2. Disposition
Omvärld
Ett nytt styrsystem
Verktyg
Mål enligt flerårsplanen Styrdokument
Ekonomiska förutsättningar Politik
Vision
Medborga
Mål
Processer
Tendenser i omvärlden Utgångs-
punkter
Den fortsatta processen Roller/Ansvar
Verksamhet
2
4. Verktyg Styr-
dokument
Orienteringskartan
Processer Utgångs- Resurser Produktion Resultat Vinst
punkter t.e.x.
Pengar
t.e.x.
Organisation
t.e.x.
Utbildning
t.e.x.
Livskvalitet
Roller/ Personal Kompetens Hemtjänst Trygghet
Lokaler Bemötande Brandförsvar Folkhälsa
Ansvar
Vinst: Vad medborgaren (besökaren) får
Resultat: Vad vi ger medborgaren
Produktion: Vad vi behöver göra
Resurser: Vad vi behöver tillföra
Styrningen måste ta sikte på alla fyra stegen!
4
5. Verktyg Styr-
dokument
Processer Utgångs- Planeringsprocessen inför 2011
punkter
Roller/
Från struktur till process – ett mellanår
Ansvar
Önskvärt: Långsiktighet, bygga på gjorda erfarenheter
(utveckla processer för uppföljning), tydlighet vad gäller roller
Beslutat: Kommunplan införs, perspektiven avskaffas,
planeringsförutsättningarna ersätts av årligt
planeringsdirektiv. Tjänstemannaorganisationen tar fram ett
fristående underlag. Nämndernas planering delas i två delar;
åtaganden till KS/KF respektive egen planering.
5
6. Roller och ansvar –
Kommunfullmäktige relativt nämnderna och bolagen
• Kommunfullmäktige sätter övergipande mål i dimensionerna resultat och vinst
• Fullmäktige fastställer också de ekonomiska ramarna för nämnderna, dvs en
del av steget resurser
• Vidare har fullmäktige möjlighet att sätta kvalitetsmål för det som ingår i
steget produktion
• Varje nämnd, bolagsstyrelse och kommunalförbund gör en egen planering för
sin verksamhet. Planeringen består av två delar:
1. De åtaganden man förbinder sig att göra för att svara upp mot fullmäktiges mål.
Denna del av planeringen ska lämnas in till kommunstyrelsen i slutet av augusti
varje år inför beredning av övergripande plan med budget.
2. Resten av nämndens/bolagets planering för sin verksamhet. Planerna för nämnder
och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas.
Ur: Styrsystemet i Katrineholms kommun, Kommunstyrelsens handling nr 1/2010
6
7. Årscykel: uppföljning och planering
Mandatperiod
År +1 Planeringsdirektiv april
Nämndernas åtaganden aug
År 0
Övergr 3-årsplan
Månadsuppföljningar m budget KS okt, KF nov
Verksamhetsuppföljning
Delårsrapport per aug År -1
Kommunplanen
Årsbokslut
7
9. Att fundera kring när det gäller mål
• Inte föregripa arbetet med kommunplanen?
• Utgå från övergripande målen i flerårsplanen
2011-2012?
• Andra underlag som innehåller mål?
• Jämställdhetsanpassade mål
• Vinstmål, resultatmål och kvalitetsmål
9
10. Underlag för att formulera mål till
kommande kommunplan
• Kommunens övergripande mål i flerårsplanen 2011-2012
• Sörmlandsstrategin och visionen för Sörmland
• Pågående inventering av styrdokument
• Nationella jämställdhetspolitiska målen – ett övergripande och fyra delmål
• Nationella folkhälsopolitikens elva målområden
• Nationella miljömålen
• Kommande mål inom tillgänglighetsområdet?
• Behov av kompletteringar på områden där det saknas mål?
