Lär dig mer om Den kulturpolitik som drivs i Stockholm

1. KULTURPOLITIKEN -
FEMINISTISISKT INITIATIV
STORSTOCKHOLM
Övergripande frågor:
• Vem har tillgång till kulturen i Stockholm?
• Det offentliga rummet
• Kulturarbetarnas villkor
• Kultur och social tillväxt

2. VARFÖR VI TYCKER ATT KULTUREN
ÄR ETT VIKTIGT POLITIKOMRÅDE
• Kulturen är kärnan i det demokratiska samhället och
samtalet
• Kulturyttringar ger oss kunskap och verktyg att kunna förstå
och ifrågasätta, göra motstånd mot, begrunda, kritisera och
förändra rådande normer och gränser
• Kulturen kan synliggöra olika berättelser och erfarenheter,
och skapar möjlighet till identifikation och självreflektion

3. FEMINISTISKT INITATIV SKA VERKA FÖR
EN KULTUR DÄR JÄMLIKHET OCH
JÄMSTÄLLDHET STÅR I FOKUS. ENDAST
DÅ UPPNÅR VI ETT DEMOKRATISKT
SAMHÄLLE
De övergripande målen för kulturpolitiken för
Stockholm är:
• Fi ska verka för att öka tillgängligheten till kultur för alla invånare i
Stockholm, oberoende av kön, klass, sexualitet, könsidentitet och
könsuttryck, funktionalitet, etnicitet och ålder
• Fi ska satsa på ett ökat kulturliv och fler platser för kulturella
uttryck, inte minst utanför Stockholms innerstad

4. VEM HAR TILLGÅNG TILL
KULTUREN I STOCKHOLM?
• Många av kulturens institutioner är idag stängda för ett stort antal
människor. Idag är kulturen i hög grad en fråga för en kapitalstark grupp
i innerstaden, så ska det inte se ut.
• Lika tillgång till kulturella uttryck är inte bara en rättighet utan också en
förutsättning för att kulturlivet ska kunna växa sig starkt
• Möjligheten att ta del av stadens kulturutbud får aldrig begränsas av
ekonomiska faktorer, som höga inträdes- eller deltagarkostnader
• Det behövs ett medvetet feministiskt och anti-rasistiskt arbete för att
öppna kulturens rum för dem som idag diskrimineras och stängs ute

5. Barn och ungas tillgång till kultur i
Stockholm
De kommunala instanserna inom kulturområdet spelar en viktig roll när det gäller
barn och ungas tillgång till kultur. Det handlar både om bibliotek och om de
kommunala musik- och kulturskolorna men också skolan måste möjliggöra
kulturella möten. Vi vill vidare återinföra kultursamordnare i alla
stadsdelsnämnder för att förbättra samordningen av barnkultur, och garantera att
alla barn, inte minst under sin förskoletid, har samma tillgång till kultur.
Fi ska verka för att barn och ungas rätt till kultur stärks och är likvärdig inom hela
Stockholm
• Fi ska verka för att stärka både folkbiblioteken och de digitala biblioteken
• Fi ska verka för att skolorna ska ha tillräckliga resurser och ett fungerande
program för kultur i undervisningen
• Fi ska verka för att kultursamordnare återinförs i varje stadsdelsnämnd
• Fi ska verka för att de kommunala kultur- och musikskolorna stärks

6. DET OFFENTLIGA RUMMET
Diskussionen om alla invånares tillgång till kultur har mycket gemensamt med frågan
om vem och vilka intressen som styr och dominerar i det offentliga rummet. Fi har en
tydlig vision om Stockholm som en reklamfri stad där kulturella uttryck får en större
plats på bekostnad av kommersiella budskap.
Reklamen begränsar möjligheten för kulturella uttryck men skapar också ett offentligt
rum som reproducerar normativa föreställningar om människor, och bidrar till vårt
samhälles ständiga fokus på konsumtion och materiell tillväxt. Stockholm är idag en
stad som är långt ifrån öppen och tillgänglig för alla människor.
• Fi ska verka för fler platser och offentliga rum tillägnade kultur och kreativt
skapande som är öppna för alla, oavsett socioekonomisk status
• Fi ska verka för att fler mötesplatser skapas i det offentliga rummet och att dessa
vigs åt kulturella, snarare än kommersiella uttryck
• Fi ska verka för att nolltoleransen mot graffiti i Stockholm avskaffas

