1. VTI- referat 2012
Åtgärdsvalet som studie och som process: erfarenheter från testfallen
John Odhage, KTH
Åtgärdsvalsmetodik enligt fyrstegsprincipen är tänkt att spela en informell och flexibel roll
tidigt i transportsystemets planeringsprocess. Syftet med metodiken är att den genom
aktörssamverkan ska finna en gemensam problembild och föreslå lämpliga åtgärder för att
uppnå kostnadseffektivitet och en hållbar utveckling, enligt de transportpolitiska målen.
Metodiken har prövats under 2011 av sex testfall. Baserat på denna testverksamhet har KTH
utvärderat metodikens processegenskaper.Här följer några preliminära reflektioner.
Med utgångspunkt i den kommunikativa planeringen, ett processorienterat arbetssätt och en
rationell planeringsprocess som baseras på Norges konceptvalsutredningsinstitution, har
åtgärdsvalet analyserats avseende den ideala metodiken och hur den tillämpats.
Trafikverkets förväntningar på denna metodik utgår från den rationella beslutsprocessen.
Följande fyra aspekter bör hanteras för att metodiken ska kunna överföras från det ideala till
det reella. 1) Ta fasta på att en åtgärdsvalsstudie är en beredningsprocess för beslutsfattare att
kunna fatta välinformerade och kloka beslut. 2) För att kunna fatta beslut måste det finnas
alternativ att välja mellan; beslutsfattarna måste kunna göra val. 3) Begränsat med tid och
resurser binder den rationella processen. För en god process och en väl balanserad studie
behöver resurser avsättas. 4) Olika intressen och maktkoncentrationer kommer att försöka
rationalisera den rationella studien. För att undvika manipulation bör konflikter och olika
gruppers behov lyftas fram, beskrivas och analyseras.
Sammantaget uppvisar testfallen tretydliga avvikelser från metodikens ideal:
Delaktiggörandet, d v s samverkan, rationaliseras, vilket framför allt bygger på en
konsensus i gemensamma övertygelser snarare än att man når åtgärder i konsensus.
Begreppen aktör, intressent och kompetens behandlas som utbytbart representativa.
Organiseringen eller initieringen av studien är förbisedd och ur ett processbaserat
perspektiv för en framgångsrik process är det inte tillräckligt medett gemensamt mål,
utan det börockså finnas en gemensam styrning och finansiering av studien ochett
gemensamt ägande av processens slutresultat.
Fyrstegsprincipen används uteslutande som en sekvens och ser till komplementära
åtgärder. Man tittar t ex inte på transportdämpande åtgärder i steg 1 och 2 utan enbart
konsekvenshanterande sådana för initiala skeden så att inte systemet rämnar innan den
nödvändiga infrastrukturen kommer på plats. Kan man förvänta sig annat av en
process som drivs av Trafikverket och behandlar ett transportrelaterat problem?
Man ger också uttryck för en principiell hållning avseende syftet och tillämpningen av
metodiken som förminskar dess värde och användbarhet, vilket grundar en slutledning:
Metodikens relevans och trovärdighet behöver stärkas, d v s inga misstankar om ett
spel för galleriet etc. Här handlar det om att göra på rätt sätt och inte bara rätt sak, för
att kvalitetssäkra framkomna åtgärdsförslag oavsett sammanhang.
Detta ska bidra till att utveckla metodiken i det fortsatta arbetet.