10
11. Övergripande mål i flerårsplanen 2011-2012
• Medborgaren i centrum – den trygga vardagskommunen
– Professionellt bemötande från kommunen
– En bättre utvecklad medborgardialog
– En ökad känsla av säkerhet
– En ökad känsla av trygghet
– En ökad tillgänglighet
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling
• Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd
• Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en
hållbar utveckling för kommande generationer
11
12. Övergripande mål i flerårsplanen 2011-2012
• Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar
utveckling för kommande generationer
• Kommunen ska ha en ekonomi i balans
• Demografiska förutsättningar ska påverka resursfördelningen
(Demografin ska utgöra underlag för framtagande av mål och budget)
• Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna
behålla, attrahera och anställa så att vi alltid ska ha en personalstyrka
som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov
• Katrineholms kommun ska bedriva verksamhet av rätt kvalitet med
högsta möjliga produktivitet och effektivitet
12
13. Mål för god ekonomisk hushållning
• Finansiella mål
• Verksamhetsmål
• Behöver revideras i vissa delar?
• Verksamheterna behöver se över målen så att de är aktuella
och avläsbara
• Sträva efter att samordna målen för god ekonomisk hushållning
med andra verksamhetsmål så att vi inte behöver två olika
uppsättningar av verksamhetsmål
• Vi behöver definiera vad som krävs för att god ekonomisk
hushållning ska kunna sägas vara uppnådd
13
14. Finansiella mål
Förslag till flerårsplanen 2011-2013:
Resultatet ska uppgå till en procent av
skatteintäkterna
Om resultatmålet uppfylls, ska överskjutande del
användas för att jämna ut kommande
kostnadsökningar avseende pensioner
Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än
skatteintäkterna
Soliditeten ska öka
14
15. Verksamhetsmål
Enligt flerårsplanen 2011-2012:
Verksamhet: Förskoleverksamhet
Ekonomi: Förskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska
förutsättningarna.
Prestation: Samtliga föräldrar ska uppleva att deras barn under tiden i förskolan,
stimuleras till utveckling utifrån barnets egna förutsättningar och behov.
Kvalitet: På varje förskoleavdelning skall det finnas minst två högskoleutbildade lärare
med förskoleinriktning i sin examen (förskollärare). Andelen förskollärare skall öka för
varje år.
Verksamhet: Grundskola
Ekonomi: Grundskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna
ekonomiska förutsättningarna.
Prestation: Genomsnittligt meritvärde gällande för samtliga ämnen i avgångsbetygen
skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet.
Kvalitet: Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att
ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Målet är att all personal skall inneha full
behörighet inom de pedagogiska områden de verkar. Andelen behörig pedagogisk
personal skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet.
15
16. Verksamhetsmål
Verksamhet: Gymnasieskola
Ekonomi: Gymnasieskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna
ekonomiska förutsättningarna.
Prestation: Andelen elever, som erhållit slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år,
skall ligga över riksgenomsnittet. Andelen elever med behörighet till högskolan skall
ligga lägst i nivå med riket i övrigt.
Kvalitet: Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att
ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Andelen elever som avbryter sina studier eller
byter program skall minska.
Verksamhet: Äldreomsorg
Ekonomi: Kostnaden per hemtjänsttimma ska ligga i nivå med genomsnittskostnaden
enligt KPB, Kostnad per brukare.
Prestation: Utförda hemtjänstinsatser ska vara 100 procent av beviljade
hemtjänstinsatser.
Kvalitet: Mäta kvalitén inom hemtjänsten via brukarenkät (hemtjänstbarometer). Minst
90 procent av svaren i brukarbarometern för hemtjänsten skall vara nöjda med
hemtjänstens verksamhet.
16
17. Verksamhetsmål
Verksamhet: LSS (Handikappomsorg)
Ekonomi:: Kostnaden per gruppboendeplats ska ligga i nivå med
genomsnittskostnaden för jämförbara kommuner.
Prestation: Erbjudande om gruppbostadsplats skall erhållas senast 7,5 månader efter
beslut
Kvalitet: Minst 90 % av svaren i brukarenkäten skall vara nöjda med gruppboendenas
verksamhet.
Verksamhet: Socialtjänst
Ekonomi: Kostnaden per barnavårdsutredning skall inte öka med mer än
procentsatsen motsvarande löneökningen.
Prestation: Alla barnavårdsutredningar ska vara slutförda inom 120 dagar om inte
mycket särskilda skäl föreligger.
