SlideShare una empresa de Scribd logo

VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012

•
•
CSR Västsverige
CSR Västsverige

Västra Götalandsregionen (VGR), CSR Västsveriges huvudfinansiär, har under 2011/2012 låtit göra en utvärdering av föreningen. Resultatet hittas i denna rapport.

1 de 84
Descargar para leer sin conexión
Utvärderingsrapporter 2012:03 Regional utveckling Utvärdering av Public & Private Social Responsibility Initiativ - CSR Västsverige Utvärderingen är genomförd av IM-gruppen
Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. CSR Västsverige är en ideell förening som bildades 2008. Föreningens medlemmar är företag och organisationer i Västsverige som vill verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Målet med projektet är att bidra till en stärkt långsiktig regional utvecklingskraft i ett hållbart samhälle. Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter samt belysa utvecklingsområden för verksamheten. Utvärderarna lyfter att den struktur som CSR Västsverige har byggt upp förefaller ändamålsenlig och lämpad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. Utvärderarna lyfter bland annat fram att föreningen bör överväga att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Föreningen bör även enligt utvärderarna prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Utvärderingen har genomförts av Jan Hedman vid IM-gruppen i Uppsala AB tillsammans med Niklas Zandén, föreståndare för Centre for Business in Society på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica Emanuelsson. Göteborg 2 maj 2012 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregionen
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (4)
Sammanfattning Organisationen CSR Västsverige har under den aktuella perioden 2007 – 2011 utvecklats från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form. Struktur Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år. Mindre grupper arbetar med särskilda frågor. Den struktur som CSR-Västsverige byggt under den femårsperiod man varit verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. En källa till bekymmer är medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Det finns även ett behov att förbättra medlemsregistret. Praktik Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.” Föreningens verksamheter är strukturerade i fyra områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling, samt Kommunikation. En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram som anges av de styrande dokumenten. Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika områden? Här förekommer det skilda uppfattningar bland medlemmarna om huruvida miljöfrågan är alltför dominerande i föreningens praktik. Företrädare för de sociala frågorna vill se en uppväxling av dessa. Bilden är dock splittrad. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (5)
Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande. Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Medlemmarna har lyft fram följande aktiviteter: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR- utbildning samt Frukostmöten. Många av svaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna. Utfall Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar. Nya nätverk lyfts också fram. Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in på våra förslag. Förslag Vi föreslår att föreningens styrelse och medlemmar överväger att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Vi argumenterar för att detta skulle höja statusen på CSR-frågan och flytta denna från stabsfunktioner in i kärnverksamheten. En affärsstrategisk breddning skulle kunna attrahera ytterligare personer inom medlemsföretagen (tex. ingenjörer som arbetar med produktutveckling). Föreningen skulle även bli mer unik i sitt erbjudande. Avslutningsvis tror vi att exempel på hur CSR integrerats i affärsstrategi skulle kunna nyttjas av medlemsorganisationer- nas/-företagens kontaktpersoner för att få större gehör för CSR-frågorna internt. Vi föreslår vidare att Västra Götalandsregionen beslutar att delfinansiera föreningens verksamhet för en period framöver. Motiveringen för ett sådant verksamhetsstöd från regionen skulle kunna vara att föreningens verksamhet till sin natur utgör ett angeläget samhällsintresse som ingen fristående aktör är beredd att åta sig. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (6)
Det finns verksamhetsinriktad CSR-kompetens som är naturlig för kompetenta fria konsulter – större och mindre – att erbjuda intresserade företag. Men där finns också under överskådlig tid den mobiliserande, breda och intresseväckande/undervisande rollen som ingen kommersiellt verkande konsult kommer att axla, därför att den sannolikt inte är lönsam på kommersiella grunder. Rollen att driva en förening för samhällsutveckling (både miljömässig och social) där samtliga samhällssektorer finns representerade i samverkan är knappast kommersiellt intressant. Vinsterna kommer att falla ut på lång sikt på ett samhälleligt plan och i de deltagande företagen/organisationerna, men knappast naturligt hos den sammanhållande aktören. Likväl krävs det en sammanhållande aktör om det ska hända något. Verksamheten kan ses som en form av samhällelig infrastruktur som inte kommer till stånd utan offentlig (del)finansiering. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (7)
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (8)
Innehållsförteckning 1.INLEDNING ..............................................................................................................................................11 2. VAD ÄR CSR? ..........................................................................................................................................12 3. BAKGRUND TILL UPPDRAGET.........................................................................................................13 4. METOD .....................................................................................................................................................15 5. STRUKTUREN – FRÅN NÄTVERK TILL IDEELL FÖRENING ....................................................17 6. PRAKTIKEN - ARBETSUPPGIFTER ..................................................................................................22 7. UTFALL ....................................................................................................................................................39 8. SLUTSATSER - VERKSAMHETEN 2007 – 2011 ................................................................................45 9. DISKUSSION OCH FÖRSLAG FRAMÅT ...........................................................................................47 KÄLLFÖRTECKNING ...............................................................................................................................57 BILAGA 1 - CSR VÄSTSVERIGE - KRONOLOGI ................................................................................59 BILAGA 2 – GÖR RÄTT SAKER?............................................................................................................67 BILAGA 3 – VAD VAR BÄST? ..................................................................................................................69 BILAGA 4 – VAD HAR VARIT DÅLIGT?...............................................................................................73 BILAGA 5 – NYTTA INTERNT?...............................................................................................................75 BILAGA 6. E-MAILENKÄT.......................................................................................................................77 Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (9)
Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (10)
1.Inledning PwC avger härmed rapport över uppdraget att utvärdera Public & Private Social Responsability Initiative – CSR Västsverige. Uppdraget är av uppdragsgivaren Västra Götalandsregionen definierat enligt följande: Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas, samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter för medlemmarna (alltså inte effekten generellt). Utvärderingen ska även belysa utvecklingsområden för verksamheten. Mer konkret syftar utvärderingen på att visa på: 1. Måluppfyllelsen samt föreningens resultat och effekter 2. Genomförandet och organisationen av föreningen Måluppfyllelsen ska bedömas utifrån ett antal mål för verksamheten 2011, som återfinns i beslutet för 2011. Därutöver har bakåt i tiden förekommit ett antal mer eller tydliga målsättningar, som också ska beaktas i utvärderingen. Underlaget förväntas ge lärdomar inför framtida insatser inom aktuella områden. Analysen/utvärderingen vänder sig till regionutvecklingsnämnden och –sekretariatet. Uppdraget är utfört av jur.kand. Jan Hedman, PwC och ek.dr. Niklas Zandén, Göteborgs universitet Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (11)
