SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 48
Descargar para leer sin conexión
Information från
         Läkemedelsverket
         Årgång 23 • nummer 3 • maj 2012




sid 4    Ny europeisk biverkningslagstiftning
         I juli träder nya EU-lagar om farmakovigilans i kraft. Ökad öppenhet är det övergripande målet.
         Lagändringarna medför bland annat nya rutiner för biverkningsrapportering och att databasen
         EudraVigilance blir tillgänglig för alla. Här ger vi fördjupad information om de delar som berör
         hälso- och sjukvårdspersonal.




sid 10   Läkemedelsverket erbjuder                           sid 12            Giftinformationscentralen
         stöd i läkemedelsutveckling                                           Kärnverksamheten är rådgivning om
         Varje år kommer cirka 200 läkemedelsföretag                           akuta förgiftningar och jouren är
         och akademiska forskargrupper till oss                                bemannad dygnet runt. Man bedriver
         för rådgivning om läkemedelsutvecklingens                             också forskning och utredningsarbete.
         olika faser.



sid 18   Läkemedelsbehandling                                 sid 22            Lucentis och Avastin
         av barn i slutenvård                                                   Läkemedelsverket inventerar
         Hälften av de läkemedel som ordineras                                  kunskapsläget och presenterar
         till sjukhusvårdade barn har inte studerats                            sitt ställningstagande i frågan om
         på barn i kliniska prövningar. En ny svensk                            off label-användning av Avastin
         studie påvisar ett flertal kunskapsluckor.                             för ögonbruk.




sid 32   Nya läkemedel                                       sid 41            TLV informerar
         Dificlir (fidaxomicin)
         Herceptin (trastuzumab) – ny indikation
         Laif (extrakt av Hypericum perforatum L,
         herba [johannesört])



                                                          approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence • cosmetics • dialogue • directives
                                                          • efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health economics • herbals • homeopathics •
                                                          information • inspection laboratory analysis • market surveillance • medicinal products • medical devices
                                                          • narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability • risk/benefit • safety • scientific • stan-
                                                          dardisation • transparency • vigilance • approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence •
                                                          cosmetics • dialogue • directives • efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health eco-
                                                          nomics • herbals • homeopathics • information • inspection • laboratory analysis • market surveillance • medicinal
                                                          products • medical devices • narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability •


 www.lakemedelsverket.se
L EDARS I DA




Säkrare vård med bättre läkemedelssäkerhet
Läkemedelsbiverkningar orsakar cirka 5% av alla sjukhus-                          Idag ska förskrivare rapportera misstänkta biverkningar och
inläggningar i Sverige, och är den femte vanligaste döds-                         i Sverige finns sedan några år även möjlighet för sjuksköter-
orsaken på våra sjukhus. Inom EU har man beräknat att upp                         skor samt patienter/konsumenter att rapportera. Med den
till 197 000 dödsfall sker årligen till följd av biverkningar.                    nya lagstiftningen blir det ett krav inom hela EU att läke-
    En hörnsten i arbetet för säker vård och säkra läkemedel                      medelsmyndigheterna ska hantera alla biverkningsrapporter
är det EU-gemensamma rapporteringssystem där rapporter                            på samma sätt oavsett källan. Även farmacevter uppmanas
om biverkningar skickas från sjukvård, företag och patienter.                     att rapportera biverkningar. Det kommer att ge oss signaler
Godkända läkemedel övervakas kontinuerligt och de bi-                             från alla delar av vårdkedjan inklusive egenvården, något
verkningsrapporter som vi tar emot sambandsbedöms och                             som kommer att öka möjligheterna till att snabbare identi-
klassificeras. Alla rapporterade biverkningar registreras i                       fiera problem och kunna sätta in åtgärder.
EudraVigilance, en EU-gemensam biverkningsdatabas. På                                 Läkemedelsverket arbetar just nu för fullt med att ge-
så sätt finns tillgång till ett underlag för signaldetektion där                  nomföra de förändringar som krävs i lagstiftningen, för-
ovanliga biverkningar kan upptäckas snabbare.                                     ändra IT-stöd, utveckla vårt arbetssätt och genomföra in-
    Signaler om biverkningar kan leda till att Läkemedels-                        formationsinsatser så att vi alla snabbt kan lära oss, införa
verket vidtar olika åtgärder, till exempel att produktinfor-                      och dra nytta av det nya systemet.
mationen ändras, användningen begränsas, godkännandet                                 I det här numret av Information från Läkemedelsverket
omprövas eller att särskilda säkerhetsuppföljningar av läke-                      berättar vi mer om lagstiftningen och de förändringar som
medlet startas.                                                                   kommer den närmaste tiden.
    I juli träder en ny lagstiftning för farmakovigilans i kraft                      Du kan också läsa om Giftinformationscentralen, en
inom EU, och det är den största förändringen av systemet                          verksamhet som Läkemedelsverket tog över från Apoteket
för läkemedelssäkerhet sedan 1995. Vi får då ett mer trans-                       AB efter apoteksomregleringen 2009. Erfarna apotekare
parent system som ska bidra till ökad patientsäkerhet och                         och läkare svarar på frågor om akuta förgiftningar och ger
förbättrad folkhälsa.                                                             råd om lämplig behandling vid inträffade förgiftnings-
    Det nya systemet kommer innebära en rad förändringar                          tillbud dygnet runt, året runt. Idag
de närmaste åren, bland annat genomgående elektronisk                             fyller man en viktig roll genom
biverkningsrapportering till ett öppet, gemensamt europe-                         rådgivning till bland annat perso-
iskt biverkningssystem, vilket kommer att ge oss snabbare                         nal inom akutsjukvård. Årligen
och säkrare information.                                                          svarar man på nästan 80 000 tele-
    Definitionen av ”biverkning” ändras så att den inte bara                      fonsamtal, men viktiga delar av
omfattar skadliga och oavsedda reaktioner till följd av                           verksamheten är också internatio-
godkänd användning av ett läkemedel i normala doser,                              nella samarbeten, forskning och
utan också biverkningar som uppkommit i samband med                               undervisning.
användning som inte omfattas av de villkor som anges i
godkännandet för försäljning, t.ex. felaktig användning                           Med önskan om en skön vår!
och missbruk av läkemedlet. Biverkningsrapporteringen
ska också omfatta oönskade händelser i samband med an-
vändning av förfalskade läkemedel. Sammantaget ska den
utvidgade definitionen av vad som ska hanteras som biverk-                                                            Christina Åkerman
ningar ge möjlighet till att samla mer kunskap inom området                                                           Generaldirektör
läkemedelsanvändning.




                                                                                 Ansvarig utgivare: Christina Rångemark Åkerman

                                                                                 Redaktion: Kristina Bergström, Malika Hadrati,
                                                                                 Christina Hambn, Martina Tedenborg och Pernilla Örtqvist.
Information från Läkemedelsverket                                                Ytterligare exemplar kan rekvireras från:
Box 26, 751 03 Uppsala                                                           Läkemedelsanvändning, Medicinsk information
Telefon 018-17 46 00
Telefax 018-54 85 66                                                             ISSN 1101-7104
E-post: tidningsredaktion@mpa.se                                                 Tryck: Elanders Sverige AB, 2011

Har du ändrat adress? Vill du ha tidningen till en ny adress ber vi dig skicka både din nya och gamla adress till oss via e-post eller brev.


2   •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
Innehåll

Observanda                                                                          Nya läkemedel
Ny biverkningslagstiftning för humanläkemedel .... 	4                               Dificlir (fidaxomicin) ................................................. 32
                                                                                                                                                             	
Ny biverkningslagstiftning                                                          Herceptin (trastuzumab) – ny indikation ................ 	 4             3
– hur den påverkar mig som förskrivare/hälso-                                       Laif (extrakt av Hypericum perforatum L,
och sjukvårdspersonal ................................................ 4            herba [johannesört]) .................................................. 38
                                                                                                                                                             	
Särskild övervakning av vissa läkemedelsgrupper .... 	6
EudraVigilance blir sökbar för alla ..........................	 7
Vetenskaplig rådgivning om läkemedelsutveckling
– en möjlighet för både företag och akademiska                                      Tandvårds- och läkemedels-
forskargrupper ........................................................... 10  	    förmånsverket informerar
Giftinformationscentralen
– en presentation av verksamheten ........................... 12               	    TLV informerar ......................................................... 	41
Rådgivning om akuta förgiftningar
– dygnet runt ............................................................. 14 	
Nya kontraindikationer och uppdaterad varning
för Protelos ................................................................ 	16   Biverkningsblanketter
Läckageproblem med Physioneal Clear-Flex
peritonealdialysvätska ............................................... 	16          Biverkningsblankett .................................................. 	45
Perfalgan (paracetamol) 10 mg/mL                                                    Biverkningsblankett, djur ......................................... 	47
infusionsvätska – risk för överdosering .................... 	17
Kampanj för att återlämna överblivna läkemedel ....	 17
Kartläggning av läkemedelsbehandling
av barn på sjukhus .....................................................	 18
Kerstin Westermark hyllad för sitt arbete
                                                                                    Tidigare utgivna nummer
med särläkemedel  .....................................................	 19         Tidigare utgivna nummer ......................................... 	 8
                                                                                                                                                      4
Tillverkningen av Caelyx och Ceplene flyttas .........	 20
Läkemedelsverkets ställningstagande avseende
Lucentis och Avastin ................................................	 20
Inventering av kunskapsläget
– Lucentis och Avastin .............................................	 22




                                                                                           I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   •   3
o b s e r va n da




Ny biverkningslagstiftning för humanläkemedel
I sommar träder en ny EU-gemensam lagstiftning i kraft.                            erna ska publicera produktinformation, produktresumé och
Syftet är att åstadkomma ett mer transparent system som                            bipacksedel för alla läkemedel som är godkända i landet.
kan bidra till ökad patientsäkerhet och förbättrad folk-                           Elektronisk biverkningsrapportering genomförs i hela EU.
hälsa.                                                                                I detta nummer av ”Information från Läkemedelsverket”
                                                                                   ger vi fördjupad information till förskrivare om den nya
I EU finns sedan tidigare ett gemensamt system för säker-                          lagstiftningen i följande artiklar:
hetsövervakning av läkemedel som säljs på den europeiska
marknaden. EU-parlamentet och Europarådet antog i de-                              •	    Ny biverkningslagstiftning – hur den påverkar mig
cember 2010 en ny farmakovigilanslagstiftning som träder i                               som förskrivare/hälso- och sjukvårdspersonal
kraft i juli 2012. Med stärkta rutiner för farmakovigilans*                        •	    Särskild övervakning av vissa läkemedelsgrupper
och större öppenhet vill man uppnå en ökad patientsäkerhet                         •	    EudraVigilance blir sökbar för alla
och förbättrad folkhälsa.
   Bland förändringarna kan nämnas att en ny kommitté för                          På Läkemedelsverkets hemsida www.lakemedelsverket.se
riskbedömning och säkerhetsövervakning inrättas på den                             finns ytterligare information.
europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. En europeisk
webbportal kommer att lanseras där man kan få information                          *Farmakovigilans är en process för att vetenskapligt följa läkemedels säkerhet
om alla läkemedel som är godkända i Europa. Det kommer                             och vid behov ta till adekvata åtgärder för att reducera riskerna och därmed
                                                                                   öka nyttan av läkemedel.
också krav på att läkemedelsmyndigheterna i medlemsländ-




Ny biverkningslagstiftning
– hur den påverkar mig som förskrivare/hälso-
och sjukvårdspersonal
    I juli 2012 träder en ny lagstiftning i kraft inom farmako-                    Vilka berörs?
    vigilansområdet, som bland annat utvidgar definitionen                         •	 Patienter (användare) av läkemedlen
    av biverkning till att omfatta överdos, felanvändning,                         •	 Förskrivare, till exempel läkare och annan sjukvårds-
    missbruk, medicineringsfel och bristande effekt av läke-                           personal
    medel. Dessutom kommer konsumenter att inkluderas                              •	 Myndigheter
    som rapportörer i den europeiska biverkningsdatabasen.                         •	 Läkemedelsföretag
                                                                                   •	 Apotek.
    Godkända läkemedels säkerhet övervakas kontinuerligt av
    läkemedelsmyndigheter och läkemedelsföretag. Farmakovi-
    gilans är en process för att vetenskapligt följa läkemedels sä-                Hur regleras farmakovigilansaktiviteterna?
    kerhet och om nödvändigt ta till adekvata åtgärder för att                     Farmakovigilansaktiviteter styrs på EU-nivå av förordningar
    reducera riskerna och därmed öka nyttan av läkemedel.                          och direktiv. Förordningar är EU-lagar som för läkemedel
    Därmed har farmakovigilans en nyckelroll i arbetet för                         reglerar den centrala proceduren för godkännande. Detta
    bättre folkhälsa.                                                              innebär att dessa läkemedel godkänns i hela EU efter ut-
    Farmakovigilans omfattar bland annat                                           redning på den europeiska läkemedelsmyndigheten. Förord-
    •	 att samla och hantera biverkningsinformation                                ningar gäller direkt utan nationell lagstiftning. Direktiv är
    •	 att söka efter signaler om biverkningar                                     däremot lagar som måste implementeras nationellt innan de
    •	 att evaluera data och besluta i frågor rörande säkerhet                     börjar gälla. Direktiven gäller för övriga läkemedel (de som
    •	 att agera för att skydda folkhälsan                                         inte godkänts enligt den centrala proceduren).
    •	 att kommunicera med berörda parter.




4     •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da



I juli i år träder en ny lagstiftning i kraft inom farmakovigi-     Konsumenter kan också rapportera
lansområdet, då omfattande ändringar i både direktiv och            biverkningar
förordning börjar gälla. Den förtydligar rollerna inom EU-          Från och med den 1 juli 2012 inkluderas konsumenter som
nätverket och kommunikation och transparens gällande sä-            rapportörer. Rapporterna från konsumenter kommer där-
kerhetsinformation förbättras. Vad gäller transparens se se-        med också att återfinnas i den europeiska biverkningsdata-
parat artikel ”EudraVigilance blir sökbar för alla”.                basen (EudraVigilance). I Sverige har vi haft konsumentrap-
                                                                    portering sedan 2008 men rapporterna har inte rapporterats
                                                                    vidare till EudraVigilance. Konsumentrapporter ska inte ses
Ny definition av begreppet biverkning                               som en ersättning för sjukvårdens rapporter utan ska utgöra
Definitionen av biverkningar har breddats. Den tidigare defi-       ett komplement med delvis andra förutsättningar. I länder
nitionen ”skadliga och oavsedda reaktioner till följd av god-       som haft konsumentrapportering sedan lång tid, till exempel
känd användning av ett läkemedel i normala doser” har fått          USA, ger konsumenternas rapporter en annorlunda bild än
tillägget ”medicineringsfel och användning som inte omfattas        förskrivarnas. De blir av naturliga skäl mer inriktade på
av de villkor som anges i godkännandet för försäljning, t.ex.       symtom eftersom resultat av olika undersökningar kan vara
felaktig användning och missbruk av läkemedlet”.                    svåra att verbalisera för en konsument. Det är därför mycket
                                                                    viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal fortsätter att rap-
Exempel på det senare kan vara                                      portera biverkningar.
•	 överdos
•	 felanvändning
•	 missbruk                                                         Läkemedelssäkerhet – ett teamarbete
•	 medicineringsfel                                                 Sverige har haft en hög biverkningsrapporteringsnivå, vilket
•	 bristande effekt hos vacciner, antikonceptionsmedel              bidragit till god säkerhetsövervakning av de läkemedel som
      och läkemedel som används vid livshotande tillstånd.          används på den svenska marknaden. Biverkningsrapport-
    Överdosbegreppet är relativt entydigt och betyder att en        eringen från läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal
högre dos än vad som står i produktresumén har givits.              är en nödvändig del för att få säkrare läkemedel och därmed
    Felanvändning syftar på att produkten medvetet används          en bättre läkemedelsanvändning.
på ett felaktigt sätt. Som exempel kan nämnas felaktigt ad-            Läkemedelssäkerhet är dock ett teamarbete som även in-
ministrationssätt, icke godkänd indikation eller att den har        volverar flera andra kategorier, till exempel patienter, myndig-
erhållits på olagligt sätt. Det senare innebär att använd-          heter och läkemedelsföretag. Ibland kan även andra intresse-
ningen av ett olaga läkemedel är att betrakta som en allvarlig      grupper som media, patientorganisationer och politiker vara
biverkan om symtom har uppkommit till följd av använd-              delaktiga. För att få läkemedel där risken är acceptabel i för-
ningen hos en individ.                                              hållande till nyttan behövs ett samarbete och alla länkar i
    Missbruk definieras i detta sammanhang som en medvetet          kedjan är nödvändiga för att få en ökad kunskap om prepara-
överdriven användning av läkemedel som åtföljs av skadliga          tens säkerhetsprofil.
fysiska och psykologiska effekter.
    Medicineringsfel är ett oförväntat fel i förskrivandet, ut-
delandet eller vid intagandet av ett läkemedel. Felet kan vara
orsakat av vårdgivare, patient eller konsument. Förskriv-
ningsfel kan vara att ett snarlikt läkemedelsnamn har använts
eller att fel dos har förskrivits. Utdelningsfel kan vara att fel
patient har fått läkemedlet (förväxling). Fel vid intagandet
av läkemedlet kan vara att fel administrationsväg har använts,
till exempel att patienten har tagit ett suppositorium per-
oralt. Detta ska anmälas om det också finns en biverkan
(symtom).
    Bristande effekt hos vacciner, antikonceptionsmedel eller
hos läkemedel som används för behandling av livshotande
tillstånd ska jämställas med allvarliga biverkningar och rap-
porteras i likhet med andra biverkningar.
    Misstanken om en biverkning av ett läkemedel bör vara
ett skäl att rapportera.



Elektronisk rapportering
För att förenkla rapporteringen går det numera att rapportera
elektroniskt, både för förskrivare och patienter. Länkar till
rapporteringsformulär finns på Läkemedelsverkets webbplats.




