1. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14)
Karlstads Universitet
Lars Westholm
Alderholmsgatan 10
803 02 Gävle
Uppgift 3a: Integrera klimatrisker i Lilla
Edets Risk- och Sårbarhetsanalys

2. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Innehållsförteckning
Grundförutsättningar............................................................................................................................3
Uppstartsmöte.......................................................................................................................................3
Förutsättningar......................................................................................................................................3
Klimatfakta......................................................................................................................................4
Sektorsvisa konsekvenser................................................................................................................4
Urval.....................................................................................................................................................6
Analys...................................................................................................................................................6
Resultat.................................................................................................................................................7
RSA-processen.....................................................................................................................................8
Genomförande......................................................................................................................................9
Uppföljning...........................................................................................................................................9
Sid 2 (12)

3. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Grundförutsättningar
Följande arbetsupplägg är endast hypotetiskt och har inte diskuterats eller stämts av med Lilla Edets
kommun eller Länsstyrelsens Enhet för skydd och säkerhet.
Metoden som valts är en anpassning till sedvanliga riskanalyser som bl.a. presenterats i MSB:s
Vägledning för Risk- och Sårbarhetsanalyser (MSB, 2011). Grunden är att först identifiera
påverkansfaktorer, därefter bedöma de risker de kan innebära och för att slutligen besluta om
riskreducerande åtgärder. Illustration 1 på sidan 7 visar hur denna process kan genomföras.
Processen ska drivas av en processledare men så lång som möjligt ska kommunens ordinarie
organisation eller arbetsgrupper användas.
Uppstartsmöte
Uppstartsmötet fungerar som ett forum för att ”få alla på banan” och klargöra hur processen med att
integrera klimatrisker i kommunens riskanalyser ska genomföras. Arbetet leds av
Samhällsbyggnadsförvaltningen och har föregåtts av en föredragning i Kommunstyrelsen
arbetsutskott. En särskild processledare har utsetts för att driva processen.
Syftet med arbetet är att inför revideringen av kommunens Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA) ha
identifierat risker som klimatförändringar kan medföra för kommunen och dess verksamheter. Detta
innebär att RSA i någon form behöver göras avsteg från den snäva definition som MSB fastslår i
MSBFS 2010:6, framförallt med avseende på tidsomfånget.
I övrigt utgår man i från den gemensamma synen på riks och sårbarhet i samhället som gjorts inom
LOTS-gruppen (Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund).(Stenungsunds kommun, 2013)
Deltagare i uppstartsmötet är alla förvaltningar.
Förutsättningar
För att skapa en gemensam grund att stå på anordnas en temadag med två delmoment: ett där
klimatfakta presenteras och därefter parallella sessioner där man sektorsvis tar del av underlag över
konsekvenser som kan uppstå inom respektive sektor. Avslutningsvis delger man varandra vilka
preliminära risker man identifierat.
Sid 3 (12)

4. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Klimatfakta
I huvudsak tas klimatdata från länsanalysen (ny utgåva 3 November) med kompletteringar över
specifik information om Göta Älv (tappningsregimer, identifierade risker, Göteborg stad).
Källor:
• Klimatanalys Västra Götaland
• Klimatscenarior SMHI (för de klimatindex som inte är med i länsanalysen)
(Persson et al., 2011), (SMHI, 2015)
Som ett hjälpmedel kan de förslag på Excel-listor som återfinns i MSB-rapporten Integrera
klimatanpassning i kommunala risk- sårbarhetsanalyser. De är enkelt uppbyggd och Excel-miljön
är välbekant för de flesta. En omarbetad version med relevanta klimatdata finns i Tabell 1 på sid. 5
Av särskild vikt är att dokumentera tidigare lokala väderhändelser. Detta kan ev. bli en sidouppgift
då det kan kräva en hel del efterforskningar. Om möjligt bör uppgifter om lokala översvämningar
redovisas geografiskt, till hjälp för detta kan den nya nationella höjddatabasen användas, den nås
enklast genom SGI:s tittskåp för Göta Älv. Men den omfattar hela Sverige.(Mossberg, Lindgren, &
Lindberg, 2011)
I detta skede kan även studiebesök eller diskussioner med externa sakkunniga göras.
Sektorsvisa konsekvenser
Tre delsektorer används för att passa med kommunens organisation:
A) Sociala frågor (äldre- och barnomsorg, utsatta grupper)
B) Bildning (skolbarn)
C) Samhällsbyggnad (teknisk infrastruktur, fysisk planering, miljö)
I Bilagan finns en tabell med ett urval av källor som beskriver sektorsvisa konsekvenser. Främst är
det hälsoeffekter som kan drabbas äldre och barn samt utsatta grupper. Samhällsbyggnad kan ha den
fördelen att mycket av konsekvenser redan idag uppstår, om i mindre skala, och det är mer en fråga
om att skala upp dem eller diskutera om det finns risk att de kan uppstå i andra delar av kommunen
eller systemen jämfört med i dag.
Sid 4 (12)

5. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Klimatfaktor Förändring till 2050
Temperatur Maximala dygnsmedeltemperaturer.
Vinter (dec, jan, feb) + 2 grader
Vår (mars, april, maj) + 2 grader
Sommar (juni, juli, aug) + 3 grader
Höst (sept, okt, nov) + 2 grader
År + 3 grader
Temperatur Säsongsmedeltemperaturer.
Vinter (dec, jan, feb) + 3 grader
Vår (mars, april, maj) + 2 grader
Sommar (juni, juli, aug) + 2 grader
Höst (sept, okt, nov) + 2 grader
År + 2 grader
Torka Längsta torrperiod under ett år + 1 dag
Värmebölja Längsta sammanhängande period med
medeltemperaturer över + 20 º C
+ 9 dagar
Nederbörd Säsongsmedelnederbörd:
Vinter (dec, jan, feb) + 22 %
Vår (mars, april, maj) + 10 %
Sommar (juni, juli, aug) Ingen förändring
Höst (sept, okt, nov) + 9 %
ExtremnederbördExtrem 7-dygnsnederbörd + 4 %
Antal dygn med mer än 10 mm + 4 dagar
Tabell 1: Det framtida klimatet i Lilla Edet kring 2050. Förändringen avser det framräknade värdet
år 2050. Källor: SMHI: www.klimatanpassning.se och för värmebölja Klimatanalys för Västra
Götalands län, arbetsmaterial 2015. Publiceras 2015-11-03.
Sid 5 (12)

6. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Urval
Med utgångspunkt från diskussionerna ovan, görs ett urval över de klimatförändringar som kan
tänkas innebära en risk för kommunen samt de olika grupperna av kommuninvånarna som är
särskilt utsatta för risker. En diskussion får föras om de nyckelfaktorer som exemplifieras nedan är
tillämpliga och ur vilket tidsperspektiv.
Särskilt utsatta grupper:
• Barn
• Äldre
• Särskilt utsatta grupper (funktionshinder, medicinska skäl, ekonomiskt utsatta)
Nyckelfaktorer:
• Leveranssäkerhet (livsmedel, el, drivmedel, läkemedel m.m.)
• Försörjning (förmågan att fortsätta sitt arbete)
• Vatten och avlopp
• Utbildning
• Hälsa
• Skydd
(Turnbull, Sterret, & Hilleboe, Amy, 2013)
Arbetsgrupper bildas och en tidsplan beslutas. I de fall som nyckelsektorer och särskilt utsatta
grupper faller inom samma arbetsgrupp måste dessa sättas samman så att det finns representation
från de delar av organisationen som har ansvaret.
Analys
Gruppvis görs analyser över de i Urvalsprocessen definierade problemen. Arbetssättet är att
ordinarie tjänstemän och beslutsfattare reagerar på de klimatfakta och underlag som finns att tillgå.
Som ett hjälpmedel kan de förslag på Excel-listor som återfinns i MSB-rapporten Integrera
klimatanpassning i kommunala risk- sårbarhetsanalyser. (Mossberg et al., 2011)
I detta skede kan även studiebesök eller diskussioner med externa sakkunniga göras.
Som exempel kan vara att man tar del av Klimatsamverkan Skånes underlag för värmeböljor i
vården och diskuterar detta med fastighetsägarna och vårdpersonal. Då kan man lättare sätta sig in i
hur detta påverkar sin egen organisation och tänka på hur det kan lösas.(Malmberg, Jakobsson,
Albin, & Forsberg, 2014) Ett annat underlag är en rapport från Länsstyrelsen i Jönköpings län: Hur
klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja?(Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2014)
Sid 6 (12)

7. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Resultat
Arbetsgrupperna sammanställer sina resultat och gör upp listor på risker och förslag på åtgärder.
T.ex:
Risk: Värmeutmattning i äldreomsorgen
Förslag på åtgärder:
1. Utbildning personal
2. Luftkonditionering
3. Svala uteområden
4. …...
Sid 7 (12)
Illustration 1: Genomförandeprocess av att integrera klimatrisker i Lilla Edets Risk- och
Sårbarhetsanalys.

8. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
RSA-processen
Resultaten från klimatanalysen blir en del av ingångsvärden som behövs för att göra en kommunal
RSA. Detta är en formaliserad process som styrs av förordning från MSB och ska rapporteras till
Länsstyrelsen. I detta skede bör en avstämning göras med Länsstyrelsen för att klargöra avvikelser
m.m.
Av särskild vikt är att betona tidsperspektiven då klimatriskerna, även om de förekommer i dag, blir
mer påtagliga de kommande decennierna. De kan motiveras med att de redan i dag kan förekomma
men då inte utgöra lika stor risk som i framtiden.
Sid 8 (12)
Illustration 2: Exempel på kartering av varma delar av urbana miljöer. Från Fredrik
Lindbergs presentation 2015-09-03.

9. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Genomförande
Förvaltningarna använder resultaten från analyserna och slutresultatet av RSA:n som ingångsvärden
i respektive verksamhetsplanering för att underlätta integrering av åtgärderna.
Sakfrågorna bör arbetas in i kommunens ordinarie planeringssystem så att de dels får en högre
status men även kan få plats i investeringsplanering. Andra typer av styrdokument som t.ex.
Översiktsplaner bör även användas för att frågorna inte ska komma bort.
Uppföljning
Uppföljning av de föreslagna åtgärderna görs helst som en del av ordinarie bokslut (om frågorna har
inarbetats i kommunens mål- och styrarbete) men åtminstone när RSA ska uppdateras. Det bör dock
inte gå för lång tid mellan att man stämmer av hur arbetet går. Årliga avstämningar är lämpliga.
Sommarmedeltemperaturen under 1961-1990 var 15°C. Temperaturen
fortsätter att stiga succesivt och vid slutet av seklet visar RCP4.5 på en
ökning med ca 3°C och RCP8.5 på en ökning med ca 5°C.
Under perioden 1961-1990 var det bara ett fåtal tillfällen varje år som
dygnsmedeltemperaturen kom över 20°C. Under de kommande åren
visar beräkningarna på längre perioder med dygnsmedeltemperaturer
över 20°C. Förändringen är störst för RCP8.5, i vilket värmeböljornas
längd har ökat med ca 18 dagar vid seklets slut.
Vinternederbörden i Västra Götaland. RCP8.5 visar på störst ökning
till slutet av seklet, upp mot 40 %. I och med ett varmare klimat
kommer nederbörd som regn i stället för snö att bli allt vanligare
vintertid.
Årets största dygnsnederbörd för perioden 1961-1990 är 30 mm, men
Scenarierna visar på en tydlig ökning av den maximala
dygnsnederbörden, RCP8.5 ger en ökning på 20 % till slutet av seklet.
Illustration 3. Några klimatindex från den nya klimatanalysen för Västra Götaland. Texterna är
Sid 9 (12)

10. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
omskrivna. Röd linje avser RCP8.5 och blå linje RCP 4.5. Källa: SMHI 2015.
Sid 10 (12)

11. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Bilaga:
Exempel på underlag för konsekvenser av ett förändrat klimat uppdelat på tre sektorer. Aktuellt
underlag kan även hittas på Klimatanpassningsportalen; www.klimatanpassning.se
Rubrikerna har länkar till fulltextrapporter.
Social Utbildning Samhällsbyggnad
Klimatanpassning i fysisk planering,
Länsstyrelserna
Klimatanpassning i fysisk planering,
Länsstyrelserna
Klimatanpassning i fysisk planering,
Länsstyrelserna
Klimatanpassningsguide,
Länsstyrelsen Västra Götaland
Klimatanpassningsguide,
Länsstyrelsen Västra Götaland
Klimatanpassningsguide,
Länsstyrelsen Västra Götaland
Värmebölja: Scenario för Risk- och
Sårbarhetsanalys, MSB
Värmebölja: Scenario för Risk- och
Sårbarhetsanalys, MSB
Skredrisker i Göta Älvdalen, SGI
Värmens påverkan på samhället, MSB
Bilaga: Omsorgsverksamhet
Värmens påverkan på samhället, MSB
Bilaga: Grundskola och
förskoleverksamhet
Hur värme påverkar tekniska system,
MSB 2014
Beredskapsplan och varningssystem
för värmeböljor/höga temperaturer i
Skåne, Arbets- och Miljömedicin
Lund
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat –
risker och åtgärder i Stockholms län,
Länsstyrelsen Stockholms län 2012
Skyfall i nu- och framtid,
Länsstyrelserna
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat –
risker och åtgärder i Stockholms län,
Länsstyrelsen Stockholms län 2012
Höj beredskapen för värmeböljor, FOI Stigande vatten, Länsstyrelsen Västra
Götaland 2011
Inventering av kommunal
klimatanpassning inom vård och
omsorg, FOI
Effekter av värmeböljor och behov av
beredskapsåtgärder, Socialstyrelsen
Klimatanpassning i byggande och
planering-analys, åtgärder och
exempel , Boverket
Hälsopåverkan av ett varmare klimat
– en kunskapsöversikt, Umeå
Universitet
Mångfunktionella ytor
Klimatanpassning av befintlig miljö i
städer och tätorter genom
grönstruktur, Boverket
Värmeböljors påverkan på samhällets
säkerhet, MSB
Västra Götaland i ett förändrat klimat,
Länsstyrelsen Västra Götaland
Värmeböljors påverkan på samhällets
säkerhet En kunskaps- och
forskningsöversikt med fokus på
Sverige och konsekvenser utanför
hälsoområdet, MSB 2012
Sid 11 (12)

12. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Källor:
Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2014). Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja?
Slutrapport från samverkansprojektet Värmebölja (No. 2014:18). Jönköping.
Malmberg, B., Jakobsson, E., Albin, M., & Forsberg, B. (2014). Beredskapsplan och
varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne Ett pilotprojekt på uppdrag av
Klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan Skåne.
Mossberg, K., Lindgren, J., & Lindberg, A. (2011). Integrera klimatanpassning i kommunala risk-
och sårbarhetsanalyser - en vägledning (Underlagsrapport No. FOI-R-33-88-SE). Umeå.
MSB. (2011). Vägledning för Risk- och Sårbarhetsanalyser (No. MSB245, ISBN 978-91-7383-129-
1). Karlstad: MSB. Retrieved from https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25893.pdf
Persson, G., Andreasson, J., Eklund, D., Hallberg, K., Nerheim, S., Sjökvist, E., … Åström, S.
(2011). Klimatanalys för Västra Götalands län (No. 2011-45). Norrköping: SMHI.
SMHI. (2015). Framtidens klimat. Retrieved October 24, 2015, from
http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat
Stenungsunds kommun. (2013). Stenungsunds Kommun. Risk- och sårbarhetsanalys LOTS 2011-
2014. Stenungsund. Retrieved from http://docplayer.se/4878505-Stenungsunds-kommun-
risk-och-sarbarhetsanalys-lots-2011-2014-typ-av-dokument-beslutat-av-beslutsdatum-
version-plan.html
Turnbull, M., Sterret, C., & Hilleboe, Amy. (2013). Towards Resilience A Guide to Disaster Risk
Reduction and Climate Change Adaptation (Vol. 2013). Bourton on Dunsmore, Rugby:
Practical Action Publishing Ltd.
Sid 12 (12)

13. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14)
Karlstads Universitet
Lars Westholm
Alderholmsgatan 10
803 02 Gävle
Uppgift 3b: Klimatrisker i Lilla Edets Risk-
och Sårbarhetsanalys

14. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Innehållsförteckning
Inledning...............................................................................................................................................3
Lilla Edets framtida klimat...................................................................................................................3
Underlag...........................................................................................................................................3
Klimatet i Lilla Edet 2050...............................................................................................................3
Lilla Edets Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA).....................................................................................5
Verksamheter som påverkas av identifierade risker ...................................................................5
Konsekvenser..............................................................................................................................6
Största risken...............................................................................................................................6
Urval av klimatrisker som påverkar RSA............................................................................................6
Extrem nederbörd............................................................................................................................6
Arbetsprocess..............................................................................................................................7
Arbetssteg:..................................................................................................................................7
Värmebölja ......................................................................................................................................8
Arbetsprocess..............................................................................................................................8
Arbetssteg:..................................................................................................................................8
Diskussion ...........................................................................................................................................9
Sid 2 (10)

15. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Inledning
Det framtida klimat kommer att förändra ett antal risker som kommunerna måste hantera. I dag
finns det ett bra underlag för att få en god bild över hur klimatet kommer att förändras, vilka
konsekvenser det kan ge och vad som kan göras för att minska dessa.
Utmaningen består i att i sin egen organisation bedöma hur dessa risker manifesteras och vilken
förmåga man har för att hantera dem. Svårigheten gäller att bryta ner de generella beskrivningarna
till något som kan hanteras i alla nivåer i organisationen.
Lilla Edets framtida klimat
Underlag
SMHI har tagit fram regionala analyser av de senaste prognoserna grundade på underlag som tagits
fram i IPCC senaste rapport. Analyserna kan studeras på tre olika nivåer: länsvis, distriktet och per
avrinningsområde. Det underlag som passar bäst är det som utgår från distriktet Nordvästra
Götaland. Scenariet som används är det RCP 8.5 och tidsaspekten är klimat vid år 2050. Årtalet är
valt då det inte ligger för långt i framtiden, vanligtvis använder man klimatet år 2100 som måttstock
men då RSA vanligtvis endast omfattar risker i nu- eller närtid är det lättare att problematisera
riskerna för handläggare som inte är vana att planera tills seklets slut.
Den regionala klimatanalysen från Länsstyrelsen publicerades 2011 och i november 2015 kom
SMHI:s uppdatering baserade på det ovan nämnda underlaget. I detta arbete har inte denna nya
analys använts.
Några data har även tagits från web-verktyget VIS-ADAPT.
Excel-listan från FOI har använts som underlag vid sammanställningen.(Mossberg, Lindgren, &
Lindberg, 2011)
Klimatet i Lilla Edet 2050
Både medel- och maxtemperaturer ökar under hela året och alla årstider med ca. 2 °C. Ökningen
under sommarhalvåret är något högre med ytterligare ca. 1 °C. Kraftigast kommer dagar med risk
för värmeböljar att öka, antalet dagar med medeltemperaturer över 20 °C kommer nästan att
fyrdubblas. Nederbörden kommer att öka kraftigt främst under vinterhalvåret men även under höst
och vår. Under sommaren kommer nederbörden att vara på samma nivå. Det är en kraftig ökning av
dagar med mycket nederbörden och extrem 7-dagars nederbörd. Vegetationsperioden kommer att
förlängas medans snötäcket nästan försvinner.
I rapporten för först delen av uppgiften beskrivs detta utförligare.
En storm av Gudruns storlek kan även ge förhöjda vattennivåer i Göta Älv på mellan 2 och 2,5
meter.
(SMHI, 2015a) (SGI, 2014) (Åström, Nerheim, & Andersson, 2014)
Sid 3 (10)

16. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Illustration 1: Exempel på underlag som kan användas för att beskriva kommande klimat i Lilla
Edet. Från vänster högst upp: Höga nivåer i älven under Gudrun från SMHI, lågpunktkartering
från SWECO , skredriskkartering från SGI och skärmbild från VisAdapt.
Sid 4 (10)

17. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Lilla Edets Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA)
RSA bygger på den gemensamma synen på risk och sårbarhet inom samhället inom LOTS-gruppen
(Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner). Man har gjort avsteg från den definition
som MSB slår fast i MSBFS 2010:6, genom att man inte enbart fokuserar på extraordinära
händelser utan även vardagliga händelser.
Verksamheter som påverkas av identifierade risker
I analysen har man listat en rad verksamheter som har identifierade risker. Ingen av dessa har en
direkt koppling till naturolyckor eller extrema händelser. Flertalet av riskerna kan hänföras till i
huvudsak sådan som orsakas av händelser utanför kommunen.
Verksamheter som i huvudsak påverkas av risker utanför kommunen:
• Energiförsörjning
• Information och kommunikation
• Finansiella tjänster
• Socialförsäkringar
• Hälso- och sjukvård (akutsjukvård och läkemedelsförsörjning)
• Transporter
• Livsmedel (livsmedelsdistribution)
Verksamheter som påverkas av risker som sker inom kommunen och direkt påverkar kommunens
organisation:
• Hälso- och sjukvård (hemtjänst,
barnomsorg m.m.)
• Skydd och säkerhet (personalbrist
räddningstjänst)
• Kommunal verksamhet och
kommunalteknisk försörjning
• Livsmedel (måltidsverksamhet)
• Offentlig förvaltning
• Social oro och sociala risker
• Boende
Övriga verksamheter:
• Handel och industri
• Transporter
(Lilla Edets kommun, 2012)
Sid 5 (10)

18. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Konsekvenser
Med utgångspunkt i de definierade riskerna har ett antal konsekvenser listas av dessa har här ett
urval gjorts. Urvalet visar de konsekvenser som kan hänföras till naturolyckor eller extrema
väderhändelser.
• Behov av tillfälliga lokaler eller bostäder
• Dödsfall
• Evakuering
• Ingen uppvärmning
• Mänskligt lidande
• Resurskrävande räddningsinsatser,
krishantering och medicinskt
omhändertagande
• Skador på människor, egendom och miljö
• Stort informationsbehov
• Utrymning
Största risken
Kommunen fastslår i inledningen att ”älvens flöde genom kommunen innebär en ökad sårbarhet
när det gäller skred och översvämningar” och att konsekvenserna av ett skred kan vara svåra att
bedöma.
Man påvisar som första åtgärd att skredrisken är den ”alldeles överskuggande risken” och nämner
att inlett omfattande informationsinsatser till allmänheten och undersöker markstabiliteten vidare.
Konkreta åtgärder för att minska riskerna bedöms så omfattande att kommunen inte har möjlighet
att genomföra sådana. (Lilla Edets kommun, 2012)
Urval av klimatrisker som påverkar RSA
Det finns två faktorer som påverkar vilka klimatrisker som det finns skäl till att hantera inom ramen
för en RSA. Dels de rent klimatologiska och dels de som inte täcks in den befintliga RSA. De
klimatfaktorer som kommer att öka mest är extrem nederbörd och värmeböljor, dessa nämns inte
heller i RSA. Det är därför lämpligt att inkludera dessa i analysen.
Den största risken med skred i älven är inte direkt påverkad av ökad nederbörd. Det viktigaste
skälet till denna bedömning är att Vänern är reglerad och föremål för en aktiv tappning som syftar
till att minska översvämningsrisken kring sjön samtidigt som flödena inte blir för stora.
Extrem nederbörd
Alla typer av nederbörd kommer att öka (bortsett från snö) vare sig man räknar som medelvärden
eller korttidsnederbörd. Ur risksynpunkt är det främst korttidsnederbörden som är att räkna med.
Längre nederbördsperioder kan även innebära risk då markstabiliteten kan förändras vid mättade
jordar, men detta omfattas av risken för skred som redan uppmärksammas. Som orientering och
utgångspunkt finns material på www.klimatanpassning.se .(SMHI, 2015b)
Sid 6 (10)

19. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Arbetsprocess
Arbetsgruppen som ska arbeta med denna fråga måste främst bestå av representanter från
Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) och Kommunledningsförvaltningen (KLF). Detta p.g.a. av
den tekniska infrastrukturen förvaltas av SBF och övriga frågor som informationsbehov m.m. styrs
av KLF.
Som underlag för att starta arbetet finns en utredning från 2014 som behandlade klimatanpassning
av Lödöse samhälle inom kommunen. Rapporten är ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med de risker
som klimatet kan komma att ge. Utredningen behandlar dessutom frågor om extrem nederbörd,
flöden i älven och klimatförändringar. Den pekar även ut risker som inte bara berör kommunen utan
även har återverkningar regionalt, framförallt risken för att järnvägsvallen brister.(Andreasson,
Karlsson, Norbäck, & Lindfors, 2014)
Arbetsgruppen kan som första steg resonera om denna typ av utredning bör utvidgas till övriga
delar av kommunen. En viktigt del av utredningen var att räkna fram lågpunkter där nederbörd kan
samlas och därifrån kunna utgöra ett hinder. Metodik för att göra denna typ av beräkningar har bl.a.
Länsstyrelsen i Jönköpings län tagit fram.(Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2014b)
Arbetssteg:
Moment Utfall
1. Starta upp arbetsgruppen och utse
deltagare.
• Deltagare, tidsplan, resurser.
2. Läsa och diskutera Lödöse-rapporten. • Tillvaratagande av utredningen.
• Ställningstagande av hur relevant den är för övriga delar av
kommunen.
3. Fastställa hur mycket underlag som
behöver tillföras.
• Besluta om vilka utredningar som behövs.
• Läsa in material om extrem nederbörd och dess konsekvenser.
4. Beställa utredningar, läsa in underlag,
göra studiebesök
• Beställa eller i egen regi genomföra lågpunktskartering.
• Beräkna hur många byggnader som är i farozonen för älv- eller
regnöversvämning.
• Studiebesök
• Kartlägga omfattning och status på dagvattensystemen
5. Sammanställa underlag • Skriva ett samlat faktaunderlag som är läsbart för lekmän
(handläggare och beslutsfattare)
6. Fastställa riskerna • Bedöma riskerna med skyfall, både risker för människor, infrastruktur
och byggnader.
7. Föreslå åtgärder • Lista åtgärder som behövs vidtas för att nå acceptabla risknivåer.
8. Integrera i RSA • Lämna över risklistan med underlag till RSA-PROCESSEN.
• Medverka i diskussionerna hur dessa ska integreras i processen.
9. Genomföra åtgärder • Integrera åtgärderna i kommunens ordinarie styrsystem;
verksamhetsplanering, investeringsplaner, översikts- och
detaljplanering m.m.
10. Följa upp • Genom kommunens ordinarie system för uppföljning.
• Vid behov om nya uppgifter eller markanvändningskrav dyker upp.
Sid 7 (10)

20. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Värmebölja
Värmebölja definieras av SMHI som minst 5 dagar i sträck då maxtemperaturen överstiger 25 °C.
Umeå Universitet har en snävare definition på minst 2 dagar då medeltemperaturen överstiger 22-
23 °C.
Arbetsprocess
Arbetsgruppen som ska arbeta med denna fråga måste främst bestå av representanter från Social-
och Bildningsförvaltningen (SBF) samt Kommunledningsförvaltningen (KLF). Äldre och barn är
grupper som är särskilt utsatta för värme. I arbetsgruppen bör även representation från Västra
Götalandsregionen (VGR) delta då de är huvudman för hälso- och sjukvård i Västra Götaland. Som
deluppgift bör även fastighetsförvaltare delta.
VGR, Länsstyrelserna i Jönköping och Malmö län samt SMHI har alla publicerat en rad med
underlag som kan användas i bedömningsarbetet för hälsorisker. (Västra Götalandsregionen, 2015)
(Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2014a) (Malmberg, Jakobsson, Albin, & Forsberg, 2014) (SMHI,
2015c)
I en rapport från Totalförsvarets Forsknings Institut (FOI) finns underlag för att bedöma hur värme
påverkar en del tekniska system. (MSB, 2014)
För att få inspel till olika metoder som kan användas för att skapa ett lokalt underlag för att bedöma
riskerna med värme i urbana miljöer kan Göteborgs Universitet kontaktas. Presentationen som gavs
på Klimatanpassningsdagen som anordnades i Göteborg den 3 September 2015 kan fungera som en
introduktion.(Lindberg, 2015)
Sid 8 (10)
Illustration 2: Lilla Edets kommunala organisation. Källa:
www.lillaedet.se. 2015.

21. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Arbetssteg:
Moment Utfall
1. Starta upp arbetsgruppen och utse
deltagare.
• Deltagare, tidsplan, resurser.
2. Läsa in rekommendationer och underlag • Ökad kunskap.
• Ställningstagande av hur relevanta dessa är för kommunen.
3. Fastställa hur mycket underlag som
behöver tillföras.
• Besluta om vilka utredningar som behövs.
• Avgöra om en värmestresskarta över tätorterna behövs.
4. Beställa utredningar, läsa in underlag,
göra studiebesök
• Studiebesök
• Kartlägga offentliga lokaler och dess förmåga till kylning (aktiv eller
passiv).
• Kartlägga värmekänslig infrastruktur (IT, el m.m.)
• Kartlägga områden lätt tillgängliga för svalka utomhus.
• Kartlägga känsliga patientgruppers bostäder.
5. Sammanställa underlag • Skriva ett samlat faktaunderlag som är läsbart för lekmän (handläggare
och beslutsfattare)
6. Fastställa riskerna • Bedöma riskerna med värmeböljor, både risker för människor och
teknisk infrastruktur.
7. Föreslå åtgärder • Lista åtgärder som behövs vidtas för att nå acceptabla risknivåer.
8. Integrera i RSA • Lämna över risklistan med underlag till RSA-PROCESSEN.
• Medverka i diskussionerna hur dessa ska integreras i processen.
9. Genomföra åtgärder • Integrera åtgärderna i kommunens ordinarie styrsystem;
verksamhetsplanering, investeringsplaner, översikts- och detaljplanering
m.m.
10. Följa upp • Genom kommunens ordinarie system för uppföljning.
• Vid behov om nya uppgifter eller förändrade demografiska
förhållanden.
Diskussion
Lilla Edet är en liten kommun med begränsade resurser. För att på sikt få en god acceptans och
förståelse för hur klimatförändringarna kommer att påverka kommunens verksamheter är det viktigt
att använda befintliga arbetsgrupper och befintliga styrsystem och dokumentation.
Kommunen har en stor och tydlig risk genom de skredbenägna lermarkerna längs Göta Älv. Det kan
vara svårt att förankra kommande risker som ytterligare hot. Vad som talar för att redan nu få med
klimatrelaterade risker i riskarbetet är att det är något som man redan nu kan hantera. Om
kunskaperna om riskerna och hur dessa kan hanteras får fäste i den ordinarie verksamheten och
investeringsplaner kan man redan nu ”ta befälet” över riskhanteringen. Skredriskerna har man
konstaterat att man inte kan göra något åt p.g.a. de stora kostnader ett fullgott skydd innebär. Staten
har inte agerat på flera år för att hantera denna fråga. Det är endast SGI som utvecklat sina verktyg
så att deras bedömningar är lätta att ta del av.
Av yttersta vikt är att etablera ett riskmedvetande att de klimateffekter som presenterats här inte är
något som uppstår om några decennier utan kan uppstå redan nu. Klimatanalyserna visar egentligen
bara att frekvensen och amplituden på problemen blir större under det kommande seklet.
Sid 9 (10)

22. Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Inlämningsuppgift
Karlstads Universitet
Källor:
Andreasson, M., Karlsson, A., Norbäck, E., & Lindfors, T. (2014). Klimatanpassning av Lödöse
Utredning av översvämningsrisker. SWECO Environment AB Västra Regionen.
Åström, S., Nerheim, S., & Andersson, M. (2014). Uppdatering av klimatanalys havsvattenstånd i
Västra Götalands län (No. 2011:45). Norrköping: SMHI.
Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2014a). Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja?
Slutrapport från samverkansprojektet Värmebölja (No. 2014:18). Jönköping.
Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2014b). Skyfallskartering i GIS (No. 2015:14). Retrieved from
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/201
5-17-Skyfallskartering-i-GIS.pdf
Lilla Edets kommun. (2012). Risk- och sårbarhetsanalys, Lilla Edets kommun. Lilla Edet.
Lindberg, F. (2015, September). Den varma staden – värmerelaterade hälsorisker och termisk
komfort. Presented at the Klimatanpassningsdag 2015, Göteborg. Retrieved from
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-
klimat/klimat-och-energi/Klimatanpassning/Klimatanpassningsdagen-2015/6_Risk-och-
sarbarhet/GU_Fredrik_150903.pdf
Malmberg, B., Jakobsson, E., Albin, M., & Forsberg, B. (2014). Beredskapsplan och
varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne Ett pilotprojekt på uppdrag av
Klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan Skåne.
Mossberg, K., Lindgren, J., & Lindberg, A. (2011). Integrera klimatanpassning i kommunala risk-
och sårbarhetsanalyser - en vägledning (Underlagsrapport No. FOI-R-33-88-SE). Umeå.
MSB. (2014). Hur värme påverkar tekniska system (No. MSB639). Umeå: FOI.
SGI. (2014). VisAdapt. Retrieved from http://visadapt.info/
SMHI. (2015a). Framtidens klimat. Retrieved October 24, 2015, from
http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat
SMHI. (2015b). Skyfall. Retrieved October 26, 2015, from
http://klimatanpassning.se/atgarda/skyfall-1.89213
SMHI. (2015c, June 10). Värmebölja. Retrieved October 27, 2015, from
http://klimatanpassning.se/atgarda/varmebolja-1.89132
Västra Götalandsregionen. (2015, October 27). Värmebölja - allmänna råd till äldre och deras
anhöriga. Retrieved from http://www.narhalsan.se/sv/startsida/Nyheter/Varmebolja---
allmanna-rad-till-aldre-och-deras-anhoriga/
Sid 10 (10)