2. Innehåll
MALMÖ HÖGSKOLA
• Forskares arbete och disciplinära
skillnader
• Publiceringspraktiker och
informationssökning
• Användning av sociala medier och
exemplet bloggar
• Bibliotekariens roll
3. Forskning om forskare
MALMÖ HÖGSKOLA
Akademiska stammar och intellektuella territorier
Becher, T. och Trowler, P.R. (2001). Academic Tribes
and territories: Intellectual enquiry and the cultures
of disciplines (2nd ed.). Philadelphia, PA: Open
University Press.
Hard-pure (Sciences) Soft-pure (Humanities)
Hard-applied (Engineering) Soft-applied (Social sciences)
4. Forskarnas gemenskaper
MALMÖ HÖGSKOLA
Epistemiska kulturer
”…those amalgams of arrangements and
mechanisms […] which in a given field, make
up how we know what we know”
Knorr-Cetina, K. D. (1999). Epistemic cultures: How
the sciences make knowledge. Cambridge, MA:
Harvard University Press.
8. Formellt och socialt
MALMÖ HÖGSKOLA
”Den formellt orienterade informationssökningen
äger ofta rum vid tydligt definierade frågor…”
”Den socialt orienterade informationssökningen,
däremot, tycks vara vanligare som hjälp för den
kontinuerliga läsning [en]…”
Sundin, O. (in press). Akademisk vardag
på en digital referensmarknad. Kulturella
perspektiv.
9. Forskningsprocessen
MALMÖ HÖGSKOLA
Voog H., Arnebrant K., Bank M., et al. (2013)
Tillgänglighet, närhet och synlighet -
gemensamma utmaningar för LUB-
nätverket för att möta forskares behov av
stöd vid Lunds universitet. Lunds universitets
bibliotek (LUB).
12. Hur använder ni själva sociala
medier i er professionella roll?
MALMÖ HÖGSKOLA
13. Forskarbloggar
MALMÖ HÖGSKOLA
• Sprida innehåll
• Uttrycka åsikter
• Omvärldsbevakning och att komma ihåg
• Skriva
• Interagera
• Skapa relationer
Kjellberg, Sara (2010). I am a blogging
researcher: Motivations for blogging in a scholarly
context. First Monday, 15(8), 2 August 2010.
Tillgänglig på
http://www.uic.edu/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/
article/view/2962/2580
14. MALMÖ HÖGSKOLA
Forskarbloggar
Genre Vetenskaplig artikel Forskarblogg
Kommunikativt syfte Forskare som skribenter Forskare som både skribenter och en sorts förläggare
Dela med sig av resultat, arkivera, meritera Föra samtal, dela med sig (inte bara resultat), anteckna,
skapa nätnärvaro, arkivera
Målgruppen är kollegor/andra forskare (peers) och
forskarsamhället i stort
Målgrupp åtminstone tvådelad i andra forskare och
allmänhet, men antagligen fler t.ex. mer specialiserad del av
allmänheten som är verksamma i ett praktikerfält.
Samt att forskaren har en målgrupp i sig själv.
Form Institutionell och i tidskrift och/eller förlag Personlig och i bloggverktyget
Neutral och formell Första person/jag-form och personlig stil
Strukturerad som en sammanhållen entitet med vissa
ingående delar
Strukturerad som delar som läggs till efter hand och
baserat på tid
Strukturerade referenslistor Länkar av olika slag
Innehåll Forskningsresultat Spridda idéer, rapporter, resultat, berättelser, anekdoter,
pågående projekt
Peer review och kvalitetsgranskning Personligt urval
Kontext Baserad i en epistemisk kultur Baserad i en epistemisk kultur
Tidskriften som auktoritet Individen som auktoritet
Del av meriteringssystemet Inte del av meriteringssystemet
16. ”
MALMÖ HÖGSKOLA
I often say to non-digital humanists that every Friday
at 5 I know all of the most important books, articles,
projects, and news of the week—without the benefit
of a journal, a newsletter, or indeed any kind of formal
publication by a scholarly society. I pick up this
knowledge by osmosis from the people I follow online.
/Dan Cohen
http://www.dancohen.org/2009/11/18/introducing-digital-humanities-now/
17. Vad händer nu?
MALMÖ HÖGSKOLA
• Bloggar
• Twitter (eller andra mikrobloggar)
• Sociala nätverk
(SNS som t.ex Academia.edu, ResearchGate)
• Referenshanteringssystem (Mendeley,
RefWorks…)
• Fler andra sociala media (Youtube,
Storify…)
• …och mängden artiklar/publikationer
19. Kontext och nätverk
MALMÖ HÖGSKOLA
” On Facebook (and in online information environments in
general), the scene needs to be set in real time, during the
current conversation. This suggests that the most
important aspect of being information literate when a
Facebook Group is used in educational settings is to be
able to reconstruct, and understand, contexts in real time.”
Hanell, F. (2014). Appropriating Facebook:
Enacting Information Literacies. HUMAN IT
12.3: 5–35. Tillgänglig via
http://etjanst.hb.se/bhs/ith/3-12/fh.htm
21. Social sökning - filtrering
MALMÖ HÖGSKOLA
Motiveringar att blogga för forskare:
• Sprida innehåll
• Uttrycka åsikter
• Omvärldsbevakning och att komma ihåg
• Skriva
• Interagera
• Skapa relationer
Kjellberg, S. (2010)
23. Bibliotekarien i informationsflödet
MALMÖ HÖGSKOLA
#forskares_kulturer
#forskares_publiceringspraktiker
#social_och_formell_sökning
#olika_digitala_redskap
#flöden_och_nätverk
#filtrering
– Dialog med användarna – kunskap om forskarnas vardag och kulturer
– Vi förstår sökredskapen – följa utvecklingen
– Nätverksbyggande och synlighet – kunskapsorganisation genom metadata och
webbometri
– Trovärdighet och källkritik – kunskap konstrueras gemensamt i flöden
25. Extra referens om förändrade
praktiker på bibliotek i förhållande
till digital kommunikation
MALMÖ HÖGSKOLA
Carlsson, H. (2013). Den nya stadens bibliotek : Om
teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskaps-
och upplevelsestadens folkbibliotek. Lund studies in arts
and cultural sciences, 3. Doktorsavhandling.
Tillgänglig via
http://lup.lub.lu.se/record/4057961/file/4064813.pdf