansats, avvägning mellan
– Positiva effekter: Jämnare inkomstfördelning,
finansierande av privata och kollektiva varor.
– Skadliga effekter: Effektivitetsförluster,
ekonomiska aktiviteten reduceras av skatter.

4. Optimal beskattning
• Den normativa ansatsen: hur staten
värdesätter olika individers välfärd.
• Syftet med teorin: belysa viktiga avvägningar
som är relevanta för ekonomisk politik givet
ett visst omfördelningsideal.
– Teorins uppgift är därför inte att svara på hur
höga eller låga skatterna generellt bör vara.

5. Exempel på effektivitetsförluster
• Skatt på arbete kan leda till att individer:
–
–
–
–
Jobbar mindre (intensiv marginal)
Jobbar inte alls (extensiv marginal)
Investerar mindre i utbildning
Flyttar utomlands
• Skatt på kapital kan leda till:
– Minskat sparande och investeringar
– Kapitalflykt

6. Budgetvillkor
• Om individer och företag är måttligt känsliga
för skatteförändringar gäller:
– Skattesänkningar måste finansieras med
minskade offentliga utgifter.
– Skattehöjningar leder till ökade skatteintäkter
och ökat utrymme för offentlig konsumtion.
• Detta är en konsekvens av statens
budgetvillkor.

7. Fördelningsambitioner och effektivitet
• Ett optimalt skattesystem
– Speglar hur staten värdesätter
omfördelning och skatteintäkter för
olika ändamål.
– Balanserar dessa ambitioner med hur
kraftigt skatter snedvrider ekonomiska
beslut.
• I praktiken: kompromiss mellan
skattepolitiska målsättningar och
uppskattningar om skattebasernas
rörlighet.

8. Optimal beskattning
• Givet hur skattesystemet ser ut,
– Vad är politiska prioriteringar?
– Vad är reaktioner på skattebasernas rörlighet?
• Empirisk forskning nödvändig!

9. Optimal beskattning
• Exempel:
– Är sänkt bolagsskatt ett politiskt val? Eller är det
framtvingat av internationell skattekonkurrens?
– I vilken utsträckning är ett jobbskatteavdrag
• Ett sätt att få individer i sysselsättning?
(effektivitetsvinster)
• Ett sätt att sänka skatter för dem som arbetar?
(fördelningspolitik)

10. Empirisk evidens
• Intensiv marginal:
– Skattebetalare i övre delen av
inkomstfördelningen relativt okänsliga
för skatteförändringar
(Bastani och Selin, 2013)
– Samtidigt tendens bland egenföretagare
att inte betala statlig inkomstskatt
genom inkomstomvandling.
• Urholkar progressiviteten i skattesystemet.

11. Empirisk evidens
• Extensiv marginal:
– Gällande uppfattning: extensiv marginal
mer responsiv än intensiv marginal.
– Men merparten av empiriska studier
kommer från andra länder, där
arbetsmarknaden ser annorlunda ut.
– Viktigt att förstå de långsiktiga
effekterna av inkomstskatter, men svårt
att utvärdera empiriskt.

12. Jobbskatteavdrag
• Genom att göra det mer lönsamt att
arbeta är tanken att individer ska söka
sig till arbete
– Bygger på idén att arbetslöshet är
frivillig
– Utformningen innebär lägre skatter för
alla som jobbar.
– Inte bara till grupper som svarar på
ekonomiska incitament längs den
extensiva marginalen.

13. Jobbskatteavdrag och minimilöner
• Om fler är villiga att arbeta till en lön
lägre än gällande minimilöner skapas
en ”kö” på arbetsmarknaden.
– Tendens till att jobbskatteavdrag ökar
klyftorna mellan dem som har ett arbete
och de som inte har ett arbete, utan
effektivitetsvinster.
– ”Insider-outsider” problematik

14. Platt skatt ej optimalt
• Den optimala skatten på arbete är inte
platt (Diamond och Saez 2011)
• Välfärdsvinster av progressiva skatter
kan vara stora.
• Det är inte komplicerat att ha olika
marginalskatter.
• Att definiera skattebasen kan vara
komplicerat, men detta gäller både
platt och progressiv skatt.

15. Fördelningseffekter
• Alla skatter genererar skatteintäkter.
• Men olika skatter har olika fördelningseffekter
– Skatt på arbete progressiv.
– Skatt på konsumtion (moms) regressiv.
– Kapitalskatter?

16. Skatt på kapital
• Kapitalinkomster mer ojämnt
fördelade än arbetsinkomster.
• Skatt på kapitalinkomster
– Genererar förhållandevis små
skatteintäkter
– Men fördelningseffekter kan vara stora
• Teoretiska studier tyder på att skatt
på kapital är viktigt i ett omfördelande
skattesystem.

17. Kapitalskatter
• Arvsbeskattning
– Uppenbara fördelningseffekter?
–
• Fastighetsskatt
– Låga effektivitetsförluster?
• Bolagsskatt

18. Nya utmaningar för skattepolitiken
• Internationell skattekonkurrens leder till nya
utmaningar.
• Kapitalskatter främst drabbade.
• Bristfällig empirisk evidens gällande
skattebasernas rörlighet (kapitalflykt,
migration)
• Utrymme för skattereformer baserat på
trosuppfattningar kring skattebasernas
rörlighet.

19. Har vi ett ”race-to-the-bottom”?
(Källa: OECD)

20. Kapitalskatter
• Internationellt samarbete viktigt.
• Inte uppenbart att bolagskatten måste
gå mot noll.
• Konkurrensfördelar genom antingen:
– Låga bolagsskatter
– ”Rimliga” bolagsskatter och offensiva
offentliga investeringar för att skapa ett
attraktivt investeringsklimat
(komparativ fördel Sverige?)