Dödliga singelolyckor är 5 gånger vanligare i ytterkurvor än i innerkurvor. Detta visar att vägens geometri är en avgörande säkerhetsfaktor. Nya vägars geometri utformas noga. Men mer än hälften av våra vägar är "obygda" och deras geometri har aldrig projekterats enligt vägnorm. Trafikfarlig feldosering är mångfaldigt vanligare i ytterkurvor och är en av anledningarna till att det sker flerfaldigt färre dödliga singelolyckor i innerkurvor. I underhållsskedet ligger fokus på asfaltlagret och vägytans friktion. Genom att i samband med periodisk omasfaltering införa rutin för underhåll av vägbanans geometri kan skillnaden i olycksrisk mellan ytter- och innerkurvor minimeras. Detta kan spara uppemot 50 dödsfall/år, sett till en underhållscykel för vägnätet (perspektiv: 20 år). En förutsättning är ökade anslag för vägmaterial till justering av farliga lutningar. En annan är att alla i branschen medverkar i satsningen. Nu kör vi, eller hur!

1. Feldoserade vägkurvor
Foto: B N Andersson Foto: M Kunkel
Civ. Ing. Johan Granlund, chef vägteknik
Infrastruktur och Kommunalteknikmässan, Kista 2013-04-10

2. Upp till var tionde dödsolycka
orsakad av felutformade kurvor
Fel skevning för kurvradie och
fartgräns innebär ökad sidkraft.
Detta medför stort behov av friktion
mellan däck och vägyta.
Foto: J-E Lundberg, SVT
I Sverige inträffar 5 gånger fler dödliga singelolyckor i ytterkurva,
jämfört med innerkurva.
Kvoten mellan dödsrisk i ytter- resp innerkurva är allra störst på
lågtrafikvägarna. Där är kvoten > 6.
Lindholm, M. Analys av singelolyckor med dödlig utgång på det statliga vägnätet. Vägverket, publ 2002:109
MOTIVATION

3. Översikt
Olycksrisk redan vid låg fart / cykling.
Särskilt hög risk då fordon har hög tyngdpunkt, ex lastbil/buss.
Vältning innebär mångfaldigad risk att dö.
Olyckor varje vecka vid Åsen på Rikstvåan
Utformning av skevning i kurva enligt VGU.
Effektiv inmätning av befintliga kurvor.
Utvärdera feldosering med grafisk respektive analytisk metod.
Några praktikfall.
Åtgärdsbehov / Lösningar.
TRAFIKFARLIGT FELDOSERADE VÄGKURVOR

4. Singelolyckan dominerar för cyklister
Många cykelvägar har
feldoserade kurvor. Vid halka
glider cykeln bara under dig.
www.cyklistbloggen.se
Feldoserade kurvor tillhör
typiska brister i planering och
utförande av cykelbanor.
[M Bergman, Effektivare cykeltrafik, KTH]
Foto: J Granlund
FARLIGT REDAN I LÅG FART

5. Olycksrisk vid motorcykelkörning
Video: M Kunkel
VIDEO FRÅN FELDOSERADE KURVOR

6. Lastbil och buss är
extra känsliga för sidkrafter
Vältolycka är den olyckstyp Olyckor med svårt skadade eller
dödade lastbilsåkande
där flest lastbils- och
bussåkande skadas.
I Sverige sker dagligen två
vältolyckor med tunga
Foto: Volvo Lastvagnar
fordon.
Olycksstatistik visar att fordon med hög tyngdpunkt
är känsligare för feldoserade kurvor. Video Datakälla: Volvos haverikommission
TANKBILAR MED MJUK FJÄDRING VÄLTER EXTREMT LÄTT
MÅNGA AV DESSA KÖR FARLIGT GODS

7. Vältning ger 7 ggr högre dödsrisk
Vältning har skett i endast 5 % av
vägtrafikolyckorna.
Men bland dödsolyckorna har 35 %
medfört vältning. US Insurance Institute for Highway Safety
En av huvudorsakerna till att vältolyckan är så farlig,
är att många fordon har klent byggda tak.
FELDOSERADE KURVOR GER HÖG ANDEL VÄLTOLYCKOR

8. Olyckor varje vecka vid Åsen
Foto: Tony / Farbror Sid
Olyckorna upphörde 1954, då Rv 2 (E6) och därmed
genomfartstrafiken flyttades från Åsen.
KULTURMINNET ”DET SKA BÄRGAS I TID” AV LENNART ANDERSSON VID RIKSTVÅANS SERVICE

9. Utformning av skevning i ny vägkurva
Sidkraften vid kurvtagning balanseras av
sidofriktion under däck och vägens tvärfall.
ν2 där tan() = skevning (tvärfall i kurva),
tan (α )  f s 
R*g v = skyltad hastighet [m/s], R = kurvradie [m],
g = 9.82 m/s2 och fs = sidofriktion däck/väg
Vägnormen VGU
anger skevningsvärde
beräknat utifrån (+)
dimensionerande
sidofriktion. (-)
[Trafikverket, VGU]
NYBYGGNATION UTGÅR FRÅN SIDOFRIKTIONSTAL 0.10 (GROV IS) VID 100 KM/TIM
DETTA ÄR PÅ OSÄKER SIDA FÖR UNDERSTYRDA LÅNGA TUNGA FORDON!