                                                                       I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   •   5
o b s e r va n da



 Särskild övervakning av vissa läkemedelsgrupper
 Biverkningsrapportering är ett av de viktigaste verktygen                                Vilka läkemedel omfattas?
 för ökad kunskap om läkemedelssäkerhet. För folkhälsan                                   Eftersom säkerheten för nya läkemedel är ofullständigt känd
 är det också viktigt att denna kunskap skyndsamt byggs                                   innebär detta att bedömningen av nytta-riskprofilen är
 upp när nya preparat introduceras på marknaden. För                                      osäkrare för nya läkemedel än för dem som har funnits på
 att effektivisera uppföljningen av vissa läkemedel in-                                   marknaden en längre tid. Att ett läkemedel omfattas av
 förs därför begreppet särskild övervakning.                                              särskild övervakning kommer att framgå av både produkt-
                                                                                          resumé och bipacksedel, dels i texten och dels genom en
 En absolut grundförutsättning för att ett läkemedel ska                                  särskild svart symbol. Exakt hur den kommer att se ut är
 godkännas är att nyttan med behandlingen överväger de                                    ännu inte klart.
 risker den medför. Att nya riskgrupper och nya biverkningar,                                Två grupper av läkemedel kommer att finnas med per
 som inte upptäcks i kliniska prövningar under ett läkemedels                             automatik, eftersom en effektiv biverkningsrapportering är
 utvecklingsfas, tillkommer när läkemedlet används efter                                  särskilt angelägen i dessa fall:
 godkännandet är ofrånkomligt.                                                            •	 Läkemedel som innehåller nya aktiva substanser (defi-
                                                                                               nierat som substanser som inte ingick i något läkemedel
                                                                                               registrerat på den europeiska marknaden den 1 januari
 Särskild övervakning                                                                          2011).
 Med EU:s nya farmakovigilanslagar införs begreppet särskild                              •	 Biologiska läkemedel som inte omfattas av punkten
 övervakning (”additional monitoring”) för att förbättra                                       ovan, och som godkänts efter den 1 januari 2011. Detta
 uppföljningen av vissa läkemedel. Detta är även en del i arbe-                                omfattar även biosimilars (läkemedel som har jämförbar
 tet mot ökad transparens inom säkerhetsövervakningen. Bi-                                     biologisk aktivitet).
 verkningsrapporter är en central del i farmakovigilansarbetet                               Utöver de läkemedel som faller under kategorierna ovan
 och är även en nyckelkälla för det löpande signalarbetet, det                            kommer även andra att kunna tas med om Pharmacovigi-
 vill säga arbetet med att identifiera nya möjliga biverkningar.                          lance Risk Assessment Committee (PR AC) anser att det är
 Patienter och vårdgivare uppmanas till ökad uppmärksamhet                                befogat. En sådan anledning skulle kunna vara oklara bi-
 på eventuella biverkningar av de aktuella läkemedlen, och                                verkningsproblem.
 uppmuntras också att i högre grad rapportera dessa till läke-                               I Figur 1 illustreras begreppet särskild övervakning. På
 medelsmyndigheterna. Med den nya lagstiftningen ges för-                                 y-axeln finner man nytta-riskbalansen och på x-axeln tiden.
 utom läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal även                                  Det skuggade området visar acceptabel nytta-risknivå.
 farmacevter och patienter/konsumenter i samtliga medlems-                                   För läkemedel A har några nya biverkningar identifierats.
 länder möjlighet att rapportera biverkningar.                                            Riskprofilen har försämrats något men nytta-riskbalansen
     Genom särskild övervakning vill man att snarast möjligt                              har förblivit positiv.
 bygga upp en kunskapsbas om hur läkemedlen fungerar i                                       För läkemedel B har med tiden allvarliga biverkningar
 den kliniska verkligheten. Den europeiska läkemedelsmyn-                                 identifierats, och läkemedlets nytta-riskbalans har blivit ne-
 digheten (EMA) och de nationella myndigheterna kommer                                    gativ. Med effektiv biverkningsrapportering blir denna pe-
 i samråd att enas om vilka preparat som ska omfattas, och                                riod den kortast möjliga, och de negativa effekterna på
 listan kommer fortlöpande att publiceras på läkemedels-                                  folkhälsan reduceras därmed.
 myndigheternas webbplatser.


  Figur 1.

                                             Särskild övervakning
                  Ett nytta-riskbegrepp för att främja biverkningsrapportering




                                                                                                     Läkemedel A
Nytta-risk




                                                                                                        Acceptabel nytta-risk



                                                                                                     Läkemedel B
                 Denna period måste vara så kort som möjlig
                 Bra biverkningsrapportering främjar snabb
                 utredning och därmed folkhälsan



                                                                                               Tid



6            •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da



Vilka konsekvenser får särskild övervakning                       ningar. Det är viktigt att patienterna förstår det nödvändiga
för mig som förskrivare?                                          i att alla eventuella biverkningar rapporteras för dessa läkeme-
Som förskrivare uppmanas du att informera patienten vid           del, eftersom man då snabbare kommer att få den önskade
förskrivningstillfället, och uppmuntra till ökad uppmärk-         kunskapen om läkemedlens positiva och negativa egenskaper.
samhet och rapportering av samtliga misstänkta biverk-




EudraVigilance blir sökbar för alla
Informationen i den europeiska biverkningsdatabasen               Vad rapporteras?
EudraVigilance kommer att bli sökbar både för profes-             Databasen innehåller främst allvarliga biverkningar. Med all-
sionen och för allmänheten. Detta är en naturlig följd av         varlig biverkan menas dödsfall, livshotande tillstånd, allvarliga
att den nya EU-lagstiftningen strävar efter ökad trans-           men, medfödda missbildningar eller andra allvarliga tillstånd.
parens. Informationen kan vara ett stöd i den kliniska            Rapporterna kan komma från alla länder där läkemedlet är
vardagen, till exempel vid utredning av misstänkta läke-          godkänt eftersom läkemedelsföretagen har skyldighet att rap-
medelsbiverkningar                                                portera biverkningar även utanför EU till databasen.

Information från biverkningsrapporter i den europeiska bi-        Rapporter som finns i EudraVigilance:
verkningsdatabasen EudraVigilance kommer att vara till-           •	 Misstänkta icke-förväntade, allvarliga biverkningar i
gänglig för allmänheten från och med slutet av april. Först          kliniska studier
kommer information om centralt godkända läkemedel att bli         •	 Misstänkta allvarliga biverkningar från sjukvården
tillgänglig och i slutet av året räknar man med att samtliga         (främst spontanrapporter)
läkemedel ska vara sökbara.                                       •	 Biverkningar från studier efter godkännandet
                                                                  •	 Rapporter från internationell vetenskaplig litteratur.

Olika behörighet
Olika intressegrupper kommer att ha olika behörigheter.           Datakvalitet
Läkemedelsföretag kommer att ha tillgång till information         Rapporterna i EudraVigilance kommer från olika nationella
om sina produkter. Allmänhet och sjukvårdspersonal får            myndigheter inom EU samt från läkemedelsföretag. Rap-
tillgång till begränsad information eftersom det inte är          porteringen sker elektroniskt. Samma rapport kan härstamma
lämpligt att publicera information som gör att enskilda indi-     från olika rapportörer och ge upphov till dubbletter. Därför
vider kan identifieras. Informationen är därför begränsad till    analyseras databasen regelbundet för att eliminera så många
vissa utvalda fält som till exempel substansnamn, biverk-         dubbletter som möjligt. Samma rapport kan också få nya/
ningskod, åldersgrupp, kön och geografisk region.                 andra biverkningskoder om kompletterande information har
    Information i databasen visar misstänkta biverkningar.        inkommit. Därför kan antalet rapporter över tid komma att
Andra faktorer, som till exempel sjukdomen i sig och samti-       ändras.
dig användning av andra läkemedel kan vara alternativa för-
klaringar.
                                                                  Biverkningsarbetet inom EU
Vilken är min roll som förskrivare och vilken                     Monitorering av läkemedelssäkerhet, farmakovigilans, är
                                                                  vetenskapen om detektion, beskrivning, förståelse och pre-
nytta kan jag ha av denna information?
                                                                  vention av läkemedelsbiverkningar. Inom EU finns olika
Varje allvarlig rapport som en enskild förskrivare skickar till
                                                                  kanaler för att stödja dessa funktioner och för att vid behov
Läkemedelsverket kommer att återfinnas i EudraVigilance
                                                                  kunna vidta adekvata åtgärder.
inom 15 dagar. Vid en patientutredning där en läkemedels-
biverkan misstänks, kan sjukvårdspersonal söka i databasen
                                                                  Farmakovigilanssystemet inom EU omfattar:
för att få en uppfattning om det är fler förskrivare som har
                                                                  •	 Nationella myndigheter (till exempel det svenska Läke-
anmält samma problem.
                                                                      medelsverket)
   De rapporterade biverkningarna är sökbara på engelska.
                                                                  •	 EMA (den europeiska läkemedelsmyndigheten)
För att finna rätt biverkan söker man först fram relevant
                                                                  •	 EU-kommissionen
”Reaction Group” (ung. organsystem), och därefter den re-
levanta termen på engelska. Exempel på Reaction Groups:
                                                                  Följande uppgifter ingår:
•	 Eye disorders
                                                                  •	 Insamling av biverkningsdata (enskilda biverkningsrap-
•	 Gastrointestinal disorders
                                                                       porter).
•	 Hepatobiliary disorders
                                                                  •	 Analys av biverkningsrapporter: identifiering av signaler.
•	 Nervous system disorders.



                                                                     I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   •   7
o b s e r va n da


•	   Analys av övrig biverkningsinformation: biverknings-                                                     Var kan jag finna informationen?
     rapporter, studieresultat, säkerhetsrapporter, nytta-                                                    Information om biverkningarna finns på www.adrreports.
     riskbedömningar gjorda av läkemedelsföretagen.                                                           europa.eu. Under 2012 kommer informationen att översät-
•	 Inspektion av läkemedelsföretag, så att de uppfyller sina                                                  tas till samtliga EU-språk. Initialt finns endast information
     funktioner enligt lagkrav.                                                                               om centralt godkända produkter. Via sökmodulen finns en
•	 Riskevaluering: sannolikheter, allvarlighetsgrad och                                                       förteckning över de produkter det gäller. Vid tekniska pro-
     riskfaktorer.                                                                                            blem eller frågor: kontakta info@ema.europa.eu.
•	 Hantering av risker: till exempel begäran om ytterligare
     information eller begränsad användning av läkemedlet
   Läkemedelsföretagen är enligt lag skyldiga att samla in
biverkningsinformation och att omgående rapportera denna
vidare till berörd myndighet.




Exempel på hur sökningar kan se ut (exemplen härrör från Zyprexa, ett neuroleptikum)

                                              Choose how you want to see the number of individual cases identified in EudraVigilance for
                                                                            ZYPREXA (up to Feb 2012)
By Age Group                                                By Sex                      By Reporter Group                              By Geographic Origin

                                        Blood and lymphatic system disorders
                                                             Cardiac disorders
                                     Congenital, familial and genetic disorders
                                                    Ear and labyrinth disorders
                                                          Endocrine disorders
                                                                 Eye disorders
                                                     Gastrointestinal disorders
     Reaction Groups




                           General disorders and administration site conditions
                                                      Hepatobiliary disorders
                                                    Immune system disorders
                                                   Infections and infestations
                               Injury, poisoning and procedural complications
                                                                Investigations
                                         Metabolism and nutrition disorders
                             Musculoskeletal and connective tissue disorders
    Neoplasms benign, malignant and unspecified (incl cysts and polyps)
                                                    Nervous system disorders
                           Pregnancy, puerperium and perinanatal conditions
                                                         Psychiatric disorders
                                                  Renal and urinary disorders
                                  Reproductive system and breast disorders
                              Respiratory, thoracic and mediastinal disorders
                                     Skin and subcutaneous tissue disorders
                                                        Social circumstances
                                            Surgical and medical procedures
                                                           Vascular disorders
                                                                                  0       500        1,000         1,500       2,000          2,500     3,000   3,500   4,000

                                                                                                                  Number of individual cases
                                                                        European Economic Area   Non European Economic Area   Not specified




Biverkningarna är indelade i Reaction Groups med en uppdelning efter geografisk region. Det är också möjligt att välja andra
demografiska subgrupperingar. Det finns också ett visningsalternativ där figuren ersätts av en tabell med numeriska värden.




8       •              I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da


   Choose a Reaction Group and then a Reported Suspected Reaction to see the number of individual cases identified in EudraVigilance for
                                                      ZYPREXA (up to Feb 2012)

                      Reaction Groups                                             Number of individual cases by Age Group & Sex, Reporter Group and Outcome

   Hepatobiliary disorders                                                                  Not specified
                                                                                               0-1 Month




                                                                     Age Group & Sex
           Reported Suspected Reaction                                                 2 Months - 2 Years
                                                                                              3-11 Years
   Biliary dilatation                                                                        12-17 Years
   Biliary dyskinesia                                                                        18-64 Years
   Biliary tract disorder                                                                65-85 Years
   Cardiac cirrhosis                                                              More than 85 Years
   Cholangitis                                                                                              0                  4               8               12            16             20

   Cholangitis sclerosing                                                                                                              Number of individual cases
   Cholecystitis                                                                                                              Female    Male   Not specified
   Cholecystitis acute
   Cholecystitis chronic
                                                                    Reporter Group       Healthcare Professional
   Cholelithiasis
                                                                                  Non Healthcare Professional
   Cholelithiasis obstructive
   Cholestasis                                                                                     Not specified

   Cytolytic hepatitis                                                                                             0                                      20                                40

   Gallbladder disorder                                                                                                                   Number of individual cases
   Granulomatous liver disease
                                                                                                            Fatal
                                                                    Outcome




   Hepatic cirrhosis
                                                                                       Not recovered/Not resolved
   Hepatic cyst                                                                                     Not specified
   Hepatic failure                                                             Recovered/Resolved
   Hepatic fibrosis                                                  Recovered/Resolved with sequelae
                                                                              Recovering/Resolving
   Hepatic function abnormal
                                                                                                            Unknown
   Hepatic infarction                                                                                                  0           2      4        6       8        10      12      14      16
   Hepatic steatosis                                                                                                                           Number of individual cases

                                  For the interpretation of the results, please refer to the key considerations at www.adrreports.eu




I denna figur ser vi en enskild biverkningsterm. Reaction Group är ”Hepatobiliary disorders” och biverkningstermen är ”Hepatic
failure”. Till höger i figuren ser man åldersfördelning, typ av rapportör samt förloppet (t.ex. antalet dödsfall). Det finns också ett
visningsalternativ där figuren ersätts av en tabell med numeriska värden.




                                                                                                                           I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   • 9
o b s e r va n da




Vetenskaplig rådgivning om läkemedelsutveckling
– en möjlighet för både företag och akademiska
forskargrupper
Vid sidan av att godkänna nya läkemedel och kontrollera                                  läkemedel eller medicinteknik. Avsikten är att på ett enklare
redan godkända produkter, har Läkemedelsverket även                                      och tydligare sätt informera om de olika processer som finns
en viktig roll i utvecklingen av nya läkemedel. Enskilda                                 för att utveckla produkter inom dessa områden. Steg 1 av
prövare och allt från små till globala storföretag, kan                                  guiden, som publicerades den 2 april, omfattar läkemedel
ansöka om vetenskaplig eller regulatorisk rådgivning för                                 för humant bruk. Se www.lakemedelsverket.se/malgrupp/
att utvecklingen av det blivande läkemedlet ska bli så                                   Foretag/SME-guiden/.
effektiv och rationell som möjligt. Varje år deltar Läke-                                   I steg 2, som planeras till i början av juni, kommer även
medelsverket i cirka 200 sådana rådgivningar.                                            läkemedel för veterinärt bruk, medicinteknik samt kosme-
                                                                                         tika och hygienprodukter att inkluderas i guiden.
På läkemedelsområdet finns ett omfattande regelverk som
syftar till att den enskilda patienten eller djuret ska få tillgång
till så effektiva och säkra läkemedel som möjligt. Att få ett                            Utländska företag i majoritet
läkemedel godkänt för försäljning, antingen enbart i Sverige                             Under perioden 2005–2011 gavs cirka 200 vetenskapliga
eller på den europeiska marknaden, kräver omfattande                                     rådgivningar per år vid Läkemedelsverket (Figur 1). Den
kunskap om de förordningar och regler som gäller. Här kan                                absoluta majoriteten av rådgivningar ges till företag, bara en
Läkemedelsverket bistå med rådgivning, bland annat:                                      mindre del riktas till enskilda prövare.
•	 Vid produktutveckling i ett tidigt skede av produktens                                   Under 2010 deltog 40 svenska företag i vetenskaplig
      livscykel.                                                                         rådgivning; 19 kom från Stockholm och 21 från övriga lan-
•	 Inför genomförande av stora kliniska studier senare i                                 det (varav åtta Uppsalabaserade företag). Dessutom kom
      utvecklingsprocessen.                                                              prövare från fyra svenska universitet för att få råd och hjälp.
•	 Inför större förändringar av redan godkända produkter,                                Övriga delar av världen representerades av företag från Eu-
      exempelvis införande av nya indikationer.                                          ropa, Ryssland, Kanada, USA och Asien. Vissa företag kom
                                                                                         för diskussion av flera ärenden, med allt mellan två och elva
                                                                                         besök under 2010.
Nyhet – guide för mindre aktörer inom                                                       Om antalet vetenskapliga rådgivningar under ett år, i
läkemedelsutveckling                                                                     detta fall under 2011, delas upp efter indikation på ATC-
Sedan den 2 april 2012 finns en ny funktion på Läkemedels-                               kod är det framför allt tre indikationsområden som domine-
verkets webbplats under fliken ”Företag”. Det är en guide                                rar – onkologi, neurologi och infektion (Tabell I).
som vänder sig till små och medelstora företag samt till
forskare eller innovatörer som vill eller håller på att utveckla




Figur 1. Vetenskapliga rådgivningar vid Läkemedelsverket 2005–2011.

         250
                                                                                  218
                                                          206          199                 199
         200
                   186                       181
                                174

         150



         100



          50


           0
                  2005         2006         2007          2008        2009        2010     2011




10   •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da




Tabell I. Vetenskapliga rådgivningar vid läkemedelsverket 2011 fördelat på indikationsområde (ATC-kod).

