Vilka georisker måste man ta hänsyn till när man bygger vägar på Island. Hreinn Haraldsson, Vegagerdin Island
•
0 recomendaciones•544 vistas
Hreinn Haraldsson går igenom vad det är man måste tänka på när det gäller anläggning av vägar på Island, t.ex. jordbävningar, översvämningar och vulkanutbrott.
Recomendados
Recomendados
Más contenido relacionado
Más de Geological Survey of Sweden
Más de Geological Survey of Sweden (20)
Vilka georisker måste man ta hänsyn till när man bygger vägar på Island. Hreinn Haraldsson, Vegagerdin Island
- 1. Vilka georisker måste man ta hänsyn till när man bygger vägar på Island? GeoArena Uppsala 17 oktober 2012 Hreinn Haraldsson Generaldirektör Vägverket Island
- 2. Georisker (naturkatastrofer) och vägar - huvudkategorier • Vulkanism – lavaflöden och vulkanaska • Jordbävningar • Översvämningar (jökellopp) orsakade av vulkanutbrott under glaciärer • ( Laviner ) • ( Jordskred ) • ( Kraftig nederbörd och extrema vindbyar ) Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 3. Förenklad geologisk karta över Island Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 4. Georisker på planeringsstadiet (1) • Kartor och annan relevant geo-information som visar typ och omfattning av georisker (regional seismik risk information, uppskattat volym i floder o.s.v.) används som underlag för design av konstruktioner • I vissa fall utförs specifika undersökningar Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 5. Georisker på planeringsstadiet (2) • Välja trafikled med hänsyn till georisker • Välja typ av konstruktion m.h.t. georisker • Utformning av konstruktioner (broar) med hänsyn till risker för jordbävningar. • Forma och bygga skyddsvallar rätt, för att leda översvämningar förbi broar och igenom vägarna på båda sidor • Val av nödvändig utrustning som passar vederbörande georisker (t.ex. lager under broar i riskområden för jordbävningar) – installering av varningssystemer Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 6. Vägar i drift - georisker (1) • Nära samarbete med experter vid geologiska institutioner och förbered lista av åtgärder som aktiveras vid et sannolikt utbrott eller andra geo- händelser • On-line mätningar på vattenflöde, temperatur och elektrisk ledningsförmåga i jökelälvar från glaciärer som täcker aktiva vulkaner • Seismometer (geofoner) installeras i många broar inom seismiskt aktiva områden, direkt kopplade till forskningscentrum för jordbävningar Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 7. Vägar i drift – georisker (2) • Lager med material för konstruktion av provisoriska broar finns på Vägverkets regionskontorer inom georiskområden • Två mindre arbetsgrupper som är specialiserade på brobyggande och reparationer opererar inom Vägverket • Ett stort antal väderstationer på utvalda platser, inte minst för att ge trafikanter information om extrema vindbyar • Forskning på lavinvarningssystem (geofoner) - omfattande kartläggning av lavin färdvägar Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 8. Jordbävningar • Broar och vägar på syd och sydvestra delen av Island inom den aktiva zonen • Broar på nordöstra Island, inom den aktiva zonen Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 9. Skador på vägar år 2000 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 10. Skador på bro på södra Island Maj 2008 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 12. Lavaflöden under historisk tid – Ringvägen och andra vägar Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 13. Vulkanaska Eyjafjallajökull Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 15. Områden med >20 cm tjock aska kopplat till största explosionsutbrotten Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 16. Två typer av jökellopp • Smältvatten från vulkanutbrott under glaciärer – Katastrofiska – Sällan • Smältvatten från geotermiska områder under glaciärer – Mindre – Vanligare Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 17. Jökellopp och Ringvägen Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 18. Ringvägen avbryts p.g.a. jökellopp • Skeiðará jökelälven 1996 • Markarfljót jökelälven 2010 • Múlakvísl jökelälven 2011 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 19. Utbrott under Vatnajökull 1996 och medföljande jökellopp (översvämningar) Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 20. Gígjukvísl jökelälven 1996 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 21. Isblock på söndergrävd Ringväg efter jökelloppet 1996 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 22. Islands längsta bro skadat efter jökelloppet 1996 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 