7. KULTURARBETARNAS VILLKOR
Både historien och vår egen samtid karakteriseras av osynliggörande av kvinnor, hbtq-
personer, personer med funktionsnedsättningar, etniska minoriteter och rasifierade
personer. Det ska finnas ett feministiskt och anti-rasistiskt perspektiv i alla delar av den
kommunala verksamheten, från finansiering till den faktiska verksamheten inom
kulturområdet. Det måste också läggas mer kraft på ett antirasistiskt och feministiskt
arbete för att öppna kulturens rum och fält för människor som i dag diskrimineras och
stängs ute.
Det offentliga ska värna om kulturarbetarna, det måste skapas bättre
försörjningsmöjligheter och de sociala trygghetssystemen måste byggas ut. Som ett led
i det arbetet ska vi verka för ett ökat kommunalt stöd till kulturarbetarnas olika
organisationer
• Fi ska verka för att kulturens offentligt finansierade institutioner medvetet arbetar för
ett jämställt utbud och innehåll, såväl internt som externt, och aktivt strävar för att ge
röst och delaktighet åt marginaliserade grupper och uttryck
• Fi ska verka för könskvotering till samtliga nyckelpositioner på stadens
kulturinstitutioner
• Fi ska verka för att ett rimligt och rikstäckande avtal mellan kommunala och statliga
institutioner och konstnärer upprättas
• Fi ska verka för ett ökat kommunalt stöd till kulturarbetarnas olika organisationer

8. Kultur- och ateljéstödet i Stockholm
Idag är verksamhetsstödet borta till förmån för ett mer program- och projektinriktat
stöd. Det menar vi är en negativ utveckling och något som hindrar långsiktiga
satsningar på kulturen. Vi vill se förändringar när det gäller den bonus som finns inom
ramarna för kulturstödet, eftersom den delvis går ut på att de som har hög
självfinansieringsgrad eller har lyckats öka densamma får en bonus. Det leder enbart
till att de som redan har, får mer.
Vi vill också förstärka och bygga ut ateljéstödsystemet så att fler konstnärer och
kulturarbetare har tillgång till lokaler till rimliga kostnader. Vi vill se en ökning av
ateljéer, repetitionslokaler, scener och liknande i Stockholm stad.
• Fi ska verka för att amatörkulturen stärks genom att förenkla det kommunala
stödsystemet för mindre konst- och kulturprojekt
• Fi ska verka för en förändring av det nuvarande kulturstödsystemet till verksamhets-
baserat stöd
• Fi ska verka för att bonusen inom kulturstödet avskaffas
• Fi ska verka för en förstärkning av ateljéstödsystemet.

9. KULTUR OCH SOCIAL TILLVÄXT
Vi ska verka för en annan syn på kulturens betydelse för samhället än den som råder
idag. Det är viktigt såväl för individ som för samhället i stort att kulturen får blomstra
oberoende vilka eventuella ekonomiska värden den kan generera. Vi ska betona
kulturens roll för ökad social tillväxt.
Den ökade ekonomiseringen och dagens fokus på effektivitet och kvantitativa värden
begränsar kulturen och kulturarbetarna. Idag karaktäriseras synen på kulturens
betydelse av ett ekonomiskt nyttoperspektiv, det ska vi motverka.
Fi ska värna om den kritiska konsten, den som inte enkelt förenas med kommersiella
intressen. Det är därför av stor vikt att kulturarbetare ges möjligheter att livnära sig på
ett arbete vars produktion inte kan mätas i pengar. Det kräver oberoende grund-
finansiering och andra sätt att mäta tillväxt och bärkraft.
• Fi ska verka för att kulturen inte enbart får en institutionaliserad roll, utan tillåts
existera oavsett eventuella ekonomiska nyttor och effekter
• Fi ska verka för bättre försörjningsmöjligheter och trygghetssystem för
kulturarbetare

10. KORTFATTAD INFORMATION OM VIKTIGA
KULTURPOLITISKA OMRÅDEN I STOCKHOLM
Stockholms stads kulturstödsystem:
”Kulturstöd”
Kulturstöd kan sökas för kulturell eller konstnärlig produktion som presenteras för en
publik i Stockholms stad eller internationellt. Ansökan bedöms utifrån
bedömningsgrunderna; konstnärlig kvalitet, målgruppsarbete och publik räckvidd,
delaktighet, jämställdhet och flerkulturellt perspektiv. I bedömningen ligger
tyngdpunkten på konstnärlig kvalitet.
”Utvecklingsstöd”
Utvecklingsstödet har fokus på särskilda utvecklingsinsatser med långsiktiga effekter
inom områden som teknik, kompetensutveckling, etablering av verksamhet eller
förstudier. Syftet med utvecklingsstödet är att satsa på strukturer och kompetens som
leder till en förstärkt konstnärlig upplevelse, förbättrad ekonomisk bärkraft, ökad
tillgänglighet och nya samarbeten. Stödnivån på utvecklingsstöden ska spegla den
långsiktiga effekten för Stockholms konst-, kultur och föreningsliv. En viktig
bedömningsgrund är hur insatsen bidrar till effekter för fler aktörer än sökande
organisation.