 ATC-kod/indikationsområde                                         Antal rådgivningar företag              Antal rådgivningar sjukvård

 A (matsmältningsorgan och ämnesomsättning)                                        15

 B (blod och blodbildande organ)                                                    8

 C (hjärta och kretslopp)                                                           6                                         1

 D (hud)                                                                           11

 G (urin- och könsorgan samt könshormoner)                                          7

 H (hormoner, exkl. könshormoner)                                                   5                                         1

 J (infektionssjukdomar)                                                           16                                         1

 L (tumörer och rubbningar i immunsystemet)                                        52                                         1

 M (rörelseapparaten)                                                              10

 N (nervsystemet)                                                                  21                                         3

 P (antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel)                          1

 QL–QN (ex tempore-beredningar)                                                     2

 R (andningsorganen)                                                               13                                         1

 S (ögon och öron)                                                                 13                                         1

 V (diagnostika, kontrastmedel)                                                     8

 Ö (veterinära produkter)                                                           2

 Summa                                                                            190                                         9




Avgifter, avgiftsbefrielse och omfattning                          Figur 2. Läkemedelsverket, Uppsala.
Kostnaden för att ansöka om vetenskaplig rådgivning är
45 000 kronor, men avgiftsbefrielse kan sökas för forskarini-
tierade studier från sjukhus eller universitet. Frågor kan
ställas på hela utvecklingsprogrammet, det vill säga kvalitet,
preklinik, klinik samt också regulatoriska problem. Bak-
grund till frågorna samt sponsorns/företagets ståndpunkt
presenteras i det material som i förväg skickas till Läkeme-
delsverket och som sedan diskuteras på själva rådgivnings-
mötet. Mer information, ansökningsblankett med mera finns
på Läkemedelsverkets webbplats www.lakemedelsverket.se/
malgrupp/Foretag/Lakemedel/Vetenskaplig-radgivning/.
   På Läkemedelsverkets webbplats finns också information
om möjlighet att söka regulatorisk rådgivning, vilket i första
hand riktar sig till företag. Här finns en samling av vanliga
frågor och svar vilka kan röra allt från läkemedel för barn till
skiljedomsärenden. Övriga riktlinjer och förordningar kan
hittas på den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA)
webbplats www.ema.europa.eu.




                                                                     I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   •   11
o b s e r va n da



Giftinformationscentralen
– en presentation av verksamheten
När Giftinformationscentralen startade sin verksamhet                             Internationellt samarbete
1960 var man bland de första i Europa. Fokus låg på                               Professionellt sett är det en liten värld, och internationella
förgiftningar bland barn och ett hundratal frågor per år                          samarbeten och möten/kongresser är mycket viktiga. I stort
togs emot. Nu svarar man årligen på mer än 79 000                                 möter man samma verklighet, med förgiftningar orsakade
samtal, de flesta rörande vuxna. Viktiga delar av verk-                           av läkemedel, kemikalier och biologiska toxiner även om
samheten är internationella samarbeten, forskning och                             flora och fauna givetvis varierar från land till land. En punkt
undervisning.                                                                     där nationella skillnader märks tydligt, är yrkesrelaterade
                                                                                  förgiftningsfall. I Sverige har det i takt med att lagstift-
                                                                                  ningen har skärpts skett en radikal förbättring sedan 1960-
Kort historik                                                                     talet, men på andra håll i världen finns det fortfarande
Initiativet till det som idag är Giftinformationscentralen                        mycket att göra.
(GIC) togs i början av 1960-talet av en barnläkare på Karo-                           Inom EU finns rekommendationer om att verksamhet
linska sjukhuset och en apotekare. I frustration över bristen                     motsvarande GIC:s ska finnas i alla länder. Från Sveriges
på toxikologisk information började de sammanställa vad                           sida har man bistått vid uppbyggnad, bland annat i Baltikum
man visste om behandling av förgiftningar, i synnerhet hos                        och på Balkan. En tumregel är att en central per ungefär 9
barn. Inledningsvis fokuserade man främst på hushållske-                          miljoner invånare ger ett lagom stort upptagsområde. Orga-
mikalier, och målet var att individualisera omhändertagan-                        nisation och huvudmän varierar, i vissa länder är det en
det och undvika onödig behandling av småbarn som fått i                           statlig verksamhet, på andra håll är det knutet till en viss
sig sådana. Med tiden har tyngdpunkten flyttats till vuxna,                       klinik. Det kan också vara olika yrkeskategorier som sköter
eftersom det är bland dem som de flesta riktigt allvarliga                        verksamheten – läkare, sjuksköterskor eller farmacevter.
förgiftningarna sker.                                                             Förutsättningarna för att behandla förgiftningsfall kan vara
   GIC är sedan starten belägen på Karolinska sjukhusets                          mycket olika i olika länder.
område i Solna. Efter KS tog först Medicinalstyrelsen, och                            För att upprätthålla hög kvalitet på rådgivningen krävs
därefter Socialstyrelsen, över och 1988 inkorporerades                            att utveckling, nyheter och forskning inom klinisk toxiko-
verksamheten i dåvarande Apoteksbolaget. Efter omregle-                           logi ständigt bevakas och att de interna dokumenten konti-
ringen av apoteksmarknaden 2009 är GIC en enhet inom                              nuerligt uppdateras. Som ett led i detta deltar alltid flera av
Läkemedelsverket.                                                                 GIC:s läkare och apotekare i de kongresser som den europe-
                                                                                  iska intresseföreningen European Association of Poisons
                                                                                  Centres and Clinical Toxicologists (EAPCCT) årligen ar-
Giftinformationscentralens uppdrag                                                rangerar. Det finns också en nordisk förening som varje höst
och personal                                                                      samlar representanter från samtliga giftinformationscentra-
GIC är en nationell enhet vars huvuduppgift är att bistå                          ler i Norden och Baltikum för att under ett par dagar utbyta
sjukvården och allmänheten med vägledning gällande om-                            erfarenheter. Totalt bidrar GIC med ett tiotal kongresspre-
händertagande vid olika typer av akut förgiftning. Här ar-                        sentationer årligen.
betar totalt 34 anställda varav 24 är apotekare och sex är
läkare, de sistnämnda med anestesi- och intensivvårdsut-
bildning eller motsvarande kompetens (medicinsk intensiv-                         Uppföljningar och återkoppling till läkarkåren
vård inklusive kardiologi). Verksamheten omfattar flera                           Vid GIC pågår kontinuerligt ett relativt stort antal uppfölj-
grenar:                                                                           ningar. När ett toxikologiskt problem har identifierats, i
•	 Telefonjour och rådgivning, dygnet runt                                        allmänhet genom det dagliga jourarbetet, tas ett protokoll
•	 Internationellt samarbete                                                      fram för att samla in den information som saknas. Därefter
•	 Uppföljning och återkoppling till läkarkåren                                   bearbetas och analyseras uppgifterna innan de infogas i be-
•	 Forskning och litteraturstudier                                                handlingsdokumenten. Om resultatet är av allmänintresse
•	 Eget informationsmaterial.                                                     förmedlas det till läkarkåren, främst via Läkartidningen,
                                                                                  och till allmänheten via massmedia.


Telefonjour och rådgivning
Telefonjouren är öppen dygnet runt alla årets dagar, vilket                       Forskning och litteraturstudier
kräver en stabil och väl fungerande organisation. Som pri-                        Via Medlines databas Ovid följer man vad som publiceras
märjourer tjänstgör specialutbildade apotekare. En av lä-                         inom klinisk toxikologi.
karna finns alltid tillgänglig som bakjour och kontaktar vid                          Antalet egna artiklar som publiceras i internationella
behov den kollega som söker råd. Läs mer i artikeln ”Råd-                         medicinska tidskrifter har ökat genom åren, och i snitt pu-
givning om akuta förgiftningar – dygnet runt”.                                    bliceras nu mellan fyra och sju vetenskapliga arbeten från
                                                                                  GIC varje år. Ofta rör det sig om enskilda fallbeskrivningar
                                                                                  eller sammanställningar av större patientmaterial. Även mer




12   •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da



regelrätt forskning, som djurexperimentella studier och          Vilka åtgärder som vidtas beror på problemet:
prospektiva patientstudier, genomförs. Medarbetare vid           •	 Uppmärksamma ansvarig myndighet på riskabla pro-
GIC ansvarar också för ett antal kapitel i medicinska läro-          dukter i hemmiljö, till exempel bekämpningsmedel,
böcker och handböcker.                                               starkt frätande medel och etylenglykol.
                                                                 •	 Kommunikation med sjukvården, till exempel ändrade
                                                                     behandlingsråd.
Undervisning                                                     •	 Verka för säkrare produkter, till exempel modernare
Efterfrågan på föreläsningar är stor och det är inte bara            maskindiskmedel för hushållsbruk.
sjukvårdspersonal av olika kategorier som önskar fördjupa        •	 Uppföljning av vissa läkemedel:
sig i ämnet akuta förgiftningar. Som föreläsare från GIC kan          –	 Paracetamol i depåberedning och injektion.
man komma i kontakt med t.ex. industrifolk, svampentusias-            –	 Litium och digitalisglykosider, där allvarliga förgift-
ter och herpetologer.                                                    ningsfall kan inträffa även vid normala doser.
   En eller två gånger per år håller GIC en SK-kurs kallad            –	 Hur överdos av buprenorfin bäst ska behandlas.
”Akuta förgiftningar och metabola syndrom”. Mer spora-                –	 Överdos av metotrexat, där det finns olika skolor om
diskt arrangeras även andra kurser i klinisk toxikologi.                 när sjukhusvård är påkallad och vad som är den
                                                                         lämpligaste behandlingen.

Eget informationsmaterial
Att hålla den egna informationsbanken uppdaterad och
kvalitetssäkrad tar mycket tid i anspråk. Ett grundläggande      Utveckling av verksamheten
arbete är insamlande och bearbetning av epikriser om             En utredning från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi
svenska förgiftningsfall. Varje år får man in mer än 4 500       har visat att GIC är kostnadseffektivt för samhället. Det finns
epikriser. Informationen bearbetas för att ge en samlad bild     dock områden som skulle kunna utvecklas ytterligare, till
av vilka medel som är vanligast förekommande vid förgift-        exempel:
ningar, om nya trender dyker upp, vilka doser som innebär        •	 Bättre servicetider – det kan bli aktuellt att utöka be-
risk för olika typer av symtom etc. För att följa utvecklingen        manningen under sena kvällar och nätter.
över tid görs även tioårsuppföljningar av epikriserna. Medar-    •	 Vidareutveckla webbbaserad information, t.ex. mobil-
betare från GIC skriver bl.a. överdoseringskapitlet i FASS,           anpassad version av hemsidan.
liksom kapitlet om förgiftningar och antidoter i Läkeme-         •	 Frigöra mer tid för forskningsstudier. Genom det egna
delsboken. GIC administrerar även landets antidotdatabas              journalsystemet och de insamlade epikriserna har man
som landets sjukvård tar del av.                                      tillgång till omfattande data om förgiftningsfall, men
   För läkare i akutarbete har man skapat databasen Giftinfo          det saknas tid att sammanställa och analysera.
(www.giftinfo.se; lösen: intox). Dokumenten skrivs av GIC:s      •	 Ge kurser på grundutbildningsnivå för på alla landets
läkare. De är kortfattade och innehåller den information av-          läkarutbildningar. I dagsläget sker detta vid vissa uni-
seende symtom, övervakning och behandling som är viktig               versitet. Eventuellt vore sådana kurser även på sin plats i
att redan från början känna till vid omhändertagandet av              sjuksköterskeutbildningarna.
patienten.                                                       •	 Öka det internationella utbytet.
   GIC har även en publik hemsida med information avsedd
för allmänheten: www.giftinformation.se.

                                                                  Kontakt
Långsiktigt mål                                                   Akuta frågor
– att minska antalet förgiftningar                                Ring 112 och begär Giftinformation,
Vid sidan av den akuta jourverksamheten arbetar GIC för att       alternativt tel: 08-33 12 31.
minska antalet förgiftningsfall. Detta görs både i samarbete      Sjukvården har speciella telefonnummer.
med berörda myndigheter och genom informationsinsatser.
                                                                  Icke-akuta frågor om verksamheten
För att kunna arbeta förebyggande bedriver man en omfat-
                                                                  Växel, administration: 08-61 05 00
tande signalspaning framför allt via den ständigt öppna tele-
fonjouren, men också via vetenskaplig litteratur och övriga
kontaktytor med omvärlden, t.ex. Folkhälsoinstitutet, Poli-
sen och Tullverket.




                                                                   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   •   13
o b s e r va n da




Rådgivning om akuta förgiftningar – dygnet runt
Snabb rådgivning anpassad till den förgiftade indivi-                             •	   Tonåring med misstänkt kolmonoxidförgiftning, efter
den/patienten är det nav kring vilket verksamheten vid                                 att ha mekat med moppen i ett stängt garage.
Giftinformationscentralen kretsar. Samtalen kommer i                              •	   Ett barn på ett sjukhus, som eventuellt hade ätit parace-
huvudsak från allmänhet, larmcentraler och sjukvård.                                   tamol, ibuprofen, alprazolam och loratadin från en
                                                                                       handväska.
Samtalen tas i första hand emot av specialutbildade apote-                        •	   En arbetsplatsolycka där en diskare fått stänk av frä-
kare. I allvarligare, medicinskt svåra förgiftningsfall kopplas                        tande kaliumhydroxidlösning i ögat.
den läkare som är bakjour in. Introduktion och upplärning                         •	   En patient med symtom som tydde på överdos av cen-
av nya medarbetare tar lång tid. Anledningen är att det inte                           tralstimulantia. Personen hade tidigare behandlats med
finns några kurser, varken på grund- eller fortsättningsnivå,                          Strattera.
som direkt förbereder för arbetsuppgifterna vid Giftinfor-                        •	   En familj som blivit illamående med kräkningar och
mationscentralen (GIC). Upplärningsperioden för en nyan-                               diarré samt hosta efter att en kastrull med matolja börjat
ställd apotekare är fyra till sex månader, men det tar cirka två                       osa. Exponeringen var dock mycket liten, och symto-
år att samla erfarenhet av tillräckligt många fall för att kunna                       men kom för långt efteråt för att det skulle finnas ett
arbeta helt självständigt.                                                             troligt samband.
                                                                                  •	   Två fall av paracetamolöverdos, ett barn och en vuxen.

Förgiftningar i Sverige – vuxna, ungdomar,
barn och djur                                                                     Tidig förmiddag
I Sverige vårdas årligen omkring 13 000 vuxna på sjukhus                          •	 Ett barn som tuggat på en påskliljestjälk
efter förgiftning. Dödligheten i förgiftningar har minskat                        •	 Ett barn som fått i sig en mindre mängd rödsprit
och uppgår nu till knappt 1 000 personer årligen. De flesta                       •	 Ett barn som druckit flytande tvättmedel
av dessa dödsfall sker utanför sjukhus, och endast mellan 70                      •	 Ett ambulanslarm till en person som tagit stor mängd
och 80 av de patienter som vårdas på sjukhus avlider. Bland                           oxazepam.
ungdomar och vuxna orsakas de flesta förgiftningarna av
läkemedel, följt av kemikalier; hos barn är ordningen den
omvända.
    Vad barn beträffar är vi i Sverige förhållandevis duktiga
på förebyggande säkerhetsarbete. Det är mycket ovanligt
att barn dör på grund av förgiftningar. De olycksfall som
inträffar sker i regel i hemmet, med hushållskemikalier,
krukväxter etc.




                                                                                                                                              Foto: Giftinformationscentralen.
    En del i det förebyggande arbetet är säkrare produkter –
moderna maskindiskmedel är till exempel inte lika frätande
som tidigare. Rengöringsmedel står trots detta för majorite-
ten av de kemikalieorsakade barntillbuden både räknat i to-
talt antal tillbud och i antal fall som kräver sjukhusvård. Det
är ovanligt att barn äter så stora mängder växtdelar att det
innebär förgiftningsrisk. När det ändå händer har barnet
oftast tuggat på krukväxter med irriterande växtsaft, eller
fått saften i ögonen. Liljekonvalj, fingerborgsblomma, gull-                      Jourverksamhet, GIC.
regn med flera giftiga växter medför också risk vid förtäring.
Bland läkemedlen är analgetika de vanligaste i förgiftnings-
sammanhang.                                                                       Årstidsvariationer
    I mån av tid ger man också råd till djurägare och 85 % av                     Antalet frågor ökar under sommarhalvåret eftersom folk då
de frågorna gäller hundar. Kemiska produkter och läkemedel                        kommer i kontakt med ormar, bär, växter och svampar på ett
står för de flesta förgiftningsfallen bland djur.                                 helt annat sätt än under vintermånaderna. Det märks också
                                                                                  tydligt på de inkommande samtalen när grillsäsongen bör-
                                                                                  jar, eftersom förgiftningsfallen med tändvätskor ökar i antal
Ett axplock av fall från den 29 mars                                              då. Likaså märks det när svampsäsongen tar fart. Under
Under natten                                                                      sensommar och höst kommer många förfrågningar om
•	 Två fall, oberoende av varandra, där personerna druckit                        svampar. Det förekommer att privatpersoner skickar in bil-
   klorin. Det ena fallet gällde ett barn och var en olycks-                      der på svampar och GIC har ett nätverk av svampexperter
   händelse, det andra gällde en vuxen och var förmodli-                          runt om i landet som kan hjälpa till med artbestämning.
   gen avsiktligt.                                                                Som ytterligare stöd för allmänhet och sjukvård finns en
•	 En blandmissbrukare, som tagit Iktorivil, Xanor, alko-                         bildsamling på hemsidan www.gic.se, med svampar, växter
   hol och eventuellt även metadon. Personen ifråga ut-                           och bär.
   tryckte suicidhot, och polisen var inkopplad.


14   •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da




                                                                                                                                             Foto: Giftinformationscentralen.
Eugeniahemmet, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.