2. Vad är CSR? CSR, Corporate Social Responsibility, (på svenska företagens samhällsansvar) kallas idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället - ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv utöver vad lagen kräver. Även begreppet hållbarhet används alltmer för att understryka att det ekonomiska ansvarstagandet krävs för att företagets samhällsansvar ska vara långsiktigt och integrerat i affärsmodellen. Företag som frivilligt integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhet och i sitt agerande med sina intressenter, och tar ett större samhällsansvar än vad lagar och förordningar kräver, kan sägas agera inom ramen för vad som normalt definieras som CSR. En definition som självklart kan tillämpas i lika hög grad på verksamheter som drivs i offentlig regi eller ideellt. Samhällsansvar är lika viktigt och handlar om samma frågor oavsett om verksamheter bedrivs offentligt, privat eller ideellt. Gemensamma karaktärsdrag i CSR arbete är: • CSR som frivillig verksamhet som går längre än lagstadgade krav; • Strävan att integrera sociala, miljömässiga och ekonomiska policies i den dagliga verksamheten; • Ambitionen att se CSR som en integrerad del i organisationens managementstrategi. De förväntade fördelarna för organisationer som arbetar aktivt med CSR är ett stärkt varumärke, bättre tillgång till finansiering, friskare, tryggare och mer motiverade medarbetare, förbättrad riskhantering, mer lojala kunder och ett förbättrat förtroende från verksamhetens intressenter. Historiskt sett har CSR setts som ett sätt att både ta ansvar och minimera risken för att oegentligheter ska förekomma i företag. Idag ses CSR och hållbarhet i allt högre grad som något som även kan bidra till ökad lönsamhet då det kan ses som ett sätt att minska onödig förbrukning av såväl mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigt optimera användningen av de resurser man förfogar över. Allteftersom CSR spridits som begrepp har det färgat av sig på andra organisationer och är inte längre något som är unikt för företag, alla typer av organisationer kan arbeta med CSR. CSR handlar således om att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna organisationens givna uppdrag och åtaganden. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (12)
3. Bakgrund till uppdraget 2005 arrangerade Västra Götalandsregionen, i samverkan med Sverige 2000-institutet, Equal projektet ”Advantage Göteborg”, Göteborgs Universitet samt CSR Sweden, en inspirationsdag ” Good Companies Doing Good Things ” med avsikt att inspirera organisationer i Västra Götaland till samhällsengagerat arbete som gynnar såväl företag som samhälle. Inspirationsdagen följdes upp med ett frukostseminarium ”Corporate Social Responsibility – hur arbetar regering och näringsliv? ”, samt med konferensen ”Corporate Social Responsibility – internationella och nationella erfarenheter”. Under dessa inspirationsträffar framkom ett behov och intresse för ett regionalt CSR nätverk som skulle kunna utgöra ett forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Tankar och idéer började utbytas mellan Västra Götalandsregionen och Sverige 2000-institutet kring ett regionalt nätverk med syfte att stödja västsvenska arbetsgivare i deras arbete för CSR och hållbar utveckling, i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland, som är en programskrift som 2005 togs fram av regionen tillsammans med de fyra kommunförbunden. Den bärande tanken i det regionala nätverket var att former och innehåll skulle utformas utifrån deltagarnas intresse och engagemang. Med anledning av detta fick Sverige 2000 institutet 2006 i uppdrag av regionutvecklings- sekretariatet vid Västra Götalandsregionen (VGR) att kartlägga intresse, former och förutsättningar för ett regionalt nätverk för CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbar utveckling. Kartläggningen genomfördes under hösten 2006. Kartläggningen visade enligt Sverige 2000 institutet att det fanns en hög medvetenhet bland företag, myndigheter och kommuner i Västra Götalandsregionen om att hållbar utveckling är det enda rätta att arbeta utifrån om vi vill bibehålla en sund miljö och ett sunt samhälle. Kartläggningen visade vidare att det finns ett stort intresse bland företag och organisationer i regionen att lära mer om CSR och hållbar utveckling. Man ville dock inte enbart lära mer utan även lära av varandra och med varandra. Bildandet av ett tvärsektoriellt CSR nätverk i Västra Götaland uppfattades som ett utmärkt forum för lärande och utveckling. Ett regionalt CSR nätverk skulle också enligt utredaren kunna utgöra en plattform för Västra Götalandsregionen för att föra ut Visionen ”Det goda livet” till företag, myndigheter, kommuner och ideella organisationer i Västra Götaland. Nätverket skulle kunna bli ett forum där Västra Götalandsregionen manifesterar sin vilja att gå från ord till Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (13)
handling och att leva som man lär. Det konkreta arbetet i nätverket skulle också kunna användas som ett sätt att marknadsföra Västra Götalandsregionen i en alltmer konkurrensutsatt och global värld. Utredaren rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, med Västra Götalandsregionen som initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras. Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets- utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling. Mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionen att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst 1,5 MSEK för medfinansiering av projektet ”Västsvenskt nätverk för Corporate Social Responsability, CSR, och hållbar utveckling”. Utvärderingen tar sin startpunkt i och med detta beslut. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (14)
4. Metod Vår arbetsmodell för analys Relevans- och konsistensanalys Inledningsvis analyseras de frågeställningar som hör samman med satsningens utformning och logiska uppbyggnad. Är den relevant, och hänger delarna logiskt ihop? Vilken är den problembild och de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för initiativet och utformandet av organisationen. Insats- och process- och intressentanalys Här behandlas frågor kring hur verksamhet och styrning sker i praktiken. I det här sammanhanget gäller det bl.a. att bedöma hur man utifrån en helhetsbild följer intentioner i styrdokumenten, och bakgrunden till eventuella justeringar. Utfalls och konsekvensanalys Denna etapp i analysschemat ska besvara frågor om resultat och effekter. Når man, eller är man på väg att nå, de mål som är uppsatta? Är observerade resultat verkligen en konsekvens av verksamheten, eller skulle resultatet ha inträffat ändå? Utvärderingen ska belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som Västra Götalandsregionen hade i uppstarten av föreningen. Slutsatser och förslag – identifiera framgångsfaktorer – frågor om framtiden Här belyses frågan om hur en framtida utveckling och inriktning av föreningens verksamhet lämpligen kan se ut. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (15)
Metod Undersökningen har ganomförts på följande sätt. I en första fas har vi träffat vår uppdragsgivare – projektets huvudfinansiär – och personalen på kansliet. En omfattande dokumentation från 2007 och framåt har ställs till vårt förfogande och studerats. Från uppdragsgivaren och kanslipersonalen har vi fått förslag på de fem personer som vi enligt avtalet ska personligen på plats intervjua. Detta har påbörjats samtidigt som vår e- mailenkät har successivt har konstruerats. Den 31 jan hade vi kommit så långt att enkäten kunde slutformuleras, och skickas ut till samtliga medlemmar, som uppgick till 116 st. Den 27 februari stängde vi enkäten, då vi uppnått drygt 50% svarsfrekvens (61 av 116). Vi har därefter valt 20 personer för telefonintervjuer bland den population som inte besvarat enkäten. Avslutningsvis har vi utifrån enkätsvaren valt ut 12 respondenter som svarat något som vi funnit särskilt intresseväckande, och ringt upp dessa för ytterligare frågor. Vi har på detta sätt haft kontakt – enkät, telefon eller möte - med drygt 80 av föreningens 116 medlemmar, vilket får anses vara en god empirisk bas. Svarsfrekvens för enkäten var följande: Organisationstyp Population Erhållna svar totalt Akademi 3 3 (=100%) Ideell verksamhet 16 8 (=50%) Konsultföretag 35 19 (=54%) Medelstort/litet företag 39 17 (=44%) Offentlig verksamhet 17 11 (=65%) Stiftelse 2 1 (=50%) Stort företag 4 2 (=50%) Totalt 116 61 (=53%) Bortfallet är jämnt fördelat (undantaget akademi) och bör inte ge systematiska fel. Medlemsregistret förs av kansliet, som också utför kategoriseringen av medlemmarna, enligt listan ovan. Under arbetets gång har vi blivit varse att kategoriseringen av medlemmarna inte är stringent genomförd. Här finns utrymme för förbättringar. Detta innebär också att alla resultat som refererar till kategoriseringen bör uppfattas som approximativa storleksordningar, inte exakta värden. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (16)
