SlideShare a Scribd company logo
1 of 17
Download to read offline
Utvärdering av
grundvattenprovtagning av pH- och
redoxkänsliga ämnen
På säker grund för hållbar utveckling

Helena Branzén, Jenny Vestin,
Dan Berggren Kleja

På säker grund för hållbar utveckling
Nytt regeringsuppdrag för SGI
• SGI ansvarar för FoU i Sverige inom förorenade områden
– 1 januari 2010
– Tidigare Naturvårdsverkets ansvar

• Intention
– Öka saneringstakten
– Öka kunskapsnivån om förorenade områden
Vi försöker via enkätstudier och på andra sätt identifiera kunskapsluckor
och behov av utveckling. Projektet om grundvattenprovtagning är en del av
det arbetet
Grundvattendagarna 2013

2
Bakgrund
• Provtagningsförfarande och
provhantering påverkar
analysresultat
• Mängden betyder något för
prioriteringen medan halt och
förekomstform betyder något för
riskbedömningen
• >1/4 av prioriterade EBH-projekt
har arsenik som primär
förorening
Grundvattendagarna 2013

3
Syfte
• Finns det behov av ytterligare vägledning, kunskaps-höjande
insatser eller forskning inom området?
– Utvärdera svenska vägledande dokument
– Utvärdera de faktiska tillvägagångssätten vid provtagning,
provhantering och analys (intervjuer)
– Undersöka fallstudie (Klippans läderfabrik)

Grundvattendagarna 2013

4
Syfte
• Eg. var kanske den stora frågan om förenklingar som görs
betyder något för resultaten

- Arsenik, som är ett pH- och redoxkänsligt ämne, ingår tex i olika
metallpaket och man får det på köpet vid provtagning av metaller

Riktigt så långt kom vi inte i vårt projekt, men ett försiktigt
försök gjordes i en fallstudie på befintligt material

Grundvattendagarna 2013

5
pH och redoxpotential
• Styr många ämnens löslighet och förekomst i vattnet
• pH är ett mått på vätejonaktiviteten
• Redoxpotentialen är ett mått på balansen mellan oxiderande och
reducerande ämnen
• pH och redox samverkar med processer som vittring,
mineralutfällning och adsorption
Tillsammans avgör dessa i vilken koncentration och i vilken form
lösta ämnen i grundvattnet förekommer

Grundvattendagarna 2013

6
Markprocesser
• Vittring
– avgör vilka ämnen som naturligt finns tillgängliga i grundvattnet
– påverkas av jonstyrka, pH, mikrobiell aktivitet

• Utfällning
– ämne faller ut från lösningen och bildar fast fas
– ofta karbonater, fosfater, hydroxider, sulfider (Fe(OH)3, Al(OH)3)
– påverkas av syrehalt, redox

• Adsorption
– ämne fastläggs till lermineral, organiskt material, oxider (Fe, Al, Mn)
– påverkas av pH, ämnets koncentration
Grundvattendagarna 2013

7
Exemplet arsenik
• Arsenat (AsV) H2AsO4- (stabil i aeroba miljöer)
• Arsenit (As III) H2AsO3- (stabil i anaeroba miljöer)
• Arsenit större löslighet och sorberar sämre
• Luftat prov
• Luftat prov

AsV (lägre löslighet) dominerar (pH upp)
Fe, Mn oxiderar
As medutfälls

• Luftat prov visar därför lägre halter än de reella halterna i
grundvattnet

Grundvattendagarna 2013

8
Reducerande förhållanden
• Reducerande förhållanden
–
–
–
–
–

Gammalt vatten
Slutna akvifärer
Stangnant vatten
Ler- och torvområden
Områden rika på organiskt
material

Bild modifierad efter Appello och Postma, 1993

Grundvattendagarna 2013

9
Vägledningar
1. Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar (SGF 2004)
2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten (Rapport 4915, NV, 1999)*

3. Vägledning för marktekniska markundersökningar (Rapport 4311, NV, 1994)
4. Rätt datakvalitet, Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar
(Rapport 4667, NV 1996)
5. Metodik för inventering av förorenade områden (Rapport 4918, NV 1999)
6. Hantering och analys av prover från förorenade områden (SGF, 2012)*

Grundvattendagarna 2013

10
Fälthandbok Miljötekniska
markundersökningar
• Remissversion ute
”För vattenprover krävs för vissa analyser konservering eller annan
förbehandling av provet redan i fält. Ta alltid kontakt med
laboratoriet före provtagningen för att få rätt instruktioner för aktuella
analyser.”