10. Profilografbilarna mäter
vägens linjeföring och vägytans skick
Mätning sker i normal trafikhastighet.
Laser-/tröghetsteknik med rötter från 1964.
• Ytans skick: ojämnheter, textur.
• Lutningar.
• Linjeföring: horisontell och vertikal (tracé).
• Stillbilder.
[Bild från VGU]
Foto: Mats Landerberg
VECTURA HAR MÄTT CA 600 000 000 M2 FÖR UNDERHÅLL AV VÄGAR OCH FLYGFÄLT I EUROPA.

11. Utvärdera feldosering med grafisk metod
Vägreglernas riktlinjer räknas om till mätbar “Skevning som
funktion av Kurvatur (=1000/Radie)”.
Vägars och Gators Utformning
Riktvärden för tvärfall vid referenshastighet 90 km/tim
Teckenregel: Vänsterkurvor har negativt kurvaturvärde
8
7
(+) 6
5
4
3
2
Tvärfall [%]
1
0
-1
-2
(-) -3
-4
-5
-6
(-) -7
-8
-4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4
Kurvatur = 1000 / Radie [m]
VECTURA HAR MÄTT CA 600 000 000 M2 FÖR UNDERHÅLL AV VÄGAR OCH FLYGFÄLT I EUROPA.
FÖR ATT ETT MÅL SKA VARA SMART, MÅSTE DET VARA MÄTBART
VGU RIKTLINJER FÖR SKEVNING KRÄVER OMRÄKNING FÖR ATT BLI MÄTBARA

12. Ex verklig skevning : kurvatur Rv 90 Rödsta - Näsåker
Data från 12300 sektioner
Jämförelse med Vägars och Gators Utformning för 90 km/tim
Teckenregel: Vänsterkurvor har negativt kurvaturvärde
8
7
6
5
4
3
2
Tvärfall [%]
1
0
-1
12 300 data från renoverad -2
Rv 90 visar ”trafiksäkra
-3
-4
1 2
familjer”.
-5
-6 3
-7
-8
-4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4
Kurvatur = 1000 / Radie [m]
1: Raksträckor 4: Tvära ytterkurvor
2: Mjuka innerkurvor 5: Mjuka ytterkurvor
3: Tvära innerkurvor 6: Övergångar vid ytterkurvor
VECTURAS GRAFISKA METOD VISAR ATT NYA RV 90 VID RESELE ÄR FRI FRÅN FELDOSERADE KURVOR

13. Gamla ytterkurvor ofta feldoserade
12 300 data från
gamla länsväg 331. 5
Kraftigt osymmetriska resultat - Ytterkurvor flerfaldigt sämre
1: Felriktat tvärfall. Vältrisk! 3: För lite tvärfall. Sladdrisk!
2: Inget tvärfall. Sladdrisk! 1-4: Dåligt synkad övergång.
Risk förlora styrbarhet!
5: Överdoserad innerkurva. Glidningsrisk vid låg fart!
5: ÖVERDOSERING MEDFÖR OLYCKSRISK FÖR DEN SOM KÖR SAKTA VID HALKA

14. Feldosering ger ofta stort olycksutfall Rd 331, Ärtrik - Österforsse
Hazardous Site at Curve from RDB distance 83920 to 84 100 m
Data from HS and adjacent sections; total 600 m
Anhopning av olyckor Katastrofal väglinjeföringComparison with the Swedish Design Guidelines for 70 km/h
Sign convention: Left hand curves have negative curvature
8
7
6
5
4
3
Cross slope [%]
2
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
-6
-7
-8
-10 -9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6
Curvature = 1000 / Radius [m]
”-Det är oacceptabelt med gamla
feldoserade kurvor som rutinmässigt
lever vidare”. Klaus Bremer, trafikred. & riksdagsman, vid NVF Via Nordica.
BRIST PÅ SKEVNING VID IN- & UTGÅNG AV YTTERKURVOR

15. S-kurva på nya Rv 50 Tallen - Falun
Foto: B N Andersson
30 olyckor på 3 år ledde till utökad olycksundersökning:
”-Begränsning av hastigheten från 110 till 90 km/tim i jämnhöjd med
Tallen, eftersom det är många avåkningar i efterföljande vänster kurva.”
NYA VÄGEN KOSTADE ¼ MILJARD, MEN GAV FLER OLYCKOR ÄN DEN GAMLA VÄGEN

16. Tallen-kurvorna är för tvära för 110
För höga sidkrafter
i en av ytterkurvorna
KURVATUREN KLARAR INTE TRAFIKVERKETS SÄKERHETSKRAV FÖR 110 KM/TIM
FARTGRÄNSEN HAR SÄNKTS TILL 90 KM/TIM, MEN BARA I ENA RIKTNINGEN - KURVAN LIKA TVÄR ÅT BÅDA HÅLL!?!?