Läkemedelsorsakade förgiftningar                                 in, för att man vid behov ska kunna gå tillbaka för att följa
Nya läkemedel är generellt sett mindre farliga än gamla i        upp vad som har sagts. Konsultationer om förgiftningsfall
förgiftningshänseende. Målet är att man ska ha ett behand-       som är så allvarliga att de kräver intensivvård är inte ovanliga,
lingsdokument för alla nya perorala läkemedel när de intro-      och antalet har dessutom ökat påtagligt under 2000-talet.
duceras på marknaden. De första fem åren ett preparat            Från Giftinformationscentralens sida upplever man att sam-
marknadsförs begär man in samtliga epikriser som rör för-        spelet med vården fungerar bra.
giftningsfall. Anledningen är att man snarast möjligt vill ha       Sett över tid tenderar frågorna från vården att bli mer
tillgång till tillräckligt många fallrapporter för att kunna     komplexa. Tidigare ställde sjukvårdspersonal frågor som
avgöra vilka doser som ger lindriga, måttliga respektive all-    ”vad händer om man äter X”, nu handlar frågorna i högre
varliga förgiftningssymtom och vad som är adekvat behand-        grad om praktisk vård, behandling och utredning, ”vad ska
ling. Detta blir givetvis ännu viktigare när läkemedlet inte     jag göra med denna patient”. Likaså återkommer vården ofta
har funnits i något annat land eftersom man då inte kan          med flera samtal om samma patient för att rådgöra om de
stödja sig på internationella rapporter.                         olika faserna i omhändertagandet, från den akuta fasen till
                                                                 återhämtningsperioden. Motsvarande förändring har även
                                                                 skett utomlands.
Antidotdatabasen
Vid Giftinformationscentralen utvärderar man kontinuerligt
vilka antidoter som bör finnas på landets sjukhus och ansva-     Kunskapsstöd
rar för licensmotiveringar för dessa. Den nationella antidot-    För kemikalier, läkemedel och biologiska toxiner (växter,
databasen administreras också av GIC. I databasen finns in-      svampar och djur) skriver och uppdaterar personalen be-
formation om sjukhusens lagersaldon, samt på vilken              handlingsdokument, med information om toxiska doser,
lagerplats på ett visst sjukhus antidoterna finns. I standard-   symtom vid förgiftning, antidoter, understödjande behand-
sortimentet ingår antidoter mot bland annat paracetamol,         ling, farmakokinetik etc. Informationen bygger på publicerad
opiater, bensodiazepiner och serum mot huggormsbett.             litteratur och information från de epikriser man får in. För
Antidoter mot mer ovanliga förgiftningar, som t.ex. bett av      närvarande finns totalt cirka 15  000 sådana dokument.
exotiska ormar, finns på apoteket CW Scheele i Stockholm.        Råden som ges baseras huvudsakligen på det egna materialet,
                                                                 men även på internationella databaser som Micromedex,
                                                                 Poisindex och Right Answer. För att hantera förgiftningar
Jourverksamheten                                                 med kemikalier har man också tillgång till de exakta sam-
Strikt anonymitet råder, ingen behöver uppge sitt namn.          mansättningarna av många kemiska produkter, vilka normalt
Drogmissbrukare ska inte låta bli att ringa av rädsla för att    är industrihemligheter men som företagen tillhandahåller på
ärendet förmedlas till polisen och vårdpersonal ska kunna        frivillig bas.
rådgöra om t.ex. feldoseringar utan att i det akuta skedet           Som livlina om datorsystemet skulle haverera hålls dess-
behöva oroa sig för anmärkningar. Däremot spelas alla samtal     utom det ursprungliga manuella kartoteksystemet uppdaterat.



                                                                   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   • 15
o b s e r va n da



Nya kontraindikationer och uppdaterad varning
för Protelos
Protelos rekommenderas inte längre för patienter som                              cirka en fjärdedel av rapporterna rörde hudreaktioner. Blod-
är immobiliserade eller som har eller har haft blod-                              propp och allvarliga hudreaktioner är kända risker med läke-
propp. Varningen angående allvarliga hudbiverkningar                              medlet, och har sedan tidigare bevakats noga. Information
uppdateras.                                                                       om dessa biverkningar finns i produktinformationen.
                                                                                     Den europeiska läkemedelskommittén har nu gått ige-
Protelos är godkänt för behandling av benskörhet hos kvin-                        nom alla tillgängliga säkerhetsdata för Protelos. Dessa visar
nor efter menopausen, för att minska risken för frakturer i                       att risken för blodpropp är högre hos patienter som tidigare
höft och rygg. Den europeiska läkemedelsmyndighetens                              har haft blodpropp, och hos patienter som är tillfälligt eller
(EMA) vetenskapliga kommitté (CHMP) har nu avslutat en                            långvarigt immobiliserade. Antalet blodproppar hos patien-
genomgång av Protelos. CHMP drar slutsatsen att läkemed-                          ter över 80 år är också högre vid behandling med Protelos.
let fortfarande är ett viktigt behandlingsalternativ för kvin-                       Data visar också att antalet allvarliga hudreaktioner är
nor med benskörhet, men att vissa ändringar i rekommenda-                         lågt och att inga mekanismer som kan förklara dessa reaktio-
tionerna till sjukvården behövs för att bättre visa på riskerna                   ner har identifierats. Tidig diagnos av allvarliga hudbiverk-
med läkemedlet.                                                                   ningar är viktig och om sådana uppstår ska behandlingen
    Genomgången av data för Protelos föranleddes av att en                        med det misstänkta läkemedlet genast avslutas.
fransk studie identifierade 199 allvarliga biverkningar av lä-
kemedlet, rapporterade under perioden januari 2006 till
mars 2009. Ungefär hälften av dessa var blodproppar och




Läckageproblem med Physioneal Clear-Flex
peritonealdialysvätska
Läkemedelsverket har fått många rapporter om läckande                             I utbildningsmaterial för patienter som använder dessa påsar
påsar av typen Physioneal Clear-Flex peritonealdialys-                            betonas vikten av att kontrollera påsarna vid varje dialystill-
vätska, 5-literspåsar. Det är viktigt att patienter och sjuk-                     fälle. Patienterna uppmanas att noga följa de instruktioner
vårdspersonal kontrollerar dialyspåsarna noga innan de                            som finns i utbildningsmaterialet som tillhandahålls. Om
används. Läckande påsar ska inte användas.                                        vätskeläckage i någon dialyspåse upptäcks är det viktigt att
                                                                                  detta rapporteras enligt normal rutin.
Under januari och februari i år togs omkring tre gånger så                            Det finns hittills inga rapporter om ökat antal infektioner
många rapporter om läckande påsar av denna typ emot                               i samband med användning av produkten, men läckande
som under motsvarande period föregående år. Orsaken                               påsar ska inte användas.
till läckaget är att en reva kan uppstå i påsen när svetsför-
slutningarna öppnas.




                 Samtliga nummer av Information från Läkemedelsverket
                                  2001–2012 finns på
                              www.lakemedelsverket.se




16   •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da




Perfalgan (paracetamol) 10 mg/mL infusionsvätska
– risk för överdosering
Efter förväxling av milligram och milliliter har Perfal-          För att minska risken för överdosering bör den förskrivna
gan infusionsvätska administrerats i doser som varit              dosen alltid anges i volym (mL) och viktbaserade doserings-
tio gånger högre än avsett. För att göra vården upp-              rekommendationer bör noga följas hos alla patienter som
märksam på risken har tillverkaren nyligen skickat ett            väger under 50 kg.
brev till förskrivare och vårdinrättningar. Rekommenda-               Hälso- och sjukvården uppmärksammades på riskerna via
tionen är att dosen av Perfalgan infusionsvätska alltid           brev till förskrivare och sjukvårdsinrättningar i mars 2012
anges i milliliter (mL).                                          liksom i april 2010.
                                                                      DHCP 2012-03-27: www.lakemedelsverket.se/upload/
Oavsiktlig överdosering av Perfalgan (paracetamol) 10 mg/         halso-och-sjukvard/forskrivning/DHPC/PERFALGAN-
mL infusionsvätska har inträffat hos nyfödda, spädbarn och        (paracetamol)-DHPC-2012-03-27.pdf.
underviktiga vuxna. Överdoseringen har orsakats av förväx-            DHCP 2010-04-16: www.lakemedelsverket.se/upload/
ling av milligram (mg) och milliliter (mL), där patienterna       halso-och-sjukvard/forskrivning/DHPC/Perfalgan%20
förskrivits x mg och istället fått x mL. Detta har resulterat i   DHPC%202010-04-16.pdf.
att de administrerade doserna varit 10 gånger högre än de             Nya anvisningar för användningen har tagits fram av
som ordinerats, eftersom styrkan är 10 mg/mL. Överdose-           tillverkaren och är för närvarande under utvärdering.
ringen kan få allvarliga konsekvenser.




Kampanj för att återlämna överblivna läkemedel
I mars och april bedrevs en kampanj för att få patienter          I Information från Läkemedelsverket nummer 2 – 2012 fanns
att återlämna överblivna läkemedel till apoteken.                 en artikel som presenterade Läkemedelsverkets arbete med
Kampanjen är en del av ett projekt i den nationella               miljöfrågor. Arbetet mot minskad läkemedelspåverkan på
läkemedelsstrategin som syftar till att minska kassa-             miljön är givetvis inte avslutat med den aktiva kampanjen.
tionen av läkemedel eller på annat sätt begränsa miljö-
påverkan av läkemedelsanvändning. Arbetet fortsätter
även sedan kampanjen avslutats.

Sveriges alla apotek deltog i kampanjen, som pågick i en
månads tid. Det övergripande budskapet var att oberoende
av var ett läkemedel är köpt, i dagligvaruhandeln eller på
apotek, så kan överblivna läkemedel lämnas tillbaka till vilket
apotek som helst.
   Syftet med kampanjen var att öka återlämnadegraden av
överblivna läkemedel till de 80 procent som satts som mål i
den nationella läkemedelsstrategin. Kampanjen genomfördes
med stöd av Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Läke-
medelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt
Vatten, Svensk Dagligvaruhandel, Sveriges Apoteksförening,
Föreningen för generiska läkemedel (FGL), Läkemedels-
distributörsföreningen och Avfall Sverige.




                                                                    I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   •   17
o b s e r va n da




Kartläggning av läkemedelsbehandling
av barn på sjukhus
Läkemedelsbehandlingen av barn på sjukhus bygger                                  (49 %) av all förskrivning utgjordes av läkemedel som är
idag på mångårig såväl nationell som internationell erfa-                         otillräckligt dokumenterade för barn. Den vanligaste anled-
renhet. En ny studie visar att hälften av de läkemedel                            ningen till att läkemedelsbehandlingen klassificerades som
som ordineras till barn i svensk sjukhusvård inte har                             off label var avsaknad av uppgifter rörande barn i produktre-
undersökts i kliniska prövningar. Det är därför önskvärt                          sumén.
med fler studier på barn och att läkemedel utvecklas som                              Spädbarn och yngre barn (0–2 år) erhöll störst andel or-
är särskilt anpassade till barn.                                                  dinationer av otillräckligt dokumenterade läkemedel. En
                                                                                  anledning till detta är brist på anpassade läkemedelsformer
Nyligen publicerades en svensk studie av läkemedelsbehand-                        och doser till de allra yngsta barnen. Den preparatgrupp
ling av barn i slutenvård (1). Studien är en del av en europe-                    som oftast förskrevs utan stöd i produktresumén var smärt-
isk kartläggning av läkemedelsanvändning hos barn, som                            läkemedel. Andra områden med en hög andel off label-an-
inleddes i samband med att en ny EU-lagstiftning, med krav                        vändning var läkemedel som ges vid hjärt-kärlsjukdomar
på att läkemedel också utvecklas för barn, introducerades.                        liksom elektrolyt- och glukoslösningar.
Studien har mätt läkemedelsanvändning hos barn samt i hur                             Behandling med läkemedel off label, till exempel på licens
stor utsträckning barn i Sverige erhåller läkemedel som inte                      eller apoteksberedda läkemedel, är inte synonymt med en
är godkända för barn. Detta omfattar läkemedel som för-                           mer riskfylld behandling eftersom den ofta baseras på en
skrivits på licens eller är apoteksberedda. Även så kallad off                    omfattande nationell och internationell erfarenhet. Det
label-användning har undersökts, det vill säga läkemedel                          finns dock en risk att avsaknaden av lättåtkomlig kvalitets-
som används på ett sätt som ej är i enlighet med den god-                         säkrad produktinformation, med exempelvis dosrekommen-
kända produktresumén. Syftet med studien var att identi-                          dationer, kan leda till osäkerhet i t.ex. akuta situationer.
fiera de områden där behoven av studier och kunskapsge-                           Läkarkåren har mångårig erfarenhet av att behandla barn
nomgångar är störst (1).                                                          med läkemedel under dessa förutsättningar, men behovet av
    I den rikstäckande tvärsnittsstudien kartlades alla läke-                     att öka kunskapen om barns läkemedelsbehandling har be-
medelsordinationer (n = 11  294) som gavs till barn                               tonats av sjukvården.
(n = 2 947) 0–18 år gamla på sjukhus under två olika två-                             Studien påvisar ett flertal kunskapsluckor inom olika te-
dygnsperioder 2008 (1). Barnen erhöll i medeltal 3,8 läke-                        rapiområden för barn. Dessa kommer att lyftas och arbetas
medelsordinationer var. Omkring 12 % av ordinationerna                            vidare med inom ramen för regeringsuppdraget ”Utvidga
var paracetamol, den i särklass vanligast ordinerade läkeme-                      kunskapen om barns läkemedel och dess användning” i den
delssubstansen. Paracetamol har undersökts i kliniska studier                     nationella läkemedelsstrategin (2).
och tillhandahålls i beredningsformer som är anpassade för
barn ner till en vikt på 5 kg. Glukoslösningar och elektrolyt-
lösningar för intravenöst bruk, följt av morfin och ibuprofen,                    Referenser
var därefter de vanligaste ordinerade läkemedlen. De vanli-                       1.	 Kimland E, Nydert P, Odlind V, Böttiger Y, Lindemalm S. Paediatric
                                                                                      drug use with focus on off-label prescriptions at Swedish hospitals - a
gaste anledningarna till läkemedelsordination i studien var                           nationwide study; Acta Paediatr. 2012 Mar 8 (Epub ahead of print).
smärta och infektioner.                                                           2.	 Nationella läkemedelsstrategin: Utvidga kunskapen om barns läkeme-
    Två av tre barn behandlades med läkemedel som var                                 del och dess användning.

otillräckligt dokumenterade för barn (off label, licensför-
skrivna eller apoteksberedda läkemedel). Närmare hälften




18   •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
o b s e r va n da




Kerstin Westermark hyllad för sitt arbete
med särläkemedel 
Den 29 februari 2012, på ”Rare Disease Day”, tilldelades          Film som beskriver COMP
Kerstin Westermark en utmärkelse för sina insatser inom           EMA har påbörjat ett projekt med att lägga ut korta filmer
COMP och sitt arbete för patienter med sällsynta sjuk-            som beskriver kommittéerna för att ge en publikvänlig bild
domar. Priset delades ut vid en stor galamiddag som               av vad myndigheten gör.
anordnades av EURORDIS, en internationell paraply-                   – Vi i COMP var först ut och EMA bidrog till firandet av
organisation för patientorganisationer.                           Rare Disease Day genom att publicera filmen just den
                                                                  dagen.
EUROR DIS är en patientdriven internationell paraply-
organisation som representerar fler än 500 sällsynta sjuk-
domar och patientorganisationer i nära 50 länder.
   I år, på ”Rare Disease Day” den 29 februari, anordnade
EUROR DIS för första gången en stor galamiddag i Bryssel
då flera priser delades ut till personer som gjort särskilda
insatser för patienter med sällsynta sjukdomar. Kerstin
Westermark var en av dem.
   – Jag fick den stora äran att tilldelas ”EURORDIS Euro-
pean Rare Disease Achievement Award 2012”  för mitt ar-
bete med patienter med sällsynta sjukdomar, ett område som
jag arbetade inom under min tid på Akademiska sjukhusets
enhet för endokrinologi och metabola sjukdomar och som
fortsatt att intressera mig mycket.
   När Kerstin var kliniskt verksam på Uppsala Akademiska
sjukhus startade hon upp ett nationellt centrum för patienter
med den sällsynta Wilsons sjukdom, och de senaste åren har
hennes engagemang framförallt visat sig i arbetet inom
COMP (Committee for Orphan Medicinal Products) där
hon sedan 2006 är ordförande.



Ny förordning
– en grindöppnare för särläkemedel
År 2000 fick vi en förordning för särläkemedel (orphan
drugs) som tillkom för att stimulera läkemedelsföretagen att
utveckla läkemedel för patienter med ovanliga sjukdomstill-
stånd.
   I samband med detta bildades COMP som bland annat
har till uppgift att bedöma klassificering av särläkemedel,
utforma riktlinjer, vara rådgivande till kommissionen i policy-
frågor och svara för internationellt samarbete med patient-
grupper, forskare/hälso-sjukvård och regulatoriska myndig-
heter utanför EU.
   – Den nya förordningen blev en grindöppnare för den här        Kerstin Westermark. (Foto: Mårten Forrest.)
typen av läkemedel. Från att ha haft en handfull läkemedel
för sällsynta sjukdomar har vi nu nära 70 godkända särläke-
medel på marknaden och vi har klassificerat nära 1000 sub-
stanser som potentiella produkter, berättar Kerstin.




                                                                    I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012   •   19
o b s e r va n da




Tillverkningen av Caelyx och Ceplene flyttas
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs veten-                                  CHMP rekommenderar nu att försäljningstillståndet för
skapliga kommitté (CHMP) rekommenderar att till-                                  Caelyx (doxorubicinhydroklorid) och Ceplene (histamindi-
verkningen av läkemedlen Caelyx och Ceplene flyttas                               hydroklorid) kvarstår och att läkemedlen fortsätter att till-
från Ben Venue Laboratories (BVL) till en annan till-                             verkas vid BVL tills en alternativ tillverkare har blivit god-
verkningsenhet, men att läkemedlen fortsätter att till-                           känd.  Läkemedlen är nödvändiga för behandling av vissa
verkas vid BVL tills en alternativ tillverkare har godkänts.                      patienter och det saknas alternativa tillverkare och bered-
                                                                                  ningsformer. Vid uppföljningen av dessa läkemedel har hit-
Läkemedelsverket har tidigare informerat om att inspektio-                        tills inga säkerhetsproblem upptäckts.
ner vid BVL i Ohio, USA, har påvisat brister i tillverkningens                        Caelyx ska fortsättningsvis endast användas till de pa-
kvalitetssystem. CHMP rekommenderade i februari 2012                              tienter som redan behandlas med läkemedlet.
att flytta tillverkningen för tolv andra läkemedel tillverkade                        Caelyx och Ceplene används vid behandling av olika
vid BVL till en annan anläggning.                                                 typer av cancer.




