Varims huvudbudskap

1. 2014-11-05
Utdrag ur:
PM – faktaunderlag för Varims argumentationslinje
Inledning
Varims övergripande mål är att verka för ökade investeringar för att säkerställa en god vattenkvalitet över hela landet. Detta bryts ned i tre huvudbudskap med tillhörande argumentation.
1. Öka investeringsviljan för rent och säkert dricksvatten
2. Allt avloppsvatten ska renas
3. Öka likvärdigheten i landet
Varim och dess medlemmar bidrar till viktiga samhällsmål. Vattenrening är en nödvändig grundbult för ett fungerande samhälle vilket också speglas i antalet myndigheter som är involverade i vår vattenförvaltning och försörjning. Genom att erbjuda effektivare rening av vatten korresponderar branschen väl med politikens och den allmänna debattens ökande fokus på hälso- och miljöperspektiv.
Nedan följer tre sidor med huvudbudskapen och en del av underlaget för dessa. Läs gärna igenom det inför höstmötet.
Robert & Kristina VARIMs kansli

2. Öka investeringsviljan för säkert och rent vatten
VARIM förespråkar investeringar inom följande områden:
• Provtagning – öka investeringar för provtagning med högre frekvens och med ny teknologi
• Vattenverk – öka investeringar i bättre reningsteknik för att möta utmaningarna med förändrad råvattenkvalitet
• Reningsverk – öka investeringar i bättre reningsteknik för att hantera nya ämnen, ökad kapacitet för att hantera större volymer och för att kunna undvika bräddning
• Vattentäkter – öka investeringar och höj kunskap för förbättrat skydd och strukturerad planering för hur våra vattentäkter hanteras
Dagens reningsverk är inte anpassade för att kunna hantera många av de ämnen som idag återfinns i vårt avloppsvatten. Till exempel så kan de flesta reningsverk inte avlägsna läkemedelsrester, bekämpningsmedel och andra farliga kemikalier på ett tillfredställande sätt. (Sveriges kommuner och landsting, 2013). Det finns tekniker som skulle kunna rena upp till 90 % av de undersökta ämnena men idag väljer ansvariga myndigheter att inte investera. Behandling med ozon, UV-ljus i kombination med väteperoxid, eller aktivt kol har potential att avlägsna de flesta farliga ämnena ur det vatten som sedan släpps ut. (Naturvårdsverket, 2008). Vissa åtgärder bör kunna genomföras redan nu, dock behövs mer kunskap och teknikutveckling på sikt.
Det finns också avlopp som inte är anslutna till de kommunala reningsverken och utsläpp från dessa har vi sämre kontroll över. En målsättning borde vara att ansluta fler hushåll till de gemensamma reningsverken samtidigt som man investerar i dessa för att klara ökade volymer och också successivt förbättra reningen. (Naturvårdsverket, 2008)
Vattenkvaliten i Sverige förbättras inte trots den tekniska utveckling som sker. Framstegen implementeras inte i våra kommuner. Antalet vattenburna sjukdomsutbrott och kokningsrekommendationer ligger stilla. Andelen biologiska undersökningar där vattnet bedöms som otjänligt eller tjänligt med anmärkning har till och med ökat något de senaste tio åren. Dock ger de kemiska undersökningarna ett bättre resultat än tidigare. (WSP, 2014)
Sveriges vattenförsörjning står inför stora utmaningar. Klimatförändringar, ökad kemikalieanvändning och demografisk utveckling förändrar förutsättningarna för vår tillgång till rent och säkert vatten. För att möta utmaningarna och långsiktigt säkra vår vattenförsörjning krävs omfattande investeringar på alla nivåer i samhället, kommuner, länsstyrelser och nationellt. Vi måste våga vara ärliga med att rent vatten inte är gratis och att det troligtvis kommer kosta mer i framtiden eftersom utmaningarna blir större.

