1. Svenska regioner i ett EU-perspektiv
Urban struktur och hållbar befolkningsutveckling
Exemplet Mellannorrland
Transportforum 2009
Mats Johansson
KTH, Avd för urbana och regionala studier
Stockholm
matsj@infra.kth.se

2. ESPON – vad är det?
Ett forskningsprogram under strukturfonderna
• ESPON 2006 (2002-2006) “European Spatial Planning Observation Network”
• ESPON 2013 (2007-2013): “European Observation Network on Territorial Development
and Cohesion”
• Deltagare: EU-länderna + Norge, Schweiz, (Island och Liechtenstein)
• ESPON 2006: 34 projekt, ESPON 2013: ?? projekt
• Tillämpad forskning – användarorienterad
• Nytt för ESPON 2013: Regionala och lokala aktörer involverade med egna initiativ –
mer av regionala initiativ,
mer anpassat till specifika regionala förhållanden med europeisk relevans

3. ESDP/ESPON – tre centrala mål och begrepp
• Territoriell sammanhållning – reducerade och minskade regionala
obalanser
• Ökad konkurrenskraft – för hela EU (Lissabon)
• Hållbar utveckling – en långsiktig process (Göteborg)
Inte i motsättning till ökad konkurrenskraft?

4. Medel: Polycentrisk eller monocentrisk territoriell utveckling
Polycentrism – ett medel för att nå
ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Förutsättningar:
Storlek
Täthet
Tillgänglighet
Lokalisering
Polycentriska regioner
Balanserad regional utveckling. Positiv klang.
Komplementärt polycentriska regioner eller hierarkiskt polycentriska
Monocentriska regioner
Monocentrism – Sätts i motsats till polycentrism.
Koncentration, obalanserad och snedvriden regional utveckling. Negativ klang.
Monocentrism och polycentrism – en art- eller gradskillnad?
Alternativ eller komplement? Olika förutsättningar (lokalisering) – olika utfall
Ett skal- eller nivåproblem?

5. ESPON:s relevans för svenska regioner
Utgångspunkt: Regionerna är inga isolerade öar
•Relationer till andra regioner – “benchmarking”
•Identifiera utmaningar, hot och möjligheter
•Olika lokalisering, olika möjligheter
•Policyrelevanta studier
•Data, kartor, statistik på regional nivå – ESPONs databas
•Planeringsunderlag
ESPON 2013: Regionala initiativ – regionala studier
•Regionala initiativ – bottom-up, efterfrågebaserade studier
•Samarbete, nätverk med andra regioner
•En lärandeprocess
•Policyimplikationer
•Policyrekommendationer

6. Exempel 1: Befolkning – storlek och struktur
En förutsättning för utveckling och territoriell sammanhållning
Utgångspunkt: Inga människor – ingen utveckling!
Befolkningens storlek och struktur en funktion av
• Fruktsamhet (fertilitet)
• Dödlighet (mortalitet)
• Livslängd
• Ålder
• Kön
• Flyttningar
Ekonomiska funktioner
• Produktionsfaktor
• Inkomstskapande
• Marknad
• Lokaliseringsfaktor
• Reproduktionsfaktor

7. •Rumsliga dimensioner – befolkningen ojämnt fördelad
•Lokalt
•Regionalt
•Nationellt
•Internationellt
•Befolkningen och befolkningsutvecklingen påverkar
•Utvecklingsförutsättningarna
•Den hållbara tillväxten
•Den territoriella sammanhållningen
•Konkurrenskraften
•Mentala kartor – ”imagen”
•Attraktiviteten
Befolkningsutvecklingen – ofta en indikation på utveckling och tillväxt
Befolkningsutvecklingen – ofta en indikation på regional (o)balans och
territoriell sammanhållning

8. Den europeiska bilden 2001-2005
NUTS2/NUTS3
Befolkningsökning i Sydeuropa,
Pentagonen och Irland
Störst problem I Östeuropa och
perifera områden i Sverige och
Finland
Storstadsregionerna faller väl ut –
även i Östeuropa
Hållbar befolkningsutveckling -
utgångspunkt (schematisk typologi):
Den demografiska ekvationen
Total befolkningsförändring =
naturlig befolkningsförändring +
nettomigration
Naturlig befolkningsförändring är en funktion av fruktsamhet (TFR)
och åldersstruktur. Åldersstrukturen påverkas av migrationen!
Utflyttningsregioner – ofta negativ naturlig befolkningsförändring oc
vice versa!