Kvalitet: Inom alla vuxenutredningar ska bedömningsinstrumentet ASI (Addiction
Severity Index) och/eller AUDIT/DUDIT (Alcohol Use Disorders Identification
Test/Drog Use Disorders Identification Test) användas. Det är systematiska
intervjumetoder för klienter med missbruksproblem.
Vi ska inte ligga lägre på NBI (Nöjd Brukar Index) än 80 av 100 möjliga. (NBI är ett
mått där brukare inom socialtjänsten tillfrågats om i vilken utsträckning de är nöjda
med den hjälp/rådgivning man erhållit)
17
18. Verksamhetsmål
Verksamhet: Miljö och hälsoskydd
Ekonomi: Mäta nämndens självkostnadsgrad/täckning för verksamhetsområdena
livsmedel, hälsoskydd och miljöskydd (procent).
Prestation: Antalet inspekterade objekt för områdena livsmedel, hälsoskydd och
miljöskydd (tillsyn, aktiv genomgång av verksamheten) som ska besökas under året i
förhållande till totala antalet objekt (procent).
Kvalitet: Andel av personal som har mindre än fem års erfarenhet, 5-10 års
erfarenhet och mer än 10 års erfarenhet (procent).
Verksamhet: Energi- och klimatrådgivning
Kontakt: Antal telefonsamtal
Kontakt: Antal besök
18
23. Utbetalt försörjningsstöd per månad
4,50
4,00
3,50
3,00
Utfall 2010
Utfall 2009
2,50 Utfall 2008
Utfall 2007
Mkr
Utfall 2006
Utfall 2005
2,00
1,50
1,00
0,50
0,00
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
23
27. Driftsbudget 2011-2013
• Nämndernas ramar enligt flerårsplanen 2011-2012
• Ingen uppdatering av demografimodellen
• Ingen kompensation för ökade lokalkostnader
• Ingen kompensation för inflation
27
28. Driftsbudget 2011-2013
• Uppdatering av finansbudgeten
• Skatteunderlagsprognos enligt SKL februari
• Ny pensionsprognos från KPA
• Nya antaganden om löneökningar
• Uppdatering av avskrivningar, ränteintäkter och –kostnader
• Effekt av nu kända lokalinvesteringar finns med
28
30. Investeringskategorier
1. Investeringar påkallade av skyldigheter och ålägganden
Ex tvingade myndighetsinvesteringar eller investeringar som av andra (säkerhets)skäl måste
prioriteras.
2. Invest hos annan part
Ex hos KFAB för verksamhetens behov. Genererar ingen avskrivning utan en ökad
driftskostnad, t ex hyra
3. Rationaliseringsinv
Investeringar som kan ”hämtas hem, en sk payoff-effekt, som ska vara högst tre år.
4. Övriga investeringar
Investeringar för verksamhetens behov, t ex inventarier och utrustning i verksamheten.
5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur
Kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur.
6. Exploateringar
Investeringar i exploateringsområden. Dessa är självfinansierade över tiden.
30
32. Tendenser i omvärlden
Underlag: analysseminarium med förvaltningschefer 2-3 februari
Kommunens utmaningar och potential (baserat på SWOT-analyser)
Förslag på insikter i orienteringskartans fyra steg:
resurser, produktion, resultat och vinst
Presenteras utifrån ”Jannes kub”:
• Lodrät: verksamheter
• Vågrät: tvärfrågor
• Djup: resurser, stödfunktioner
32
33. Insikter i fyra steg – ett exempel Resurser Produktion Resultat Vinst
t.e.x. t.e.x. t.e.x. t.e.x.