3. Likvärdig vattenkvalitet över hela Sverige
VARIM förespråkar följande:
• Inför ett tydligare nationellt ansvar
• Stärk kontrollen av vårt vatten genom hela processen från råvatten till renat avlopp
Idag finns stora skillnader i vattenkvalitet mellan olika delar av landet. Det är inte acceptabelt att några invånare får mycket sämre vatten än andra. Därför måste likvärdigheten öka över hela landet till en gemensam, hög vattenkvalitet.
Statistiken visar att dricksvattenkvaliten skiljer sig åt mellan olika kommuner utifrån hur stark eller svag befolkningstillväxten är. Kommuner med svag befolkningstillväxt som också kan förväntas ha en svagare ekonomi visar på sämre dricksvattenkvalitet. Andelen både kemiska och biologiska undersökningar där dricksvattnet har bedömts som otjänligt eller tjänligt med anmärkning är betydligt högre i svagare kommuner. (WSP, 2014)
Problemet med dricksvattenkvalitet uppstår många gånger som en följd av dålig råvattenkvalitet. För mikrobiologiska parametrar i råvatten finns inte längre några nationella regler om vilka prov som ska tas och hur ofta. Det endas som finns är Svenskt vattens riktlinjer vilka det är frivilligt för aktörerna att följa. Det är okänt i vilken utsträckning rekommendationerna följs (Livsmedelsverket, 2012a).
Ansvaret för vårt vatten är splittrat. Kommunerna ansvarar för prövning och tillsyn. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för nationell tillsyn av mindre avloppsanläggningar medan Naturvårdsverket ansvarar för större. Livsmedelsverket är ansvarig för dricksvatten men även länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet med flera är inblandade i olika delar av vår vattenförsörjning (Livsmedelsverket, 2009)(Naturvårdsverket, n.d.). Den här splittringen av ansvar försämrar kontrollmöjligheterna.
Rätten till rent vatten borde göras till en nationell angelägenhet. Det behövs någon form av utjämning mellan kommunerna så att mindre välfungerande kommuner får hjälp att klara vattenkvaliteten för sina invånare.
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är av yttersta vikt att säkerställa att alla har en likvärdig tillgång på rent och säkert vatten.
Många källor är överens om att vi har för dålig kunskap om kvalitén på vårt vatten. Många gånger är även riktlinjerna för svaga så inga kontroller görs. Kontrollen av vattenkvalitén måste stärkas för att säkra tillgången på rent vatten över hela landet.

4. Allt avloppsvatten ska renas
VARIM förespråkar följande:
• Bräddning ska bara ske i undantagsfall
• Reningsverken måste bygga upp sin beredskap för framtida större volymer
Andelen avloppsvatten som bräddas har minskat över tid (WSP, 2014) men situationen kommer sannolikt förvärras då klimatförändringar spås orsaka större vattenflöden. Bräddning kan därför återigen bli vanligare om kommunerna inte investerar för att förbereda sig för ett förändrat klimat med nya förutsättningar.
Det händer att ett avloppsverk släpper ut sitt renade vatten i ett vattendrag som även används som råvattentäkt av vattenverk. Idag sker ingen information när reningsverket bräddar vilket gör att vattenverken inte har någon beredskap för eventuella föroreningar som de måste ta hand om (Livsmedelsverket, 2012a). Bräddning bör endast ske i undantagsfall och när det sker måste berörda parter informeras, särskilt om bräddning sker mot en dricksvattentäkt. Detta gäller både vattenproducenter och badande som direkt berörs av att orenat avloppsvatten släpps ut.
En väntad konsekvens av klimatförändringarna är ökad nederbörd och kraftigare regn vilket leder till högre flöden i dagvattensystemet och ibland översvämningar. Om vatten läcker in i avloppssystemet så ger kraftigare nederbörd också direkt ökade volymer avloppsvatten (Havs- och vattenmyndigheten, 2014).
Samtidigt kan man anta att volymen avloppsvatten som kommer in till reningsverken kommer att ökat på grund av den demografiska utvecklingen och att fler hushåll ansluts till de kommunala VA- näten.
Både utifrån ett hälsoperspektiv och utifrån ett miljöperspektiv är det ett stort problem att orenat avloppsvatten släpps ut i våra sjöar och vattendrag. För att säkerställa både vår hälsa och vår miljö kan bräddning, utsläpp av orenat avloppsvatten, endast ske i undantagsfall. Reglerna för när bräddning får ske måste skärpas kraftigt.
En av anledningarna till bräddning är översvämningar. Eftersom klimatförändringarna innebär ökad risk för översvämningar, kommer reningsverken behöva investera för att klara större volymer vatten om inte bräddning ska bli än vanligare.