Global Utmaning medverkade med en workshop på Mötesplats Migration under Tylösandsveckan för offentlig verksamhet den 13 maj. Workshopen var en del i projektet Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige.

1. Tylösandsveckan, Mötesplats migration 2013-05-13
Veronica Nordlund, projektsamordnare, Global Utmaning

2. Hur påverkar transnationella band integrationen i Sverige?

3. Urval

4. Könsfördelning

5. • Semi-strukturerad intervjumetodik
• Fyra fokusgrupper med 4-10 deltagare
– Grupp 1: ensamkommande unga män, 18-20 år
(blandade nationaliteter)
– Grupp 2: 17-19 år från Afghanistan
– Grupp 3: 28-59 år från Irak
– Grupp 4: 28-55 år från Syrien
• Djupintervjuer kompletterar fokusgrupper
• Tolk användes vid de flesta intervjuerna
Metod

6. ”VI ÄR UTSPRIDDA I HELA VÄRLDEN”:
OM FAMILJEBANDENS BETYDELSE VID MIGRATION

7. “Jag personligen pratar och talar med andra om hur
man kan försöka lösa situationen. De frågar mig och
vi ringer till andra länder. De har samma problem.
För vi är utspridda i hela världen, Australien, USA,
Tyskland, Frankrike... I hela Europaområdet. Och
varje person frågar andra: vad ska vi göra?”
54-årig man från Irak

8. Skiftande familjebegrepp
”Det är så olika för alla, det som ni här i Sverige ser
som släkt ser vi som familj i våra länder med till
exempel fastrar kusiner, alla. Alla som jag är släkt med
är min familj. ”
“Våra hushåll var mycket större och där bor man oftast
med sina föräldrar eller hustruns föräldrar, medan här
är boendet mycket mindre och då bor alla mer
utspridda. Familjen är inte lika stor här.”
Två irakiska män i 50-årsåldern

9. ”SOM INVANDRARE VILL MAN VARA
NÄRA VARANDRA”:
DE TRANSNATIONELLA BANDENS INVERKAN PÅ
BOENDESTANDARD OCH VAL AV BOSÄTTNINGSORT

10. Familjen ett skyddsnät
“I mitt tillstånd känner jag inte att det finns något annat val
än att flytta till en stad där min dotter finns, eftersom jag
känner mig ganska utsatt i min situation.”
“Som invandrare vill man vara nära varandra, familjen. Om
man blir sjuk så är man nära, när man inte kan språket eller
när man behöver lära sig systemet. Då måste man vara
nära familjen. Dom lär en hur man gör. Sedan kan man
kanske flytta…“
55-årig kvinna från Syrien, änka
54-årig man från Irak

11. “För mig är vänner och familj jätteviktigt men vänner
och familj kan man inte leva med hela tiden. Man
måste vara självständig och hitta ett jobb, det är
viktigast. Och det är viktigt att ha en plats som är
nära jobbet.”
18-årig man från Irak
Självständighet

12. “Problemet är inte Bergsjön. Det är jättefint här. Det är
bara att det inte finns några svenskar så man kan inte
prata svenska… 28-årig kvinna från Irak

13. “Fast vi har stått i kö i tre år så fick min kompis som har ett
svenskt namn ett erbjudande om lägenhet i ett annat
område. Fast min man hade ett vitt jobb och allt. Men det
är så svårt att få lägenhet. Jag tror att egentligen är det
svårt för alla som inte har pengar eller bra kontakter. Jag
tror faktiskt att det är bra kontakter som är viktigast. Och
vi som är invandrare vi har inte kontakter, mer än med
varandra.”
28-årig kvinna från Irak
När de egna kontakterna inte räcker

14. “Hur ska jag hämta min mamma? Hon är ganska gammal, 56
år. Hon orkar inte kämpa här och där. Här i Stockholm är det
jättesvårt, det är kris med bostäder. Hur ska man hämta en
familj till denna kris? Det finns inga bostäder, ingenting. Och
om man skulle hämta dem måste man bo långt ifrån, och
sedan kan man inte jobba och fortsätta vidare. Så det är
jättesvårt. Det är två alternativ.“
18-årig man från Irak
Familjeåterförening

