Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011

1. Ekonomiska
förutsättningar
Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011
En rapport från Unionen, Almega och Teknikföretagen
Rapport_2001_klar.indd 1 2011-05-10 13.22

2. OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER
Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av
dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. procent arbetar i ett tjänste-
eller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och
Svenska Teknik & Designföretagen har närmare medlemsföretag med drygt anställda .
Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på era håll omfattar rapporten över
företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster
direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade
i teknikindustri och tjänster är betydligt er, eller ungefär en miljon. Mer om detta nns att läsa i
kapitel .
Rapport_2001_klar.indd 2 2011-05-10 13.22

3. Förord
Efter sommaren kommer Unionen, Teknikföretagen och Almega och en
rad andra parter att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för
alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande
lönebildning. En sådan är långsiktigt avgörande för företagens konkur-
renskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige.
Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår nns
behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska
förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen.
Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kra iga föränd-
ringar i e erfrågan. Sedan drygt ett år har konjunkturen vänt upp och detta e er ett fall som
för många var det största i modern tid. Finanskrisen blev en industrikris. De tjänsteprodu-
cerande företagen klarade sig överlag betydligt bättre. Minst lika viktiga är de strukturella
förändringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker framför allt i
länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvali cerade produk-
ter och tjänster.
Globaliseringen förändrar i hög grad förutsättningarna också för verksamheter i Sverige.
Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillverkande
teknikföretag har redan idag er tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänstefö-
retag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte
meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin.
Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt
en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustrin och tjänster inför de
kommande avtalsförhandlingarna. Rapporten innehåller många nya fakta, bland annat om
betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd.
Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller
för internationellt konkurrensutsatta företag. Parterna inom den internationellt konkurrens-
utsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den
verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser
som gäller oss alla.
Rapportens författare är chefekonomerna Daniel Lind (Unionen), Lena Hagman (Almega)
och Anders Rune (Teknikföretagen). Faktainsamlingen avslutades - - .
Stockholm i maj
Daniel Lind Lena Hagman Anders Rune
Unionen Almega Teknikföretagen
3
Rapport_2001_klar.indd 3 2011-05-10 13.22

4. Innehåll
Sammanfattning
Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget
Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster
Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning
. En väl fungerande lönebildning
. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda
Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång
En väl fungerande lönebildning ger låg in ation
Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning?
Arbetsmarknaden en alltmer global marknad
Avkastningskraven bestäms internationellt
Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning
. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster
Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin
Svensk teknik lika mycket tjänster som industri
Företagen gör en ärdedel själva – resten köper man in
Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen
Två av tre anställda är en tjänsteman
Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige
Mest export från teknikindustri och tjänster
Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin
. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi
Fler än en miljon sysselsatta i teknikindustri och tjänster
Teknikindustri och tjänster: företagstjänster dominerar
Spridningse ekterna störst i industrin
Snabb sysselsättning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion
Minskad egenförädling i industrin
Ökat importberoende
Ökad import av tjänster som insatsprodukter
Teknikexportens betydelse för Sveriges ekonomi
Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspel
Industrins andel av BNP har ökat – inte minskat
Rapport_2001_klar.indd 4 2011-05-10 13.22

5. . Internationell utblick
Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslöshetenväntas bestå
Finanskrisen blev en industrikris
Flera risker i den gamla ekonomin
Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv
Arbetskraftskostnadsnivåer
Arbetskraftskostnadsökningar fram till
Relativa arbetskraftskostnader
Industrins produktivitetstillväxt
. Konjunkturläget våren
Internationellt: Uppåt från djup botten
Europa: Stora skillnader mellan länder och branscher
USA: Betydande återhämtning men trögt i bilindustrin
Teknikindustrin i Sverige: Få hinder mot fortsatt uppgång
Orderläget indikerar fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning
Bilindustrin: en industri i snabb förändring
Personbilar: största förändringen i modern tid
Stark krona en stor utmaning för bilindustrins anläggningar i Sverige
Tunga lastbilar: Sveriges tyngsta industri?
Metallvaruföretag: Följer med upp och ut i världen
Maskinindustrin: Investeringarna avgör takten
Elmaskiner: Ytterligare en investeringstung bransch
Tele- och elektronik: Volymerna tillbaka
Konjunkturläget för IT- och telekomföretag
Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag
Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter
Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter
. Priser och produktivitet
Producentpriser
Produktivitet
. Investeringar
Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar
Immateriella investeringar allt viktigare för konkurenskraften
5
Rapport_2001_klar.indd 5 2011-05-10 13.22