23. Eyjafjallajökull utbrottet 2010 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 24. Eyjafjallajökull – litet jökellopp Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 25. Markarfljót jökelälven 14. apríl 2010 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 27. Markarfljót älven 15. apríl 2010 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 28. Múlakvísl jökelälven 10. juli 2011 – söndergrävd väg, försvunnen bro Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 29. Múlakvísl 13. juli 2011 – transport av folk och personbilar över älven Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 30. Múlakvísl 13. juli 2011 – start på byggande av provisorisk bro Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 31. Múlakvísl 15. juli 2011 - brobyggande Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 32. Múlakvísl 16. juli 2011 – full fart ! Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 33. Múlakvísl 16. juli 2011, broen färdig Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 34. Múlakvísl 16. juli 2011, 7 dagar efter översvämningen Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 35. Katla vulkanen Probability of an eruption within 10 years – 15-20% Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 36. Katla utbrottet 1918 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 37. Katla utbrottet 1918 Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 38. Katla – nästa utbrott i nära framtid? Vilken väg kommer jökelloppet ? 4-8 % 85-90% 4-8 % Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 39. Jökellopp från Katla –flodvågens hastighet Timing of flood wave from start of eruption Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 40. Stora skador på vägar och jordbruksområden Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 41. Katla utbrott - fakta • Jökellopp från Katla kan börja när som helst • Åtminstone två större broar och kilometervis av vägar kommer att försvinna och Ringvägen avstängs i flera veckor eller några månader • Säkerhet för trafikanter och de som är bosatta i området är avgörande faktor • Varningssystemen är extremt viktiga Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 42. Monitering och varningssystem (1) • Jökellopp är vanligare i Island än på andra håll i världen eftersom vi har samspel mellan vulkanisk aktivitet och glaciärer • Största jökelloppen kommer från Katla vulkanen under Mýrdalsjökull och är bland de största översvämningar som människor har bevittnad • Islänningar har lärt sig att undvika att bosätta sig på sandurfält framför glaciärer Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 43. Monitering och varningssystem (2) Monitering av vulkanisk aktivitet kan delas i två huvudkategorier: • Geofysiskt nätverk som inkluderar nu 62 seismika stationer, 70 GPS stationer och 6 „strain meter“ stationer • Hydrologiskt moniteringsnätverk som inkluderar nu 160 mätare (gauges) för vattenstånd och elektrisk ledningsförmåga, som tidigt kan visa tecken på vulkanisk eller geotermisk aktivitet under isen Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 44. Geofysiska moniteringsstationer Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 45. Georisker i Island • Alla är medvetna om vilka georisker som finns i Island, det är något vi får leva med och anpassa oss till. • Det gör livet också spännande och samma krafter gör vår natur också enastående ! Hreinn Haraldsson Generaldirektör
- 46. Tack ! Hreinn Haraldsson Generaldirektör
Notas del editor
- Eruptions have occurred in Iceland on average once every 3–4 years over the last four centuries. The majority of eruptions occur in volcanic systems that are partly covered by ice caps such as the Grímsvötn which is now erupting, Eyjafjallajökull the one that erupted last year and Katla volcano.A warning that we get before an eruption is based on seismic measurements. These are usually earthquakes in the hours before an eruption. All confirmed eruptions since 1996 have been predicted on the basis of such seismic activity.
- Two main types of volcano-related jökulhlaups occur. Firstly, where the meltwater is produced in volcanic eruptions by release of thermal energy from rapidly cooling volcanic material. Secondly, where subglacial geothermal areas continuously melt the ice, the meltwater accumulates in a subglacial lake and is then drained at semi-regular intervals when the lake level exceeds some critical value. This latter type tends to be smaller and is much more common. Jökulhlaups also occur from ice-dammed lakes without any volcanic involvement. These are usually much smaller than jökulhlaups due to subglacial volcanic eruptions.