Pengar Organisation Utbildning Livskvalitet
Tendens i omvärlden: Hög ungdomsarbetslöshet Personal
Lokaler
Kompetens
Bemötande
Hemtjänst
Brandförsvar
Trygghet
Folkhälsa
Vinst (vad medborgaren får):
Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling
Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer
I detta sammanhang innebär det: Ökad sysselsättning bland unga
Resultat (vad vi ger medborgaren):
Behovsanpassad utbildning som leder till ökad sysselsättning bland unga
Samlade resurser för gruppen unga vuxna utan arbete och utbildning
Produktion (vad vi behöver göra):
Vi genomför utbildningsinsatser och arbetsmarknadsinsatser riktade till unga
Kommunen anordnar praktikplatser
Vi utvecklar samverkan på arbetsmarknads- och utbildningsområdet
Resurser (vad vi behöver tillföra):
33
Omfördela/tillföra resurser
34. Tendenser i omvärlden
Lodrät: verksamheter indelade enligt räkenskapssammandraget
• Infrastruktur, skydd mm
• Fritid och kultur
• Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser
– Barn och ungdomar
– Vuxna
• Vård och omsorg
– Äldre och personer med funktionsnedsättning
– Individ- och familjeomsorg
• Verksamhet i bolag och kommunalförbund
34
35. Lodräta tendenser i omvärlden:
Infrastruktur, skydd mm
Utmaningar Potential
• Ostlänken – konsekvenser för persontrafik • Ostlänken – ökat utrymme för godstrafik
• Avreglering inom kollektivtrafik på stambanan
• Länsgränsen mot 4:e storstadsregionen • Stöd till företag på landsbygden
• Förvaltning och utveckling av KLC • Kultur ses som en näring
• Kommunen övertar ansvar för vissa vägar • Ett samhälle i utveckling
• Medfinansiering i fler projekt? • Östra förbifarten
• Nya krav när det gäller vattenkvalitet och • Översiktsplaneringen
enskilda avlopp • Ändamålsenliga strukturer
• Registrering av livsmedelsföretagare • Alternativa energikällor
• Behovsanpassad dagvattenhantering • Energieffektivisering: god kompetens och
möjligheter till statligt stöd
• Bra samverkan
35
36. Förslag till insikter i stuprören:
Infrastruktur, skydd mm
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • Vi verkar för goda kommunikationer (utom
vardagskommunen och inom kommunen)
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i • Vi verkar för god infrastruktur
dynamisk utveckling • Vi stödjer KLC
• Attraktiva stadsmiljöer och levande
landsbygd
• Hållbar utveckling
Produktion Resurser
• Deltar i strategiskt viktiga grupper för • Mer ekonomiska medel kommer att
samverkan och utveckling inom behövas för att bibehålla det goda
infrastruktur- och kommunikationsområdet samhället med bra infrastruktur och bra
• Vi utvecklar former för nyetableringar och kommunikationer
stödjer näringslivsutveckling • KFV Marknadsföring AB
• Marknadsföringsstrategi • Utvecklar NÄT
• Vi har kunskap om småföretagande • Vi tillvaratar möjligheter till extern
• Vi tar fram en strategi för kommunens finansiering (som ger ortsutveckling)
ägande av KLC • Mer analys av dagvattenhantering 36
• Vi levererar rättssäker
myndighetsutövning
37. Lodräta tendenser i omvärlden:
Fritid och kultur
Utmaningar Potential
• Kompetensbehov avseende • Regionala statsbidrag inom
ungdomsverksamhet kulturområdet – ökar
• Slitna lokaler Sportcentrum påverkansmöjlighet från kommunen
• Otydligt ägande gällande lokaler STN • Satsning på lokstallets
• Kulturhuset Ängeln – att utveckla ungdomsverksamhet
mötesplatser • Mixad/heterogen
ungdomsverksamhet
37
38. Förslag till insikter i stuprören:
Fritid och kultur
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • Mixad/heterogen ungdomsverksamhet
vardagskommunen • Kulturhuset Ängeln erbjuder mötesplatser
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i
dynamisk utveckling
• Attraktiva stadsmiljöer och levande
landsbygd
• Hållbar utveckling
Produktion Resurser
• Satsning på lokstallets • Satsning på lokstallets
ungdomsverksamhet ungdomsverksamhet
• Vi utnyttjar de ökade möjligheterna att • Resurser avsätts för att rusta slitna lokaler
påverka fördelningen av regionala Sportcentrum
statsbidrag inom kulturområdet
• Vi utvecklar mötesplatser inom
Kulturhuset Ängeln
38