6. Sammanfattning
Rapporten sammanfattas i följande i tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det
ekonomiska läget och utsikterna internationellt. Här sammanfattas också huvuddragen
i det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag,
främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel ) samt priser och produktivitet
(kapitel ). Industrins arbetskra skostnader nominellt och beaktat hur produktivitet och
valutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas
upp i detta sammanhang (kapitel ). Under nästa rubrik presenteras viktiga och nya fakta om
teknikindustri och tjänster i Sverige (kapitel ) samt en ödesanalys som visar den verkliga
betydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd av teknikindustri och tjänster (kapitel ).
Sammanfattningen avslutas med vår analys av de viktigaste ekonomiska förutsättningarna
som lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel och ). Investeringarna är
den faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskra och även här
presenteras i rapporten nya viktiga fakta (kapitel ).
Sy et med rapporten är att genom att presentera fakta och analys av de ekonomiska förut-
sättningarna lägga en grund för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommande
avtalsrörelsen.
Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget
Tillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men den
globala återhämtningen väntas fortskrida. Skillnaderna mellan de nya tillväxtländerna
och gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer
skillnaderna mellan länder att vara fortsatt stora. Under senare tid står återhämtningen e er
nanskrisen på en allt stabilare grund inom industriländerna, vilket gör att tillväxtutsikterna
för Europa också förbättrats något.
Samtidigt nns det era nedåtrisker, och dessa väger tyngre än uppåtmöjligheterna.
Främst på grund av stigande oljepriser har nedåtriskerna förstärkts. De viktigaste av dessa
är, förutom risk för fortsatt stigande oljepriser: ( ) skuldproblematiken i era EU-länder;
( ) bostadsmarknaden i USA; ( ) överhettning i tillväxtländerna; ( ) stigande råvaru- och
energipriser och därpå höjd in ation. De globala obalanserna i världshandeln verkar också
bestå. I andra vågskålen ligger möjligheten att utvecklingen kan komma att bli bättre än vad
de ledande prognosinstituten räknar med. Grunden för detta är företagens starka balans-
räkningar och att en ytterligare förbättring av det globala vinstläget är möjlig, vilket skulle
kunna dra upp investeringarna ytterligare.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har dessutom inom OECD-området stabiliserats under
senare tid och det skulle kunna bidra till att konsumtionstillväxten kan komma att bli högre
än prognoserna visar i dagsläget. Å andra sidan talar mycket för att arbetslösheten väntas
minska långsamt, även till följd av att er söker sig ut på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är
på väg nedåt i västvärlden, men även i slutet av väntas den i USA och Västeuropa ligga
mellan - procent.
Den globala industriproduktionen drabbades hårt av nanskrisen. Den snabba uppgången
däre er innebär dock att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå än
före nanskrisen. Detta som en följd av den snabba produktionstillväxten i Kina och andra
tillväxtländer. I västvärlden är nivån på industriproduktionen fortfarande lägre än före
nanskrisen. Skillnaderna mellan olika länder i västvärlden är betydande och framtidsutsik-
terna skiljer sig också åt.
6
Rapport_2001_klar.indd 6 2011-05-10 13.22

7. ****
Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kra igt av raset i e erfrågan e er nanskra-
schen, men har sedan återtagit en hel del av nedgången. Fortfarande är det dock en väsentlig
bit kvar jämfört med tidigare nivåer. Enligt de tillverkande företagen är det fortfarande mest
bristande e erfrågan som uppfattas vara det som mer än brist på kapacitet eller personal som
begränsar tillväxten.
För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter är det däremot er företag som besväras
av brist på personal än de som menar att det är e erfrågan som är den trånga sektorn. För att
möta e erfrågan försöker IT-företagen lösa problemet med ökad outsourcing till utlandet,
men även genom att locka utländsk arbetskra till sin verksamhet i Sverige. För IT- och
telekomföretagen blev det en ovanligt kort svacka i samband med nanskrisen jämfört med
tidigare konjunkturnedgångar.
Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad e erfrågan i början av , medan
arkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De esta företag inom både arkitekter
och teknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren. IT-företagen
förutser en fortsatt stigande e erfrågan i samband med en relativt stark tillväxt i svensk
ekonomi samt en fortsatt återhämtning på exportmarknader i omvärlden.
Första kvartalet var konjunkturmässigt relativt dämpat för teknikindustrin. Därtill
be nner sig olika branscher och företag i vitt skilda situationer. Men sammantaget nns en
ordertillväxt till grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning under året.
Bedömningen är att uppgången fortsätter, men i avtagande takt. Den positiva utvecklingen
med ett ökat antal anställda kan förväntas fortsätta hela året.
****
Arbetskra skostnaderna i svensk industri har ökat med i genomsnitt mellan , – ,
procentenheter per år mer än genomsnittet i Västeuropa - . Om man jämför hur
arbetskra skostnaderna i svensk industri ökat jämfört med euroområdet har de ökat med , –
, procentenheter mer per år - . Även i det kortare perspektivet, - , har de
svenska ökningarna varit , till , procentenheter snabbare per år än för det västeuropeiska
genomsnittet.
Industrins arbetskra kostnad översteg Västeuropas med cirka fem procent . Utveck-
lingen av den relativa arbetskra skostnaden visavi omvärlden beror på både utvecklingen av
arbetskra skostnaderna och valutaförändringarna i förhållande till den svenska kronan. Den
svenska relativa arbetskra skostnaden har varierat över perioden - , men nivån
är så gott som densamma som i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Det
beror på att en högre ökning av arbetskra skostnaden har vägts upp av en försvagad växelkurs.
Kronans värde var drygt åtta procent lägre jämfört med läget . Även i det kortare
perspektivet, i detta fall mellan - , har den svenska industrins relativa kostnad varierat,
men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad i förhållande till ett vägt västeurope-
iskt genomsnitt.
Åren som föregick nanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma i många länder. På
grund av en konjunkturellt betingad försvagning under uppgick den svenska industrins
produktivitetstillväxt till , (EU Klems) respektive , (BLS) procent för åren - . Trots
denna nedväxling i förhållande till det längre genomsnittet var det bara Finland bland de
jämförda länderna som kunde uppvisa ett högre genomsnitt under denna period. Sverige,
Finland och USA är de länder som har en teleindustri som har uppvisat en mycket snabb
produktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Produktiviteten föll mer i svensk industri
än i många andra länder under - .
I teknikindustrin ökade produktiviteten med i genomsnitt , procent per år under
treårsperioden - . En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling är
bidraget från tele- och elektroindustrin. Om denna exkluderas var teknikindustrins genom-
7
Rapport_2001_klar.indd 7 2011-05-10 13.22