11. ”Referensgruppens syfte och uppdrag”
Kulturnämnden inrättade inför 2013 en referensgrupp för att förstärka bedömningen.
Syftet är att få en mer nyanserad bild och fördjupad bedömning av ansökningarna.
Kulturförvaltningen engagerar totalt 10 erfarna referenspersoner med kompetens inom
olika konstområden och olika kvalitetsaspekter. Referenspersonerna är med sin
kompetens och erfarenhet rådgivande i bedömningen av ansökningar och arbetar
konstområdesövergripande. Det nya, förstärkta arbetssättet, tar tydligare utgångspunkt i
de målsättningar som kulturstödet ska uppnå samt förstärker kravet om likabehandling.
Källa: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1760983
Beviljade kulturstöd för 2015: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1760995
Kulturstöd för barn och unga i Stockholm
”Sedan 2003 har Stockholms stads kulturförvaltning fördelat Kulturstöd för unga. Syftet
med stödet är att ge barn och unga mellan 10 och 25 år möjlighet att realisera sina egna
idéer inom kulturområdet och att på så sätt stärka ungas kulturentreprenörskap
Under 2013 har kulturförvaltningen bifallit 219 ansökningar om kulturstöd för unga.
Stödet är känt och populärt vilket avspeglas bl.a. i ett söktryck som är ungefär dubbelt
så stort som antalet bifall.

12. Sett till de senaste årens ansökningar dominerar musiken som tema stort, med 30
procent av alla bifall. Inom musikområdet är killar i klar dominans. Sett till ansökningar
som fått bifall riktas 57 procent till killar och 43 procent till tjejer. En viss könsmässig
snedfördelning präglar även nuvarande fördelning av coacher. Kulturförvaltningen
arbetar aktivt för att öka andelen kvinnliga coacher och därmed uppnå en jämnare
balans.
Variationen är stor mellan hur unga i stadsdelarna tar del av stödet. Där coacherna är
många och aktiva får de unga en större kännedom om stödet. Under 2013 rörde en
tredjedel av bifallen Rinkeby- Kista, 15 procent Spånga-Tensta och 11 procent
Södermalm. Stödet fördelas med allt mindre andel i övriga stadsdelar med Kungsholmen
med lägsta andel på 0,7 procent. Kulturförvaltningen kommer att prioritera de stadsdelar
med låg nivå när nya coacher utses.”
Källa: Kulturförvaltningen, Kulturstrategiska staben
Ang. tillgången till kultur för barn och unga och varför det är av vikt att kultursamordnare
(tidigare kultursekreterare) bör återinföras i varje stadsdelsnämnd, se länken nedan.
http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1760994

13. Stockholms stads ateljéstödsystem och situationen för
stadens konstnärer och kulturarbetare
”Stockholms stad är genom fastighetskontoret och de kommunala bostadsbolagen
hyresvärd för ett stort antal kulturaktörer. Det gäller främst konstnärsateljéer,
samlingslokaler samt vissa publika lokaler för teater, dans och musik. Staden har därmed
en viktig kulturpolitisk roll som både fastighetsförvaltare för och stödgivare till
kulturlivet. De båda rollerna är nära bundna till varandra och innebär till exempel att en
kraftig hyresökning kan resultera i behov av och krav på kostnadskompensation genom
ökat kulturstöd.
Av de 24 lokalförvaltande organisationerna (samlingslokaler och hemgårdar) med stöd
från kulturnämnden har 18 kommunala hyresvärdar, främst fastighetskontoret och
Stadsholmen AB. Dessa förvaltar även många konstnärsateljéer. Övriga fria kulturaktörer
inom till exempel scenkonst-, musik-, film- och bildkonstområdet har ofta privata eller
statliga hyresvärdar som inte berörs av den nya lagen. Det finns dock viktiga undantag
som har kommunala värdar inom denna grupp. Här ingår bland annat Orionteatern,
Tensta Konsthall, Turteatern och Teater Moment.

14. Kulturförvaltningens genomgång av kulturhyrornas förändring mellan 2009 och 2012
visar på en årlig genomsnittlig ökning med ca tre procent vilken till stor del har
kompenserats av höjt kommunalt stöd eller ökade egenintäkter. Förvaltningen ser
samtidigt tydliga tecken på att lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
från 2010 kommer att driva på hyresutvecklingen under de kommande åren.
Stadsholmen har till exempel satt 2016 som mål för en infasning av nya och betydligt
högre hyresnivåer.”
Källa: Kulturförvaltningen, kulturstrategiska staben, Tjänsteutlåtande Dnr 1.1/956/2014
”Stadens ateljéstöd har sjunkit under de borgerliga mandatperioderna, från 9 mnkr år
2006 till 7,1 mnkr innevarande år. Samtidigt har summorna per person sänkts och utgör
nu max 1000 kr per månad, oavsett hyran…
… Stadsholmen som förvaltare av de av staden ägda ateljéerna har aviserat
hyreshöjningar med upp till 50 % under perioden 2011- 2015.
… Den borgerliga regeringen har skrivit en ny lag som ålägger kommunala bostadsbolag
att agera ”affärsmässigt” vilket man i Stockholm valt att tolka som att man måste höja
hyrorna…”
Källa: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1754805