Den nya lagen om hälso- och sjukvård stöder strukturerna och processerna i främjandet av välfärd och hälsa. Taru Koivisto, Social- och hälsovårdsministeriet i Finland.

1. Den nya lagen om hälso- och
sjukvård stöder strukturerna
och processerna i främjandet
av välfärd och hälsa
10:e Nordiska Folkhälsokonferensen
26.8.2011 Åbo
Taru Koivisto, Direktör
Social- och hälsovårdsministeriet
Finland

2. Prioriteringar i hälso- och
sjukvårdslagen
 Klientorientering
 Kvalitet och patientsäkerhet
 Förbättring av primärvården
 Samarbete mellan olika aktörer
 Främjande av hälsa och välfärd
 Dämpa kostnadsökningar

3. Att förbättra
primärvården
Att främja välfärd och
hälsa
Att organisera social-
och hälsovården
Avsikten med hälso- och sjukvårdslagen är
att förbättra samarbetet
Inom hälso-
och sjukvård
Primärvård &
specialiserade
sjukvård
Mellan hälso-
och
sjukvården
och övriga
aktörer inom
området
Mellan
kommunala
verksamhets
områden

4. Främjande av välfärd och hälsa
 planmässig allokering av resurser till
kommuninvånarnas välfärd och hälsa
 alla de uppgifter som har som mål att öka
kommuninvånarnas välfärd, hälsa och
funktionsförmåga, förebygga sjukdomar och
social utslagning och förstärka delaktighet

5. Hälso- och sjukvårdslagen förstärker
och etablerar strukturerna i
främjandet av välfärd och hälsa
(kapitel 2)

6. Bedömning av hälso- och
välfärdskonsekvenser (11§)
 En kommun och en samkommun för
ett sjukvårdsdistrikt ska i samband med
beredning av beslut och avgöranden
bedöma och beakta de konsekvenser
besluten och avgörandena har
för befolkningens hälsa och sociala välfärd

7. Uppföljning och rapportering (12§)
En kommun ska följa upp
- kommuninvånarnas hälsa och välfärd och
de faktorer som påverkar dessa
inom varje befolkningsgrupp
- effekterna av de åtgärder inom den
kommunala servicen
som sätts in för att svara mot
kommuninvånarnas välfärdsbehov

8. Uppföljning och rapportering (12§)
En rapport om kommuninvånarnas hälsa och
välfärd och om de åtgärder som har vidtagits ska
varje år lämnas till kommunfullmäktige,
utöver vilket en mer omfattande
välfärdsberättelse ska tas fram för
kommunfullmäktige en gång per
fullmäktigeperiod

9. Mål, åtgärder, ansvar och samarbete (12§)
Kommunen ska
– i sin strategiska planering ställa upp mål för
främjandet av hälsa och välfärd som baserar
sig på lokala förhållanden och behov
– fastställa de åtgärder som stöder målen
och som grund för dem använda
kommunspecifika indikatorer för välfärd
och hälsa

10. Mål, åtgärder, ansvar och samarbete (12§)
Kommunen ska
– utse de instanser som ansvarar för den
hälso- och välfärdsfrämjande verksamheten
– kommunala sektorer ska samarbeta med
varandra
– samarbeta med andra offentliga myndigheter,
privata företag och allmännyttiga samfund
som är verksamma i kommunen

11. Att främja hälsa och välfärd i
samarbetsområdet (12§)
Om social- och hälsovård tillhandahålls i form
av samarbete mellan flera kommuner ska
samarbetsområdet delta som sakkunnig
– i samarbetet mellan de olika sektorerna och
– i bedömningen av de sociala
konsekvenserna och hälsokonsekvenserna
i kommunerna.

12. Regionalt främjande av hälsan, funktions-
förmågan och den sociala tryggheten (36§)
Sjukvårdsdistrikt ska erbjuda sakkunskap och stöd till
kommunerna genom att
 ordna utbildning,
 sammanställa uppföljningsuppgifter som gäller välfärd och hälsa
och
 se till att dokumenterat effektiva handlingsmodeller och goda
rutiner för förebyggande av sjukdomar och problem sprids till
kommunerna
Regionala strategier och planer för främjande av hälsa och
välfärd ska beredas i samarbete med kommunerna, med
beaktande av verksamheten i de olika kommunala
förvaltningarna.
I
I planen för ordnande av hälso- och sjukvård kommer man
överens och fastställer närmare

13. Att främja hälsa och välfärd kräver permanenta
strukturer
 uppföljnings- och rapporteringssystem som
skapar välfärdsinformation
 ledarskapspraxis och -verktyg som förbättrar
den tväradministrativa verksamheten
 kompetent personal
 goda verksamhetsrutiner
 genomförandeorganisation som omfattar alla
verksamhetsområden

14. Vad förändras – vilken nytta?
 Hälsokonsekvenser blir en del av beslutsfattandet
- förhandsbedömning gör alternativen genomskådliga,
hälsonyttan bedöms utifrån alla förvaltningsområden
 Kunskapsunderlaget för välfärden förbättras -
beslutsfattandet baserar sig på så färsk information
som möjligt
 Ansvaren och arbetsfördelningen förtydligas,
engagemanget förstärks
 Ledarskapet och tväradministrativa genomförande-
strukturer stöder samarbete mellan flera områden
 Regionalt kunnande tas i allmänt bruk, överlappande
beredning och utvecklingsarbete minskar

15. Tack!