8. snittliga produktivitetstillväxt mellan - , procent per år. När sedan e erfrågan föll
samman i nanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till den
produktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kra igt under -
, eller med drygt procent respektive drygt procent . Under har vi sett
en motsvarande konjukturellt betingad uppgång av produktiviteten, inom teknikindustrin
uppgick den till preliminärt procent.
Under åren - låg företagstjänsternas produktivitetsökning på , procent i genom-
snitt per år, sedan föll produktiviteten med , procent och med , procent .
Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om
konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkra . När exporten rasade
föll kronan kra igt mot de stora valutorna. Exportpriserna för teknikindustrin steg därmed
kra igt räknat i svenska kronor. I takt med att kronan sedan stigit i värde har företagens
priser sjunkit.
Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster
I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit er samtidigt som antalet arbetare
har minskat med sedan mitten av -talet. I dagens teknikindustri och tjänster är i
genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för procent av lönesumman i
företagen.
Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora företagen är det
nu inte mindre än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast
åtta procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige.
Exporten från teknikindustrin och den kvali cerade tjänsteexporten dominerar svensk export.
Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har ha stort genomslag på den
totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunk-
turer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag
procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de
senaste åren varit exporten av IT-tjänster.
Företagen producerar numera ungefär en ärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra
företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen.
Genom att analysera ödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnära
bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analys
visar bland annat att antalet personer som sysselsätts av e erfrågan på produkter producerade i
teknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon
personer. Av dessa arbetar ungefär med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En
stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindu-
stri och andra sektorer. Det intensi erade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är
särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustri
sysselsätter ungefär i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa
sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster.
8
Rapport_2001_klar.indd 8 2011-05-10 13.22

9. Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl
fungerande lönebildning
Internationell konkurrenskra är avgörande för framgång. För att hålla koll på hur vår kost-
nadsmässiga konkurrenskra utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl
utvecklingen av arbetskra skostnader som valuta och produktivitet. Nyckeln till framgång nns
i begreppet en väl fungerande lönebildning.
I den egna verksamheten är arbetskra skostnaderna den helt dominerande kostnaden varför
det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kost-
naden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma
valuta.
Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till vär-
deförändringarna domineras o a av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på
arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar.
En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskra en, men urholkar
på sikt löntagarnas köpkra och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett
felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskra en för teknikindustri och tjänster i
Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre period, nns
det dock en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen
innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera.
Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten.
Arbetskra kostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige,
men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskra skostnad per producerad
enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskra ig verksamheten verkligen är.
En väl fungerande lönebildning ger låg inflation
I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är in ationsdrivande.
Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i
konjunkturen. Låg in ation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan
begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra
utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrens-
utsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen
kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i
svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling
som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är
avgörande för löntagarnas köpkra .
Ökade reallöner och ökad sysselsättning möjligt, det behöver inte vara
antingen eller
Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar
sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner
som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen
som också ger er jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs.
att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara
ett antingen eller.
Viktigt är således att löner di erentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och
stimulerar till ökad produktivitet.
9
Rapport_2001_klar.indd 9 2011-05-10 13.22

10. Arbetsmarknaden globaliseras i snabb takt
Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier.
Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige.
Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i syn-
nerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. För lönebildningen i Sverige innebär
denna nya fas av globaliseringen att betydligt er individer än tidigare är konkurrensutsatta
på en global marknad. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi
samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar.
Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektiv
Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamhe-
ten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskra iga och lönsamma för att överleva
över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastnings-
kraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investe-
ring i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här
inte av.
Investeringarna i främst maskiner har under senare år varit låga inom teknikindustrin.
Detta är oroande, men det nns era förklaringar till att investeringarna sammantaget fallit
kra igt. En är att tele- och elektroindustrin alltmer består av tjänsteintensiv produktion.
Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner och
anläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investering-
arna i det närmaste fördubblats sedan . Jämfört med era konkurrentländer har svensk
industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. En möjlig
förklaring till detta kan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i
FoU i Sverige. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och ertalet övriga delar
av ekonomin antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att
behöva öka betydligt.
Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar
och betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Vår för-
hoppning är att rapporten han medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande
avtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel med en redovisning av vad Unionen, Almega och
Teknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat
på det mer övergripande planet;
”För (…) teknikindustri och tjänster, är det en lönebildning som sammantaget ger ökad
konkurrenskra för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra
länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige.
lönebildning som stärker konkurrenskra en för verksamheterna i Sverige.
Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden.
-
marknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebild-
ning.
För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackför-
eningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om
principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste
även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna
för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.”
10
Rapport_2001_klar.indd 10 2011-05-10 13.22

11. 1. En väl fungerande lönebildning
En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens
konkurrenskraft, medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige.
En väl fungerande lönebildning innebär att:
uppgi erna och den anställdes sätt att uppfylla dessa.
ansvar och kompetens.
anställdas kompetens och arbetsuppgi er så att den stimulerar till ökad produktivitet och
ökad konkurrenskra .
företaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.
Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en
väl fungerande lönebildning.
Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets
krav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och
möjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkur-
renskra . Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde
och företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina
medarbetare trygga jobb och samtidigt bra ersättning för arbetet.
För den sektor av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill
säga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som
sammantaget ger ökad konkurrenskra för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande
verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige.
lönebildning som stärker konkurrenskra en för verksamheterna i Sverige.
Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden.
-
marknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebild-
ning.
För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackför-
eningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om
principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste
även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna
för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.
I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det
måste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens
lönekostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där inter-
nationellt konkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar som sedan
används som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte
kallas för en väl fungerande lönebildning.
11
Rapport_2001_klar.indd 11 2011-05-10 13.22

12. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter
på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar
under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder
vi tillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och
mikronivån.
Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i kon ikt med
en väl fungerande lönebilning.
12
Rapport_2001_klar.indd 12 2011-05-10 13.22

13. 2. Viktiga ekonomiska samband
för företag och anställda
Syftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion
till för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband.
Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden som
är viktigast bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är också
att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har att
förhålla oss till.
Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång
Konkurrenskra är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsatta
verksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsva-
rande verksamheter (egna eller andras) utomlands.
På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella som
FoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tar
tid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga
konkurrenskra en, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands.
Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla – ”ett
världsmarknadspris” – vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssituation,
transportkostnader, tullar m.m.
Den egna förädlingen – dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet – innefattar i
princip bara kostnader för arbetskra , kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskrivningar
m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad dri söverskott). Arbetskra skostnaderna är här
vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot
konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jäm-
förbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelar
ingen roll bara det är samma men med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämföra
kostnaderna räknade i svenska kronor.
Valutans betydelse behandlas i Kapitel och här även industrins arbetskra skostnader i
internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika
länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras o a av kortsiktighet och nyckfullhet.
Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas sväng-
ningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga
konkurrenskra en, men urholkar på sikt löntagarnas köpkra och landets rikedom. En över tid
försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskra en för
teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i
värde en längre tid (även om den åter har försvagats något sedan mitten av februari mot Euron),
nns en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen
innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera.
Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten.
Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande
svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av två
komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att man enbart redovisar
förändringen mellan år utan att ange nivån på produktiviteten. Även förändringar mellan år är
svåra att beräkna, då olika källor o a används för produktionsvolym och arbetade timmar. Mer
om produktiviteten i Kapitel och . Att beräkningar av arbetskra skostnader per timme också
innehåller betydande osäkerhet av samma slag bör nämnas i detta sammanhang.
13
Rapport_2001_klar.indd 13 2011-05-10 13.22

14. För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskra utvecklas relativt konkur-
renterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskra skostnader som valuta och
produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka.
Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har att
acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkur-
renskra en (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkar
eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och in ation/in ationsförväntningar.
Nyckeln till framgång nns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i kapitel .
Arbetskra kostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige,
men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskra skostnad per producerad
enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskra ig verksamheten verkligen är.
En väl fungerande lönebildning ger låg inflation
Att ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger in ation är ett väl känt faktum.
Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kan
vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med in ationen, korrigerad för e ekter
via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade in ation väl överensstämmer med
”lönein ationen” förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP)
precis som i ett enskilt företag domineras av kostnaderna för arbetskra en.
I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är in ationsdrivande.
Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i
konjunkturen. Andra in ationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg
när en ökad e erfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud
och prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram
till slutkunden. Via importen kan vi få in mer eller mindre in ation utifrån. En stark valuta
innebär att den importerade in ationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även
in ationstrycket från ökade råvarupriser.
Låg in ation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas.
Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt
förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp in ationen. Den
anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkra .
När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihåg
att företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskra skostnaden och att denna
inte skall ställas mot något mer allmänt in ationsmått, utan mot de priser företaget kan ta ut
på sina produkter eller tjänster. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på
den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än
vad marknaden accepterar.
Löner i förhållande till in ationen i Sverige är viktiga för löntagarna, men det är arbets-
kra skostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget.
Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning?
Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar
sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner
som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen
som också ger er jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs.
att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte
vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner di erentieras så att de speglar skillnader i
produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet.
14
Rapport_2001_klar.indd 14 2011-05-10 13.22

15. Arbetsmarknaden en alltmer global marknad
Arbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sina
tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gäller
även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstill-
fällen nner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och yttar om
(tillräckligt) bättre förutsättningar nns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörligheten
för företagen (även för arbetskra en åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökad
globalisering, dels att utbudet av arbetskra växer kra igt i utvecklingsländerna.
Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster har
idag få om några geogra ska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationell
integration med sina långa förädlingskedjor och med olika verksamheter/olika delar av
verksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och er koncentrar exempelvis expertis i
särskilda ”center of excellence”.
Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier.
Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige.
Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i syn-
nerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är en
konkurrens som omfattar allt er jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de som
med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskra ig verksamhet även i förhållande till den
ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. Investeringarna är det som
mer långsiktigt avgör konkurrenskra en. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och
anläggningar varit låga under ett antal år före nanskrisen kan i detta sammanhang uppfat-
tas som oroande. Vår analys visa att det nns ett antal förklaringar och därtill har företagens
investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, mer om investeringar i kapitel .
För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt er
individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög
tillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att e erfrågan på
svensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi
samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar.
Arbetskra en är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänster
ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt som
tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geogra ska närheten till kunden som tidigare varit
mer avgörande för tjänster betyder mindre och mindre. Arbetsmarknaden och här i första
hand den med mer kvali cerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarkna-
den nns i kapitel .
Avkastningskraven bestäms internationellt
Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verk-
samheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskra iga och lönsamma för att
överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen.
Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att
en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir inves-
teringen här inte av. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Bara om verk-
samheten kan förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven kan investeraren/aktieägaren
förväntas kvarstå som ägare och återinvestera överskott. Viss utdelning krävs också och detta
av samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare tar
också en risk och även den ingår i avkastningskravet. Se vidare kapitel om investeringar.
15
Rapport_2001_klar.indd 15 2011-05-10 13.22

16. Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning
Konjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Och den kommer att
fortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olika
faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmast
beskrivas som variationer i produktionsnivå, i e erfrågan på arbetskra och maskinutrust-
ning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängliga
produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjande-
graden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändras
påtagligt.
När detta skrivs be nner vi oss i en uppgång e er en tidigare kra ig nedgång i e erfrågan
som stora delar av exportindustrin aldrig tidigare upplevt i modern tid. Uppgången för
tillverkande teknikföretag har initialt varit kra ig och fortsätter även framöver, om än i
långsammare takt, se vidare kapitel .
Uppgången innebär att det med viss fördröjning blir er arbetstillfällen i företagen. Det ser
vi redan och så bör det fortsätta minst det närmaste halvåret, förhoppningsvis längre.
På samma sätt följer investeringarna konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, måste
först ha tillräckligt stora vinster innan de kan investera. Stora företag brukar däremot mer
regelmässigt investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet
när nästa uppgång i konjunkturen kommer.
Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. E er raset i industriproduktionen har
ertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver, varför behovet
av kapacitetshöjande investeringar fortfarande är begränsat i närtid. Men fortsätter konjunk-
turen att förbättras, då kommer också företagens investeringar öka.
Investeringar i form av företagsförvärv har däremot redan ökat tydligt och också sam-
manslagningar av egna anläggningar är exempel på investeringar som nu ökar i tillverkande
teknikföretag och o a globalt. Att investeringskvoterna, dvs. den andel av förädlingsvärdet
som går till investeringar faller eller är fortsatt nedpressad i en konjunkturuppgång, är knap-
past förvånande då produktionen initialt kan öka enbart med hjälp av be ntliga resurser.
Mer om konjunktur och arbetsmarknad i kapitel och om investeringar i kapitel .
16
Rapport_2001_klar.indd 16 2011-05-10 13.22

17. 3. Fakta om Sveriges
teknikindustri och tjänster
Syftet med detta kapitel är att ge en aktuell beskrivning av hur struk-
turen ser ut i svensk teknikindustri och tjänster och därtill hur teknik-
industri idag är integrerad med tjänsteföretag med IT- och teletjänster,
data och tekniska konsulter. Det är idag inte relevant att skilja mellan
industri och tjänster varken i verksamheten i Sverige eller i exporten.
Här nns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis;
i Sverige.
procent av lönesumman i företagen.
arbetare har minskat med sedan mitten av -talet.
är det endast procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige.
uppgår till över Mdr kronor, dominerar svensk export.
procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under
de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har
anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den
totala tjänsteexporten (så kallad merchanting).
andra företag och att dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen.
Skickliga tekniker och entreprenörer är de som främst bidrog till att Sverige från andra
halvan av -talet och framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad på
export. Under -talet och särskilt e er andra världskriget var det verkstadsindustrin som
svarade för de enskilt största framgångarna internationellt. Som en följd av stark e erfrågan
på just de varor och lösningar som svenska industriföretag producerade har Sverige ett
jämförelsevis stort antal globala företag.
Internationalisering, frihandel och på världsmarknaden konkurrenskra iga produkter
har under lång tid kännetecknat industrin. Basindustrin var en tidig viktig förutsättning
för den tillverkande industrin och vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksamma
tillverkande teknikföretagen av stor betydelse för många tjänste- och serviceföretag. Indu-
strin utvecklar förvisso egna tjänster men köper i allt högre grad även in dessa, inte minst
för att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökat
tjänsteinnehåll som bidragit till ökad konkurrenskra . Detta är en trend även hos utländska
konkurrenter.
Företag, nya som gamla, är och har varit i ständig utveckling och förändring. Bara de som
utvecklat sin konkurrenskra i paritet med konkurrenterna har överlevt. Bara de som gjort
det bättre än sina konkurrenter har expanderat mer än dessa och vunnit marknadsandelar på
en alltmer global världsmarknad.
17
Rapport_2001_klar.indd 17 2011-05-10 13.22

18. Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin
Teknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här nns tillverkare
av person- och lastbilar med många underleverantörer. Här nns tillverkare av andra
transportmedel som yg m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt största
gruppen av leverantörsföretag, men det nns många er grupper, inom elektronik, maskin-
delar eller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Här nns ett stort antal
metallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, men också till
byggindustrin.
Här nns också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaskiner till dumprar,
grävmaskiner m.m.
Maskinindustrin säljer det mesta på export och är helt beroende av investeringstakten
och aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrin tillhör de
branscher vars e erfrågan svänger kra igt e ersom kundernas investeringar svänger mer än
andra områden.
Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringar, främst i infrastruktur,
exempelvis kra produktion. När det handlar om stora projekt av detta slag är det projekt
som pågår under era år, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydande
leverantör även till sådana projekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instru-
ment är en annan stor grupp som är mindre konjunkturkänslig.
Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekom-
munikation, är ett av de stora blocken inom teknikföretagen. Det nns många er exempel
på företag i er typer av verksamheter än som ovan nämnts. Fler och er av teknikföretagens
medlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. Även om listan på olika företag är lång
och verksamheterna skiljer sig starkt är det mycket som också förenar. Det nns ett stort
inbördes beroende med exempelvis många små och medelstora företag som levererar till stora
globala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andel export direkt eller indirekt,
mycket ingenjörskunskap och FoU är annat som förenar. Stort beroende av investeringar
internationellt och i Sverige är andra exempel. Nedan följer en genomgång av de fem största
delbranscherna inom teknikindustrin tillsammans med de två i detta sammanhang vikti-
gaste branscherna inom företagstjänster för teknikindustrin.
Svensk teknik lika mycket tjänster som industri
Industri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre bör beskrivas
och diskuteras var för sig. I framtagandet av den här rapporten har det inneburit en hel del
utmaningar när det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållits
åtskilda och där detaljeringsgraden skiljer sig åt. Men vårt upplägg är i sak inget annat än en
direkt anpassning till dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster.
Vad vi talar om är en industri som innehåller mer och mer tjänster i sina produkter, tjänster
som man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag.
OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER
Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av
dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. procent arbetar i ett tjänste-
eller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca medlemsföretag med anställda och
Svenska Teknik & Designföretagen har närmare medlemsföretag med drygt anställda .
Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på era håll omfattar rapporten över
företag med tillsammans ungefär anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster
direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade
i teknikindustri och tjänster är betydligt er, eller ungefär en miljon. Mer om detta nns att läsa i
kapitel .
Rapporten ”Till er tjänst”, Kommerskollegium
Uppgifter hämtade från respektive organisation ovan
18
Rapport_2001_klar.indd 18 2011-05-10 13.22

19. Följande citat är illustrativt :
”Även det omvända gäller, tjänster som är direkt eller indirekt kopplade
till en produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ett
system från industrin i sin egen ’produktion’. Teknik är idag lika mycket
tjänster som produkter.”
Företagen gör en fjärdedel själva – resten köper man in
Strukturomvandlingen pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nya
tillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen. Vi
har fått långa förädlingskedjor där ett stort antal företag medverkar och detta alltmer på global
basis. I dag är det vanligt att ett företag enskilt svarar för endast procent av försäljningsvär-
det (i vissa branscher ännu mindre) genom egen förädling . Resten, eller huvuddelen, köper
företaget in från andra. Med modern kommunikationsteknik går det både att utveckla och
hålla ihop dessa långa kedjor. Med snabb informationsteknologi slår förändringar långt bort
på globala marknader blixtsnabbt igenom, också på underleverantörer långt ifrån de slutliga
kunderna. Ett aktuellt exempel på hur snabbt en störning i dessa globalt samman ätade
förädlingskedjor slår igenom är e ekterna av jordbävningen/tsunamin i Japan i mars .
Mer tjänster i inköp och även Tabell . Exempel på industrirelaterade tjänsteföretag
i den egna förädlingen
Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010
Den ökade specialiseringen gör
att företagen köper in mer och Atlas Copco AB Atlas Copco consumer Finance
detta gäller också i ökad omfatt- Alfa Laval AB Alfa Laval Corporate
ning tjänster. Företagen säljer Alfa Laval Treasury
också alltmer hela system eller hela
Electrolux Ab Electrolux Solutions AB
lösningar som även kan innefatta
Electrolux Logistics AB
dri av systemen. Tjänsteinnehål-
let i industrins utbud och även i Saab Scania AB Scania Credit AB
produkterna har ökat dramatiskt Scania Finans AB
Scania IT AB
under senare år. Därför köper
Scania Parts Logistics AB
också industrin in mer och mer
tjänster. Även det omvända gäller Tetra Pak AB Tetra Laval AB
i ökad omfattning, det vill säga Tetra Pak Packaging Solutions AB
Tetra Pak Processing Systems AB
industrins produkter – med ett
ökat tjänsteinnehåll i sig – ingår Volvo AB Volvo Financial Services AB
som en del i andra företag som Volvo Group Real Estate AB
säljer tjänster. Volvo Information Technology AB
Tjänste- och varuproduktion är i Volvo Logistics AB
Volvo Merchandise AB
modern industri starkt integrerade
Volvo Parts AB
och det blir allt mindre relevant Volvo Technology AB
att redovisa dem var för sig. Volvo Technology Transfer AB
Detta oavsett om de utförs i samma Volvo Treasury AB
bolag, i samma globala koncern
(”center of excellence”) eller i samverkan mellan separata bolag.
Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionella indu-
striföretag knoppat av verksamheter till andra eller nya bolag, som sedan registrerats som
tjänsteföretag . Tabell . till höger visar på några av många exempel.
Si ran procent är beräknad på NR data av Teknikföretagen och avser teknikindustri . Enligt Teknikföretagens egna beräkningar är förädlingsgraden
beräknad som andel av omsättningen ned mot närmare procent . SCBs si ror som innehåller ännu er företag visar en motsvarande förädlingsgrad på
drygt procent .
Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen
19
Rapport_2001_klar.indd 19 2011-05-10 13.22