5. Strukturen – från nätverk till ideell förening Den utredning, som på uppdrag av regionutvecklingssekretariatet genomfördes av konsultföretaget Sverige 2000-institutet vintern 2006-2007, rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, och att Västra Götalandsregionen initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras. Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets- utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling De tidigaste handlingarna i frågan som vi tagit del av är från februari 2007. Redan här talas det om att verka för CSR-frågor i regionen genom ett ”nätverk”. Som en föreblid nämns i dokumentationen det regionala mångfaldsnätverket i Västra Götaland. Utredningen 2007 föreslog ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling, som skulle drivas som ett utvecklingsprojekt. Det första beslutet om finansiering 2007 hänvisar till att projektet syftar till att bygga upp ett tvärsektoriellt nätverk kring frågor om CSR och hållbar utveckling. Nätverkets uppgift skulle vara opinionsbildande genom att utveckla och sprida kunskaper om hur företag, myndigheter, ideella och offentliga organisationer kan verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Inför nästa beslut om finansiering från regionen, mars 2008, sägs i underlaget att ”som nästa steg nätverket formaliseras och att medlemmarna bildar en förening”. Anledningen var att VGR krävde ett tydligare ”commitment” från medlemmarna i nätverket för att gå in med finansiering. Vid initieringen av föreningen hölls ett antal ”open space” där medlemmar och intresserade tog fram idéer för vad föreningen skulle kunna göra för aktiviteter. Det var från dessa ”open space” som många av de idag pågående aktiviteterna kommer (t.ex. hållbara inköp och klimatinitiativet). Aktiviteterna utvecklades alltså av kunniga medlemmar bottom-up. Tanken var att det var viktigt att helheten skulle kännas relevant för de som deltog, om än till priset av att det kunde bli lite ”spretigt”. Föreningen bildades formellt i juni 2008. Föreningsbildare var Astra Zeneca, Göteborgs hamn, Handelshögskolan, Dem Collective, Sverige 2000-institutet, Volvo PV samt Västra Götalandsregionen. Augusti 2008 antogs stadgar och ett handlingsprogram 2008/09 för Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (17)
den ideella föreningen ”Public & Private Social Responsability Initiative – CSR Västsverige”. I stadgarnas ändamålsparagraf beskrivs: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer.” Föreningen utvecklas Under åren från föreningens bildande 2008 och fram till idag har arbetet successivt strukturerats. 2009 – 2010 kom de tre initiativen till – Klimatinitiativet, Reko kontor och Socialt ansvar i arbetslivet. Sedan fr.o.m 2010 är föreningens arbete uppstrukturerat under fyra prioriterade områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling samt Kommunikation. (En utförligare kronologisk redogörelse över åren 2008 – 2011 har lagts i Bilaga 1) Organisationens struktur idag Föreningen leds av en styrelse, vars i dagsläget sju ledamöter – i linje med föreningens grundidé – liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har haft sex protokollförda möten under 2011. Till stöd för sitt arbete har styrelsen idag ett kansli/sekretariat inrättat på Aschebergsgatan i Göteborg. Där arbetar verksamhetschefen på halvtid och en medarbetare som ansvarar för kommunikation och projektledning. Verksamhetschefen kontrakteras halvårsvis, medan den kommunikationsansvariga är anställd sedan årsskiftet 2011/2012 (men fanns redan tidigare under annan anställningsform). Kansliet fungerar som sammanhållande för de grupper som driver olika projekt inom föreningen, och fördelar resurser till olika aktiviteter. En fördel med föreningsstrukturen är den demokratiska legitimiteten, och att föreningen visar att man står för en framtidstro och att man vill något. En svaghet med föreningsstrukturen som påtalats är att det kan vara komplicerat med djärva initiativ, som måste förankras hos samtliga medlemsorganisationer, varav några kanske inte vill ställa upp. T.ex. var det så att ett antal medlemmar fick ta med sig frågan till sina ledningsgrupper när det gällde om det var i sin ordning att under publicitet presentera klimatinitiativet till statsministern. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (18)
Medlemsstruktur Inom kansliet för man statistik över medlemmarna, såväl vad gäller geografisk hemvist, som medlemskategori fördelat på Akademi, Ideell verksamhet, Konsultfirma, Medlestort/litet företag, Offentlig verksamhet, Stiftelse, samt Stort företag. Föreningens medlemsantal har utvecklats på följande sätt. Det framgår att Göteborgsdominansen kvarstår. Utgången av 2008: 50 Utgången av 2009: 76 Utgången av 2010: 93 (Juli 2010 fanns 7 utanför Göteborgsområdet) Utgången av 2011: 115 (Feb 2012 fanns 11 utanför Göteborgsområdet) Medlemslistan per medlemskategori årsskiftet 2011/2012 ger följande bild. Konsultfirmor och små/medelstora företag är dominerande kategorier. Akademi 3 medlemmar (Feb. 2009 2 medlemmar) Ideell verksamhet 16 medlemmar (Feb. 2009 13 medlemmar) Konsultfirma 35 medlemmar (Feb. 2009 17 medlemmar) Medlestort/litet företag 39 medlemmar (Feb. 2009 12 medlemmar) Offentlig verksamhet 18 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar) Stiftelse 2 medlemmar (Feb. 2009 inga medlemmar) Stort företag 4 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar) Summa 117 medlemmar (Feb. 2009 50 medlemmar) Akademin utgörs av Chalmers, Göteborgs universitet och Högkolan i Borås. Ideell verksamhet utgörs av organisationer som exempelvis Individuell Människohjälp och Göteborgs Räddningsmission. Konsultfirmor avser till stor del mindre bolag som arbetar bl.a. med CSR-frågor gentemot sina uppdragsgivare. De medelstora företagen är av varierande slag, varuproducerande såväl som tjänsteproducerande.. Offentlig verksamhet utgörs bl.a. av kommunala förvaltningar, medan två medlemmar är registrerade som stiftelser. Till stora företag har förts AB Volvo, Akzo Nobel AB, AstraZeneca AB samt Engelhardt AB. (Som nämnts under metodavsnittet är kategoriseringen inte stringent utförd.) Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (19)
Medlemsutveckling Under de första åren arbetade man aktivt med att rekrytera medlemmar dels till föreningen och dels till föreningens olika initiativ. Man satte t.ex. ihop en sändlista till 5000 företag inför föreningens första CSR-forum, och man ringde också runt till ett stort antal organisationer för att få med dem i klimatinitiativet. Idag har medlemmarna en uttalad förväntan på sig att varje medlem ska engagera en ”bekant” till föreningen. Därutöver sker ingen fokuserad värvningsverksamhet. Sedan nätverket blev förening 2008 med en ”starpopulation” om 50 medlemmar, så växer föreningen med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Idag är man runt 120. Samtidigt har föreningen ett långsiktigt mål om 500 medlemmar. Den matematiken är bekymmersam. Modellen medlem-värvar-medlem har visat sig inte tillräckligt effektiv. Föreningen bör enligt vår mening prioritera medlemsrekrytering. Erfarenheten från nätverkets/föreningens första år visade på att det krävs ”fotarbete” för att få medlemmar. Utskick, telefon, konkreta inbjudningar till intressanta aktiviteter etc. Frågan är viktig inte minst i ljuset av eventuell fortsatt offentlig finansiering, för vilket vi längre fram i rapporten kommer att argumentera. Argumenten för fortsatt finansiering från regionen förlorar i tyngd med en svag medlemstillströmning. Medlemmarna tycker att organisationen är tydlig och relevant. Vi har i enkäten frågat medlemmarna om hur de uppfattar föreningens organisation. Uppfattningen är positiv, 59% uppfattar organisationen som ”tydlig och relevant”, medan 13% svarar ”otydlig, svårförståelig”. 28% har ingen åsikt i frågan. Nöjdheten vad gäller tydlighet och relevans är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna. (Inom medlemskategorierna akademi och storföretag uppgår nöjdheten till 100%, men antalet respondenter är endast fem så det är svårt att dra slutsatser av detta.) En respondent till enkäten menar att nyhetsbreven kommer för glest, och att man kanske kunde tänka sig en automatisk mail-alert då något nytt tillkommit på hemsidan. I mail-enkäten och i telefonenkäten framkommer i ett par fall synpunkter på att styrelsen är (alltför) dominerande. En av medlemmarna föreslår ”sub-nätverk” kring olika CSR-frågor för att öka delaktigheten. (Kommentar: arbetsgrupper för olika frågor finns redan – uppenbarligen inte tillräckligt kända.) Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (20)
En fråga är om föreningen och dess kansli bör vara av naturen ”drivande” eller av ”servicekaraktär, faciliterande”. De medlemmar vi lyft frågan med är av uppfattningen att det vore naturligtvis önskvärt att medlemmarna höll i både motorn och styrspaken, men att i realismens namn måste kansliet ha en drivande roll för att det hela inte ska riskera att rinna ut i sanden. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (21)