9. Tabell 1. En schematisk typologi avseende hållbar demografisk utveckling
Typ PT PM PN Regionala karaktäriska
(Total (Migration) (Naturlig
förändring) förändring)
Dubbelt positiva regioner – Inflyttning och ung befolkning/”höga”
TFR. Hög hållbarhet såväl på kort som lång sikt. Det mest
1 PT>0 PM>0 PN>0 fördelaktiga fallet.
Tillväxtregioner med naturlig befolkningsminskning – Inflyttning
av människor med låg TFR. Naturlig befolkningsminskning på grund
av skev åldersstruktur och/eller låga TFR. Beroende av inflyttning.
2 PT>0 PM>0 PN<0 Ingen hållbarhet på lång sikt – svag reproduktionspotential
Tillväxtregioner med utflyttning – Utflyttning och ung
befolkning/”höga” TFR and naturlig befolkningsökning. Kort sikt –
hållbarhet. Lång sikt – eroderande hållbarhet på grund av skev
3 PT>0 PM<0 PN>0 åldersstruktur (utflyttning).
Tillbakagående regioner med naturlig befolkningsökning –
Utflyttning men fortfarande ung befolkning/”höga” TFR. Traditionellt
4 PT<0 PM<0 PN>0 höga födelsetal. Fallande TFR -> låg hållbarhet
Tillbakagående regioner med inflyttning - Inflyttning av äldre
och/eller ensamstående. Låga TFR och svag reproduktionspotential.
Beroende av fortsatt inflyttning. Låg hållbarhet både på kort och lång
5 PT<0 PM>0 PN<0 sikt.
Dubbelt negativa regioner – Utflyttning och skev åldersstruktur
med gammal befolkning/lågaTFR. Ingen hållbar utveckling varken på
6 PT<0 PM<0 PN<0 kort eller lång sikt. Avfolkning. Det västa fallet.
Källa: ESPON 2005 och Copus et.al. 2006.

10. Hållbar befolkningsutveckling
2001-2005 – en typologi
Nuts2/3-level
Obalanserna har accentuerats!
Typ 1 (bäst)
Fortfarande “Pentagonen” och
Irland
Storstadsregioner
Södra Spanien, Frankrike och
Italien – bättre än slutet på 90-talet
Typ 6 (sämst)
Norra periferin – “Mellannorrland”
i en besvärlig situation
Baltikum, Östra Europa (inkl
Östtyskland) – ännu mer
problematiskt än under slutet av
90-talet

11. Försämrad situation för
1973-77 2003-07 landets FA-regioner
Allt färre i typ 1 (röd) –
endast storstads- och
universitetsregionerna i typ
1
Allt fler i 6 (mörkblå) – detta
gäller även för Norrland och
Mellannorrland
Umeå – fortfarande typ1
Sundsvall och
Örnsköldsvik – från typ1 till
typ2 (fortfarande inflyttning
och befolkningsökning)
Östersund och Hudiksvall –
fortfarande inflyttning men
befolkningsminskning pga
naturlig
befolkningsminskning
(typ5)
En schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga FA-regioner i
Sverige 1973-1977 och 2003-2007.

12. 1973-77 2003-07
Samma mönster som
för FA-regionerna men
vissa kommuner
kommer bättre ut
Östersund, Sundsvall
och Umeå fortfarande
typ1
Örnsköldsvik från typ1
till typ2 – fortfarande
inflyttning och
befolkningsökning
Hudiksvall från typ2 till
typ5 – från inflyttning
till utflyttning med
befolkningsminskning
En schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga kommuner i
Sverige 1973-1977 och 2003-2007

13. För Sverige i sin helhet har utvecklingen gått mot att “sämre” utvecklingstyper
vad gäller antalet kommuner.
Detta gäller även för Mellannorrland – få kommuner, stort genomslag
Stora regioner ligger bättre till. Detta gäller särskilt utvecklingen för Sverige i
sin helhet där en ökad koncentration till typ 1 har ägt rum.
För Mellannorrland har koncentrationen till typ 1 minskat beroende av att
Örnsköldsvik gått från typ 1 till typ2 – de små talens förbannelse
Dock: sett i ett EU-perspektiv har befolkningskoncentrationen (monocentrism)
till de ”stora” städerna med god befolkningsutveckling varit större!
Bra eller dåligt?
Rationell process?
Tillväxtpooler?