20. Två av tre anställda är en tjänsteman
Den ökade specialiseringen på global basis och helt nya ekonomiska förutsättningar i Europa
e er Sovjetunionens och Östblockets fall, tillsammans med ett Asien som med Kina snabbt
är på väg att bli störst i världen på det mesta, innebär stora förändringar för företagen också
i Sverige. När marknader långt bort växer avsevärt mer innebär det att också tillverkningen
växer mer där än hemma i Sverige. De riktigt stora industriföretagen har relativt sin totala
storlek en mindre andel tillverkning i Sverige, vilket tillsammans med ökade satsningar
på utveckling och en stark tillväxt på nya marknader utomlands förklarar varför andelen
tjänstemän i den svenska delen av verksamheten ökat kra igt. Det behövs helt enkelt er
specialister av olika slag som servar en globalt växande verksamhet, och detta har hittills
visat sig vara positivt även för verksamheten i Sverige.
Diagram . Fortsatt er tjänstemän – färre metallarbetare sedan mitten av -talet
350 000
Antal personer
300 000
Metallarbetare
250 000
200 000
150 000
100 000
Tjänstemän
50 000
Källa: SCB
0
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2005 2010
Tillverkande teknikföretag anställer idag er tjänstemän än arbetare i Sverige. Av Teknik-
företagens medlemsföretag har procent enbart tjänstemän . Utvecklingen över längre
tid framgår av Diagram . nedan.
Mätt över samtliga av teknikföretagens medlemsföretag, tillverkande och tjänsteföretag, är
andelen tjänstemän procent och arbetare procent .
Lägger vi till IT & Telekomföretagens medlemmar och de som är teknikkonsulter inom
Svenska Teknik & Designföretagen kommer vi tillsammans med Teknikföretagens
medlemsföretag upp i drygt företag. Tillsammans blir då andelen tjänstemän cirka
procent, dvs. två av tre anställda i de drygt företagen är tjänstemän.
Ser vi till företagens lönesumma i Sverige svarar tjänstemän för nära två tredjedelar av tek-
nikföretagens dryga Mdr kronor. Lägger vi till IT & Telekomföretagen samt de i Svenska
Teknik & Designföretagen är lönesumman närmare Mdr kronor, varav tjänstemän svarar
för över procent . Ser vi till totala kostnaden för arbetskra en är tjänstemännens andel
ännu högre.
Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige
De riktigt stora globala företagen har med sin kra iga internationella expansion en gradvis
minskad andel verksamhet i Sverige. De största teknikindustrierna med verksamhet i
Sverige har totalt över anställda globalt men av dessa är endast drygt (
procent) anställda i Sverige. Tack vare expansionen utomlands har de också anställt er
, Källa: Teknikföretagens medlemsregister
Källa: Respektive organisation
Källa: Respektive företags bokslut, senaste uppgift . Sammanställning av Teknikföretagen
20
Rapport_2001_klar.indd 20 2011-05-10 13.22

21. tjänstemän i Sverige. För att visa förändringen över de senaste fem åren har dessa till stor del
motsvarat nedgången i antalet kollektivanställda ( färre arbetare och drygt er
tjänstemän). I dessa stora företag är idag procent av de anställda i Sverige tjänstemän.
Lägger vi till de -tal börsnoterade företagen inom IT&Telekomföretagen och inom
Svenska Teknik & Designföretagen blir si rorna tillsammans med de största teknikföreta-
gen över anställda globalt varav drygt (eller drygt procent) i Sverige.
Ser vi till den försäljning som de allra största företagen har i Sverige respektive utanför
landet, blir skillnaderna ännu större. De största teknikföretagen har över Mdr SEK i
försäljning globalt, varav drygt procent utanför Sverige. Lägger vi till det -tal börsnote-
rade företagen inom IT&Telekomföretagen och inom Svenska Teknik & Designföretagen blir
si rorna tillsammans med de största teknikföretagen en total försäljning på närmare
Mdr SEK varav närmare Mdr i Sverige (dvs cirka procent).
Trots strukturförändringen och den totalt sett mer begränsade verksamheten i Sverige,
har storföretagen ändå en helt avgörande betydelse för Sverige. Med en andel i Sverige på
storleksordningen - procent av sin totala förädling motsvarar storföretagen själva mer
än halva teknikindustrin i Sverige (mätt i anställda eller förädlingsvärde). De är därtill helt
avgörande för sina svenska underleverantörer av tjänster och service och sist men inte minst
för Sveriges export.
Ett exempel som illustrerar hur fort expansionen av verksamheter utomlands sker är att de
stora teknikföretag som är etablerade i Kina redan har över anställda, vilket redan
är häl en av antalet medarbetare i Sverige. Denna si ra har fördubblats under den senaste
femårsperioden och det i samma takt som under den närmast föregående -årsperioden i
början av -talet.
Mest export från teknikindustri och tjänster
Exporten från tillverkande teknikföretag domine- Tabell . : Teknikindustrin
rar tillsammans med den kvali cerade tjänsteex- exporterar till hela världen
porten Sveriges export.
Export 2010 MDR SEK % av Totalt
Europa betyder fortfarande mest; hit går
fortfarande närmare procent av exporten från Europa 300 58 %
tillverkande teknikföretag. Beroendet av Europa
Övriga Världen 216 42 %
som andel av importen av teknik är därtill större,
cirka procent kommer här från Europa. Det är Totalt 516 100 %
insatsvaror till industrin och det är import av bilar varav viktigaste industriländer
och mycket mer.
USA 52 10 %
En intressant notering är att exporten till
USA åter är det enskilt viktigaste landet (nära Norge 50 9,6 %
följt av Norge) för teknikindustrin. Detta trots Tyskland 36 7%
stora svårigheter för personbilsexporten. Bakom
ökningen under är ett nära procentigt ly i Viktigaste nya snabbväxande länder
exporten av teleprodukter, vilket förklaras av stora Kina 20,7 4%
investeringar i nya mobilsystem i USA och att en
Ryssland 15,2 3%
hel del har sålts från Sverige.
Intressant att notera är också exporten av teknik Indien 8,9 2%
till de så kallade BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Brasilien 7,2 1,4%
Ryssland, Indien och Kina, vilka nu tillsammans
är lika stora exportmarknader som USA respektive Summa BRIC 52 10 %
Norge. Källa SCB, bearbetning teknikföretagen
Exporten av svensk teknik är fortfarande i
hög grad koncentrerad till mer traditionella
, Försäljning i Sverige knappt Mdr SEK. Källa: Respektive bolags bokslut . Sammanställning Teknikföretagen
Mer om tjänsteexporten i slutet av detta kapitel
Enligt Sveriges nationalräkenskaper avseende år , SCB, mars
21
Rapport_2001_klar.indd 21 2011-05-10 13.22