Läkemedelsverkets ställningstagande avseende
Lucentis och Avastin
Lucentis är ett läkemedel godkänt för behandling av                                     -	Ett godkännande innebär att det finns en dokumen-
ögonsjukdomar. För dessa har en adekvat effekt- och                                       terad kvalitets-, effekt- och säkerhetsprofil som resul-
säkerhetsprofil visats. Vad gäller off-label-användning av                                terat i en positiv nytta/riskbalans för en specifik indi-
Avastin för ögonbruk är kunskapsläget avseende effekt                                     kation.
och säkerhet långt ifrån tillfredsställande.                                            -	Vid ett godkännande bestäms också vad som ska ingå
                                                                                          i informationen till förskrivare och patienter samt hur
Den fria förskrivningsrätten i Sverige innebär att flera prepa-                           säkerheten av läkemedlet bäst skall följas upp.
rat används utanför godkänd indikation. Men i ljuset av den                       •	   Lucentis är ett godkänt läkemedel vars formulering och
omfattande ögonanvändning av Avastin som nu sker vill                                  kvalitetsspecifikationer gör det lämpligt för injektion i
Läkemedelsverket ge sitt ställningstagande i frågan. Detta                             ögat.
ställningstagande baseras på det för oss tillgängliga veten-                      •	   Vid behandling av onkologiska sjukdomar tillhanda-
skapliga underlaget.                                                                   hålls Avastin som en lösning avsedd för engångsbruk
   Lucentis (ranibizumab) är godkänt för behandling av                                 eftersom produkten inte innehåller konserveringsme-
neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration (AMD),                                  del. För ögonbruk dispenseras lösningen till mindre
för nedsatt syn på grund av diabetiska makulaödem samt för                             portioner för användning till flera patienter vilket
nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinala                              innebär en risk för bakteriekontamination. Publicerade
venocklusioner.                                                                        data visar också att hanteringssteget kan öka risken för
   Avastin (bevacizumab) är godkänt för behandling av                                  bildning av subvisuella partiklar, men den kliniska rele-
metastaserad kolorektalcancer, bröstcancer, icke-småcellig                             vansen av detta är oklar. 
lungcancer, njurcellscancer och äggstocks-, äggledar- eller                       •	   Den för Läkemedelsverket tillgängliga dokumentatio-
primär bukhinnecancer.                                                                 nen för ögonanvändning av Avastin består i huvudsak
   Företaget Genentech har utvecklat och tillverkar både                               av publicerade studier och abstrakt. Värdet av dessa
Lucentis och Avastin medan Novartis (Lucentis) och Roche                               studier och styrkan i redovisade resultat går inte fullt ut
(Avastin) har marknadsföringstillstånden i Europa. Det                                 att avgöra då detaljerad information saknas.
finns inte någon ansökan om godkännande av Avastin för                            •	   En direkt effektjämförelse mellan Lucentis och Avastin
ögonbruk.                                                                              har bara gjorts i en studie inkluderande patienter med
•	 Läkemedelsverket anser att godkända preparat skall                                  fuktig AMD (CATT-studien). Resultaten visar på ef-
     användas när sådana finns tillgängliga.                                           fekter i samma storleksordning. Jämförande effektdata
      -	En ansökan om godkännande innehåller detaljerad                                för andra för Lucentis godkända indikationer saknas.
        dokumentation som gör det möjligt att värdera stu-
        diers, och därmed också läkemedlets, styrkor och
        svagheter.




20   •   I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012
Information från Läkemedelsverket #3 2012

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

La actualidad más candente (11)

Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
Information från Läkemedelsverket nr 6, 2010
 
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
 
Information från Läkemedelsverket #5 2013
Information från Läkemedelsverket #5 2013Information från Läkemedelsverket #5 2013
Information från Läkemedelsverket #5 2013
 
Underlag för att möjliggöra initieringen av en revidering av EU-lagstiftninge...
Underlag för att möjliggöra initieringen av en revidering av EU-lagstiftninge...Underlag för att möjliggöra initieringen av en revidering av EU-lagstiftninge...
Underlag för att möjliggöra initieringen av en revidering av EU-lagstiftninge...
 
Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010
Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010
Informations från Läkemedelsverket - supplement nr 1, 2010
 
Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012Information från Läkemedelsverket #2 2012
Information från Läkemedelsverket #2 2012
 
Information från Läkemedelsverket nr 4 2014
Information från Läkemedelsverket nr 4 2014Information från Läkemedelsverket nr 4 2014
Information från Läkemedelsverket nr 4 2014
 
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket #1 2010
Information från Läkemedelsverket #1 2010Information från Läkemedelsverket #1 2010
Information från Läkemedelsverket #1 2010
 
Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015
Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015
Information från Läkemedelsverket nummer 3 2015
 

Similar a Information från Läkemedelsverket #3 2012

Similar a Information från Läkemedelsverket #3 2012 (20)

Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016
 
Information från Läkemedelsverket nr 5 2015
Information från Läkemedelsverket nr 5 2015Information från Läkemedelsverket nr 5 2015
Information från Läkemedelsverket nr 5 2015
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 

Más de Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden) (8)

Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
Information från Läkemedelsverket nummer 1 2016
 
Information från Läkemedelsverket nr 6 2015
Information från Läkemedelsverket nr 6 2015Information från Läkemedelsverket nr 6 2015
Information från Läkemedelsverket nr 6 2015
 
Information från Läkemedelsverket nummer 4 2015
Information från Läkemedelsverket nummer 4 2015Information från Läkemedelsverket nummer 4 2015
Information från Läkemedelsverket nummer 4 2015
 
Information från Läkemedelsverket nr 2 2015
Information från Läkemedelsverket nr 2 2015Information från Läkemedelsverket nr 2 2015
Information från Läkemedelsverket nr 2 2015
 
Information från Läkemedelsverket nr 1 2015
Information från Läkemedelsverket nr 1 2015Information från Läkemedelsverket nr 1 2015
Information från Läkemedelsverket nr 1 2015
 
Information från Läkemedelsverket nummer 6 2014
Information från Läkemedelsverket nummer 6 2014 Information från Läkemedelsverket nummer 6 2014
Information från Läkemedelsverket nummer 6 2014
 