15. ”MED EGNA KONTAKTER SÅ FÅR MAN
BÄTTRE CHANSER”:
TRANSNATIONELLA BAND OCH RELATIONEN TILL
SVENSK ARBETSMARKNAD

16. ”Arbetsförmedlingen hjälper inte.”
”Det var en som jag kände som sa att hon
behövde hjälp för hon var gammal och orkade inte
jobba så mycket på salongen.”
”Överlag är det väldigt svårt att få ett jobb och
även om man skulle få hjälp av bekanta att få ett
jobb så brukar det inte vara ett jobb med hög
status...”
32-årig kvinna från Irak
28-årig kvinna från Irak
40-årig man från Irak

17. Pressen att snabbt börja jobba
”Man har familj, man har släkt, man måste hjälpa till
och det räcker absolut inte att bara ha CSN-pengar så
man är tvungen att hitta ett jobb liksom. Man vill inte!
Man vill skaffa en utbildning för att kunna skaffa ett
bättre liv. Men så är det, man måste kämpa. […]Men
det kan vara temporärt, tills man är fri från sin skuld.
Sen kan man utbilda sig till sitt drömyrke.”
18-årig man från Irak, kom till Sverige som 16-åring

18. ”Jag tror att språket är prio nummer ett för att
man ska kunna komma ut och få jobb, och det ser
jag som ett problem, att folk inte har språket. Det
känns som att sitta i ett jättestort fängelse därför
att du har en sådan begränsning. ”
Språket en förutsättning för jobb…
40-årig man från Irak

19. ”Svenska myndigheter måste förstå att utan arbete
så blir det svårt att kunna integrera sig. Hur skulle
det gå till? Vi kan aldrig tjäna pengar så att vi kan
leva värdigt, vi kan heller aldrig flytta till ställen där
det bor fler svenskar, vi kan heller aldrig lära oss
svenska, jag menar att få träna på uttal så att vi
inte bryter så mycket.”
40-årig kvinna från Irak
…och jobb en förutsättning för språk?

20. ”HÄR I SVERIGE FINNS INTE MYCKET
KONTAKT MED SVENSKA PERSONER”

21. ”Om det finns en plats dit bara samma människor
kommer då integreras man inte. Men de äldre
människorna behöver den platsen för att träffa
varandra och dela omsorg och glädje med varandra.
Men som svenskar så måste ni komma dit och dela
glädjen med oss.”
54-årig man från Irak

22. ”SÅ VI HAR BESTÄMT ATT ALLA SKA
HJÄLPAS ÅT SÅ ATT ALLA HAR DET
LIKA BRA”:
OM TRANSNATIONELLA BAND OCH EKONOMI

23. ”För du vet, i Irak är det inte som här, där måste man
betala allt själv. Kommunen hjälper inte, bara
familjen. Så vi har bestämt att vi alla ska hjälpas åt så
att alla har det lika bra. […] Alla lägger så mycket man
kan.”
Familjen ersätter välfärdsystem…
28-årig kvinna från Irak

24. … och bekostar familjeåterförening
”Jag känner en familj här i Sverige. De samlade pengar i
tre år och de skickade, till exempel till en syster. Hon
kom hit. Alla samlar de pengar för att de andra ska
komma hit. För att det är ett svårt liv i Irak. Man
försöker samla ihop för att ta hit dom, en efter en. Alla
hjälps åt att lägga pengar i samma kassa.”
41-årig man från Irak

25. Skuldsatthet
”Jag känner en familj som tog lån på 15 000 dollar. När
de kom till Sverige och fick uppehållstillstånd hyrde de
ut sin lägenhet för att inte betala så mycket i hyra, de
sparar och sparar genom att inte äta bra och ha
perfekta kläder. Så på två år betalade de tillbaka
15 000 dollar. Det är en familj på två barn och två
vuxna som bor på 40 m2
. De sover på golvet på
madrasser.”
41-årig man från Irak