6. Praktiken - arbetsuppgifter Årligen beslutas om ett handlingsprogram för det kommande året. Man eftersträvar en bra balans mellan olika frågor och ämnesområden för att nå föreningens syften. En tanke är att medlemmarna ska ha tillgång tilll ett omfattande nätverk av engagerade individer och medlemsorganisationer. Ett kännetecken för CSR Västsverige är den medvetna betoningen av att detta är frågor för alla typer av arbetsgivare – offentliga, privata, ideella – stora som små. Genom konferenser och seminarier eftersträvar föreningen att skapa diskussion och nytänkande kring hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Ämnena anknyter ofta till frågan om hur man gör i praktiken för att integrera CSR i verksamheten. Utifrån efterfrågan från medlemmarna arrangerar föreningen utbildning och kompetensutvecklingsprogram. Genom webb, nyhetsbrev och informationsmaterial eftersträvar föreningen öppen kommunikation gentemot medlemmarna och samhället. Enligt det förslag till handlingsprogram för 2012 som förelåg februari 2012, är strukturen följande (skiljer sig från 2011 med enbart marginella ändringar i underpunkterna): 1. Lokal utveckling - Initiativ socialt ansvar i arbetslivet; - Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet; - Tillgänglighet för alla. 2. Globalt ansvar - Samverkansprojekt inom Hållbara inköp; - Initiativ Reko kontor; - Klimatinitiativet. 3. Kunskap och kompetensutveckling - Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap; - Grundläggande CSR-utbildning; - Regionala seminarier; - Studiebesök; - Ansvarsbarometer; - CSR-stipendium och CSR-pris; 4. Kommunikation Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (22)
- Medlemsmöten; - Informationsmöten; - Hemsidan; - Konferens - CSR Forum; - Nyhetsbrev och informationsmaterial; - Årlig uppföljning av föreningens verksamhet. Kostnadsfördelning Enligt budgetuppföljningen för 2011 så är fördelningen av medel per kostnadsområde följande: Lokal utveckling 82 tkr Global utveckling 82 tkr Kunskap och kompetensutveckling 716 tkr Kommunikation 248 tkr Administration 1.042 tkr SUMMA 2.170 tkr Den tunga posten administration innefattar personalens löner och hyra för kansliet, och är inte nedbrutet på enskilda aktiviteter/projekt. Pågående projekt/program Per idag (mars 2012) har föreningen startat och fullföljt ett femtontal olika projekt/program. Nu pågående är följande: Initiativen – Klimatinitiativet, Reko Kontor och Socialt ansvar i arbetslivet Ett av föreningens olika arbetssätt är de tre initiativen. Ett initiativ inom ett område består av ett tiotal utmaningar som föreningens medlemmar antar i den takt som var och en har förutsättningar för, dock minst tre till att börja med. Tre initiativ är aktuella för närvarande: ”Klimat-initiativet” handlar om att anta smarta energiutmaningar. ”Reko Kontor” handlar om hur ett smart kontor byggs upp. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (23)
Genom att ansluta sig till initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet” visar deltagande medlemmar på vägar till ansvarstagande på hemmaplan. Initiativet arbetades fram 2010 tillsammans med ideella medlemsorganisationer som Faktum, Individuell Människohjälp, Friends Röda Korset m.fl. Vintern 2009-2010 ägnades mycket energi till Klimatinitiativet, bl.a. sammanställdes ett upprop inför konferensen COP 15 i Köpenhamn, och överlämnades till statsminister Reinfeldt under pressbevakning. Under 2011 hölls ett seminarium om Klimattrender inom ramen för Klimatinitiativet, 25 personer deltog. För vart och ett av de tre initiativen har ett pedagogiskt och lättillgängligt häfte arbetats fram och tryckts upp. I övrigt är aktiviteten låg. Logiken är att medlemmen ansluter sig och sedan i vafri takt ansluter sig till utmaningarna en efter en. En av de intervjuade som var med då de första initiativen startades är kritisk och menar att den ursprungliga idén förvanskats. Det var från början inte avsikten att låta initiativen ”rulla på” tills vidare, utan tanken var att man skulle göra avstämningar och summera, för att få in dynamik i processen. Om vi bedömer de tre initiativen utifrån anslutningsgrad, är skillnaden stor. I slutet av 2011 så är drygt 60 organisationer med i Klimatinitiativet. Framgången för klimatinitiativet byggde inledningsvis på att det fanns andra pågående miljö- och energiinitiativ i regionen som de som drev föreningen kunde sammankoppla klimatinitiativet med. På så vis fick initiativet ett stort antal medlemmar. Däremot är endast fem organisationer anslutna till initiativet Reko kontor, och fyra till intiativet Socialt ansvar i arbetslivet. Samverkansprojekt inom Hållbara inköp Hösten 2009 beslutade CSR Västsverige att skapa en (tidsbegränsad) samverkansgrupp med fokus på hållbara inköp. Deltagare är organisationer och företag baserade i Västra Götaland. Inriktningen på arbetet har varit att genom samverkan utveckla kompetens och skapa en ”verktygslåda” för hållbara inköp. Utbyte av erfarenheter över branschgränser syftade till att identifiera nya behov och utveckla nya affärer, allt inom ramen för hållbarhetsrekvisitet. Under 2010 hade man kommit fram till den första versionen av verktygslådan. Verktygslådan kan beskrivas som en manual för hur man hanterar ansvar och säkrar hållbar kvalitet genom leverantörskedjan. Även leverantörsutveckling och affärsnyttan Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (24)
med hållbara inköp behandlas. En 2011 reviderad version av verktygslådan är nu publicerad på föreningens hemsida. Syftet är att materialet ska vara tillgängligt för alla medlemmar. Under 2011 har tre arbetsmöten genomförts med inköpare från Västsverige. Det var från början planerat att avsluta arbetet efter två år, men i slutet av 2011 beslöt gruppen att fortsätta arbetet. Inför 2012 planeras bl.a. en VD/Ledningsträff samt utökat samarbete med akademin. (Hållbara Inköp behandlas vidare nedan under Kapitel 9.) Hållbart ledarskap Våren 2009 togs initiativet till projektet Hållbart ledarskap vid ett Open Space- seminarium. Den bakomliggande tanken var att projektet skulle utmynna i ett kompetensutvecklingsprogram för hur ledare i olika organisationstyper kan arbeta för att främja hållbar utveckling. Hösten 2009 påbörjades projektet med en förstudie för att ta fram ett sådant program. Förstudien ledde fram till två parallella spår: 1) Strategier för organisationers hållbarhetsarbete och konkreta verktyg för detta, samt 2) Hållbara ledaregenskaper, dvs. den individuelle ledarens förmåga att leda och engagera så att hållbarhetsarbetet kan förankras och ge resultat. Programmet har arbetats fram i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Tre workshops och fyra seminarier anordnades under 2010, med sammanlagt omkring 30 personer deltagande, i syfte att utveckla programmet. En första omgång genomfördes februari – mars 2011. 16 personer deltog. Däremot var intresset svagt för höstens omgång som var planerad till okt – dec 2011, och som därför ställdes in. Grundläggande CSR-utbildning Man arrangerar grundläggande CSR-utbildningar om en halvdag, kring vad CSR innebär och hur man kan arbeta inom området. Med den aktiviteten har man lyckats sprida verksamheten utanför Göteborg – utbildningar hölls även i Borås och i Skövde under 2011, utöver två utbildningsomgångar i Göteborg. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (25)
Under utbildningen ges en introduktion till vad CSR innebär som begrepp och vilka drivkrafter som ligger bakom. Det ges även tillfälle för diskussion och reflexion. Till varje tillfälle bjuds in ett företag, som är medlem i CSR Västsverige, som får berätta om hur man arbetar med CSR för att göra det hela mer levande. Ett föredrag om motiv, drivkrafter och affärsnytta med CSR-arbete inom SKF har också blivit tradition vid utbildningsdagarna. Varje utbildning avslutas med en paneldebatt då deltagarna har möjlighet att ställa frågor till föredragshållarna. Seminarier och frukostmöten Seminarier som genomfördes under 2011 var bl.a. ett i form av frukostseminarium som handlade om Göteborg som FairTrade City, och ett handlade om klimattrender och hade koppling till Klimatinitiativet. Under våren 2011 genomfördes ett seminarium som behandlade tillgänglighet på arbetsmarknaden. Ansvarsmob för ökat engagemang för utsatta grupper. Under devisen ”Säg hej till tusen” samlades ett antal medlemmar i Brunnsparken för att ta kontakt med människor man inte kände, och på det sättet bidra till ett öppet klimat i Göteborg. Uppmärksammades genom lokal-TV. Ansvarsbarometern Hur ser västsvenskarna på frågor kring ansvar? 450 telefonintervjuer har genomförts 2011. Motsvarande undersökning genomfördes första gången 2010 (då som webb- enkät). Undersökningen mäter attityder till socialt ansvarstagande, och gör jämförelse dels med motsvarande resultat i andra länder, dels över tid. Förhoppningen är att ansvarsbarometern ska vara attitydpåverkande, skapa intresse för frågeställningen, och därmed också stimulera till ökat ansvarstagande. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (26)