Information från Läkemedelsverket #3 2012

  • 1. Information från Läkemedelsverket Årgång 23 • nummer 3 • maj 2012 sid 4 Ny europeisk biverkningslagstiftning I juli träder nya EU-lagar om farmakovigilans i kraft. Ökad öppenhet är det övergripande målet. Lagändringarna medför bland annat nya rutiner för biverkningsrapportering och att databasen EudraVigilance blir tillgänglig för alla. Här ger vi fördjupad information om de delar som berör hälso- och sjukvårdspersonal. sid 10 Läkemedelsverket erbjuder sid 12 Giftinformationscentralen stöd i läkemedelsutveckling Kärnverksamheten är rådgivning om Varje år kommer cirka 200 läkemedelsföretag akuta förgiftningar och jouren är och akademiska forskargrupper till oss bemannad dygnet runt. Man bedriver för rådgivning om läkemedelsutvecklingens också forskning och utredningsarbete. olika faser. sid 18 Läkemedelsbehandling sid 22 Lucentis och Avastin av barn i slutenvård Läkemedelsverket inventerar Hälften av de läkemedel som ordineras kunskapsläget och presenterar till sjukhusvårdade barn har inte studerats sitt ställningstagande i frågan om på barn i kliniska prövningar. En ny svensk off label-användning av Avastin studie påvisar ett flertal kunskapsluckor. för ögonbruk. sid 32 Nya läkemedel sid 41 TLV informerar Dificlir (fidaxomicin) Herceptin (trastuzumab) – ny indikation Laif (extrakt av Hypericum perforatum L, herba [johannesört]) approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence • cosmetics • dialogue • directives • efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health economics • herbals • homeopathics • information • inspection laboratory analysis • market surveillance • medicinal products • medical devices • narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability • risk/benefit • safety • scientific • stan- dardisation • transparency • vigilance • approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence • cosmetics • dialogue • directives • efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health eco- nomics • herbals • homeopathics • information • inspection • laboratory analysis • market surveillance • medicinal products • medical devices • narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability • www.lakemedelsverket.se
  • 2. L EDARS I DA Säkrare vård med bättre läkemedelssäkerhet Läkemedelsbiverkningar orsakar cirka 5% av alla sjukhus- Idag ska förskrivare rapportera misstänkta biverkningar och inläggningar i Sverige, och är den femte vanligaste döds- i Sverige finns sedan några år även möjlighet för sjuksköter- orsaken på våra sjukhus. Inom EU har man beräknat att upp skor samt patienter/konsumenter att rapportera. Med den till 197 000 dödsfall sker årligen till följd av biverkningar. nya lagstiftningen blir det ett krav inom hela EU att läke- En hörnsten i arbetet för säker vård och säkra läkemedel medelsmyndigheterna ska hantera alla biverkningsrapporter är det EU-gemensamma rapporteringssystem där rapporter på samma sätt oavsett källan. Även farmacevter uppmanas om biverkningar skickas från sjukvård, företag och patienter. att rapportera biverkningar. Det kommer att ge oss signaler Godkända läkemedel övervakas kontinuerligt och de bi- från alla delar av vårdkedjan inklusive egenvården, något verkningsrapporter som vi tar emot sambandsbedöms och som kommer att öka möjligheterna till att snabbare identi- klassificeras. Alla rapporterade biverkningar registreras i fiera problem och kunna sätta in åtgärder. EudraVigilance, en EU-gemensam biverkningsdatabas. På Läkemedelsverket arbetar just nu för fullt med att ge- så sätt finns tillgång till ett underlag för signaldetektion där nomföra de förändringar som krävs i lagstiftningen, för- ovanliga biverkningar kan upptäckas snabbare. ändra IT-stöd, utveckla vårt arbetssätt och genomföra in- Signaler om biverkningar kan leda till att Läkemedels- formationsinsatser så att vi alla snabbt kan lära oss, införa verket vidtar olika åtgärder, till exempel att produktinfor- och dra nytta av det nya systemet. mationen ändras, användningen begränsas, godkännandet I det här numret av Information från Läkemedelsverket omprövas eller att särskilda säkerhetsuppföljningar av läke- berättar vi mer om lagstiftningen och de förändringar som medlet startas. kommer den närmaste tiden. I juli träder en ny lagstiftning för farmakovigilans i kraft Du kan också läsa om Giftinformationscentralen, en inom EU, och det är den största förändringen av systemet verksamhet som Läkemedelsverket tog över från Apoteket för läkemedelssäkerhet sedan 1995. Vi får då ett mer trans- AB efter apoteksomregleringen 2009. Erfarna apotekare parent system som ska bidra till ökad patientsäkerhet och och läkare svarar på frågor om akuta förgiftningar och ger förbättrad folkhälsa. råd om lämplig behandling vid inträffade förgiftnings- Det nya systemet kommer innebära en rad förändringar tillbud dygnet runt, året runt. Idag de närmaste åren, bland annat genomgående elektronisk fyller man en viktig roll genom biverkningsrapportering till ett öppet, gemensamt europe- rådgivning till bland annat perso- iskt biverkningssystem, vilket kommer att ge oss snabbare nal inom akutsjukvård. Årligen och säkrare information. svarar man på nästan 80 000 tele- Definitionen av ”biverkning” ändras så att den inte bara fonsamtal, men viktiga delar av omfattar skadliga och oavsedda reaktioner till följd av verksamheten är också internatio- godkänd användning av ett läkemedel i normala doser, nella samarbeten, forskning och utan också biverkningar som uppkommit i samband med undervisning. användning som inte omfattas av de villkor som anges i godkännandet för försäljning, t.ex. felaktig användning Med önskan om en skön vår! och missbruk av läkemedlet. Biverkningsrapporteringen ska också omfatta oönskade händelser i samband med an- vändning av förfalskade läkemedel. Sammantaget ska den utvidgade definitionen av vad som ska hanteras som biverk- Christina Åkerman ningar ge möjlighet till att samla mer kunskap inom området Generaldirektör läkemedelsanvändning. Ansvarig utgivare: Christina Rångemark Åkerman Redaktion: Kristina Bergström, Malika Hadrati, Christina Hambn, Martina Tedenborg och Pernilla Örtqvist. Information från Läkemedelsverket Ytterligare exemplar kan rekvireras från: Box 26, 751 03 Uppsala Läkemedelsanvändning, Medicinsk information Telefon 018-17 46 00 Telefax 018-54 85 66 ISSN 1101-7104 E-post: tidningsredaktion@mpa.se Tryck: Elanders Sverige AB, 2011 Har du ändrat adress? Vill du ha tidningen till en ny adress ber vi dig skicka både din nya och gamla adress till oss via e-post eller brev. 2 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 3. Innehåll Observanda Nya läkemedel Ny biverkningslagstiftning för humanläkemedel .... 4 Dificlir (fidaxomicin) ................................................. 32 Ny biverkningslagstiftning Herceptin (trastuzumab) – ny indikation ................ 4 3 – hur den påverkar mig som förskrivare/hälso- Laif (extrakt av Hypericum perforatum L, och sjukvårdspersonal ................................................ 4 herba [johannesört]) .................................................. 38 Särskild övervakning av vissa läkemedelsgrupper .... 6 EudraVigilance blir sökbar för alla .......................... 7 Vetenskaplig rådgivning om läkemedelsutveckling – en möjlighet för både företag och akademiska Tandvårds- och läkemedels- forskargrupper ........................................................... 10 förmånsverket informerar Giftinformationscentralen – en presentation av verksamheten ........................... 12 TLV informerar ......................................................... 41 Rådgivning om akuta förgiftningar – dygnet runt ............................................................. 14 Nya kontraindikationer och uppdaterad varning för Protelos ................................................................ 16 Biverkningsblanketter Läckageproblem med Physioneal Clear-Flex peritonealdialysvätska ............................................... 16 Biverkningsblankett .................................................. 45 Perfalgan (paracetamol) 10 mg/mL Biverkningsblankett, djur ......................................... 47 infusionsvätska – risk för överdosering .................... 17 Kampanj för att återlämna överblivna läkemedel .... 17 Kartläggning av läkemedelsbehandling av barn på sjukhus ..................................................... 18 Kerstin Westermark hyllad för sitt arbete Tidigare utgivna nummer med särläkemedel  ..................................................... 19 Tidigare utgivna nummer ......................................... 8 4 Tillverkningen av Caelyx och Ceplene flyttas ......... 20 Läkemedelsverkets ställningstagande avseende Lucentis och Avastin ................................................ 20 Inventering av kunskapsläget – Lucentis och Avastin ............................................. 22 I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 3
  • 4. o b s e r va n da Ny biverkningslagstiftning för humanläkemedel I sommar träder en ny EU-gemensam lagstiftning i kraft. erna ska publicera produktinformation, produktresumé och Syftet är att åstadkomma ett mer transparent system som bipacksedel för alla läkemedel som är godkända i landet. kan bidra till ökad patientsäkerhet och förbättrad folk- Elektronisk biverkningsrapportering genomförs i hela EU. hälsa. I detta nummer av ”Information från Läkemedelsverket” ger vi fördjupad information till förskrivare om den nya I EU finns sedan tidigare ett gemensamt system för säker- lagstiftningen i följande artiklar: hetsövervakning av läkemedel som säljs på den europeiska marknaden. EU-parlamentet och Europarådet antog i de- • Ny biverkningslagstiftning – hur den påverkar mig cember 2010 en ny farmakovigilanslagstiftning som träder i som förskrivare/hälso- och sjukvårdspersonal kraft i juli 2012. Med stärkta rutiner för farmakovigilans* • Särskild övervakning av vissa läkemedelsgrupper och större öppenhet vill man uppnå en ökad patientsäkerhet • EudraVigilance blir sökbar för alla och förbättrad folkhälsa. Bland förändringarna kan nämnas att en ny kommitté för På Läkemedelsverkets hemsida www.lakemedelsverket.se riskbedömning och säkerhetsövervakning inrättas på den finns ytterligare information. europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. En europeisk webbportal kommer att lanseras där man kan få information *Farmakovigilans är en process för att vetenskapligt följa läkemedels säkerhet om alla läkemedel som är godkända i Europa. Det kommer och vid behov ta till adekvata åtgärder för att reducera riskerna och därmed öka nyttan av läkemedel. också krav på att läkemedelsmyndigheterna i medlemsländ- Ny biverkningslagstiftning – hur den påverkar mig som förskrivare/hälso- och sjukvårdspersonal I juli 2012 träder en ny lagstiftning i kraft inom farmako- Vilka berörs? vigilansområdet, som bland annat utvidgar definitionen • Patienter (användare) av läkemedlen av biverkning till att omfatta överdos, felanvändning, • Förskrivare, till exempel läkare och annan sjukvårds- missbruk, medicineringsfel och bristande effekt av läke- personal medel. Dessutom kommer konsumenter att inkluderas • Myndigheter som rapportörer i den europeiska biverkningsdatabasen. • Läkemedelsföretag • Apotek. Godkända läkemedels säkerhet övervakas kontinuerligt av läkemedelsmyndigheter och läkemedelsföretag. Farmakovi- gilans är en process för att vetenskapligt följa läkemedels sä- Hur regleras farmakovigilansaktiviteterna? kerhet och om nödvändigt ta till adekvata åtgärder för att Farmakovigilansaktiviteter styrs på EU-nivå av förordningar reducera riskerna och därmed öka nyttan av läkemedel. och direktiv. Förordningar är EU-lagar som för läkemedel Därmed har farmakovigilans en nyckelroll i arbetet för reglerar den centrala proceduren för godkännande. Detta bättre folkhälsa. innebär att dessa läkemedel godkänns i hela EU efter ut- Farmakovigilans omfattar bland annat redning på den europeiska läkemedelsmyndigheten. Förord- • att samla och hantera biverkningsinformation ningar gäller direkt utan nationell lagstiftning. Direktiv är • att söka efter signaler om biverkningar däremot lagar som måste implementeras nationellt innan de • att evaluera data och besluta i frågor rörande säkerhet börjar gälla. Direktiven gäller för övriga läkemedel (de som • att agera för att skydda folkhälsan inte godkänts enligt den centrala proceduren). • att kommunicera med berörda parter. 4 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 5. o b s e r va n da I juli i år träder en ny lagstiftning i kraft inom farmakovigi- Konsumenter kan också rapportera lansområdet, då omfattande ändringar i både direktiv och biverkningar förordning börjar gälla. Den förtydligar rollerna inom EU- Från och med den 1 juli 2012 inkluderas konsumenter som nätverket och kommunikation och transparens gällande sä- rapportörer. Rapporterna från konsumenter kommer där- kerhetsinformation förbättras. Vad gäller transparens se se- med också att återfinnas i den europeiska biverkningsdata- parat artikel ”EudraVigilance blir sökbar för alla”. basen (EudraVigilance). I Sverige har vi haft konsumentrap- portering sedan 2008 men rapporterna har inte rapporterats vidare till EudraVigilance. Konsumentrapporter ska inte ses Ny definition av begreppet biverkning som en ersättning för sjukvårdens rapporter utan ska utgöra Definitionen av biverkningar har breddats. Den tidigare defi- ett komplement med delvis andra förutsättningar. I länder nitionen ”skadliga och oavsedda reaktioner till följd av god- som haft konsumentrapportering sedan lång tid, till exempel känd användning av ett läkemedel i normala doser” har fått USA, ger konsumenternas rapporter en annorlunda bild än tillägget ”medicineringsfel och användning som inte omfattas förskrivarnas. De blir av naturliga skäl mer inriktade på av de villkor som anges i godkännandet för försäljning, t.ex. symtom eftersom resultat av olika undersökningar kan vara felaktig användning och missbruk av läkemedlet”. svåra att verbalisera för en konsument. Det är därför mycket viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal fortsätter att rap- Exempel på det senare kan vara portera biverkningar. • överdos • felanvändning • missbruk Läkemedelssäkerhet – ett teamarbete • medicineringsfel Sverige har haft en hög biverkningsrapporteringsnivå, vilket • bristande effekt hos vacciner, antikonceptionsmedel bidragit till god säkerhetsövervakning av de läkemedel som och läkemedel som används vid livshotande tillstånd. används på den svenska marknaden. Biverkningsrapport- Överdosbegreppet är relativt entydigt och betyder att en eringen från läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal högre dos än vad som står i produktresumén har givits. är en nödvändig del för att få säkrare läkemedel och därmed Felanvändning syftar på att produkten medvetet används en bättre läkemedelsanvändning. på ett felaktigt sätt. Som exempel kan nämnas felaktigt ad- Läkemedelssäkerhet är dock ett teamarbete som även in- ministrationssätt, icke godkänd indikation eller att den har volverar flera andra kategorier, till exempel patienter, myndig- erhållits på olagligt sätt. Det senare innebär att använd- heter och läkemedelsföretag. Ibland kan även andra intresse- ningen av ett olaga läkemedel är att betrakta som en allvarlig grupper som media, patientorganisationer och politiker vara biverkan om symtom har uppkommit till följd av använd- delaktiga. För att få läkemedel där risken är acceptabel i för- ningen hos en individ. hållande till nyttan behövs ett samarbete och alla länkar i Missbruk definieras i detta sammanhang som en medvetet kedjan är nödvändiga för att få en ökad kunskap om prepara- överdriven användning av läkemedel som åtföljs av skadliga tens säkerhetsprofil. fysiska och psykologiska effekter. Medicineringsfel är ett oförväntat fel i förskrivandet, ut- delandet eller vid intagandet av ett läkemedel. Felet kan vara orsakat av vårdgivare, patient eller konsument. Förskriv- ningsfel kan vara att ett snarlikt läkemedelsnamn har använts eller att fel dos har förskrivits. Utdelningsfel kan vara att fel patient har fått läkemedlet (förväxling). Fel vid intagandet av läkemedlet kan vara att fel administrationsväg har använts, till exempel att patienten har tagit ett suppositorium per- oralt. Detta ska anmälas om det också finns en biverkan (symtom). Bristande effekt hos vacciner, antikonceptionsmedel eller hos läkemedel som används för behandling av livshotande tillstånd ska jämställas med allvarliga biverkningar och rap- porteras i likhet med andra biverkningar. Misstanken om en biverkning av ett läkemedel bör vara ett skäl att rapportera. Elektronisk rapportering För att förenkla rapporteringen går det numera att rapportera elektroniskt, både för förskrivare och patienter. Länkar till rapporteringsformulär finns på Läkemedelsverkets webbplats. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 5
  • 6. o b s e r va n da Särskild övervakning av vissa läkemedelsgrupper Biverkningsrapportering är ett av de viktigaste verktygen Vilka läkemedel omfattas? för ökad kunskap om läkemedelssäkerhet. För folkhälsan Eftersom säkerheten för nya läkemedel är ofullständigt känd är det också viktigt att denna kunskap skyndsamt byggs innebär detta att bedömningen av nytta-riskprofilen är upp när nya preparat introduceras på marknaden. För osäkrare för nya läkemedel än för dem som har funnits på att effektivisera uppföljningen av vissa läkemedel in- marknaden en längre tid. Att ett läkemedel omfattas av förs därför begreppet särskild övervakning. särskild övervakning kommer att framgå av både produkt- resumé och bipacksedel, dels i texten och dels genom en En absolut grundförutsättning för att ett läkemedel ska särskild svart symbol. Exakt hur den kommer att se ut är godkännas är att nyttan med behandlingen överväger de ännu inte klart. risker den medför. Att nya riskgrupper och nya biverkningar, Två grupper av läkemedel kommer att finnas med per som inte upptäcks i kliniska prövningar under ett läkemedels automatik, eftersom en effektiv biverkningsrapportering är utvecklingsfas, tillkommer när läkemedlet används efter särskilt angelägen i dessa fall: godkännandet är ofrånkomligt. • Läkemedel som innehåller nya aktiva substanser (defi- nierat som substanser som inte ingick i något läkemedel registrerat på den europeiska marknaden den 1 januari Särskild övervakning 2011). Med EU:s nya farmakovigilanslagar införs begreppet särskild • Biologiska läkemedel som inte omfattas av punkten övervakning (”additional monitoring”) för att förbättra ovan, och som godkänts efter den 1 januari 2011. Detta uppföljningen av vissa läkemedel. Detta är även en del i arbe- omfattar även biosimilars (läkemedel som har jämförbar tet mot ökad transparens inom säkerhetsövervakningen. Bi- biologisk aktivitet). verkningsrapporter är en central del i farmakovigilansarbetet Utöver de läkemedel som faller under kategorierna ovan och är även en nyckelkälla för det löpande signalarbetet, det kommer även andra att kunna tas med om Pharmacovigi- vill säga arbetet med att identifiera nya möjliga biverkningar. lance Risk Assessment Committee (PR AC) anser att det är Patienter och vårdgivare uppmanas till ökad uppmärksamhet befogat. En sådan anledning skulle kunna vara oklara bi- på eventuella biverkningar av de aktuella läkemedlen, och verkningsproblem. uppmuntras också att i högre grad rapportera dessa till läke- I Figur 1 illustreras begreppet särskild övervakning. På medelsmyndigheterna. Med den nya lagstiftningen ges för- y-axeln finner man nytta-riskbalansen och på x-axeln tiden. utom läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal även Det skuggade området visar acceptabel nytta-risknivå. farmacevter och patienter/konsumenter i samtliga medlems- För läkemedel A har några nya biverkningar identifierats. länder möjlighet att rapportera biverkningar. Riskprofilen har försämrats något men nytta-riskbalansen Genom särskild övervakning vill man att snarast möjligt har förblivit positiv. bygga upp en kunskapsbas om hur läkemedlen fungerar i För läkemedel B har med tiden allvarliga biverkningar den kliniska verkligheten. Den europeiska läkemedelsmyn- identifierats, och läkemedlets nytta-riskbalans har blivit ne- digheten (EMA) och de nationella myndigheterna kommer gativ. Med effektiv biverkningsrapportering blir denna pe- i samråd att enas om vilka preparat som ska omfattas, och riod den kortast möjliga, och de negativa effekterna på listan kommer fortlöpande att publiceras på läkemedels- folkhälsan reduceras därmed. myndigheternas webbplatser. Figur 1. Särskild övervakning Ett nytta-riskbegrepp för att främja biverkningsrapportering Läkemedel A Nytta-risk Acceptabel nytta-risk Läkemedel B Denna period måste vara så kort som möjlig Bra biverkningsrapportering främjar snabb utredning och därmed folkhälsan Tid 6 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 7. o b s e r va n da Vilka konsekvenser får särskild övervakning ningar. Det är viktigt att patienterna förstår det nödvändiga för mig som förskrivare? i att alla eventuella biverkningar rapporteras för dessa läkeme- Som förskrivare uppmanas du att informera patienten vid del, eftersom man då snabbare kommer att få den önskade förskrivningstillfället, och uppmuntra till ökad uppmärk- kunskapen om läkemedlens positiva och negativa egenskaper. samhet och rapportering av samtliga misstänkta biverk- EudraVigilance blir sökbar för alla Informationen i den europeiska biverkningsdatabasen Vad rapporteras? EudraVigilance kommer att bli sökbar både för profes- Databasen innehåller främst allvarliga biverkningar. Med all- sionen och för allmänheten. Detta är en naturlig följd av varlig biverkan menas dödsfall, livshotande tillstånd, allvarliga att den nya EU-lagstiftningen strävar efter ökad trans- men, medfödda missbildningar eller andra allvarliga tillstånd. parens. Informationen kan vara ett stöd i den kliniska Rapporterna kan komma från alla länder där läkemedlet är vardagen, till exempel vid utredning av misstänkta läke- godkänt eftersom läkemedelsföretagen har skyldighet att rap- medelsbiverkningar portera biverkningar även utanför EU till databasen. Information från biverkningsrapporter i den europeiska bi- Rapporter som finns i EudraVigilance: verkningsdatabasen EudraVigilance kommer att vara till- • Misstänkta icke-förväntade, allvarliga biverkningar i gänglig för allmänheten från och med slutet av april. Först kliniska studier kommer information om centralt godkända läkemedel att bli • Misstänkta allvarliga biverkningar från sjukvården tillgänglig och i slutet av året räknar man med att samtliga (främst spontanrapporter) läkemedel ska vara sökbara. • Biverkningar från studier efter godkännandet • Rapporter från internationell vetenskaplig litteratur. Olika behörighet Olika intressegrupper kommer att ha olika behörigheter. Datakvalitet Läkemedelsföretag kommer att ha tillgång till information Rapporterna i EudraVigilance kommer från olika nationella om sina produkter. Allmänhet och sjukvårdspersonal får myndigheter inom EU samt från läkemedelsföretag. Rap- tillgång till begränsad information eftersom det inte är porteringen sker elektroniskt. Samma rapport kan härstamma lämpligt att publicera information som gör att enskilda indi- från olika rapportörer och ge upphov till dubbletter. Därför vider kan identifieras. Informationen är därför begränsad till analyseras databasen regelbundet för att eliminera så många vissa utvalda fält som till exempel substansnamn, biverk- dubbletter som möjligt. Samma rapport kan också få nya/ ningskod, åldersgrupp, kön och geografisk region. andra biverkningskoder om kompletterande information har Information i databasen visar misstänkta biverkningar. inkommit. Därför kan antalet rapporter över tid komma att Andra faktorer, som till exempel sjukdomen i sig och samti- ändras. dig användning av andra läkemedel kan vara alternativa för- klaringar. Biverkningsarbetet inom EU Vilken är min roll som förskrivare och vilken Monitorering av läkemedelssäkerhet, farmakovigilans, är vetenskapen om detektion, beskrivning, förståelse och pre- nytta kan jag ha av denna information? vention av läkemedelsbiverkningar. Inom EU finns olika Varje allvarlig rapport som en enskild förskrivare skickar till kanaler för att stödja dessa funktioner och för att vid behov Läkemedelsverket kommer att återfinnas i EudraVigilance kunna vidta adekvata åtgärder. inom 15 dagar. Vid en patientutredning där en läkemedels- biverkan misstänks, kan sjukvårdspersonal söka i databasen Farmakovigilanssystemet inom EU omfattar: för att få en uppfattning om det är fler förskrivare som har • Nationella myndigheter (till exempel det svenska Läke- anmält samma problem. medelsverket) De rapporterade biverkningarna är sökbara på engelska. • EMA (den europeiska läkemedelsmyndigheten) För att finna rätt biverkan söker man först fram relevant • EU-kommissionen ”Reaction Group” (ung. organsystem), och därefter den re- levanta termen på engelska. Exempel på Reaction Groups: Följande uppgifter ingår: • Eye disorders • Insamling av biverkningsdata (enskilda biverkningsrap- • Gastrointestinal disorders porter). • Hepatobiliary disorders • Analys av biverkningsrapporter: identifiering av signaler. • Nervous system disorders. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 7
