1. Regelrådet Kv. Garnisonen 103 33 Stockholm | www.regelradet.se
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Notas del editor
Bilden visar andelen författningsförslag som föregåtts av remittering till Regelrådet uppdelade på myndighetsföreskrifter, regeringsförordningar och propositioner. När det gäller regeringspropositioner har remisser som skett tidigare I regelgivningskedjan tillgodoräknats. Det kan exempelvis vara I form av betänkanden, Ds, PM. Totalt har 548 av de författningar som undersökningen omfattat bedömts beröra företag och därmed av sådan karaktär att de borde ha remitterats till Regelrådet. Studien visar att 56 procent av dessa har remitterats. 44 procent har inte remitterats. I undersökningen har det inte funnits möjlighet att utreda skälen till detta närmare. Hänsyn har exempelvis inte kunnat tas till att regelgivarna med stöd av 3 § förordningen (2008:530) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet och Regeringskansliets riktlinjer haft rätt att I vissa undantagsfall avstå från att inhämta Regelrådets yttrande. Det finns dock anledning att misstänka att remiss I många fall undanlåtits utan godtagbara skäl. När det gäller myndighetsföreskrifter speglar diagrammet ett genomsnitt vilket inte ger en helt rättvisande bild eftersom resultatet I undersökningen skiljer sig åt mellan myndigheterna. Jordbruksverkets har exempelvis remitterat 51 av 53 förslag medan SCB inte har remitterat något av sina 10 förslag.
Regelrådets yttrande innehåller dels ett tillstyrkande eller avstyrkande avseende förslagets lämplighet i administrativt hänseende, dels ett omdöme om konsekvensutredningen. När det gäller den administrativa bedömningen använder Regelrådet tre olika bedömninger, tillstyrker, tillstyrker med vissa reservationer, avstyrker. För att RR ska tillstyrka förslaget krävs att det av KU framgår att förslaget leder till den från administrativ synpunkt lämpligaste lösningen. Så kan vara fallet även om administrativa kostnaderna ökar om förslaget är en ofrånkomlig lösning för att uppnå det angivna syftet. Regelrådet kan också tillstyrka trots att KU är bristfällig eller saknas om det är uppenbart att den från administrativ synpunkt bästa lösningen har valts. Tillstyrkande med reservationer – förslaget på det hela taget bra, delar hade dock kunnat utformas på ett bättra sätt eller regelgivaren hade kunnat gå längre i förenklingsamitionerna. Exempel yttrande över betänkandet Enklare semesterregler (SOU 2008:95). Avstyrkande sker I regel om KU är bristfällig eller saknas. Effekterna på de administrativa kostnaderna är då ovissa och det går inte att avgöra om den lämpligaste lösningen har valts. Avstyrkande kan också lämnas om KU är godtagbar men RR bedömer att regelgivaren av någon anledning inte valt den bästa lösningen. Regelrådet har med andra ord funnit att lösningen leder till onödigt krångel. RR har under perioden yttrat sig I 222 ärenden. Av remisser från myndigheter har RR tillstyrkt ca 60 procent. Av remisser från RK har RR tillstyrkt ca 50 procent. Avstyrkandena beror ju I första hand på brister I KU. Till en del kan avstyrkandena förklaras av, såvitt gäller remiss från RK, att förslaget kom till innan 15a och riktlinjerna böjade gälla. 22 av 96 avstyrkanden beror på att ku och bedömningen av administrativa kostnader begränsats till föreslagna förändringar av rättsläget och inte omfattat hela den formellt sätt nya författningen. Saknas en heltäckande KU och bedömning av de administrativa effekterna saknas underlag för RR att att tillstyrka förslaget. Andelen avstyrkanden ger en dyster bild men utrymmet för förbättring är stort. Det är också stora skillnader mellan olika departement och myndigheter I dessa avseende.
Tabellen visar yttranden över konsekvensutredningarnas kvalitet avseende perioden den 3 februari till den 31 december 2009. Avgörande för RRs ställningstagande till en konsekvensutredning är om den uppfyller kraven I 6 och 7 §§ KUF. Bedömningen avser endast ekonomiska förhållanden för företag. Förhållanden för myndigheter och enskilda omfattas inte. RR bedömer I varje ärende vilken vkt som ska tillmätas de olika punkterna I 6 och 7 §§. Proportionalitetsprincipen gäller vid utarbetande av konsekvensutredningar. Vid RRs ställningstagande används formuleringarna konsekvensutredningen är godtagbar, bristfällig eller saknas. RR har yttrat sig över drygt 200 KU. Mer än hälften av de KU som remitterades var bristfälliga. Till en del kan det försklaras av att KU upprättats innan nuvarande regler trätt I kraft. Till en del att regelgivaren underlåtit att göra fulständiga KU när nya föreskrifter byggt på tidigare reglering. Den mest förekommande bristen I konsekvensutredningarna – som också föranlett ett stort antal avstyrkanden – har varit beskrivningen av de administrativa kostnaderna. Där efter följer beskrivningen andra ekonomiska effekter för företagen, alternativa lösningar, antalet berörda företag, samt förslagens påverkan på konkurrensförhållandena för företagen. Regelrådet har dock tyckt sig märka en förbättring från regelgivarens sida I de remisser som lämnats under den senare delen av år 2009.
regelrådet utför ett pionjärarbete. En systematisk granskning har inte skett tidigare på detta sätt. Regelrådets uppfattning är att behovet av granskningen är stort och att det på sikt kommer att bidra till en bättra regelgivning. Att regelgivarna är skyldiga att remittera KU till RR bidrar till att de I större utsträckning upprättas. RRs uppfattning är att kvaliteten på KU successivt har förbättrats men det är svårt att I nuläget redovisa graden av förbättring. Det är viktigt att arbetet med KU kommer in tidigt I regelgivningen. För detta krväs ökad information till myndigheter och kommittéer. Enkäterna visar att ytrandena är tydliga men de leder sällan till att ett remitterats förslag omarbetas. En kontinuerlig dialog med regelgivarna är ett effektivt redskap vad gäller medvetenheten om vikten av bättre regelgivning. Näringslivet har stora förväntningar på Regelrådet. Hälften av administrativa kostnaderna är en följd av gemenskapslagstiftningen. Det är däför viktigt att KU genomförs så redan från början. Alla som deltar I lagstifningsprocessen I EU måste ställa krav på godtagbara KU. Ett oberoende fristående granskningsorgan behövs på EU-nivå.
![[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()