Projekt Gränslöst Projektet Gränslöst är ett skolprojekt för att sprida kunskap om hållbar utveckling/CSR på skolorna. Det pågår HT 2011 – VT 2012, och genomförs på fem västsvenska gymnasieskolor. Eleverna arbetar med individuella projektarbeten inom mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. CSR Västsverige är en av flera samverkansparter i projektet. CSR-pris och CSR-stipendium Årligen delar föreningen ut ett pris och ett stipendium för visat samhällsansvar. Priset syftar till att ”belöna genomförda idéer, lösningar, verktyg som kan stärka förutsättningarna för många att ta ett större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt”. Stipendiet ska stimulera samhällsansvar, genom att idéer och lösningar ”som stärker förutsättningarna för många att ta större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt och brett i samhället” premieras. Medlemsmöten Under 2011 genomfördes tre medlemsmöten med sammanlagt 94 medlemmar närvarande. Hemsidan och nyhetsbrev Föreningen håller hemsidan www.csrvastsverige.se. Hemsidan är väl strukturerad med aktualiserad och relevant information, och ett kvartalsvis nyhetsbrev om vad som händer kring föreningen och CSR-frågan. Konferens – CSR-Forum CSR-Forum är Västsveriges årliga CSR-konferens, och samarrangerades med GU, Göteborg & Co samt BRG. Konferensens tema 2011 var ”Från ord till handling” och Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (27)
handlade bl.a. om CSR-strategier, studentsamverkan och lokalt och Globalt CSR-arbete. En speed-meeting-aktivitet genomfördes. Konferensen besöktes av 200 personer. I pipe-line inför 2012 ligger: Ungdomar och Ansvar Uppföljning under 2012 av undersökning från 2009 på gymnasieskolor i Göteborg kring vad ansvar innebär för ungdomar. Samverkansgrupp CSR-arbete För närvarande planerar man att starta en samverkansgrupp för organisationer som vill få stöttning, råd och fakta i sitt CSR-arbete. Enligt planerna kommer gruppen att ha 10 – 15 deltagare från större organisationer/företag. Deltagarna kommer att vara personer som utsetts till ansvariga för organisationens CSR/hållbarhets-arbete. Gruppen träffas vid fyra tillfällen under året. Medlemmarnas uppfattningar om föreningens aktiviteter I vår enkät till medlemmarna har vi frågat om dessa tycker att föreningen i stort sett gör rätt saker? En majoritet , 62%, svarar jakande, att det är ungefär vad de förväntar sig. 11% menar att det är otydligt vad föreningen egentligen sysslar med (2 ideell verksamhet, 1 konsult, 2 medelstort/litet företag, 1 offentlig verksamhet). 30% anmäler ytterligare önskemål (se nedan). Nöjdheten är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna (spänner från 45% hos offentlig verksamhet till 63% hos ideell verksamhet). I enkäten har respondenterna också fritt fått lista vilka verksamheter de vill lyfta fram som bäst. För att börja analysen med en något mekanisk ansats, så räknar vi i fritextsvaren i hur många svar en viss aktivitet nämns som bäst (se Bilaga 3). Vi får då följande top-five lista: Seminarier 9 Initiativen 6 CSR-Forum 5 Grundläggande CSR 3 Frukostmöten 3 Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (28)
Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Lyssnar man på vad de egentligen säger, så är det inte i första hand den specifika aktivitetstypen som är det primära. Vanligt är att man minns deltagande i en aktivitet som man varit nöjd med, men att man inte vet under vilken kategori den faller. Det som vid upprepade samtal lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR- frågan, sedan må det vara i form av seminarium, frukostmöte eller något annat. På motsvarande sätt går vi till föregående frågas motpol, dvs. vilka verksamheter som varit dåliga eller ointressanta. Som framgår av svaren (se Bilaga 4) så är det nu betydligt glesare mellan svaren. ”Säg-Hej-aktiviteten” nämns två gånger, medan ”Hållbart Ledarskap”, ”Reko Kontor” och ”Mångfald” nämns en gång vardera. Skillnaden mellan svarsbilden för de två frågorna är tydlig och informativ. Det är tydligt att bland de medlemmar som besvarat enkäten har man en positiv bild av föreningens verksamheter. Överlag är även de intervjuade medlemmarna positiva. 30% anmäler i enkäten som svar på en särskild fråga att de skulle vilja se ”mer av följande”. Här infinner sig en stor variation av svar. Önskemål om vad man skulle vilja se mer av handlar mest om gemensamma aktiviteter av typ seminarier, nätverkande och erfarenhetsutbyten. (För svaren återgivna in extenso hänvisas till Bilaga 2) Synpunkter från medlemmarna på föreningens hittillsvarande aktiviteter Det dominerande intrycket efter att över telefon ha talat med dryga trettiotalet medlemmar är att man tycker att föreningens verksamheter är värdefulla. Några återkommande synpunkter är att själva nätverkandet med likasinnade är själva poängen med verksamheten, och att man söker kompetens för att få större slagkraft för CSR- frågan i den egna organisationen. Överlag uppfattas kvaliteten vid föredrag, seminarier och andra aktiviteter som god, och ämnen och frågeställningar som relevanta. Nedan följer några kommentarer kring varför och vad man tycker är värdefullt med föreningen. ”Föreningens funktion som mötesplats är mycket viktig. Viktigt att alla kategorier är med - privata, ideella, offentliga. Stora och små medlemmar, stora och små idéer.” ”Den grundläggande CSR-utbildningen var bra för mig som var nybörjare på området. Särskilt värdefullt var inspelen från erfarna praktiker – SKF berättade om sitt CSR-arbete Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (29)
vilket var mycket bra. Det skulle ha varit intressant att få ett forskarperspektiv på hur andra arbetar med CSR.” ”Grundläggande CSR-utbildningen var värdefull bl.a. för att vi fick lära känna organisationer som vi inte kände. Den bekräftade och strukturerade tankar som vi haft.” ”Initiativen är en bra idé. Åtagandet stimulerar till gemensamt agerande kring viktiga frågor. Jag var med i gruppen som tog fram initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet”. Vi var några medlemmar som lade ner ett engagerat arbete på detta. Tyvärr verkar det som om intresset för detta initiativ svalnat i föreningen.” ”Frukostmöte hos en medlemsorganisation är en bra form – en till två timmar över en morgonfika tillsammans med information från kollegan fungerar bra.” ”Vid ett CSR-möte av något slag visade Kinnarps med kronor och ören hur man räknat hem sitt CSR-arbete. Även SKF har bidragit med sådana resonemang. Mycket matnyttigt!” ”Gästföreläsaren på årsmötet var bra. Bidrog till att jag nu kan argumentera bättre för CSR-frågan.” ”Ett föredrag om kreativitet i ledarskap som gavs vid en av aktiviteterna gav både glädje och inspiration. Jag vill lära om stora och små satsningar och nya tankesätt. Ett annat CSR-föredrag som triggade mig var det om ett bostadsbolag som lyckades komma tillrätta med klotter” ”En CSR-aktivitet som inspirerade och som jag aldrig glömmer, var ett föredrag om sportkedjan Stadium som tog emot gamla sportskor och samtidigt gav rabatt på nya, varpå de begagnade skorna skänktes till Sydafrika. Jordnära och två flugor i en smäll.” ”Föredraget vid årsmötet 2011 om hur man kan ta tillvara arbetslösas kompetens var bland det bästa jag hört.” ”Vi har genom föreningens olika insatser fler CSR-medvetna medarbetare idag, därmed är vi också bättre rådgivare, till nytta för våra kunder och oss själva.” Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (30)
Synpunkter från medlemmarna på föreningens aktiviteter framåt Från medlemmarna har framkommit ett antal synpunkter på hur föreningen framöver kan förstärka sin verksamhet. Ett vanligt råd rör mötes- och samverkansformer. Idéer om smågrupper, öppna processer, sociala medier och mentorskap förekommer. Det framhålles att det är viktigt att ha höjd och kvalitet i aktiviteterna – samverkan med europeiska systerorganisationer skulle kunna bidra till detta. Flera framhåller att man inte får glömma bort ”S” i CSR. En medlem efterfrågar mer samarbete med andra nätverk och organisationer. Flera medlemmar vill se mer av interaktion och kunskapsutbyte mellan medlemsföretagen och konkreta exempel på CSR. En medlem framhåller att organisationen skulle kunna vara en arena som förmedlade tips på bra verktyg, tv-reportage och radioprogram kopplat till CSR. En annan medlem skulle gärna vilja se mer av nya ansikten på föreningens konferenser – samma namn tenderar att återkomma gång på gång. En medlem menar att en aspekt på CSR som kommit bort i föreningens verksamhet är den om etik på affärsområdet, en fråga som tyvärr blivit aktuell i Göteborg Här följer de noterade punkterna, se också Bilaga 2 för de synpunkter på frågan som lämnats via enkäterna. ”Grundläggande CSR-utbildningen skulle kunna förbättras ytterligare om man hade mer moment med smågrupper, bikupor, eller dylikt. Det hjälper för att få upp kontaktytor mellan medlemmarna.” ”En aspekt på CSR-frågan som kommit bort är den om etik på affärsområdet. Frågan har ju tyvärr blivit aktuell i Göteborg. Den tråden bör tas upp.” ”CSR Västsverige bör bidra mer till social hållbarhet. Mer och tydligare samarbete mellan föreningsliv och näringsliv kring detta. Hitta samarbetsytorna!” ”Kanske skulle medlemmarna slå ihop sig i några grupper för att skriva en artikel i (lokal)pressen varje månad.” ”Det finns ett kunskapsglapp mellan kunniga och okunniga. Basal CSR-kompetens fattas hos många. Varför är så många med i Handelskammarens nätverk, jo därför att det är kunskapsutvecklande. Mer utvecklande aktiviteter efterlyses. ” Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (31)