39. Lodräta tendenser i omvärlden:
Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser:
barn och ungdomar
Utmaningar Potential
• Demografiska förändringar • Goda resultat i brukarundersökningar
• Osäkra prognoser • Förbättrade resultat i kvalitativa
• Det systematiska kvalitetsarbetet behöver kommunjämförelser
utvecklas • Relativt hög behörighet bland personalen
• Ny lagstiftning betr. resursfördelning • Utvecklingsarbete som initieras i
• Många små skolor verksamheterna
• Utmaningsrätten – fler etableringar av • Bra samarbete med det lokala näringslivet
fristående verksamheter? och kulturlivet
• Ny gymnasieskola 2011? • Engagerat ledarskap inom
• Nya statliga styrdokument (Skollag m fl) verksamheterna
• Studieresultat: gymnasiebehörighet och • Tydlig fokusering på kunskapsmål
övergång till högskola • Professionellt mottagande av nyanlända
• Höja utbildningsnivån, särskilt bland män • Bra geografiskt läge i förhållande till
• Utveckla potentialen i samarbetet med högskolor och universitet
näringsliv och kulturliv
39
40. Förslag till insikter i stuprören:
Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser:
barn och ungdomar
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • Vi har pedagogiska verksamheter som
vardagskommunen motsvarar högt ställda krav samt barns,
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i elevers och föräldrarnas förväntningar
dynamisk utveckling • Våra verksamheter utvecklas kontinuerligt och
• Attraktiva stadsmiljöer och levande vi har en strategi för framtidens utmaningar
landsbygd • Vi är välförberedda inför krav på
• Hållbar utveckling konkurrensutsättning och alternativa
driftsformer
Produktion Resurser
• Vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet • Medarbetare med lärarbehörighet och
• Vi har en lärande organisation adekvat kompetens
• Vi har höga förväntningar • Medarbetare med hög uppdrags-
• Vi fokuserar på en tydlig värdegrund, på medvetenhet
kunskapsmål och på undervisningens kvalitet • Medarbetare med initiativkraft och
• Vi satsar på prioriterade utvecklingsområden engagemang
• Vi kommunicerar öppet och tydligt samt • Välfungerande resursfördelning 40
inbjuder till samverkan
41. Lodräta tendenser i omvärlden:
Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser:
vuxna
Utmaningar Potential
• Relativt låg utbildningsnivå i • Många nya invånare med utländsk
kommunen, särskilt bland män bakgrund
• Ungdomsarbetslöshet • Kompetensförsörjning
• Arbetslöshet bland invandrare • Satsningar på vuxenutbildning ger
- för lång introduktionstid positiva konsekvenser för
• Konsekvenser av förändrat möjligheterna till arbete
huvudmannaskap inom • Samverkan mellan förvaltningarna
introduktionsområdet?
• Interkommunal samverkan
• Strategi för samverkan med
högskolor och universitet
• Lokaler
41
42. Förslag till insikter i stuprören:
Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser: vuxna
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • Vi har bra och behovsanpassad utbildning
vardagskommunen för egen försörjning och aktivt
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk medborgarskap
utveckling
• Vi erbjuder samlade resurser för gruppen
• Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd
unga vuxna utan arbete och utbildning
• Hållbar utveckling
(utanför)
Produktion Resurser
• Vi genomför utbildningsinsatser och • Minskad ersättning från staten för
arbetsmarknadsinsatser introduktionsverksamhet
• Kommunen anordnar praktikplatser
• Vi utvecklar samverkan på
arbetsmarknads/utbildningsområdet
• Vi arbetar strategiskt med samverkan med
högskolor och universitet
• Minskat uppdrag inom introduktionsområdet
• Flexibel personal/organisation pga 42
volymförändringar
43. Lodräta tendenser i omvärlden:
Vård och omsorg: Äldre och personer med funktionsnedsättning
Utmaningar Potential
• Ny lagstiftning – ändring i LSS och • Nya invånare
SoL med nya målgrupper och - mångkulturellt
rättigheter - rekrytering
• Ökad behovsvolym inom handikapp- • Medborgarna efterfrågar andra
omsorgen tjänster, t ex fritt val av utförare
