Recomendados
Recomendados
Más contenido relacionado
Destacado
Destacado (20)
Hognivasprak andreas lundgren
- 1. HÖGNIVÅSPRÅK Av: Andreas Lundgren Kurs: DV001G
- 2. DATORNS GRUND SPRÅK Ett program säger åt datorn vad som ska ske Enklaste formen datorspråk består av två språkelementent. Ström på och ström av Ettor och nollor Minsta data enheten kallas bit (binary digit) Gruppering av bitar skapar program Problem: Komplicerat och tidskrävande
- 3. ASSEMBLER Krävdes mer människovänligt språk Användaren ger instruktioner Instruktioner Assemblator Maskinspråk Assemblatorn konverterar instruktionerna till maskinspråk.
- 4. HÖGNIVÅSPRÅK Typ av programspråk Än mer människonära språk En instruktion motsvarar flera maskininstruktioner Källkod Kompilator Maskinspråk Syntax Nyckelord
- 5. KATEGORIER AV HÖGNIVÅSPRÅK Imperativ programmering • Ex: Pascal, Fortran, Basic, C, C++, Ada, Java, C# Deklarativ Programmering • Ex: Funktionella språk, Logiska språk Objektorienterad programmering • Ex: C++, Eiffel, Ruby, Java, C#
- 6. FORTRAN FORmula TRANslator Första högnivåspråket 1954 av IBM Vetenskapligt språk
- 7. COBOL Common Business Oriented Language 1959 av USA:s försvarsdepertement Kommersiellt bruk
- 8. C Dennis Ritchi på Bell Labs 1972 För UNIX-datorer Dominerande språk för tekniska applikationer ANSI C
- 9. C++ Bjarne Stroustrup på AT&T’s Bell Labratories Mål: Objektorienterat simuleringsspråk Superset av C Hybridspråk Objektorientering Sekventiell programmering
- 10. JAVA Sun Microsystem Första versionen 1998 Utgår fråm C++ Objektorienterat språk
- 11. C# Av Microsoft 2001 Utgick från C++ Helt objektorienterat språk
- 12. ETT EXEMPEL PÅ KÄLLKOD FÖR C# //C# using system; class Hejsan { public static void Main() { Console.WriteLine(”Hejsan!”); } }
- 13. REFERENSLISTA Abelli B. Programmeringens Grunder. Studentlitteratur AB, 2012. ISBN: 978-91-44- 03597-0
Notas del editor
- Väkommen till en kort introduktion om högnivåspråk.
- Datorns språk består endast av språkelementen ström av och ström på. Vilket kan motsvaras av ettor och nollor. En kombination dessa bitar ger oss program men om allt ska skrivas med ettor och nollor blir det väl tidskrävande.
- För att kunna ge en användare möjlighet att enklare skapa maskinkod så gör en assemblator om specifika instruktioner till maskinkod.
- Det man skriver i en programmering editor kallas källkod. För högnivåspråk så utför en kompilator kompileringen som gör om instruktionerna till maskinspråk.Syntax: Regelverk kring hur detta språk ska skrivas.Nyckelord: Varje sådant ord har en specific betydelse i programmet.
- Imperativ programmering: De programsatser vi skriver utgör en sekvens av kommandon som skickas till datorn.Deklarativ programmering: Beskriver en uppsättning villkor och låter datorn avgöra hur dessa uppfylls. Funktionella språk: Matematiska funktioner som beskriver samband.Logiska språk: Defenierar ”vad” som ska göras snarare än att beskriva hur det ska gå till.Objektorientrad programmering: Programmet är uppbyggt av en samling separata enheter, som skickar meddelande mellan varandra.
- Fortran var det första högnivåspråket som skapades primärt för vetenskaplig forskning.
- Togs fram för att få ett standardiserat programmeringsspråk.
- C var en vidareutveckling av språket BCPL som gjordes av Martin Richard. American National Standard Institute (ANSI) tog 1983 fram en standardiserad version av C kallad ANSI C.
- Att det är just C++ kommer från en operation som ökar värdet av en variabel (C i detta fall) med 1. Utvecklades av Bjarne Stroustrup.Stroustrups mål var att skapa ett objektorienterat simuleringsspråk. Superset av C i den bemärkelse att allt vi kan göra i C går att göra i C++. Hybridspråk i den mening att objektorientering och sekventiell programmering tillåts samtidigt.
- Utvecklades av Sun Microsystem.Första versionen kom 1998 men har funnits tillgängligt sedan 1995. Utgår från C++ men plockade bort de konstruktioner som var osäkra eller onödigt komplicerade.
- Utgick från C++ men plockade även in delar från det egna Visual Basic.
- Ett exempel på källkod hos som C# som skriver ut Hejsan! på skrämen. Typiskt för källkod (inom flera språk) är att rader för kod avslutas med semikolon och ”måsvingar” avgränsar programblock för olika nivåer.
- Tack för mig!