”Flödet av idéer är verksamhetens kärna. Hur åstadkommer man detta? Arbetsgrupper av olika slag. Öppna processer viktigt. Flera måste känna att de bidrar. Sociala medier bör kunna utnyttjas mer än en webbsida, men det kräver en hel del resurser. ” ”Ett sätt att få till mer aktiviteter är att skapa samarbeten i Sverige och Europa. Det fanns sådana ambitioner initialt men detta verkar ha kommit bort.” ”Det måste vara god höjd på alla aktiviteter – det är med bättre kvalitet mot god betalning än halvbra och billigt.” ”Aktiviteter (som tex. initiativen) bör inte bara rulla på. Man bör stanna upp, följa upp och summera, för att sedan eventuellt fortsätta.” ”Pröva mentorskap – erfarna företag tillsammans med oerfarna.” ”Möjligen blir det en krets kring styrelsen som samlar makten, vilket inte är bra.” ”Föreningen hörs och syns för lite, är anonym. Synlighet är viktigt, föreningen måste bredda verksamheten, utanför medlemskaran. Det behöver bli mer aktiviteter i föreningen. ”Obs att detta tar tid. Det finns ingen quick-fix! ” Horisontella kriterier Vision Västra Götaland innefattar (förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt ”Fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt – den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering”. Det är brukligt att referera till sådana ”genomsyrande” värden som horisontella kriterier. Vi har i enkäten frågat om arbetet inom CSR-Västsverige på något sätt påverkat er organisations verksamhet inom något av områdena miljö, jämställdhet och/eller integration/mångfald. De som svarat ja på något av de tre områdena, ombeds kommentera på vilket sätt. Beträffande miljö svarar 60% nej, medan 40% svarar ja. Vi ska då hålla i minnet att åtskilliga av medlemmarna redan från början och sannolikt CSR-föreningen förutan har en hög medvetenhet i miljöfrågan. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (32)
Bland kommentarerna från de svarande märks följande: "Bidragit med bra tänk kring info material" ”Ett större ansvarstagande inom organisationen. Lättare att nå ut med budskapet" "Ökad medvetenhet kring "enkla" frågor såsom val av kaffe, återvinning, pappersförbrukning." Vad gäller jämställdhet svarar inte mindre än 93% nej på frågan, och endast 7% menar att verksamheten inom föreningen påverkat företagets/organisationens verksamhet inom jämställdhetsområdet.”Nya kontakter inom området som kan ge synergier” svarar en, ”Hade vi innan” är ett annat svar. Vi bör erinra oss att i CSR-sammanhang är kvinnor ofta i majoritet, vilket gör det lite överraskande att jämställdhetsfrågan kommit så långt ner på angelägenhetslistan. Det är svårt att tänka sig att frågan skulle ha mindre aktualitet i de företag/organisationer som deltar i föreningen, jämfört med andra företag/organisationer. En grundläggande jämställdhetsåtgärd är att föra statistiken över sina åtgärder könsuppdelad, så att man kan följa könsfördelningen för de olika aktiviteterna. Detta har man tidigare inte gjort i föreningen. I slutrapporten för 2010 står utan vidare precisering att ”representationen på föreningens olika aktiviteter är jämnt fördelad mellan män och kvinnor”. Inför slutrapporteringen för 2011 har man däremot utifrån namnen på deltagarlistor i efterhand räknat fram att en ”grov uppskattning av fördelningen mellan kvinnor och män på föreningens aktiviteter (seminarier, konferenser och medlemsmöten) visar att 155 män har medverkat och 349 kvinnor.” Det var alltså sannolikt fel tidigare. På motsvarande fråga beträffande mångfald besvarar 85% frågan nekande, medan 15% svarar ja. En respondent svarar att CSR-arbetet medfört ”kunskap om diskriminerings- grunderna”. ”Fått tillgång till ny info” och ”förstärker vår ambition” är andra svar. Som framgår av denna sammanställning är det endast en minoritet av respondenterna som menar att arbetet inom CSR-föreningen påverkat den egna organisationens verksamhet när det gäller horisontella kriterier. Vi är försiktiga med att tolka detta som ett misslyckande av föreningen – sannolikt är det delvis en följd av att medlemmarna redan i utgångsläget är engagerade i frågorna, och därför svarar nekande på frågan om förändring. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (33)
Har ambitioner och inriktning förändrats gentemot ursprungstankarna? I utvärderarens uppdrag ligger att ”belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som VGR hade i uppstarten av föreningen” Ett första steg i den analysen blir då att utreda hur detta syfte såg ut och var formulerat. Som vi har förstått frågeställningen handlar det främst om huruvida balansen i arbetet mellan de sociala och de miljömässiga dimensionerna kommit att förskjutas över åren. Vi går i detta syfte tillbaka till dokumentationen från åren 2006 – 2008. Den kartläggning som utfördes 2006-2007 hänvisade enligt sina direktiv till ”CSR och hållbar utveckling i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland”, och föreslog bildandet av ett nätverk för att driva dessa frågor. I regionstyrelsens beslut maj 2008 om att Västra Götalandsregionen ska vara initiativtagare till och medlem i den ideella föreningen CSR i Väst, hänvisas åter till ”de värderingar som redovisas i Vision Västra Götaland”. Föreningens stadgar från augusti 2008 vilar på följande ändamålsparagraf: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer.” Vi kan konstatera att den ekonomiska dimensionen i Vision Västra Götaland (definierad med variablerna ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur) är koherent med föreningens stadgars ändamålsparagraf, där det sägs att verksamheten ska bidra till fler och bättre affärer. Däremot är frågan inte särskilt närvarande i CSR Västsveriges dagliga arbete. I vårt avslutningskapitel återkommer vi till varför det vore lämpligt att inkludera ett affärsstrategiskt perspektiv i föreningens arbete. Frågan vi nu enligt vårt uppdrag ska behandla berör istället balansen mellan de miljömässiga och sociala aktiviteterna. Balans mellan miljöaktiviteter och sociala aktiviteter Fokus för föreningen ska vara såväl miljömässig som social samhällsutveckling. Det finns utifrån denna idé en poäng med att samtliga samhällssektorer finns representerade i föreningen. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (34)
Med miljöfrågor menas i detta sammanhang frågor som rör den fysiska miljön. Med sociala frågor bör rimligen förstås mellanmänskliga förhållanden - frågor kring utanförskap, tillgänglighet, arbetsförhållanden, likaberättigande och övriga rättvisefrågor. För att bedöma balansen i verksamheten mellan arbetet med de sociala och de miljömässiga dimensionerna, har vi dels gjort en bedömning utifrån vad som redovisas i verksamhetsberättelserna för åren 2009, 2010 och 2011, dels ställt frågan till de medlemmar som vi har intervjuat. Det råder ingen motsättning mellan miljöengagemang och socialt engagemang, men när det gäller aktiviteter inom en given ram så kan givetvis en konkurrenssituation uppstå. Om vi antar att verksamhetsberättelserna och övrig dokumentation speglar profilen av genomförda aktiviteter på ett rättvisande sätt, så är intrycket att miljörelaterade frågor har haft en något större närvaro än de med sociala utgångspunkter. Det förefaller ha varit på det sättet alla de tre åren. Intrycket bekräftas av flera av våra referenter och återkommer i enkätsvaren. Bilden är dock splittrad. En referent menar att från början i nätverket/föreningen hade man ett socialt fokus, men sedan kom miljöfrågorna in och blev dominerande. En annan av de intervjuade – styrelsemedlem - menar däremot att i vart fall om man dömer efter den energi som läggs ned i styrelsearbetet, så är de sociala frågorna väl så närvarande som miljöfrågorna. Ett par av referenterna menar att det är naturligt att miljöfrågorna får ett större utrymme. Det är enkelt för ett företag att göra något på miljösidan – det krävs ingen större ansträngning för att börja sopsortera eller använda lågenergilampor. Att göra något inriktat mot människor, som ju sociala aktiviteter går ut på, förutsätter mer engagemang och är vanligtvis ett mer komplext åtagande. (Resonemanget kan givetvis föras tvärt om – om de sociala aktiviteterna har det trögare i portgången, så kan man argumentera för att det är där mest energi bör läggas.) Synpunkten har också framförts från ett par referenter att miljöfrågan är längre kommen i både samhällsdebatten och lagstiftningen, och att det därför naturligt blir större fokus på den. Samtidigt är det så att en stor del av de aktiviteter som CSR – Västsverige driver till sin natur har såväl den sociala som miljömässiga dimensionen naturligt integrerad, varför det blir svårt att räkna poäng till ena eller andra sidan. Oavsett hur man bedömer balansen, så är frågan är av den naturen att det är viktigt att vara uppmärksam och ha den aktuell inom föreningen. Vi har uppfattningen att så är fallet. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (35)