22. industriländer. E ersom marknaderna här inte växer i den omfattning som gäller i de nya
snabbväxande ekonomierna är risken stor att vår export inte växer i takt med världsmarkna-
den framöver.
Bland delbranscherna är maskinindustrin, med över Mdr SEK den enskilt största
exportören, närmast följt av teleproduktindustrin med över Mdr SEK och bilindustrins
mdr SEK . Totalt nära Mdr SEK.
Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin
Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag cirka
procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under
de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har
anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala
tjänsteexporten, både i upp- och nedgångar i konjunkturen. Tjänsteexporten består också
av intäkter från utländska besökares konsumtion i Sverige, som utgör knappt en femtedel av
tjänsteexporten, se tabell . . Tjänsteexporten till utländska marknader går framförallt till
Västeuropa, Central- och Östeuropa samt Nordamerika.
Störst andel av tjänsteexporten har olika typer av företagstjänster, varav en del är data- och
informationstjänster. Den största delen av tjänsteexporten samlas i övriga a ärstjänster, med
en andel på procent, se tabell . . Här ingår exempelvis merchanting, koncerntjänster, FoU,
tekniska samt juridiska tjänster.
Merchanting har störst andel av övriga a ärstjänster (omkring procent) och näst störst
andel har koncerntjänster (cirka procent). På tredje plats kommer FoU med en andel på
drygt procent av övriga a ärstjänster.
Teknikföretag svarar för en stor del av den tjänsteexport som utgör merchantning,
som avser intäkter (marginalen mellan inköps- och försäljningspris) från försäljning av
produkter från företag utomlands, vanligen
dotterbolag. Intäkterna tas i det här fallet hem
Tabell . Sveriges tjänsteexport till moderbolaget i Sverige trots att produkterna
inte producerats i och exporterats från Sverige.
2010 Andel av
Mdr tjänste- Kopplingen till Sveriges tjänsteexport är att
kronor exporten produkterna tidigare utvecklats i moderbolaget i
Transporter 73,8 16,0
Sverige genom forskning och utveckling.
Koncerntjänster omfattar främst tjänster
Resor 79,9 17,3 mellan koncernföretag och huvudkontor, dvs.
Kommunikation 13,5 2,9 management fees, technical fees och andra
ersättningar inom en koncern för utbildning,
Byggtjänster 6,3 1,4
datasystem, ekonomisystem m.m.
Försäkringar 5,8 1,3 De tekniska tjänsterna utgör cirka procent
Finansiella tjänster 7,9 1,7
av övriga a ärstjänster, och består till drygt
procent av arkitekt- och ingenjörstjänster. Den
Data- och informations- 47,9 10,4 resterande delen av de tekniska tjänsterna består
tjänster
av miljö-, gruvtjänster samt produktion av
Licencer/royalties 36,0 7,8 ljudinspelningar.
Övriga a ärstjänster 184,9 40,0 Merchantning uppgick till nära procent
av den totala tjänsteexporten under år ,
Personliga tjänster, 2,9 0,6
kultur m.m.
motsvarande nästan miljarder kronor.
E ersom merchanting utgör en så stor andel
O entliga tjänster 3,8 0,8 av tjänsteexporten har den också påverkat den
Totalt 462,6 100 totala exporten relativt kra igt då merchanting
varierat med konjunktursvängningar. Med
Källa SCB, betalningsbalansstatistiken
andra ord har försäljningen av produkterna
Uppgifterna är hämtade från dels Exportrådets rapport Tjänsteexporten – Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi, Mauro Gozzo, maj .
Dessutom har vi fått uppgifter över merchanting från SCB
Enligt nationalräkenskaperna, SCB, mars
22
Rapport_2001_klar.indd 22 2011-05-10 13.22

23. utomlands påverkats av svängningarna i e erfrågan i samband med hög respektive
lågkonjunktur. Exempelvis låg merchanting bakom omkring en ärdedel av tillväxten för
tjänsteexporten under högkonjunkturåren - . Under nanskrisen stod merchanting
för större delen av nedgången för tjänsteexporten
Diagram 3.2 , som då föll med , procent. Under
återhämtningen svarade merchanting för drygt två tredjedelar av tillväxten i tjänsteex-
porten, som steg med , procent.
Diagram . Tjänsteexportens andel av Sveriges totala export, procent, glidande medelvärde
Den del av tjänsteexporten som vuxit snabbast under de senaste åren är exporten av data-
och informationstjänster, som mer än fyrdubblats sedan år . Stora IT-företag dominerar
denna export, och en del av exporten går till dotterbolag utomlands, som i sin tur säljer
tjänsterna vidare på världsmarknaden. Exporten av systemutveckling samt konsulttjänster
väger tyngst, men även en rad andra tjänster ingår i exporten av data- och informationstjäns-
ter, såsom dri stjänster, uppgraderingar av IT-system, underhåll, reparationer med mera.
Se vidare Exportrådets rapport Tjänsteexporten – den snabbaste växande sektorn i svensk ekonomi, Mauro Gozzo, maj .
23
Rapport_2001_klar.indd 23 2011-05-10 13.22