  • 8. o b s e r va n da • Analys av övrig biverkningsinformation: biverknings- Var kan jag finna informationen? rapporter, studieresultat, säkerhetsrapporter, nytta- Information om biverkningarna finns på www.adrreports. riskbedömningar gjorda av läkemedelsföretagen. europa.eu. Under 2012 kommer informationen att översät- • Inspektion av läkemedelsföretag, så att de uppfyller sina tas till samtliga EU-språk. Initialt finns endast information funktioner enligt lagkrav. om centralt godkända produkter. Via sökmodulen finns en • Riskevaluering: sannolikheter, allvarlighetsgrad och förteckning över de produkter det gäller. Vid tekniska pro- riskfaktorer. blem eller frågor: kontakta info@ema.europa.eu. • Hantering av risker: till exempel begäran om ytterligare information eller begränsad användning av läkemedlet Läkemedelsföretagen är enligt lag skyldiga att samla in biverkningsinformation och att omgående rapportera denna vidare till berörd myndighet. Exempel på hur sökningar kan se ut (exemplen härrör från Zyprexa, ett neuroleptikum) Choose how you want to see the number of individual cases identified in EudraVigilance for ZYPREXA (up to Feb 2012) By Age Group By Sex By Reporter Group By Geographic Origin Blood and lymphatic system disorders Cardiac disorders Congenital, familial and genetic disorders Ear and labyrinth disorders Endocrine disorders Eye disorders Gastrointestinal disorders Reaction Groups General disorders and administration site conditions Hepatobiliary disorders Immune system disorders Infections and infestations Injury, poisoning and procedural complications Investigations Metabolism and nutrition disorders Musculoskeletal and connective tissue disorders Neoplasms benign, malignant and unspecified (incl cysts and polyps) Nervous system disorders Pregnancy, puerperium and perinanatal conditions Psychiatric disorders Renal and urinary disorders Reproductive system and breast disorders Respiratory, thoracic and mediastinal disorders Skin and subcutaneous tissue disorders Social circumstances Surgical and medical procedures Vascular disorders 0 500 1,000 1,500 2,000 2,500 3,000 3,500 4,000 Number of individual cases European Economic Area Non European Economic Area Not specified Biverkningarna är indelade i Reaction Groups med en uppdelning efter geografisk region. Det är också möjligt att välja andra demografiska subgrupperingar. Det finns också ett visningsalternativ där figuren ersätts av en tabell med numeriska värden. 8 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 9. o b s e r va n da Choose a Reaction Group and then a Reported Suspected Reaction to see the number of individual cases identified in EudraVigilance for ZYPREXA (up to Feb 2012) Reaction Groups Number of individual cases by Age Group & Sex, Reporter Group and Outcome Hepatobiliary disorders Not specified 0-1 Month Age Group & Sex Reported Suspected Reaction 2 Months - 2 Years 3-11 Years Biliary dilatation 12-17 Years Biliary dyskinesia 18-64 Years Biliary tract disorder 65-85 Years Cardiac cirrhosis More than 85 Years Cholangitis 0 4 8 12 16 20 Cholangitis sclerosing Number of individual cases Cholecystitis Female Male Not specified Cholecystitis acute Cholecystitis chronic Reporter Group Healthcare Professional Cholelithiasis Non Healthcare Professional Cholelithiasis obstructive Cholestasis Not specified Cytolytic hepatitis 0 20 40 Gallbladder disorder Number of individual cases Granulomatous liver disease Fatal Outcome Hepatic cirrhosis Not recovered/Not resolved Hepatic cyst Not specified Hepatic failure Recovered/Resolved Hepatic fibrosis Recovered/Resolved with sequelae Recovering/Resolving Hepatic function abnormal Unknown Hepatic infarction 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Hepatic steatosis Number of individual cases For the interpretation of the results, please refer to the key considerations at www.adrreports.eu I denna figur ser vi en enskild biverkningsterm. Reaction Group är ”Hepatobiliary disorders” och biverkningstermen är ”Hepatic failure”. Till höger i figuren ser man åldersfördelning, typ av rapportör samt förloppet (t.ex. antalet dödsfall). Det finns också ett visningsalternativ där figuren ersätts av en tabell med numeriska värden. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 9
  • 10. o b s e r va n da Vetenskaplig rådgivning om läkemedelsutveckling – en möjlighet för både företag och akademiska forskargrupper Vid sidan av att godkänna nya läkemedel och kontrollera läkemedel eller medicinteknik. Avsikten är att på ett enklare redan godkända produkter, har Läkemedelsverket även och tydligare sätt informera om de olika processer som finns en viktig roll i utvecklingen av nya läkemedel. Enskilda för att utveckla produkter inom dessa områden. Steg 1 av prövare och allt från små till globala storföretag, kan guiden, som publicerades den 2 april, omfattar läkemedel ansöka om vetenskaplig eller regulatorisk rådgivning för för humant bruk. Se www.lakemedelsverket.se/malgrupp/ att utvecklingen av det blivande läkemedlet ska bli så Foretag/SME-guiden/. effektiv och rationell som möjligt. Varje år deltar Läke- I steg 2, som planeras till i början av juni, kommer även medelsverket i cirka 200 sådana rådgivningar. läkemedel för veterinärt bruk, medicinteknik samt kosme- tika och hygienprodukter att inkluderas i guiden. På läkemedelsområdet finns ett omfattande regelverk som syftar till att den enskilda patienten eller djuret ska få tillgång till så effektiva och säkra läkemedel som möjligt. Att få ett Utländska företag i majoritet läkemedel godkänt för försäljning, antingen enbart i Sverige Under perioden 2005–2011 gavs cirka 200 vetenskapliga eller på den europeiska marknaden, kräver omfattande rådgivningar per år vid Läkemedelsverket (Figur 1). Den kunskap om de förordningar och regler som gäller. Här kan absoluta majoriteten av rådgivningar ges till företag, bara en Läkemedelsverket bistå med rådgivning, bland annat: mindre del riktas till enskilda prövare. • Vid produktutveckling i ett tidigt skede av produktens Under 2010 deltog 40 svenska företag i vetenskaplig livscykel. rådgivning; 19 kom från Stockholm och 21 från övriga lan- • Inför genomförande av stora kliniska studier senare i det (varav åtta Uppsalabaserade företag). Dessutom kom utvecklingsprocessen. prövare från fyra svenska universitet för att få råd och hjälp. • Inför större förändringar av redan godkända produkter, Övriga delar av världen representerades av företag från Eu- exempelvis införande av nya indikationer. ropa, Ryssland, Kanada, USA och Asien. Vissa företag kom för diskussion av flera ärenden, med allt mellan två och elva besök under 2010. Nyhet – guide för mindre aktörer inom Om antalet vetenskapliga rådgivningar under ett år, i läkemedelsutveckling detta fall under 2011, delas upp efter indikation på ATC- Sedan den 2 april 2012 finns en ny funktion på Läkemedels- kod är det framför allt tre indikationsområden som domine- verkets webbplats under fliken ”Företag”. Det är en guide rar – onkologi, neurologi och infektion (Tabell I). som vänder sig till små och medelstora företag samt till forskare eller innovatörer som vill eller håller på att utveckla Figur 1. Vetenskapliga rådgivningar vid Läkemedelsverket 2005–2011. 250 218 206 199 199 200 186 181 174 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 10 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 11. o b s e r va n da Tabell I. Vetenskapliga rådgivningar vid läkemedelsverket 2011 fördelat på indikationsområde (ATC-kod). ATC-kod/indikationsområde Antal rådgivningar företag Antal rådgivningar sjukvård A (matsmältningsorgan och ämnesomsättning) 15 B (blod och blodbildande organ) 8 C (hjärta och kretslopp) 6 1 D (hud) 11 G (urin- och könsorgan samt könshormoner) 7 H (hormoner, exkl. könshormoner) 5 1 J (infektionssjukdomar) 16 1 L (tumörer och rubbningar i immunsystemet) 52 1 M (rörelseapparaten) 10 N (nervsystemet) 21 3 P (antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel) 1 QL–QN (ex tempore-beredningar) 2 R (andningsorganen) 13 1 S (ögon och öron) 13 1 V (diagnostika, kontrastmedel) 8 Ö (veterinära produkter) 2 Summa 190 9 Avgifter, avgiftsbefrielse och omfattning Figur 2. Läkemedelsverket, Uppsala. Kostnaden för att ansöka om vetenskaplig rådgivning är 45 000 kronor, men avgiftsbefrielse kan sökas för forskarini- tierade studier från sjukhus eller universitet. Frågor kan ställas på hela utvecklingsprogrammet, det vill säga kvalitet, preklinik, klinik samt också regulatoriska problem. Bak- grund till frågorna samt sponsorns/företagets ståndpunkt presenteras i det material som i förväg skickas till Läkeme- delsverket och som sedan diskuteras på själva rådgivnings- mötet. Mer information, ansökningsblankett med mera finns på Läkemedelsverkets webbplats www.lakemedelsverket.se/ malgrupp/Foretag/Lakemedel/Vetenskaplig-radgivning/. På Läkemedelsverkets webbplats finns också information om möjlighet att söka regulatorisk rådgivning, vilket i första hand riktar sig till företag. Här finns en samling av vanliga frågor och svar vilka kan röra allt från läkemedel för barn till skiljedomsärenden. Övriga riktlinjer och förordningar kan hittas på den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) webbplats www.ema.europa.eu. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 11
  • 12. o b s e r va n da Giftinformationscentralen – en presentation av verksamheten När Giftinformationscentralen startade sin verksamhet Internationellt samarbete 1960 var man bland de första i Europa. Fokus låg på Professionellt sett är det en liten värld, och internationella förgiftningar bland barn och ett hundratal frågor per år samarbeten och möten/kongresser är mycket viktiga. I stort togs emot. Nu svarar man årligen på mer än 79 000 möter man samma verklighet, med förgiftningar orsakade samtal, de flesta rörande vuxna. Viktiga delar av verk- av läkemedel, kemikalier och biologiska toxiner även om samheten är internationella samarbeten, forskning och flora och fauna givetvis varierar från land till land. En punkt undervisning. där nationella skillnader märks tydligt, är yrkesrelaterade förgiftningsfall. I Sverige har det i takt med att lagstift- ningen har skärpts skett en radikal förbättring sedan 1960- Kort historik talet, men på andra håll i världen finns det fortfarande Initiativet till det som idag är Giftinformationscentralen mycket att göra. (GIC) togs i början av 1960-talet av en barnläkare på Karo- Inom EU finns rekommendationer om att verksamhet linska sjukhuset och en apotekare. I frustration över bristen motsvarande GIC:s ska finnas i alla länder. Från Sveriges på toxikologisk information började de sammanställa vad sida har man bistått vid uppbyggnad, bland annat i Baltikum man visste om behandling av förgiftningar, i synnerhet hos och på Balkan. En tumregel är att en central per ungefär 9 barn. Inledningsvis fokuserade man främst på hushållske- miljoner invånare ger ett lagom stort upptagsområde. Orga- mikalier, och målet var att individualisera omhändertagan- nisation och huvudmän varierar, i vissa länder är det en det och undvika onödig behandling av småbarn som fått i statlig verksamhet, på andra håll är det knutet till en viss sig sådana. Med tiden har tyngdpunkten flyttats till vuxna, klinik. Det kan också vara olika yrkeskategorier som sköter eftersom det är bland dem som de flesta riktigt allvarliga verksamheten – läkare, sjuksköterskor eller farmacevter. förgiftningarna sker. Förutsättningarna för att behandla förgiftningsfall kan vara GIC är sedan starten belägen på Karolinska sjukhusets mycket olika i olika länder. område i Solna. Efter KS tog först Medicinalstyrelsen, och För att upprätthålla hög kvalitet på rådgivningen krävs därefter Socialstyrelsen, över och 1988 inkorporerades att utveckling, nyheter och forskning inom klinisk toxiko- verksamheten i dåvarande Apoteksbolaget. Efter omregle- logi ständigt bevakas och att de interna dokumenten konti- ringen av apoteksmarknaden 2009 är GIC en enhet inom nuerligt uppdateras. Som ett led i detta deltar alltid flera av Läkemedelsverket. GIC:s läkare och apotekare i de kongresser som den europe- iska intresseföreningen European Association of Poisons Centres and Clinical Toxicologists (EAPCCT) årligen ar- Giftinformationscentralens uppdrag rangerar. Det finns också en nordisk förening som varje höst och personal samlar representanter från samtliga giftinformationscentra- GIC är en nationell enhet vars huvuduppgift är att bistå ler i Norden och Baltikum för att under ett par dagar utbyta sjukvården och allmänheten med vägledning gällande om- erfarenheter. Totalt bidrar GIC med ett tiotal kongresspre- händertagande vid olika typer av akut förgiftning. Här ar- sentationer årligen. betar totalt 34 anställda varav 24 är apotekare och sex är läkare, de sistnämnda med anestesi- och intensivvårdsut- bildning eller motsvarande kompetens (medicinsk intensiv- Uppföljningar och återkoppling till läkarkåren vård inklusive kardiologi). Verksamheten omfattar flera Vid GIC pågår kontinuerligt ett relativt stort antal uppfölj- grenar: ningar. När ett toxikologiskt problem har identifierats, i • Telefonjour och rådgivning, dygnet runt allmänhet genom det dagliga jourarbetet, tas ett protokoll • Internationellt samarbete fram för att samla in den information som saknas. Därefter • Uppföljning och återkoppling till läkarkåren bearbetas och analyseras uppgifterna innan de infogas i be- • Forskning och litteraturstudier handlingsdokumenten. Om resultatet är av allmänintresse • Eget informationsmaterial. förmedlas det till läkarkåren, främst via Läkartidningen, och till allmänheten via massmedia. Telefonjour och rådgivning Telefonjouren är öppen dygnet runt alla årets dagar, vilket Forskning och litteraturstudier kräver en stabil och väl fungerande organisation. Som pri- Via Medlines databas Ovid följer man vad som publiceras märjourer tjänstgör specialutbildade apotekare. En av lä- inom klinisk toxikologi. karna finns alltid tillgänglig som bakjour och kontaktar vid Antalet egna artiklar som publiceras i internationella behov den kollega som söker råd. Läs mer i artikeln ”Råd- medicinska tidskrifter har ökat genom åren, och i snitt pu- givning om akuta förgiftningar – dygnet runt”. bliceras nu mellan fyra och sju vetenskapliga arbeten från GIC varje år. Ofta rör det sig om enskilda fallbeskrivningar eller sammanställningar av större patientmaterial. Även mer 12 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 13. o b s e r va n da regelrätt forskning, som djurexperimentella studier och Vilka åtgärder som vidtas beror på problemet: prospektiva patientstudier, genomförs. Medarbetare vid • Uppmärksamma ansvarig myndighet på riskabla pro- GIC ansvarar också för ett antal kapitel i medicinska läro- dukter i hemmiljö, till exempel bekämpningsmedel, böcker och handböcker. starkt frätande medel och etylenglykol. • Kommunikation med sjukvården, till exempel ändrade behandlingsråd. Undervisning • Verka för säkrare produkter, till exempel modernare Efterfrågan på föreläsningar är stor och det är inte bara maskindiskmedel för hushållsbruk. sjukvårdspersonal av olika kategorier som önskar fördjupa • Uppföljning av vissa läkemedel: sig i ämnet akuta förgiftningar. Som föreläsare från GIC kan – Paracetamol i depåberedning och injektion. man komma i kontakt med t.ex. industrifolk, svampentusias- – Litium och digitalisglykosider, där allvarliga förgift- ter och herpetologer. ningsfall kan inträffa även vid normala doser. En eller två gånger per år håller GIC en SK-kurs kallad – Hur överdos av buprenorfin bäst ska behandlas. ”Akuta förgiftningar och metabola syndrom”. Mer spora- – Överdos av metotrexat, där det finns olika skolor om diskt arrangeras även andra kurser i klinisk toxikologi. när sjukhusvård är påkallad och vad som är den lämpligaste behandlingen. Eget informationsmaterial Att hålla den egna informationsbanken uppdaterad och kvalitetssäkrad tar mycket tid i anspråk. Ett grundläggande Utveckling av verksamheten arbete är insamlande och bearbetning av epikriser om En utredning från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi svenska förgiftningsfall. Varje år får man in mer än 4 500 har visat att GIC är kostnadseffektivt för samhället. Det finns epikriser. Informationen bearbetas för att ge en samlad bild dock områden som skulle kunna utvecklas ytterligare, till av vilka medel som är vanligast förekommande vid förgift- exempel: ningar, om nya trender dyker upp, vilka doser som innebär • Bättre servicetider – det kan bli aktuellt att utöka be- risk för olika typer av symtom etc. För att följa utvecklingen manningen under sena kvällar och nätter. över tid görs även tioårsuppföljningar av epikriserna. Medar- • Vidareutveckla webbbaserad information, t.ex. mobil- betare från GIC skriver bl.a. överdoseringskapitlet i FASS, anpassad version av hemsidan. liksom kapitlet om förgiftningar och antidoter i Läkeme- • Frigöra mer tid för forskningsstudier. Genom det egna delsboken. GIC administrerar även landets antidotdatabas journalsystemet och de insamlade epikriserna har man som landets sjukvård tar del av. tillgång till omfattande data om förgiftningsfall, men För läkare i akutarbete har man skapat databasen Giftinfo det saknas tid att sammanställa och analysera. (www.giftinfo.se; lösen: intox). Dokumenten skrivs av GIC:s • Ge kurser på grundutbildningsnivå för på alla landets läkare. De är kortfattade och innehåller den information av- läkarutbildningar. I dagsläget sker detta vid vissa uni- seende symtom, övervakning och behandling som är viktig versitet. Eventuellt vore sådana kurser även på sin plats i att redan från början känna till vid omhändertagandet av sjuksköterskeutbildningarna. patienten. • Öka det internationella utbytet. GIC har även en publik hemsida med information avsedd för allmänheten: www.giftinformation.se. Kontakt Långsiktigt mål Akuta frågor – att minska antalet förgiftningar Ring 112 och begär Giftinformation, Vid sidan av den akuta jourverksamheten arbetar GIC för att alternativt tel: 08-33 12 31. minska antalet förgiftningsfall. Detta görs både i samarbete Sjukvården har speciella telefonnummer. med berörda myndigheter och genom informationsinsatser. Icke-akuta frågor om verksamheten För att kunna arbeta förebyggande bedriver man en omfat- Växel, administration: 08-61 05 00 tande signalspaning framför allt via den ständigt öppna tele- fonjouren, men också via vetenskaplig litteratur och övriga kontaktytor med omvärlden, t.ex. Folkhälsoinstitutet, Poli- sen och Tullverket. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 13