• Arbetskraftsbrist? • Utökat samarbete med civilsamhället
• Demografisk utveckling med ökning • Implementering av hälsofrämjande
av antalet äldre/äldre till 2020 (salutogent) arbetssätt för att undvika
• Uppföljningsanalys bör utvecklas onödiga vård- och omsorgsbehov
• Investeringar som leder till ökade • Kodsystem ICF införs som möjliggör
driftskostnader nationell jämförelse/analys
• Arbetar aktivt med teknisk utveckling
- ex. samarbetet med NovaMedTech
43
44. Förslag till insikter i stuprören:
Vård och omsorg: Äldre och personer med funktionsnedsättning
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • Verksamheter som anpassas i enlighet
vardagskommunen med ny lagstiftning
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i • Handikappomsorgen byggs ut utifrån
dynamisk utveckling behov
• Attraktiva stadsmiljöer och levande • Dialogtillfällen för medborgarna i samband
landsbygd med inriktningsplaneringen av äldre- och
• Hållbar utveckling handikappomsorgen
Produktion Resurser
• Vi har ett hälsofrämjande arbetssätt • Resurser tilldelas delvis, till kommunen
• Vi arbetar aktivt med teknisk utveckling och omfördelas till vård- och omsorg, från
• Vi utvecklar samverkan med civilsamhället staten för ny lagstiftning kring anhörigstöd
• Vi ökar medborgardialogen • Resurser avsätts för att möta ökade
driftskostnader till följd av investeringar
• Vi utvecklar uppföljningsanalys
• Resurser avsätts för att möta ökade
• Kodsystem ICF införs behovsvolymer i handikappomsorgen
44
45. Lodräta tendenser i omvärlden:
Vård och omsorg: Individ- och familjeomsorg
Utmaningar Potential
• Arbetslöshet som leder till ökade • Samverkan mellan förvaltningar
behov av försörjningsstöd och andra • Forskningsstation, satsning på
problem evidensbaserade metoder
• För lång introduktionstid leder till fler i • Kvalitetsarbete – professionalisering
behov av försörjningsstöd • Hemmaplanslösningar
• Konsekvenser av ändrade regler för • Kvalificerad personal
sjukförsäkring och a-kassa
• Ökade behov av placeringar i
familjehem och HVB?
• Kvalitetsbrister när det gäller
uppföljning (gör insatserna nytta?)
• Utvecklad kostnads- och vinstanalys
• Lokaler
45
46. Förslag till insikter i stuprören:
Vård och omsorg: Individ- och familjeomsorg
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • I samverkan med andra förvaltningar ges
vardagskommunen insatser som leder till ökad egen
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i försörjning
dynamisk utveckling
• Attraktiva stadsmiljöer och levande
landsbygd
• Hållbar utveckling
Produktion Resurser
• Vi samverkar mellan förvaltningar • Forskningsstation
• Vi använder evidensbaserade metoder • Kvalificerad personal
• Vi har ett systematiskt kvalitetsarbete
• Vi utvecklar uppföljning (effekter av
insatser, kostnader och vinster)
46
47. Lodräta tendenser i omvärlden:
Verksamhet i bolag och kommunalförbund
Utmaningar Potential
• Koncernstyrningen • Samlad strategi
• Stora investeringar • Kommunkoncernens samlade
• Miljösatsningar klimat/miljöarbete samredovisas
• Nya lagkrav/EU-direktiv • Nya samarbeten
• Långsiktig resurssäkring • Marknadsföring och kommunikation
47
48. Förslag till insikter i stuprören:
Verksamhet i bolag och kommunalförbund
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • Bostäder för utsatta grupper
vardagskommunen • Olika boendealternativ
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i • God tillgång till rent vatten
dynamisk utveckling • God beredskap i händelse av
• Attraktiva stadsmiljöer och levande olycka/extraordinär händelse
landsbygd
• Hållbar utveckling
Produktion Resurser
• Utvecklad samverkan • Resurser för utveckling av
• Effektivt lokalresursutnyttjande koncernstyrningen
• Transparenta underhållsplaner • Anpassade driftsramar
• Samlad analys av kommunkoncernens • Kommunal borgen
klimatåtgärder
48
49. Tendenser i omvärlden
Vågrät: tvärfrågor
• Jämställdhet
• Folkhälsa
• Tillgänglighet
• Samverkan med civilsamhället
• Säkerhetsarbete och krishantering
• Nationella IT-strategin
• E-tjänster
• Arbete med barnkonventionen
• Arbete med mångfald och integration
• Fler?