• Liknande hänvisningar till laboratorierna återfinns på flera ställen i
Hantering och analys av prover från förorenade områden (SGF,
2012

Grundvattendagarna 2013

11
Vägledningar
• Bra utformat för generella provtagningar
• Redoxkänsliga ämnen; Spridda skurar, ibland med mycket bra
information. Samlade specifika råd för provtagning av dessa
ämnen saknas dock i stort sett. En del svepande formuleringar,
tex:
”ämnen som är känsliga för nedbrytning eller omvandling”

• Rapporterna förutsätter att konsulter/fälttekniker har tillräcklig
kunskap vid provtagning

• Vägledningar - inga manualer
Grundvattendagarna 2013

12
Intervjuer, konsulter (7st)
•

Gemensam uppfattning om hur fältarbetet påverkar resultatet saknas
(konservering, filtrering, installationer)

•

Stor osäkerhet vid provtagning av redoxkänsliga ämnen – ingen särskild
anpassning av fältarbete

•

Kunskap finns hos enskilda men bedöms inte vara allmänt spridd

•

Frustration över begränsningar – vill utvecklas, diskussioner pågår

•

Olika tillvägagångssätt mellan och inom bolag, svårt enas trots interna
diskussioner

•

Ofta ekonomiskt pressade undersökningar

•

Arbetsfördelning (fältarbete – mindre erfaren personal, utredningsarbete – mer
erfaren personal)

•

Tveksamt att förlita sig på en upplösning av något som mäts i mg/l för att mäta
en medutfälld parameter i µg/l.
Grundvattendagarna 2013

13
Intervjuer, laboratorier (3st)
• Hantering av inkommande prover skiljer sig åt (filtrering)
• Arbetar enligt standarder – förutsätter att konsulten är
medveten om arbetsgången. Endast klarfas analyseras
• Långa transporttider – svårt att analysera inom 24h

• Andel fältkonserverade prov som analyseras på lab är låg
• Rådgiver inte om fältförfarande men önskar ökad dialog
mellan provtagare och laboratorium (syfte, matris etc)

• Uppslutning i autoklav löser utfällningar men inte
silikatstrukturer – kan vara en variant
Grundvattendagarna 2013

14
Rekommendationer
•
•
•
•
•
•

Mät pH och redox i fält, slutet system
Provta indikatorparametrar för bedömning av redox
Mät pH vid flera tillfällen för att observera utvecklingen i provet
Provta redoxkänsliga ämnen i slutet system
Filtrera om möjligt i slutet system i fält
Beställ analys beroende på målsättning:
– uppslutning på ett ofiltrerat prov ger lös och partikulär form
– uppslutning på ett filtrerat prov ger lös form*

• Dialog med laboratoriet ang. dekantering etc
• Förbättra teoretisk kunskap om geokemi (sätt värde på)
• Utnyttja kunskap om grundvattenkemi i utvärderingen av resultat
Grundvattendagarna 2013

15
Tack för mig!

Och här sitter jag
och tar jordprov…

Grundvattendagarna 2013

16
• SGI Publikation 5, Utvärdering av
grundvattenprovtagning för pH och redoxkänsliga ämnen
Helena Branzén, Jenny Vestin, Dan Berggren Kleja
• www.swedgeo.se