  • 14. o b s e r va n da Rådgivning om akuta förgiftningar – dygnet runt Snabb rådgivning anpassad till den förgiftade indivi- • Tonåring med misstänkt kolmonoxidförgiftning, efter den/patienten är det nav kring vilket verksamheten vid att ha mekat med moppen i ett stängt garage. Giftinformationscentralen kretsar. Samtalen kommer i • Ett barn på ett sjukhus, som eventuellt hade ätit parace- huvudsak från allmänhet, larmcentraler och sjukvård. tamol, ibuprofen, alprazolam och loratadin från en handväska. Samtalen tas i första hand emot av specialutbildade apote- • En arbetsplatsolycka där en diskare fått stänk av frä- kare. I allvarligare, medicinskt svåra förgiftningsfall kopplas tande kaliumhydroxidlösning i ögat. den läkare som är bakjour in. Introduktion och upplärning • En patient med symtom som tydde på överdos av cen- av nya medarbetare tar lång tid. Anledningen är att det inte tralstimulantia. Personen hade tidigare behandlats med finns några kurser, varken på grund- eller fortsättningsnivå, Strattera. som direkt förbereder för arbetsuppgifterna vid Giftinfor- • En familj som blivit illamående med kräkningar och mationscentralen (GIC). Upplärningsperioden för en nyan- diarré samt hosta efter att en kastrull med matolja börjat ställd apotekare är fyra till sex månader, men det tar cirka två osa. Exponeringen var dock mycket liten, och symto- år att samla erfarenhet av tillräckligt många fall för att kunna men kom för långt efteråt för att det skulle finnas ett arbeta helt självständigt. troligt samband. • Två fall av paracetamolöverdos, ett barn och en vuxen. Förgiftningar i Sverige – vuxna, ungdomar, barn och djur Tidig förmiddag I Sverige vårdas årligen omkring 13 000 vuxna på sjukhus • Ett barn som tuggat på en påskliljestjälk efter förgiftning. Dödligheten i förgiftningar har minskat • Ett barn som fått i sig en mindre mängd rödsprit och uppgår nu till knappt 1 000 personer årligen. De flesta • Ett barn som druckit flytande tvättmedel av dessa dödsfall sker utanför sjukhus, och endast mellan 70 • Ett ambulanslarm till en person som tagit stor mängd och 80 av de patienter som vårdas på sjukhus avlider. Bland oxazepam. ungdomar och vuxna orsakas de flesta förgiftningarna av läkemedel, följt av kemikalier; hos barn är ordningen den omvända. Vad barn beträffar är vi i Sverige förhållandevis duktiga på förebyggande säkerhetsarbete. Det är mycket ovanligt att barn dör på grund av förgiftningar. De olycksfall som inträffar sker i regel i hemmet, med hushållskemikalier, krukväxter etc. Foto: Giftinformationscentralen. En del i det förebyggande arbetet är säkrare produkter – moderna maskindiskmedel är till exempel inte lika frätande som tidigare. Rengöringsmedel står trots detta för majorite- ten av de kemikalieorsakade barntillbuden både räknat i to- talt antal tillbud och i antal fall som kräver sjukhusvård. Det är ovanligt att barn äter så stora mängder växtdelar att det innebär förgiftningsrisk. När det ändå händer har barnet oftast tuggat på krukväxter med irriterande växtsaft, eller fått saften i ögonen. Liljekonvalj, fingerborgsblomma, gull- Jourverksamhet, GIC. regn med flera giftiga växter medför också risk vid förtäring. Bland läkemedlen är analgetika de vanligaste i förgiftnings- sammanhang. Årstidsvariationer I mån av tid ger man också råd till djurägare och 85 % av Antalet frågor ökar under sommarhalvåret eftersom folk då de frågorna gäller hundar. Kemiska produkter och läkemedel kommer i kontakt med ormar, bär, växter och svampar på ett står för de flesta förgiftningsfallen bland djur. helt annat sätt än under vintermånaderna. Det märks också tydligt på de inkommande samtalen när grillsäsongen bör- jar, eftersom förgiftningsfallen med tändvätskor ökar i antal Ett axplock av fall från den 29 mars då. Likaså märks det när svampsäsongen tar fart. Under Under natten sensommar och höst kommer många förfrågningar om • Två fall, oberoende av varandra, där personerna druckit svampar. Det förekommer att privatpersoner skickar in bil- klorin. Det ena fallet gällde ett barn och var en olycks- der på svampar och GIC har ett nätverk av svampexperter händelse, det andra gällde en vuxen och var förmodli- runt om i landet som kan hjälpa till med artbestämning. gen avsiktligt. Som ytterligare stöd för allmänhet och sjukvård finns en • En blandmissbrukare, som tagit Iktorivil, Xanor, alko- bildsamling på hemsidan www.gic.se, med svampar, växter hol och eventuellt även metadon. Personen ifråga ut- och bär. tryckte suicidhot, och polisen var inkopplad. 14 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 15. o b s e r va n da Foto: Giftinformationscentralen. Eugeniahemmet, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Läkemedelsorsakade förgiftningar in, för att man vid behov ska kunna gå tillbaka för att följa Nya läkemedel är generellt sett mindre farliga än gamla i upp vad som har sagts. Konsultationer om förgiftningsfall förgiftningshänseende. Målet är att man ska ha ett behand- som är så allvarliga att de kräver intensivvård är inte ovanliga, lingsdokument för alla nya perorala läkemedel när de intro- och antalet har dessutom ökat påtagligt under 2000-talet. duceras på marknaden. De första fem åren ett preparat Från Giftinformationscentralens sida upplever man att sam- marknadsförs begär man in samtliga epikriser som rör för- spelet med vården fungerar bra. giftningsfall. Anledningen är att man snarast möjligt vill ha Sett över tid tenderar frågorna från vården att bli mer tillgång till tillräckligt många fallrapporter för att kunna komplexa. Tidigare ställde sjukvårdspersonal frågor som avgöra vilka doser som ger lindriga, måttliga respektive all- ”vad händer om man äter X”, nu handlar frågorna i högre varliga förgiftningssymtom och vad som är adekvat behand- grad om praktisk vård, behandling och utredning, ”vad ska ling. Detta blir givetvis ännu viktigare när läkemedlet inte jag göra med denna patient”. Likaså återkommer vården ofta har funnits i något annat land eftersom man då inte kan med flera samtal om samma patient för att rådgöra om de stödja sig på internationella rapporter. olika faserna i omhändertagandet, från den akuta fasen till återhämtningsperioden. Motsvarande förändring har även skett utomlands. Antidotdatabasen Vid Giftinformationscentralen utvärderar man kontinuerligt vilka antidoter som bör finnas på landets sjukhus och ansva- Kunskapsstöd rar för licensmotiveringar för dessa. Den nationella antidot- För kemikalier, läkemedel och biologiska toxiner (växter, databasen administreras också av GIC. I databasen finns in- svampar och djur) skriver och uppdaterar personalen be- formation om sjukhusens lagersaldon, samt på vilken handlingsdokument, med information om toxiska doser, lagerplats på ett visst sjukhus antidoterna finns. I standard- symtom vid förgiftning, antidoter, understödjande behand- sortimentet ingår antidoter mot bland annat paracetamol, ling, farmakokinetik etc. Informationen bygger på publicerad opiater, bensodiazepiner och serum mot huggormsbett. litteratur och information från de epikriser man får in. För Antidoter mot mer ovanliga förgiftningar, som t.ex. bett av närvarande finns totalt cirka 15  000 sådana dokument. exotiska ormar, finns på apoteket CW Scheele i Stockholm. Råden som ges baseras huvudsakligen på det egna materialet, men även på internationella databaser som Micromedex, Poisindex och Right Answer. För att hantera förgiftningar Jourverksamheten med kemikalier har man också tillgång till de exakta sam- Strikt anonymitet råder, ingen behöver uppge sitt namn. mansättningarna av många kemiska produkter, vilka normalt Drogmissbrukare ska inte låta bli att ringa av rädsla för att är industrihemligheter men som företagen tillhandahåller på ärendet förmedlas till polisen och vårdpersonal ska kunna frivillig bas. rådgöra om t.ex. feldoseringar utan att i det akuta skedet Som livlina om datorsystemet skulle haverera hålls dess- behöva oroa sig för anmärkningar. Däremot spelas alla samtal utom det ursprungliga manuella kartoteksystemet uppdaterat. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 15
  • 16. o b s e r va n da Nya kontraindikationer och uppdaterad varning för Protelos Protelos rekommenderas inte längre för patienter som cirka en fjärdedel av rapporterna rörde hudreaktioner. Blod- är immobiliserade eller som har eller har haft blod- propp och allvarliga hudreaktioner är kända risker med läke- propp. Varningen angående allvarliga hudbiverkningar medlet, och har sedan tidigare bevakats noga. Information uppdateras. om dessa biverkningar finns i produktinformationen. Den europeiska läkemedelskommittén har nu gått ige- Protelos är godkänt för behandling av benskörhet hos kvin- nom alla tillgängliga säkerhetsdata för Protelos. Dessa visar nor efter menopausen, för att minska risken för frakturer i att risken för blodpropp är högre hos patienter som tidigare höft och rygg. Den europeiska läkemedelsmyndighetens har haft blodpropp, och hos patienter som är tillfälligt eller (EMA) vetenskapliga kommitté (CHMP) har nu avslutat en långvarigt immobiliserade. Antalet blodproppar hos patien- genomgång av Protelos. CHMP drar slutsatsen att läkemed- ter över 80 år är också högre vid behandling med Protelos. let fortfarande är ett viktigt behandlingsalternativ för kvin- Data visar också att antalet allvarliga hudreaktioner är nor med benskörhet, men att vissa ändringar i rekommenda- lågt och att inga mekanismer som kan förklara dessa reaktio- tionerna till sjukvården behövs för att bättre visa på riskerna ner har identifierats. Tidig diagnos av allvarliga hudbiverk- med läkemedlet. ningar är viktig och om sådana uppstår ska behandlingen Genomgången av data för Protelos föranleddes av att en med det misstänkta läkemedlet genast avslutas. fransk studie identifierade 199 allvarliga biverkningar av lä- kemedlet, rapporterade under perioden januari 2006 till mars 2009. Ungefär hälften av dessa var blodproppar och Läckageproblem med Physioneal Clear-Flex peritonealdialysvätska Läkemedelsverket har fått många rapporter om läckande I utbildningsmaterial för patienter som använder dessa påsar påsar av typen Physioneal Clear-Flex peritonealdialys- betonas vikten av att kontrollera påsarna vid varje dialystill- vätska, 5-literspåsar. Det är viktigt att patienter och sjuk- fälle. Patienterna uppmanas att noga följa de instruktioner vårdspersonal kontrollerar dialyspåsarna noga innan de som finns i utbildningsmaterialet som tillhandahålls. Om används. Läckande påsar ska inte användas. vätskeläckage i någon dialyspåse upptäcks är det viktigt att detta rapporteras enligt normal rutin. Under januari och februari i år togs omkring tre gånger så Det finns hittills inga rapporter om ökat antal infektioner många rapporter om läckande påsar av denna typ emot i samband med användning av produkten, men läckande som under motsvarande period föregående år. Orsaken påsar ska inte användas. till läckaget är att en reva kan uppstå i påsen när svetsför- slutningarna öppnas. Samtliga nummer av Information från Läkemedelsverket 2001–2012 finns på www.lakemedelsverket.se 16 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 17. o b s e r va n da Perfalgan (paracetamol) 10 mg/mL infusionsvätska – risk för överdosering Efter förväxling av milligram och milliliter har Perfal- För att minska risken för överdosering bör den förskrivna gan infusionsvätska administrerats i doser som varit dosen alltid anges i volym (mL) och viktbaserade doserings- tio gånger högre än avsett. För att göra vården upp- rekommendationer bör noga följas hos alla patienter som märksam på risken har tillverkaren nyligen skickat ett väger under 50 kg. brev till förskrivare och vårdinrättningar. Rekommenda- Hälso- och sjukvården uppmärksammades på riskerna via tionen är att dosen av Perfalgan infusionsvätska alltid brev till förskrivare och sjukvårdsinrättningar i mars 2012 anges i milliliter (mL). liksom i april 2010. DHCP 2012-03-27: www.lakemedelsverket.se/upload/ Oavsiktlig överdosering av Perfalgan (paracetamol) 10 mg/ halso-och-sjukvard/forskrivning/DHPC/PERFALGAN- mL infusionsvätska har inträffat hos nyfödda, spädbarn och (paracetamol)-DHPC-2012-03-27.pdf. underviktiga vuxna. Överdoseringen har orsakats av förväx- DHCP 2010-04-16: www.lakemedelsverket.se/upload/ ling av milligram (mg) och milliliter (mL), där patienterna halso-och-sjukvard/forskrivning/DHPC/Perfalgan%20 förskrivits x mg och istället fått x mL. Detta har resulterat i DHPC%202010-04-16.pdf. att de administrerade doserna varit 10 gånger högre än de Nya anvisningar för användningen har tagits fram av som ordinerats, eftersom styrkan är 10 mg/mL. Överdose- tillverkaren och är för närvarande under utvärdering. ringen kan få allvarliga konsekvenser. Kampanj för att återlämna överblivna läkemedel I mars och april bedrevs en kampanj för att få patienter I Information från Läkemedelsverket nummer 2 – 2012 fanns att återlämna överblivna läkemedel till apoteken. en artikel som presenterade Läkemedelsverkets arbete med Kampanjen är en del av ett projekt i den nationella miljöfrågor. Arbetet mot minskad läkemedelspåverkan på läkemedelsstrategin som syftar till att minska kassa- miljön är givetvis inte avslutat med den aktiva kampanjen. tionen av läkemedel eller på annat sätt begränsa miljö- påverkan av läkemedelsanvändning. Arbetet fortsätter även sedan kampanjen avslutats. Sveriges alla apotek deltog i kampanjen, som pågick i en månads tid. Det övergripande budskapet var att oberoende av var ett läkemedel är köpt, i dagligvaruhandeln eller på apotek, så kan överblivna läkemedel lämnas tillbaka till vilket apotek som helst. Syftet med kampanjen var att öka återlämnadegraden av överblivna läkemedel till de 80 procent som satts som mål i den nationella läkemedelsstrategin. Kampanjen genomfördes med stöd av Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Läke- medelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Vatten, Svensk Dagligvaruhandel, Sveriges Apoteksförening, Föreningen för generiska läkemedel (FGL), Läkemedels- distributörsföreningen och Avfall Sverige. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 17
  • 18. o b s e r va n da Kartläggning av läkemedelsbehandling av barn på sjukhus Läkemedelsbehandlingen av barn på sjukhus bygger (49 %) av all förskrivning utgjordes av läkemedel som är idag på mångårig såväl nationell som internationell erfa- otillräckligt dokumenterade för barn. Den vanligaste anled- renhet. En ny studie visar att hälften av de läkemedel ningen till att läkemedelsbehandlingen klassificerades som som ordineras till barn i svensk sjukhusvård inte har off label var avsaknad av uppgifter rörande barn i produktre- undersökts i kliniska prövningar. Det är därför önskvärt sumén. med fler studier på barn och att läkemedel utvecklas som Spädbarn och yngre barn (0–2 år) erhöll störst andel or- är särskilt anpassade till barn. dinationer av otillräckligt dokumenterade läkemedel. En anledning till detta är brist på anpassade läkemedelsformer Nyligen publicerades en svensk studie av läkemedelsbehand- och doser till de allra yngsta barnen. Den preparatgrupp ling av barn i slutenvård (1). Studien är en del av en europe- som oftast förskrevs utan stöd i produktresumén var smärt- isk kartläggning av läkemedelsanvändning hos barn, som läkemedel. Andra områden med en hög andel off label-an- inleddes i samband med att en ny EU-lagstiftning, med krav vändning var läkemedel som ges vid hjärt-kärlsjukdomar på att läkemedel också utvecklas för barn, introducerades. liksom elektrolyt- och glukoslösningar. Studien har mätt läkemedelsanvändning hos barn samt i hur Behandling med läkemedel off label, till exempel på licens stor utsträckning barn i Sverige erhåller läkemedel som inte eller apoteksberedda läkemedel, är inte synonymt med en är godkända för barn. Detta omfattar läkemedel som för- mer riskfylld behandling eftersom den ofta baseras på en skrivits på licens eller är apoteksberedda. Även så kallad off omfattande nationell och internationell erfarenhet. Det label-användning har undersökts, det vill säga läkemedel finns dock en risk att avsaknaden av lättåtkomlig kvalitets- som används på ett sätt som ej är i enlighet med den god- säkrad produktinformation, med exempelvis dosrekommen- kända produktresumén. Syftet med studien var att identi- dationer, kan leda till osäkerhet i t.ex. akuta situationer. fiera de områden där behoven av studier och kunskapsge- Läkarkåren har mångårig erfarenhet av att behandla barn nomgångar är störst (1). med läkemedel under dessa förutsättningar, men behovet av I den rikstäckande tvärsnittsstudien kartlades alla läke- att öka kunskapen om barns läkemedelsbehandling har be- medelsordinationer (n = 11  294) som gavs till barn tonats av sjukvården. (n = 2 947) 0–18 år gamla på sjukhus under två olika två- Studien påvisar ett flertal kunskapsluckor inom olika te- dygnsperioder 2008 (1). Barnen erhöll i medeltal 3,8 läke- rapiområden för barn. Dessa kommer att lyftas och arbetas medelsordinationer var. Omkring 12 % av ordinationerna vidare med inom ramen för regeringsuppdraget ”Utvidga var paracetamol, den i särklass vanligast ordinerade läkeme- kunskapen om barns läkemedel och dess användning” i den delssubstansen. Paracetamol har undersökts i kliniska studier nationella läkemedelsstrategin (2). och tillhandahålls i beredningsformer som är anpassade för barn ner till en vikt på 5 kg. Glukoslösningar och elektrolyt- lösningar för intravenöst bruk, följt av morfin och ibuprofen, Referenser var därefter de vanligaste ordinerade läkemedlen. De vanli- 1. Kimland E, Nydert P, Odlind V, Böttiger Y, Lindemalm S. Paediatric drug use with focus on off-label prescriptions at Swedish hospitals - a gaste anledningarna till läkemedelsordination i studien var nationwide study; Acta Paediatr. 2012 Mar 8 (Epub ahead of print). smärta och infektioner. 2. Nationella läkemedelsstrategin: Utvidga kunskapen om barns läkeme- Två av tre barn behandlades med läkemedel som var del och dess användning. otillräckligt dokumenterade för barn (off label, licensför- skrivna eller apoteksberedda läkemedel). Närmare hälften 18 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012
  • 19. o b s e r va n da Kerstin Westermark hyllad för sitt arbete med särläkemedel  Den 29 februari 2012, på ”Rare Disease Day”, tilldelades Film som beskriver COMP Kerstin Westermark en utmärkelse för sina insatser inom EMA har påbörjat ett projekt med att lägga ut korta filmer COMP och sitt arbete för patienter med sällsynta sjuk- som beskriver kommittéerna för att ge en publikvänlig bild domar. Priset delades ut vid en stor galamiddag som av vad myndigheten gör. anordnades av EURORDIS, en internationell paraply- – Vi i COMP var först ut och EMA bidrog till firandet av organisation för patientorganisationer. Rare Disease Day genom att publicera filmen just den dagen. EUROR DIS är en patientdriven internationell paraply- organisation som representerar fler än 500 sällsynta sjuk- domar och patientorganisationer i nära 50 länder. I år, på ”Rare Disease Day” den 29 februari, anordnade EUROR DIS för första gången en stor galamiddag i Bryssel då flera priser delades ut till personer som gjort särskilda insatser för patienter med sällsynta sjukdomar. Kerstin Westermark var en av dem. – Jag fick den stora äran att tilldelas ”EURORDIS Euro- pean Rare Disease Achievement Award 2012”  för mitt ar- bete med patienter med sällsynta sjukdomar, ett område som jag arbetade inom under min tid på Akademiska sjukhusets enhet för endokrinologi och metabola sjukdomar och som fortsatt att intressera mig mycket. När Kerstin var kliniskt verksam på Uppsala Akademiska sjukhus startade hon upp ett nationellt centrum för patienter med den sällsynta Wilsons sjukdom, och de senaste åren har hennes engagemang framförallt visat sig i arbetet inom COMP (Committee for Orphan Medicinal Products) där hon sedan 2006 är ordförande. Ny förordning – en grindöppnare för särläkemedel År 2000 fick vi en förordning för särläkemedel (orphan drugs) som tillkom för att stimulera läkemedelsföretagen att utveckla läkemedel för patienter med ovanliga sjukdomstill- stånd. I samband med detta bildades COMP som bland annat har till uppgift att bedöma klassificering av särläkemedel, utforma riktlinjer, vara rådgivande till kommissionen i policy- frågor och svara för internationellt samarbete med patient- grupper, forskare/hälso-sjukvård och regulatoriska myndig- heter utanför EU. – Den nya förordningen blev en grindöppnare för den här Kerstin Westermark. (Foto: Mårten Forrest.) typen av läkemedel. Från att ha haft en handfull läkemedel för sällsynta sjukdomar har vi nu nära 70 godkända särläke- medel på marknaden och vi har klassificerat nära 1000 sub- stanser som potentiella produkter, berättar Kerstin. I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012 • 19
  • 20. o b s e r va n da Tillverkningen av Caelyx och Ceplene flyttas Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs veten- CHMP rekommenderar nu att försäljningstillståndet för skapliga kommitté (CHMP) rekommenderar att till- Caelyx (doxorubicinhydroklorid) och Ceplene (histamindi- verkningen av läkemedlen Caelyx och Ceplene flyttas hydroklorid) kvarstår och att läkemedlen fortsätter att till- från Ben Venue Laboratories (BVL) till en annan till- verkas vid BVL tills en alternativ tillverkare har blivit god- verkningsenhet, men att läkemedlen fortsätter att till- känd.  Läkemedlen är nödvändiga för behandling av vissa verkas vid BVL tills en alternativ tillverkare har godkänts. patienter och det saknas alternativa tillverkare och bered- ningsformer. Vid uppföljningen av dessa läkemedel har hit- Läkemedelsverket har tidigare informerat om att inspektio- tills inga säkerhetsproblem upptäckts. ner vid BVL i Ohio, USA, har påvisat brister i tillverkningens Caelyx ska fortsättningsvis endast användas till de pa- kvalitetssystem. CHMP rekommenderade i februari 2012 tienter som redan behandlas med läkemedlet. att flytta tillverkningen för tolv andra läkemedel tillverkade Caelyx och Ceplene används vid behandling av olika vid BVL till en annan anläggning. typer av cancer. Läkemedelsverkets ställningstagande avseende Lucentis och Avastin Lucentis är ett läkemedel godkänt för behandling av - Ett godkännande innebär att det finns en dokumen- ögonsjukdomar. För dessa har en adekvat effekt- och terad kvalitets-, effekt- och säkerhetsprofil som resul- säkerhetsprofil visats. Vad gäller off-label-användning av terat i en positiv nytta/riskbalans för en specifik indi- Avastin för ögonbruk är kunskapsläget avseende effekt kation. och säkerhet långt ifrån tillfredsställande. - Vid ett godkännande bestäms också vad som ska ingå i informationen till förskrivare och patienter samt hur Den fria förskrivningsrätten i Sverige innebär att flera prepa- säkerheten av läkemedlet bäst skall följas upp. rat används utanför godkänd indikation. Men i ljuset av den • Lucentis är ett godkänt läkemedel vars formulering och omfattande ögonanvändning av Avastin som nu sker vill kvalitetsspecifikationer gör det lämpligt för injektion i Läkemedelsverket ge sitt ställningstagande i frågan. Detta ögat. ställningstagande baseras på det för oss tillgängliga veten- • Vid behandling av onkologiska sjukdomar tillhanda- skapliga underlaget. hålls Avastin som en lösning avsedd för engångsbruk Lucentis (ranibizumab) är godkänt för behandling av eftersom produkten inte innehåller konserveringsme- neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), del. För ögonbruk dispenseras lösningen till mindre för nedsatt syn på grund av diabetiska makulaödem samt för portioner för användning till flera patienter vilket nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinala innebär en risk för bakteriekontamination. Publicerade venocklusioner. data visar också att hanteringssteget kan öka risken för Avastin (bevacizumab) är godkänt för behandling av bildning av subvisuella partiklar, men den kliniska rele- metastaserad kolorektalcancer, bröstcancer, icke-småcellig vansen av detta är oklar.  lungcancer, njurcellscancer och äggstocks-, äggledar- eller • Den för Läkemedelsverket tillgängliga dokumentatio- primär bukhinnecancer. nen för ögonanvändning av Avastin består i huvudsak Företaget Genentech har utvecklat och tillverkar både av publicerade studier och abstrakt. Värdet av dessa Lucentis och Avastin medan Novartis (Lucentis) och Roche studier och styrkan i redovisade resultat går inte fullt ut (Avastin) har marknadsföringstillstånden i Europa. Det att avgöra då detaljerad information saknas. finns inte någon ansökan om godkännande av Avastin för • En direkt effektjämförelse mellan Lucentis och Avastin ögonbruk. har bara gjorts i en studie inkluderande patienter med • Läkemedelsverket anser att godkända preparat skall fuktig AMD (CATT-studien). Resultaten visar på ef- användas när sådana finns tillgängliga. fekter i samma storleksordning. Jämförande effektdata - En ansökan om godkännande innehåller detaljerad för andra för Lucentis godkända indikationer saknas. dokumentation som gör det möjligt att värdera stu- diers, och därmed också läkemedlets, styrkor och svagheter. 20 • I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 3 : 2 012