49
50. Vågräta tendenser i omvärlden:
Jämställdhet
Utmaningar Potential
• Svårt att se normen och att förändra • Jämställdhet som en del av hållbar
• Jämställdhetsarbetet kräver utveckling
långsiktighet och uthållighet • Ett jämställdhetsintegrerat styrsystem
• Att ta steget från att utbilda till att • Genom ”Trappan” finns ett metod för ett
”göra” jämställdhet systematiskt jämställdhetsarbete
• All statistik som handlar om • Grundläggande utbildningar har
människor ska vara uppdelad på kön genomförts för ledningsgrupper och
• Det saknas mål, organisation och nämnder
handlingsplan för jämställdhets- • Vi ser jämställdhet som en
integreringsarbetet kunskapsfråga – inte som en fråga om
åsikter – Kompetensportalen
50
51. Förslag till insikter på tvären:
Jämställdhet
Vinst Resultat
• Befintliga övergripande mål • Jämställda verksamheter
• Kommunmedlemmarna, kvinnor och män – • Jämställd resursfördelning
flickor och pojkar, upplever att kommunen har
en genusmedveten resursfördelning
Produktion Resurser
• Genusmedveten styrning • Jämställdhetsarbete är en integrerad del av
• Jämställdhetsanalyser tas fram före beslut det ordinarie arbetet
• Fokus på att ”göra” jämställdhet • Stöd- och samordning i jämställdhetsarbetet?
• Uppföljning som baseras på könsuppdelad
statistik
• Kartläggning av kompetens, fortsatt
kompetensutveckling samt se till att tillgänglig
kompetens nyttjas
• Mål, organisation och handlingsplan för 51
jämställdhetsarbetet behöver tas fram
52. Vågräta tendenser i omvärlden:
Folkhälsa
Utmaningar Potential
• Folkhälsoarbete kräver långsiktighet • Lång erfarenhet av folkhälsoarbete
och uthållighet • Organisationen: folkhälsoutskott under
• Se till att det operativa arbetet inte KS, folkhälsostrateg inom KLF samt
tappas bort delat ansvar mellan nämnderna
• Delat ansvar mellan nämnderna • Nära samarbete med forskning
• Mätbarheten • Barn- och ungdomsprojektet
• Vi behöver ta fram en grund för • Arbetssättet: kartläggning och analys
arbetet: välfärdsanalys, nyckeltal, mål kopplat till de nationella folkhälsomålen
• För att nå barn och unga måste vi som knyts ihop med nämndernas
också rikta oss till föräldrar/andra ordinarie arbete
vuxna • Vi utgår från fakta – kunskapsbaserat
• Äldres hälsa är ett prioriterat område arbete
nationellt
• Att skapa utrymme för de utsatta – för 52
jämlikhet i hälsa
53. Förslag till insikter på tvären:
Folkhälsa
Vinst Resultat
• Befintliga övergripande mål • Tillgänglig kommun
• Medborgarna upplever en bättre hälsa och • Trygg och säker kommun
högre livskvalitet • Barnvänlig kommun
• Inte bara god utan också jämlik hälsa
• ”Om man trivts som barn flyttar man
tillbaka”
Produktion Resurser
• Inför viktiga beslut görs en bedömning av • Medel avsätts på nämndnivå för operativt
konsekvenser för folkhälsan folkhälsoarbete
• Vi är uthålliga i vår nuvarande organisation • Folkhälsostrategen finns som ett stöd i
av folkhälsoarbetet nämndernas arbete med målformuleringar
• Vi har ett nära samarbete med och inventering av befintligt
forskningen inom folkhälsoområdet folkhälsoarbete
• Barn- och ungdomsprojektet pågår även • Jämställdhetsarbetet
53
under 2011
54. Vågräta tendenser i omvärlden:
Tillgänglighet
Utmaningar Potential
• Lagstiftning om diskriminering på • Att tänka tillgänglighet och design för alla
grund av bristande tillgänglighet kan över tid frigöra stora resurser
• För lite generell tillgänglighet kan leda • Probleminsikt finns
till att stora resurser måste läggas på • Arbetet går att fasa in i ordinarie
individuella lösningar planering och uppföljning