14. Elderly people (>65 years) in 2000
“Ageing” – ett
Mellannorrlandsproblem?
#
Reykjavik
Canarias
Guadeloupe Réunion Martinique
”Ageing” är beroende av
Helsinki
Födelsetal
#
Oslo Guyane
# Tallinn
Stockholm
Livslängd
#
#
Madeira
Riga
#
Dublin
#
København
#
Vilnius
#
Utflyttning
Minsk
#
Acores
London
#
Amsterdam
# Berlin
#
Warszawa
#
This map does not
Sverige och Mellanorrland
necessarily reflect the
Bruxelles/Brussel
#
Luxembourg Praha
Kyiv
opinion of the ESPON
#
Monitoring Committee
har en hög andel äldre sett
i ett EU-perspektiv
# #
Paris
#
Wien Bratislava
#
# Kishinev
Budapest #
Bern #
Lika höga andelar som
#
Ljubljana Zagreb
#
#
Beograd Bucuresti
Sarajevo
#
# #
Norra Spanien och Norra
Sofiya
Lisboa
Madrid
# Roma
#
Tirana
Skopje
#
#
Ankara
Italien, Södra Frankrike och
#
Grekland (perifera
# #
Athinai
#
områden)
Nicosia
#
Valletta
#
500 km
© Project 1.1.4, 2005
© EuroGeographics Association for the administrative boundaries
Origin of data: EU 15 and CC's : Eurostat,
Part of the people over 65 years old in the population (%) Norway and Switzerland : National Statistical Offices.
9.04 - 12.1
12.1 - 14.3
14.3 - 16.3
16.3 - 18.6
18.6 - 24.5
No Data

15. Sveriges kommuner har en åldrande Obs – jämförelsen haltar delvis
befolkning - endast 37 st ligger eftersom indelningen är olika med
under ESPON-genomsnittet avseende på NUTS-nivån vilket ger
upphov till skalproblem
Tendensen är dock tydlig –
storstäder och universitetsorter ligger
lägre, övriga kommuner (inkl
Mellannorrland) ligger i regel i den
övre gruppen.
Orsak – befolkningsomflyttningen
Unga flyttar ut, äldre stannar kvar
I storstäder och universitetsorter –
unga flyttar in, föryngrar befolkningen
Problem idag men f.r.a. i morgon –
ingen reproduktionspotential
Framtida beroende av inflyttning –
annars avfolkning!

16. Strukturell avfolkning –
ett problem för Mellannorrland?
Average score on indirect depopulation indicators in 2000
“Strukturell avfolkning”
En kombination av olika
avfolkningsfaktorer
#
Reykjavik
Canarias
Värst: Norra periferin inkl
Guadeloupe Réunion Martinique
Mellannorrland, Tyskland, Norra Italien,
Spanien, Grekland och Portugal
Helsinki
#
Oslo Guyane
# Tallinn
Stockholm #
#
Madeira
Östra Europa – fortfarande ung
Riga
befolkning men framtida avfolkning
#
København
#
Dublin Vilnius
# #
Minsk
#
Acores
(låg fruktsamhet, utflyttning, minskad
London
#
Amsterdam
# Berlin
# Warszawa
#
This map does not
necessarily reflect the
reproduktionspotential)
Bruxelles/Brussel Kyiv
#
# opinion of the ESPON
Monitoring Committee
Luxembourg Praha
# #
Paris
#
WienBratislava
#
Pentagonen och Östersjöregionen –
# Kishinev
Bern
#
Budapest
#
#
både strukturell avfolkning och
Ljubljana
# Zagreb
#
Beograd
#
Bucuresti
#
tillväxtområden
Sarajevo
#
Sofiya
#
Skopje
#
Lisboa
Madrid
# Roma
#
Tirana
#
#
Ankara
#
I Europa: Både expansiva och
tillbakagående regioner!
Athinai
#
I Europa: Både urbana och rurala
Nicosia
områden – beroende av kontinuerlig
#
Valletta
#
inflyttning!
500 km
© Project 1.1.4, 2005
© EuroGeographics Association for the administrative boundaries
Origin of data: EU 15 and CC's : Eurostat,
Norway and Switzerland : National Statistical Offices.
Average score on indirect depopulation indicators in 2000
very low relative depopulation
low relative depopulation Men: Inflyttning – varifrån?
high relative depopulation
very high relative depopulation

17. Relativ/strukturell avfolkning i Sverige och dess kommuner åren 2000 och 2007.
2000 2007
Endast en kommun (Huddinge) befinner sig i typ 1 (ingen risk) år 2007 –
Sveriges kommuner har blivit mer utsatta mellan 2000 och 2007

18. Relativ/strukturell avfolkning i Mellannorrland och dess kommuner åren 2000 och 2007
2000 2007
Risken för strukturell avfolkning har blivit större. Umeå har gått från typ1 (ingen risk) till
typ 2 (viss risk). Bilden styrker att Mellannorrland befinner sig i en prekär situation sett i
ett EU-perspektiv. Östersund från typ 3 (hög risk) till typ 4 (mycket hög risk)

19. Exempel 2: Tätorter och urbana strukturer –
polycentrisk eller monocentrisk utveckling

20. “Functional
Urban Areas”
(FUAs) i EU29
Pentagonen:
tätbefolkat,
många FUAs,
polycentrism
Norden:
glesbefolkat,
få FUAs,
monocentrism,
svaga
förutsättningar
för polycentrism

