Lena Ek
•
1 like•276 views
Lena Ek om det politiska läget inför klimatmötet i Durban.
![FN:s klimatförhandlingar - i korthet ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()
Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Viewers also liked (18)
Similar to Lena Ek
Similar to Lena Ek (20)
More from Naturskyddsföreningen
More from Naturskyddsföreningen (20)
Lena Ek
- 1. Inför Durban: Sverige kan! Naturskyddsföreningen, Hagainitiativet, Svenska kyrkan och TCO:s klimatseminarium Stockholm, 26 oktober 2011
Editor's Notes
- Klimatförändringarna en global utmaning som kräver ett svar från den lokala nivån till den globala nivån . Jag vill därför betona att Sverige fortsätter vara en aktiv och pådrivande part på den globala arenan, såväl inom klimatförhandlingarna som i andra, informella fora. Det multilaterala arbetet genom FN är viktigt och vi vill att Durban ska bli ett lyckat möte som för världen framåt och tar steg mot att nå vårt gemensamma tvågraderstak. (SMHI-rapporten studerar 1,5 grader). Jag vill i detta sammanhang lyfta fram regeringens stöd till det arbetssätt som Mexico lanserade inför Cancúnmötet. Genom att arrangera informella förberedande möten och föra en intensiv dialog med parterna skapade Mexico en transparent och inkluderande process som skapar förtroende för klimatförhandlingsprocessen . Sydafrika har som inkommande COP-ordförande tagit till sig den metoden som jag anser är en nyckel till framgång. Jag har precis kommit hem från pre-COP i Sydafrika där ministrar från ett antal länder bjudits in för att informellt diskutera knäckfrågor inför Durban.
- Världens alla länder behöver arbeta gemensamt för ett system där alla bidrar utifrån sina förutsättningar och förmågor . I-länderna ska ta täten och visa vägen, men uppgiften att minska utsläppen ligger på oss alla. Frågan om Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod kommer vara en central fråga.
- Som ett komplement till våra ansträngningar i FN:s klimatförhandlingar arbetar regeringen globalt med frågan om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, s.k. SLCF ( short lived climate forcers ). Sot, metan och andra SLCF har en kraftigt negativ effekt på luftkvaliteten, jordbrukets avkastning och på klimatet. Eftersom dessa ämnen är kortlivade ger utläppsminskningar effekt på klimatet redan på ett eller ett par decennier. Åtgärder för att minska utsläppen av kortlivade klimatgaser kan därför bidra till att minska gapet mellan tvågradersmålet och parternas åtaganden (pledges). Under senare år har det alltmer uppmärksammats att samtidigt som de internationella klimatförhandlingar inriktats på att minska utsläppen så att temperaturökningarna kan begränsas, pågår en omfattande subventionering av användning och utvinning av fossila bränslen . Man får således stöd för att använda, förbränna och släppa ut i stället för att betalt för utsläppen. En utfasning av subventionerna skulle innebär ett mycket effektivt bidrag till minskade utsläpp och G20 som innefattar många av de stora utsläpparländerna har deklarerat att de ska verka för en sådan utfasning. För att bevaka hur det går med detta har Sverige tillsammans med andra små länder utanför G20 bildat en klubb ” Fossilbränslesubventionsreformvännerna (Friends of Fossil Fuel Subsidy Reform - FFFSR) ” som löpande verkar för att avsikterna fullgörs och reformerna blir av.
- Sverige är och ska vara ett föregångsland för god miljö och hållbar utveckling, både nationellt och internationellt . Detta sker bl.a. genom att visa ledarskap och gå före genom en ambitiös klimat- och energipolitik. Regeringens och riksdagens klimatmål för år 2020 är att utsläppen för Sverige då bör vara 40 % lägre än utsläppen år 1990 . Målet avser utsläpp från verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. För verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel finns ett EU-gemensamt mål som inte fördelas på länder. Det svenska målet innebär en minskning på omkring 20 milj. ton jämfört med 1990. Minskningen sker genom dels genom minskningar i Sverige och dels genom insatser i andra länder. Fördelningen är att två tredjedelar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder eller utvecklingsländer . I volym räknat gör vi alltså dubbelt så mycket inom landet som utanför gränserna. Båda delarna är nödvändiga. Minskningarna inom landets gränser banar vägen för en långsiktig nollvision. Insatser i andra länder bidrar till ökad medvetenhet om klimat frågan i dessa länder, finansiering av klimatinvesteringar tekniköverföring och förbättrad kostnadseffektivitet. Summan av våra insatser och strävanden pekar på att vi är på god väg att uppfylla målet och därmed med betydande sannolikhet kommer att ha de lägsta percapitautsläppen inom EU.
- Sverige ska ta fram en egen färdplan för att bli ett land med noll i nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 . Vi har därför gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med många andra myndigheter identifiera hur detta kan åstadkommas. Det handlar både om scenarier och om vägar att nå dessa mål. Styrmedel ska ingå. Samtidigt har jag tillkallat en referensgrupp med representanter för NGO, näringsliv och forskare för att få möjlighet att ta del av det omfattande arbete som sker ute i samhället och för att identifiera problem men också möjligheter i denna resa. Jag tror att vi kommer att se många möjligheter att utveckla nya produkter och lösningar. Det kommer att krävas nytänkande, innovationer och att många engagerar sig för att vi ska nå målet. jag är övertygad om att det är möjligt. Det är nödvändigt!
- · Regeringen har som långsiktigt mål att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen . Som ett led i den strävan inför vi en supermiljöbilspremie på 40 000 kr för bilar med mycket låga utsläpp, upp t o m 50 g CO2/km. Avsikten är att stimulera inköp av dessa bilar som har en merkostnad på ca 100-150 000 kr. Stödet omfattar såväl privatpersoner som offentlig och privat sektor för att bidraget ska få så stort genomslag som möjligt. Men för att lyckas med att ställa om en fordonsflottan, som i dag är beroende av fossila drivmedel till nästan 95 %, krävs ytterligare utvecklade styrmedel och stimulanser.