Vad eftersträvar medlemmarna och vad ger medlemskapet? Vi har i enkäten frågat medlemmarna om deras engagemang i föreningen med avseende på hur ofta de deltar i aktiviteter inom CSR Västsverige. Majoriteten (52%) svarar ”ett par gånger per år”, en tredjedel (30%) svarar ”sporadiskt, någon gång per år”, medan den mest aktiva gruppen som svarar ”någon gång per månad” uppgår till 17%. Ingen svarar ”flera gånger per månad”. Söker vi efter skillnader mellan medlemskategorierna, så noteras att från ”Akademi” deltar 100% i aktiviteter ett par gånger per år eller oftare, men vi har endast tre respondenter och bör vara försiktiga med slutsatser. Medlemskategorierna ”Medelstort/litet företag” och ”Konsultfirma” har därefter högst deltagande med 71 respektive 68% från dessa kategorier som deltar ett par gånger per år eller oftare. En annan fråga att utreda är anledningen till medlemskapet. Ser man detta främst som just en CSR-fråga, eller mer som en affärsutvecklingsfråga i vidare bemärkelse? Vi har i början av enkäten frågat medlemmarna ”Varför gick du/ni med i föreningen?”, med fasta svarsalternativ. Vi har begränsat antalet svarsalternativ till ”de tre viktigaste”. Svaren fördelar sig på följande sätt, insorterade efter värden. 1. Ökad kunskap 70% 2. Nya nätverk och samarbeten 67% 3. Sprida kunskap om CSR 48% 4. Visa att vi tar ansvar 45% 5. Utveckla organisationen 35% 6. Nya marknader och kunder 20% 7. Nya produkter/tjänster 2% 8. Effektiviseringar 0% Vi har särskilt studerat vilka de var som gått med för att få nya marknader och kunder. Det visar sig att av de 12 de gäller så är inte mindre än 7 konsulter, övriga är spridda. Vi har mot slutet av enkäten ställt frågan om vad medlemskapet gett. Svaren fördelar sig på följande sätt: 1. Ökad kunskap 55% 2. Sprida kunskap om CSR 50% 3. Visa att vi tar ansvar 48% 4. Nya nätverk och samarbeten 47% 5. Utveckla organisationen 17% 6. Nya marknader och kunder 7% 7. Nya produkter/tjänster 2% Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (36)
8. Effektiviseringar 0% Som den uppmärksamme läsaren noterat, så återkommer här samma punkter identiskt – först vad man önskade, sedan vad man fick. Tanken med detta är att få en hint om medlemmarna fått vad de hoppades vid inträdet. Det är slående att de punkter som handlar om vad vi kan kalla direkt affärsnytta - nya produkter/tjänster, nya marknader/ kunder, effektiviseringar, har tydligt lägre värden än alla de övriga. Slutsatsen är att affärsnytta inte var det viktigaste man förväntade sig av medlemskapet, och man anser heller inte att det är det viktigaste man fått. När det gäller punkterna ”Visa att vi tar ansvar” samt ” Sprida kunskap om CSR” – så är svarsbilden runt 50% för såväl vad man förväntade sig som vad man fick, dvs. ”mjuka” frågor som traditionellt ligger nära CSR-frågor. Punkterna ”Ökad kunskap”, ”Utveckla organisationen” samt ”Nya nätverk och samarbeten” har samtliga lägre siffror för vad man fick, jämfört med vad man förväntade sig. Vilka slutsatser man bör dra av dessa resultat behandlar vi mer utförligt under Kapitel 9. Om nu uppfattningen om föreningens verksamhet överlag är positiv bland medlemmarna, så hur kommer de vunna kunskaperna att tas tillvara, spridas internt och göra nytta i medlemmens hemmaföretag/organisation? En tanke med CSR Västsverige är att CSR-frågan ska hamna mer i fokus. Vi har frågat medlemmarna om den kunskap du fått genom föreningen bidragit till att du fått gehör internt i ditt företag/organisation? (Se Bilaga 5) Här blir det nu svårare att dra ut en tydlig linje ur svarsbilden. En respondent svarar ”Både ja och nej”, och kan nog anses representativ för de svarande. Svarsbilden pekar på att här och där börjar man få gehör för frågan, men att det är långt kvar att gå. Kansliet är populärt! Vi har vi våra telefonintervjuer frågat medlemmarna hur de uppfattar att de bemöts av kanslipersonalen. Svaren är entydiga – alla har uppgivit sig bli mycket väl behandlade och är mycket nöjda med kansliet.. Hur är betalningsviljan bland medlemmarna En komponent i en kommande diskussion om föreningens framtid är medlemsavgifterna. Betalningsvilja är en svår fråga att hantera i en enkät, av lätt förståeliga skäl. Vi har i enkäten frågat rakt på sak hur mycket du är beredd att betala för medlemskap i Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (37)
föreningen, och angivit fyra alternativ: Max 2 000 kr, max 5 000 kr, max 10 000 kr förutsatt att……, samt max 20 000 kr förutsatt att…… Svaren fördelar sig på detta sätt: Max 2000 kr 54% Max 5 000 kr 37% Max 10 000 kr 7% Max 20 000 kr 4% De 7% som kan tänka sig att betala 10 000 kr förutsätter då att: "Om utbuden är bättre" "att det blir lite tydligare och mer transparant" "Det finns utåtriktad verksamhet i form av seminarier och utbildningar." "Utifrån företagsstorleken - bra med enkel men vettig differentierad konstnad" "Vi får mer för pengarna - vill se mer intressanta föreläsningar, seminarier, nätverksträffar, nyhetsbrev mm. Kan även ta betalt för enskilda aktiviteter, men utbudet måste finnas för att man ska vara beredd att betala en högre medlemsavgift." "Gott utbud av aktiviteter som riktar sig till såväl ansvariga för CSR-arbete och till "gemene man" på företaget. Aktiviteterna bör vara fria eller ha låg kostnad. " De 4% som kan tänka sig att betala 20 000 kr förutsätter då att: "Om utbuden är bättre" "The fee includes high quality collaborative solution development and implementation work groups. Another option is a lower 'corporate/ large organizations' fee, with the option to pay a fee for participation in specific groups, courses or for coaching." "Det finns tydligare samarbete och att diskussionerna som ofta tas upp landar mer konkret än i ömsesidig förståelse. Ser gärna fler medlemmar som har bredare/djupare CSR kunskap." Det är vanskligt att utifrån detta resultat uttala sig om var betalningsviljan egentligen ligger. Betalningsviljan är kopplad till kvaliteten på utbudet, men detta var ju ingen revolutionerande nyhet. Var skulle man söka kunskap ifall föreningen försvann? Vi har i enkäten frågat var man skulle söka kunskap om CSR ifall föreningen försvann. Två svar dominerar: ”Vet ej” samt ”Internet”. Svaren tecknar en bild av att de tillfrågade medlemmarna är tämligen oförberedda på att själva kastas ut i vattnet. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (38)
7. Utfall Målsättningar i sammanfattning 2007 - 2011 En sammanställning av de målsättningar vi finner i dokumentationen (i första hand ansökningar och beslut om finansiering), sammanställd med en inventering av respektive utfall (i första hand verksamhetsberättelser 0ch slutrapporter), så långt vi kunnat utröna, får följande utseende. Syfte, mål, förväntade effekter Redovisat utfall Mål för 2007 Skapa ett tvärsektorellt nätverk kring CSR Nätverket bildat och hållbar utveckling som ökar västsvenska konkurrenskraften, minskar miljöpåverkan, minskar utanförskapet, ökar samhällsengagemanget och stärker Västra Götalands varumärke. Syfte, mål, förväntade effekter för Redovisat utfall 2008/2009 Genom samverkan och kunskapsutveckling Samverkan genom Open Space och bidra till ansvarsfulla affärer och goda arbetsgrupper kring kompetensutveckling, affärsrelationer inköpsprojekt och social ekonomi. Samverkansprojekt Hållbara inköp. Samverkan med CBiS Handelshögskolan. Seminarier. CRS Forum. Ansvarsbarome- tern. Lyfta fram och sprida goda exempel på hur Fyra kompetensutvecklingsdagar med ca företag och organisationer i Västra 50 besökare per tillfälle. Flera Götaland arbetar med CSR utvecklingsprojekt i samverkan inletts. Stärka varumärket Västra Götaland. Webbplattform under uppbyggnad Minst en femtedel av de anställda i Västra Ej uppnått. Vid utgången av 2008 har Götalandsregionen (=150 000) blir föreningen 50 medlemmar. Vid utgången av 2009 har föreningen 76 medlemmar med Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (39)
medlemmar i föreningen. mer än 100 000 anställda. Få med fler storföretag i föreningen, Ej redovisat/kommenterat eftersom dessa ansågs vara kunniga inom CSR-området. Att företag kan redovisa ett aktivt CSR- Klimatinitiativet och initiativet Reko arbete som bidrar till nya affärer och kontor sjösatta. samarbetsmönster. Att frivilliga aktiviteter för motsvarande 15 Ej redovisat/kommenterat. Däremot miljoner kronor skulle utföras tack vare redovisat 30 aktiviteter med sammantaget föreningens aktiviteter. 1500 deltagare som lagt 4000 timmar på verksamheten, Syfte, mål, förväntade effekter för 2010 Redovisat utfall Att intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp, klimatinitiativet, initiativ för lokal utveckling och globalt ansvar för reko-kontor, initiativ socialt ansvar i att stärka regionens långsiktiga arbetslivet, ansvarsbarometern etc. 16 konkurrenskraft och för hållbar utveckling. medverkat i utbildningen hållbart ledarskap. Minst 100 aktörer ska genom föreningens 33 medlemmar i klimatinitiativet tror de aktiviteter ha intensifierat sitt CSR-arbete minskat sin påverkan med initiativet som betydligt. motivering. Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 60 medlemmar i de tre initiativen. något av initiativen klimat, reko kontor, eller socialt ansvar i arbetslivet. Tre konkreta samarbetsprojekt på Samverkansgrupp Hållbara inköp. ledningsnivå mellan olika sektorer ska Kompetensutvecklingsprogram Hållbart drivas. ledarskap. Konferens kring hållbara leverantörskedjor. Kunskapen om CSR arbete i Västra Ansvarsbarometern, stipendium, hemsidan, Götaland ska ha ökat betydligt i regionen pris, artiklar i tidningar, konferenser, och utanför densamma. seminarium etc. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (40)