26. Sändare blir mottagare
”När jag pratar med vänner på Facebook eller liknande
så frågar dom vart jag bor. Jag svarar i Sverige. Då
säger de: Åh! Du måste vara rik..! Nej svarar jag, jag
är fattig.”
”Jag har kusiner i Australien… de skickar pengar till
mig, ett lån. Men jag har inte skickat tillbaka än. Men
förr så hjälpte jag dem mycket.”
18-årig man från Afghanistan
56-årig man från Irak

27. Informella sparkassor
”Vi är några som går samman och så lägger vi pengar
varje månad under en period. Om vi är tio stycken så är
det tio månader. Så får en av oss pengarna varje månad.
När jag får mina pengar så kan vi köpa det vi hade
tänkt.”
”Det är något vi alltid gör och alltid har gjort i Irak. […]
Sista gången var vi 15 stycken som skulle lägga 2000 kr
var varje månad. Då blev det 30000 kr man fick en
gång[…] Jag fick tredje månaden och då kunde vi köpa
den bil som min man hade sett ut. Det blev jättebra. Vi
fick ett lån utan ränta, kan man säga.”Två irakiska kvinnor i 30-årsåldern

28. ”VI KVINNOR PRATAR OCH STÖTTAR
VARANDRA”:
OM HUR TRANSNATIONELLA BAND
PÅVERKAR MÄN OCH KVINNOR OLIKA.

29. Olika ansvarsområden
”Vi pratar ofta om [den ekonomiska situationen], vi
kvinnor, när vi träffas. Men männen pratar inte lika
mycket om det med sina kompisar tror jag. Det är vi
kvinnor som pratar och pratar. För vi har ansvaret för
hushållsekonomin. Och det är vi som måste spara.”
”Det är jättevanligt att man har skulder och
smugglarna vill hela tiden ha mer pengar. Och sen
måste man betala tillbaka till dom man har lånat av.
[…] Men det är oftast männen som måste fundera på
att lösa [skulderna]. Mest är det dom. ” 28-årig kvinna från Irak

30. Svårt med studiero
”Jag skulle gärna jobba om jag fick ett jobb. Men först
måste jag ju kunna språket. Därför måste jag först gå i
SFI. Men jag har så mycket att tänka på att jag ibland
inte orkar studera. Jag kan inte lära mig något när det är
så mycket problem. Det känns så jobbigt tycker jag. Att
inte kunna studera för att man är så orolig…”
”Jag läser SFI. Men det går inte heller så bra. Jag vill lära
mig språket snabbt, men det går inte. Jag hinner inte. Jag
har en dotter som är tre år och det är så mycket jobb med
henne och med hemmet att jag inte hinner. Jag kommer
alltid försent till mina lektioner.”
34-årig kvinna från Irak
24-årig kvinna från Irak

31. VAD KAN SAMHÄLLET GÖRA?

32. ”Direkta svar så man kan åka vidare om
man får avslag. ”
”Mer tid på sig att ta hit anhöriga.”
“Frihet att jobba.”
”Man måste ha mer företag så skapar man
jobb åt alla. ”
”Skapa fabriker och företag i Sverige. Inte så
strikta med utbildning.”
”Jag tänker att myndigheterna öppnar en väg
för alla ungdomar, inte bara ensamkommande,
men även svenska ungdomar att få chans till
kortare utbildningar för att komma in på
arbetsmarknaden. ”
”Det måste blandas mera av svenskar och
invandrare. Det kan inte vara så att det
bor invandrare i en del av stan och
svenskar i den andra. Man måste lära känna
varandra.”
”Det finns många rasister. De
ser svartskalle så tänker de med
en gång.. han lever på socialen,
betalar ingen skatt. Det finns
många svårigheter. Jobba mot
rasism.”
”Det jag kan säga är att svenskarna ger mig
hopp. När jag träffar svenskar så blir jag så
inspirerad… ”