17. Tallen: Sänkt fartgräns räcker inte
Öka till största
tillåtna skevning
De feldoserade
övergångarna
bör byggas om
Foto: Lars Dafgård
OLYCKSFREKVENSEN HAR INTE MINSKAT TILLRÄCKLIGT – FELDOSERING KVARSTÅR

18. Från EU ROADEX IV projektet
E6 N Fjerdingen, Nord Trøndelag
Kulseng-Hansens lastbil välte i slutet av S-kurvan på gammal vägbana i jan 2011.
S-kurvan Data för nylagd asfalt hämtade från SVV ViaPPS lasermätbil.
har haft
många
olyckor.
Foto: Google 2
1
2
Efter
asfaltering:
1 Fortfarande
farliga
lutningar.
Foto: J Granlund / ROADEX IV
TRAFIKFARLIG FELDOSERING LEVER RUTINMÄSSIGT KVAR VID OMASFALTERING

19. Presentation med tillstånd av Räddningstjänsten.
Brandbilen som välte
Foto: DT / J Svedgård
Två brandmän dog och tre skadades.
Delar av ytterkurvan lutar åt fel håll:
Tvärfallet bör bankas upp från - 1.3 %
bombering till ca + 4 á 6 % skevning.
Ytterkanten ska höjas minst 15 cm.
EN TANKBIL HAR VÄLT PÅ SAMMA PLATS

20. Utvärdera feldosering analytiskt
Beräkna behovet av sidofriktion med formeln för balanserad sidkraft.
ν2
Behov av sidofriktion: fs   tan (α)
R*g
Mätdata för kurvradie R och skevning tan() hämtas
från Profilograf laserbil.
Hastighet räknas om till enheten [m/s].
Ex. 80 km/tim = 80 / 3.6 = 22 m/s
ANALYS ENLIGT NEWTONS LAGAR; INGET HOKUS-POKUS

21. Dödskurva på E12: 5 olyckor inom 45 m
Anhopning av olyckor
DÖDSKURVAN >100 GGR HÖGRE OLYCKSFREKVENS ÄN E12 I MEDELTAL

22. Dödskurvan på E12 (forts)
Friktionsbehovet överstiger vägnormens gräns.
ν2
fs   tan (α)
R*g
JU HÖGRE VÄRDE DESTO FARLIGARE KURVA
EFFEKTIV METOD FÖR ATT ANALYSERA HELA VÄGNÄTET!

23. Negativ skevning på E4 Hälsingekusten
Exempel:
Tvärfall -3.5 % i ytterkurva med radie 2000 m.
Friktionsbehovet sänks med över 80 %,
genom att banka upp kurvan till +5.5 %.
INTRODUKTION

24. Slutsats om åtgärdsbehov / lösningar
Implementera bra regler för skevning, ex cykelbanor, tung trafik.
Maximalt tillåten skevning ger ofta minimal risk för svår olycka.
Ytterkurvor ofta farligt feldoserade - för liten/ingen skevning.
Risken störst vid hög fart och halka; inför radarstyrd varning.
Sänkt hastighetsgräns i särskilt farliga kurvor.
”Körförbud för asfaltläggare”. Innan omasfaltering tillåts,
identifieras eventuella avsnitt med farligt felaktiga lutningar och
acceptabel vägbanegeometri projekteras.
LÖSNINGAR

25. Sammanfattning
Trafikfarligt feldoserade lutningar vs kurvatur/hastighetsgräns orsakar
uppemot 50 dödsfall/år (Sverige) i samband med halka, avåkning och
vältning.
Väghållaren ansvarar för att vägavsnitt med trafikfarliga lutningar identifieras
och att varna trafikanter för olycksrisken.
Vectura har utvecklat både grafisk och analytisk utvärderingsmetod.
Trafikfarliga lutningar kan byggas om, med hög kostnadseffektivitet,
i samband med ordinarie beläggningsunderhåll.
Med fokus på vägens lutningar är dödsfällorna borta från vägnätet inom
en underhållscykel (perspektiv: 20 år). Detta förutsätter väganslag för
fyllnadsmaterial m m.
AVSLUTNING