• Nyinvesteringar, inköp och • Arbete pågår med att ta fram mål och
upphandlingar måste ta hänsyn till strategi för arbetet
tillgänglighet för att inte nya problem
ska tillkomma
• Ingen organisation för frågan nu, att
sätta organisationen kan ta tid
• Troligen finns kompetensbrister och
kanske även attitydproblem
54
55. Förslag till insikter på tvären:
Tillgänglighet
Vinst Resultat
• Befintliga övergripande mål • Katrineholms kommuns verksamheter är
• Medborgarna upplever i mindre grad sin tillgängliga
funktionsnedsättning som ett
funktionshinder
• Även andra grupper, t.ex. äldre, föräldrar
med barnvagn, personer som transporterar
varor har nytta av förbättringar i den fysiska
tillgängligheten
Produktion Resurser
• Tillgänglighetsanpassningen ska vara en • Avsätta resurser för tillgänglighetsåtgärder
del av ordinarie planering och • Avsätta resurser för stöd i
uppföljningssystem tillgänglighetsfrågor
• Vi lär tillgänglighet genom att ”göra”
• Medarbetarrollen tar upp tillgänglighet
55
56. Tendenser i omvärlden
Djup: stödfunktioner
• Kommunledningsadministrativt stöd
• Ekonomiprocesser (anskaffning, finansförvaltning, m.m.)
• Personalfrågor inkl stödprocesser
• IT-stöd
• Informations- och kommunikationsstöd
• Lokalresurser
56
57. Djupledes tendenser i omvärlden:
Stödfunktioner
Utmaningar Potential
• Mer specialiserade • Attraktiv arbetsgivare
• Fler specialistområden att täcka • Lärande organisation
• Högre utnyttjande av systemstöd • Samverkan
• Från administration till mer analys • Sociala medier
• Kompetensförsörjning • Nationella IT-strategin
• Utvecklad lönepolitik
• Takten i IT-strategin
• Samordning/resurser i stora centrala
projekt
• Projektet ”Heltid en rättighet och deltid en
möjlighet”?
• Insatser till följd av resultat i
personalenkäten?
• Stigande livsmedelskostnader
• Behov av långsiktig lokalplanering 57
• Utveckla anskaffningspocessen
58. Förslag till insikter på djupet:
Stödfunktioner
Vinst Resultat
• Medborgaren i centrum – den trygga • Hållbar utveckling
vardagskommunen • Ekonomi i balans
• Lärande, näringsliv och arbetsliv i • Demografiska förutsättningar ska påverka
dynamisk utveckling resursfördelningen
• Attraktiva stadsmiljöer och levande • Attraktiv arbetsgivare
landsbygd • Verksamhet av rätt kvalitet med högsta
• Hållbar utveckling möjliga produktivitet och effektivitet
Produktion Resurser
• Antalet verksamhetssystem minskar • Prioriterar kompetensutveckling
• Utveckla anskaffningsprocessen • Lönepolitiken styr mot målen
• Tydliga ekonomiska spelregler
• Stöd i arbetet kring nationella IT-strategin
• Stöd i arbetet kring utvecklande av e-
tjänster, webb m.m.
58
60. Spelregler?
Löneförändringar
• Vad ska kompenseras?
• Hur ska det kompenseras? Efter budget eller efter utfall?
Hyresförändringar
• Vad ska kompenseras?
• Hur ska det kompenseras? Enligt schablon eller per objekt?
• Vem ska administrera?
Volymförändringar
• Vad ska kompenseras? ”Mjuka” och/eller ”hårda” verksamheter?
• Hur ska det kompenseras?
60
61. Vad behöver planeringsdirektivet
innehålla?
•Mål (eftersom det inte finns någon kommunplan)
•Budgetramar
•Satsningar/åtgärder för att uppnå ram
•Något mer?
Planeringsdirektivet behandlas på KS den 28 april
61
62. Vad behöver nämnderna göra?
Augusti:
• Ta fram underlag till övergripande planering och budget
som innehåller åtaganden samt vid behov information om
förändrade förutsättningar för nämnden
• Redovisa könsuppdelad statistik
• Redovisa volymförändringar
• Redovisa behov av nya upphandlingar
December:
• Fastställa nämndens egen plan
62