- Thesearetheareasthatareaccectedby jökulhlaups-shownhere in bluecolor.It is mainlytheGlaciers of Vatnajökull wheretheeruption is occuringnow in Grímsvötn. and Mýrdalsjökull and also Eyjafjallajökull from last year.When an eruption isgoingtooccur in Katla it is likelytohavethemostsevereimpact.I will talk now a little bit moreaboutthepossible Katla Jökulhlaups which is locatedonthesouthcoast of Iceland
- In the Eyjafjallajökull eruption last year, there was some damage to the roads because of floods.Sleppa:Eyjafjallajökull is one of Iceland's smaller ice caps located in the far south of the island. The ice cap covers the caldera of a volcano 1,666 metres in height that has erupted relatively frequently since the last ice age. The most recent major eruption occurred from 1821 to 1823. Previous eruptions of Eyjafjallajökull have in some cases been followed by eruptions in its larger neighbour, Katla volcano.The eruption in Eyjafjallajökull was the largest natural hazard event in Iceland for decades. The flooding that resulted from melting of ice at the eruption site posed considerable danger for the local population and to road infrastructure, fallout of ash made conditions south of the volcano difficult for several weeks, threatening the future of farming in this rural area, and lead to unprecedented disruption to air traffic in Europe and the North Atlantic. About 800 people were evacuated in a hurry three times during these events because of imminent flood hazard, but fortunately no dwellings were damaged and people could usually return the same day.
- Theeruptionunderthecentre of theglacier, belowtheinitialicethickness of 200 m, almostimmediatelyreleasedmeltwaterwhichcausedflooding in nearbyrivers, forcingtheevacuation of around 800 people. Themainfloodenteredtheglacialriver Markarfljót onthenorthernside of thevolcano and at itsmaximumthedischargereached 2700 m3/s, wheretheusualdischarge is 100 m3/sec.
- Accordingtohistorytherewillbeabouttwoeruptions per century in Katla. Becausethe last oneoccured in 1918 it is likelythatthenextonewilloccurwithinthenextfewyears.In fact – there is a 15-20 % chancethat an eruptionwilloccur in Katla withinthenext 10 years.
- The last eruption in Katlawas in 1918 and it wasfollowdby a major catastrophic jökulhlaup. It is estimatedthatthepeakdischarge of waterwas 100-300.000 cubic meters per secondwhich is thelargest jökulhlaup of the 20th century.
- Wherewillthecatastrophicfloodrun ?It is mostlikelythat it willruntotheeast or 85-90% chance.It is less likelytoruntothesout or westwheremost of thepopulation in thearealives.Theglacierhasbeenmodelled so that as soon as wehavethelocation of theeruption, wecanhave a goodguess as towherethefloodwillcome.
- The Katla jökulhlaups have been preceded by earthquakes 2–10 hours before the floodwater emerges from the glacier. A large Katla jökulhlaup as in 1918 may reach a peak discharge of 300,000 m3/s and flow over an area of 600–800 km2 to the east or west of the volcano. The short warning time puts severe strain on civil defence authorities as only about 1–1.5 hours are available to close roads and evacuate areas potentially at risk. The population living in the area to the west is about 80 people.The great hazard posed by Katla has led to special monitoring with seismometers, continuously recording GPS and radio-linked river gauges.Sleppa: Recent studies show that during the last 10.000 years, large Katla jökulhlaups have on average flowed towards the west once every 500–800 years. Simulations indicate that a westward flowing jökulhlaup of the same magnitude as the 1918 jökulhlaup would flow over an area of 600 km2 with a population close to 600. Water depths exceeding 1 m and flow velocities >1 m/s are predicted over most of the populated part of the overflowed area. When Katla starts erupting evacuation must be done on a large area on both the west and east side of the volcano, and over a limited area on its south side. The figureshows the results of simulations of propagation times and inundation areas for jökulhlaups towards the west, south and east. The great hazard posed by Katla has led to special monitoring with seismometers, continuously recording GPS, radio-linked river gauges, regular airborne radar profiling and inspection flights over the ice cap. Most of these data can be viewed in real time on the internet. The monitoring of this mountain complex waiting for an eruption in the Katla volcano was crucial for the timely warning of the Eyjafjallajökull eruption in 2010.
- Damage to infrastructure and the economical consequences of a Katla Jökulhlaup will be severe. Roads, bridges,communication and power lines will be damaged. The damage would be more severe on the west side.