Grundvattendagarna 2013

17

More Related Content

More from Geological Survey of Sweden

Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 

Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen

  • 1. Utvärdering av grundvattenprovtagning av pH- och redoxkänsliga ämnen På säker grund för hållbar utveckling Helena Branzén, Jenny Vestin, Dan Berggren Kleja På säker grund för hållbar utveckling
  • 2. Nytt regeringsuppdrag för SGI • SGI ansvarar för FoU i Sverige inom förorenade områden – 1 januari 2010 – Tidigare Naturvårdsverkets ansvar • Intention – Öka saneringstakten – Öka kunskapsnivån om förorenade områden Vi försöker via enkätstudier och på andra sätt identifiera kunskapsluckor och behov av utveckling. Projektet om grundvattenprovtagning är en del av det arbetet Grundvattendagarna 2013 2
  • 3. Bakgrund • Provtagningsförfarande och provhantering påverkar analysresultat • Mängden betyder något för prioriteringen medan halt och förekomstform betyder något för riskbedömningen • >1/4 av prioriterade EBH-projekt har arsenik som primär förorening Grundvattendagarna 2013 3
  • 4. Syfte • Finns det behov av ytterligare vägledning, kunskaps-höjande insatser eller forskning inom området? – Utvärdera svenska vägledande dokument – Utvärdera de faktiska tillvägagångssätten vid provtagning, provhantering och analys (intervjuer) – Undersöka fallstudie (Klippans läderfabrik) Grundvattendagarna 2013 4
  • 5. Syfte • Eg. var kanske den stora frågan om förenklingar som görs betyder något för resultaten - Arsenik, som är ett pH- och redoxkänsligt ämne, ingår tex i olika metallpaket och man får det på köpet vid provtagning av metaller Riktigt så långt kom vi inte i vårt projekt, men ett försiktigt försök gjordes i en fallstudie på befintligt material Grundvattendagarna 2013 5
  • 6. pH och redoxpotential • Styr många ämnens löslighet och förekomst i vattnet • pH är ett mått på vätejonaktiviteten • Redoxpotentialen är ett mått på balansen mellan oxiderande och reducerande ämnen • pH och redox samverkar med processer som vittring, mineralutfällning och adsorption Tillsammans avgör dessa i vilken koncentration och i vilken form lösta ämnen i grundvattnet förekommer Grundvattendagarna 2013 6
  • 7. Markprocesser • Vittring – avgör vilka ämnen som naturligt finns tillgängliga i grundvattnet – påverkas av jonstyrka, pH, mikrobiell aktivitet • Utfällning – ämne faller ut från lösningen och bildar fast fas – ofta karbonater, fosfater, hydroxider, sulfider (Fe(OH)3, Al(OH)3) – påverkas av syrehalt, redox • Adsorption – ämne fastläggs till lermineral, organiskt material, oxider (Fe, Al, Mn) – påverkas av pH, ämnets koncentration Grundvattendagarna 2013 7
  • 8. Exemplet arsenik • Arsenat (AsV) H2AsO4- (stabil i aeroba miljöer) • Arsenit (As III) H2AsO3- (stabil i anaeroba miljöer) • Arsenit större löslighet och sorberar sämre • Luftat prov • Luftat prov AsV (lägre löslighet) dominerar (pH upp) Fe, Mn oxiderar As medutfälls • Luftat prov visar därför lägre halter än de reella halterna i grundvattnet Grundvattendagarna 2013 8
  • 9. Reducerande förhållanden • Reducerande förhållanden – – – – – Gammalt vatten Slutna akvifärer Stangnant vatten Ler- och torvområden Områden rika på organiskt material Bild modifierad efter Appello och Postma, 1993 Grundvattendagarna 2013 9
  • 10. Vägledningar 1. Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar (SGF 2004) 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten (Rapport 4915, NV, 1999)* 3. Vägledning för marktekniska markundersökningar (Rapport 4311, NV, 1994) 4. Rätt datakvalitet, Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar (Rapport 4667, NV 1996) 5. Metodik för inventering av förorenade områden (Rapport 4918, NV 1999) 6. Hantering och analys av prover från förorenade områden (SGF, 2012)* Grundvattendagarna 2013 10
  • 11. Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar • Remissversion ute ”För vattenprover krävs för vissa analyser konservering eller annan förbehandling av provet redan i fält. Ta alltid kontakt med laboratoriet före provtagningen för att få rätt instruktioner för aktuella analyser.” • Liknande hänvisningar till laboratorierna återfinns på flera ställen i Hantering och analys av prover från förorenade områden (SGF, 2012 Grundvattendagarna 2013 11
  • 12. Vägledningar • Bra utformat för generella provtagningar • Redoxkänsliga ämnen; Spridda skurar, ibland med mycket bra information. Samlade specifika råd för provtagning av dessa ämnen saknas dock i stort sett. En del svepande formuleringar, tex: ”ämnen som är känsliga för nedbrytning eller omvandling” • Rapporterna förutsätter att konsulter/fälttekniker har tillräcklig kunskap vid provtagning • Vägledningar - inga manualer Grundvattendagarna 2013 12
  • 13. Intervjuer, konsulter (7st) • Gemensam uppfattning om hur fältarbetet påverkar resultatet saknas (konservering, filtrering, installationer) • Stor osäkerhet vid provtagning av redoxkänsliga ämnen – ingen särskild anpassning av fältarbete • Kunskap finns hos enskilda men bedöms inte vara allmänt spridd • Frustration över begränsningar – vill utvecklas, diskussioner pågår • Olika tillvägagångssätt mellan och inom bolag, svårt enas trots interna diskussioner • Ofta ekonomiskt pressade undersökningar • Arbetsfördelning (fältarbete – mindre erfaren personal, utredningsarbete – mer erfaren personal) • Tveksamt att förlita sig på en upplösning av något som mäts i mg/l för att mäta en medutfälld parameter i µg/l. Grundvattendagarna 2013 13
  • 14. Intervjuer, laboratorier (3st) • Hantering av inkommande prover skiljer sig åt (filtrering) • Arbetar enligt standarder – förutsätter att konsulten är medveten om arbetsgången. Endast klarfas analyseras • Långa transporttider – svårt att analysera inom 24h • Andel fältkonserverade prov som analyseras på lab är låg • Rådgiver inte om fältförfarande men önskar ökad dialog mellan provtagare och laboratorium (syfte, matris etc) • Uppslutning i autoklav löser utfällningar men inte silikatstrukturer – kan vara en variant Grundvattendagarna 2013 14
  • 15. Rekommendationer • • • • • • Mät pH och redox i fält, slutet system Provta indikatorparametrar för bedömning av redox Mät pH vid flera tillfällen för att observera utvecklingen i provet Provta redoxkänsliga ämnen i slutet system Filtrera om möjligt i slutet system i fält Beställ analys beroende på målsättning: – uppslutning på ett ofiltrerat prov ger lös och partikulär form – uppslutning på ett filtrerat prov ger lös form* • Dialog med laboratoriet ang. dekantering etc • Förbättra teoretisk kunskap om geokemi (sätt värde på) • Utnyttja kunskap om grundvattenkemi i utvärderingen av resultat Grundvattendagarna 2013 15
  • 16. Tack för mig! Och här sitter jag och tar jordprov… Grundvattendagarna 2013 16
  • 17. • SGI Publikation 5, Utvärdering av grundvattenprovtagning för pH och redoxkänsliga ämnen Helena Branzén, Jenny Vestin, Dan Berggren Kleja • www.swedgeo.se Grundvattendagarna 2013 17