21. Polycentrism eller monocentrism i Europa
Inom “pentagonen” – komplementär polycentrisk utveckling
Olika städer kompletterar varandra
En mer balanserad regional utveckling
Bättre territoriell sammanhållning
Förbättrad konkurrenskraft
Inom ESPON-området:
Monocentriska länder (regioner) har haft en snabbare ekonomisk tillväxt
Lägre utgångsnivå? Gäller ej Sverige.
I den nordiska “periferin” – monocentrisk eller hierarkisk polycentrisk
utveckling?
Förstärkta obalanser?
Territoriell erodering?
Koncentration p.g.a. begränsade resurser?
Ett rationellt beteende och en nödvändig förutsättning?
Kan man planera fram en polycentrisk utveckling?
Är det önskvärt?

22. Antalet tätorter och urbana stukturer i landets FA-regioner 2007
Storstadsregionernas och södra
Sveriges dominans framgår klart –
många tätorter inom FA-regionerna
Undantag: Norra Norrlandskusten och
Sundsvalls FA-region
Ju fler tätorter – desto bättre
förutsättningar för en polycentrisk
utveckling

23. Den största tätortens betydelse storleksmässigt i de olika FA-regionerna 2007.
0.75-1.0: monocentrisk
0.5-0.75: hierarkiskt polycentriskt
0.2-0.5: komplementärt polycentrisk
Höga värden I Norra Norrland – få tätorter men där är
befolkningen koncentrerad
Urbaniseringsgraden är hög!
Polycentriska strukturer I Syd- och Mellansverige –
även Sundsvalls FA-region.
Hierarkisk polycentrism I Mälardalen, Västsverige och
övriga Sverige
Sverige – en monocentrisk urban struktur
Stöds av andra skattningar

24. Den största tätortens betydelse storleksmässigt bland Mellannorrlands FA-regioner 2007.
Åseles FA-region uppvisar
den största
tätortsdominansen – endast
en tätort
Sundsvalls FA-region den
lägsta. Åsele har endast en
tätort med mer än 1000
invånare. Sundsvall är den
enda FA-region som kan
karakteriseras som
komplementärt polycentrisk

25. Exempel 3: Ekonomisk “prestationsnivå” (performance) baserad på 7
ekonomiska ”Lissabon-indikatorer” (ESPON3.3)
(1) BRP/invånare
(2) BRP/sysselsatt
(3) Sysselsättningskvot
(4) Sysselsättningskvot för den äldre
arbetskraften
(5) Utgifter för FoU
(6) Spridning av regionala
arbetslöshets- och/eller
sysselsättningskvoter
(7) Långtidsarbetslösa
Sverige och Mellannorrland – hög
ekonomisk “prestationsnivå”

26. De svenska länens ekonomiska “prestationsnivå” (performance) – reviderad
version av ESPON 3.3.
Baserad på 5 ekonomiska indikatorer:
(1) BRP/invånare
(2) BRP/sysselsatt
(3) Sysselsättningskvot
(4) Sysselsättningskvot för den äldre arbetskraften
(7) Långtidsarbetslösa
Mellannorrlands goda “prestationsnivå” är
beroende av Västernorrland och Västerbotten
Jämtland låg ekonomisk “prestationsnivå”

27. Mellannorrland – hinder och utvecklingspotentialer
Hinder
- Skev befolkningsstruktur
- Avfolkning, utdöende bygder
- Dålig service, välfärden ifrågasatt
- Dålig symmetri utbildning – näringsliv
- Dualt näringsliv
- Svag endogen tillväxtkraft – dålig komplementaritet
- Svag arbetsmarknad för högutbildade
- Mittuniversitetet – en resebyrå?
- Imagen, mentala kartor
- Läget - perifert i Europa (och Sverige)
Utvecklingspotentialer
- Högproduktiva industrier
- Bättre kommunikationer – Botniabanan en räddare (polycentriskt stråk)?
- Botniabanan – slagsida mot kusten, tillväxtfrämjande?
- Bättre kommunikationer i hela regionen – regionförstoring, polycentrisk utveckling
Länkar samman orterna och de lokala arbetsmarknaderna?
- Monocentrism – rationellt utnyttjande av begränsade resurser?
- Satsa på de stora städerna – tillväxtpooler?
- Bättre utnyttjande av arbetskraften – Mittuniversitet (jfr Umeå)?
- Öst-väst relationerna? (Mitt)Norden i EU?
Planerarnas roll?

28. Slutsnackat för mig
Tack för att ni lyssnade
Frågor, kritik, kommentarer?