Fler högskolekurser med inriktning på Ej redovisat/kommenterat ansvar ska initieras. 150 medlemmar som representerar fler än 93 medlemmar som representerar fler än 150,000 arbetstillfällen. 200,000 anställda. 10 nya och utvecklade nätverk 5 25 nya och utvecklade processer 8 500 organisationer i praktisk samverkan Denna indikator har föreningen inte kunnat (300 kvinnor, 200 män). mäta. 120 (60/60) organisationer som får del av 45/45 ”har tillgång till rådgivning och till kvalificerad rådgivning. verktyg via föreningen”. ”Antal medlemmar är 93 stycken och kontaktpersoner är jämt fördelade mellan män och kvinnor” 150 organisationer som arbetar med att 100 (63 organisationer är med i något utveckla nya processer för en framgångsrik initiativ, 11 organisationer i hållbart inköp, verksamhet. 20 organisationer i hållbart ledarskap, 7 socialt ansvar i arbetslivet) 150 arbetsplatser som deltar i konkret 63 medlemmar i initiativen. hållbarhetsarbete för bättre klimat, hållbara kontor och volontärarbete 200 (100/100) nya medarbetare som Denna indikator har föreningen inte kunnat engagerar sig direkt för lokalsamhällets mäta (en av de ”egna indikatorerna”). utveckling i volontärarbete Syfte, mål, förväntade effekter för 2011 Redovisat utfall Att intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp med medverkan från SKF, för lokal utveckling och globalt ansvar för AB Volvo, Volvo Cars, Lindex, Astra att stärka regionens långsiktiga Tech, Stena Metall, SCA, VGR, GU, konkurrenskraft och för hållbar utveckling. Chalmers m.fl. Genomfört ansvars- barometern, seminarium om Fair Trade, CSR seminarium i Borås, m.m. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (41)
Uppnått 150 medlemmar som representerar 150,000 115 medlemmar vid utgången av 2011 som arbetstillfällen. representerar 200 000 anställda. Ej uppnått Minst 150 arbetsplatser ska delta i 270 medlemsorganisationer deltagit. föreningens aktiviteter och på det sättet (Summan överstiger medlemsantalet då intensifiera sitt CSR-arbete. flera återkommit på flera aktiviteter.) Upnått Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 58 medlemmar i Klimatinitiativet, 5 något av initiativen klimat, reko kontor, medlemmar i Reko-kontor, 4 medlemmar i eller socialt ansvar i arbetslivet. Socialt ansvarstagande i arbetslivet. Ej upnått Minst 50 personer ska ha deltagit i Ej redovisat/kommenterat. (20 deltagare föreningens grundläggande CSR-utbildning per juli 2011). Ej redovisat Ett kompetensprogram i hållbart ledarskap Program har tagits fram och 16 personer ska genomföras i samarbete med har deltagit. Höstomgången inställld pga GU/Chalmers vår och höst 2011 lågt intresse. Uppnått vår 2011, ej uppnått höst Minst 200 deltagare på konferensen CSR 200 deltagare. Forum IV Uppnått Öka kunskapen om tillgänglighetsfrågor 14 personer deltog på frukostseminarium. Uppnått Upprätta en affärsplan för att säkerställa En intern presentation har utvecklats för långsiktig verksamhet och finansiering styrelsen (inkl. SWOT, segmentering av medlemmar etc.). Presentationen visar dock Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (42)
inte hur och när föreningen ska bli mer självfinansierad. På väg att uppnå Upprätta en projektdatabas med En projektdatabas finns upprättad, men medlemmarnas CSR-aktiviteter och en täcker ännu endast ett fåtal av marknadsplats för nya affärer. medlemmarnas aktiviteter. På väg att uppnå Kunskapen om CSR arbete i Västra Svårt att mäta. Götaland ska ha ökat betydligt i regionen och utanför densamma. Kommentar till sammanställningen Genomgången av syfte/mål/förväntade effekter i relation till redovisade utfall för åren 2007 – 2011 visar följande: Det har ibland varit svårt att i dokumentationen följa linjen från mål till utfall från verksamhetsplan/medelsansökan till verksamhetsberättelse/slutrapport ett år senare. Vissa mål uppnår man, och redovisar i påföljande verksamhetsberättelse. För andra mål ( tex. antal medlemmar, antal arbetsplatser i initiativen, antal personer i utbildning) har man inte nått måluppfyllelse. Detta kommenteras/förklaras ibland, ibland inte, i verksamhetsberättelsen. Vissa mål har man uppsatt men inte kunnat mäta. Detta kommenteras/förklaras ibland, ibland inte, i verksamhetsberättelsen. Successivt bättre men kan förbättras ytterligare Det bör uppmärksammas att kvalitén på redovisningen av måluppfyllelsen har ökat år från år. Förbättringar kan dock ske på följande punkter: • Då en målsättning anges, tänk från början på om/hur denna ska kunna mätas. Detta gäller i synnerhet kvantitativt formulerade målsättningar; Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (43)
• Var tydlig med vad som är just målsättningar, till skillnad från mer allmänt hållna resonemang om förväntningar och förhoppningar. Målsättningar ska tydligt följas upp i efterhand, medan allmänt formulerade förväntningar kan man förhålla sig friare till; • Följ i efterhand på ett strukturerat sätt upp alla angivna mål och redovisa i verksamhetsberättelsen/slutrapporten; • Om en målsättning inte uppnåtts, och avvikelsen inte är obetydlig, bör saken kommenteras i verksamhetsberättelsen/slutrapporten. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (44)
8. Slutsatser - verksamheten 2007 – 2011 Föreningens struktur och organisation har under den aktuella perioden utvecklats från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form. Struktur Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år. Ett antal mindre grupper arbetar med särskilda frågor. Den struktur som CSR-Västsverige sålunda byggt under den femårsperiod man varit verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad att tillgodose de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. Medlemmarnas uppfattning är också att föreningen har en tydlig och relevant organisation. Detta framkommer såväl genom mail-enkäten som vid vår telefonenkät. En källa till bekymmer är dock medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Praktik Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.” En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram som anges av dessa dokument. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (45)
Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika fält? Här förekommer en spridd uppfattning bland medlemmarna att särskilt miljöfrågorna är tillgodosedda i föreningens praktik. Bilden är dock splittrad. Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande. Vidare vill vi peka på behovet av att hålla ett mer stringent medlemsregister. Korrekt kategorisering av medlemmarna är en förutsättning för att kunna analysera och följa upp den egna verksamheten. Det finns också ett behov att intensifiera medlemsvärvningen, vilket sammanhänger med en önskan från åtskilliga medlemmat att föreningen skulle behöva synas mer. Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Även detta avgörs rimligen av medlemmarna. Dessa har i den skriftliga enkäten lyft fram följande aktiviteter som de mest värdefulla: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR- utbildning samt Frukostmöten. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Utfall Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar. Nya nätverk lyfts också fram. Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in på kommande kapitel. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (46)
9. Diskussion och förslag framåt Ovan har vi på ett detaljerat sätt beskrivit de direkta resultat och slutsatser som kan dras från enkäten, intervjuerna och den tillgängliga dokumentationen. I det här kapitlet diskuterar vi på ett mer övergripande plan vad dessa resultat kan tänkas betyda för CSR Västsverige. Vi gör detta utifrån fyra huvudområden: i) hur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt, ii) CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin, iii) för deltagarna eller en bredare krets och iv) föreningens framtida finansiering Hur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt? En intressant fråga som låg till grund för utformningen av ett antal av enkätfrågorna och medlemsintervjuerna är hur CSR Västsverige bidrar till att göra CSR arbete lönsamt för sina medlemmar, d.v.s. på vilket sätt (snarare än i vilken grad) bidrar föreningen till medlemmarnas lönsamhet. Vårt fokus på hur CSR kan förbättra företags lönsamhet är i linje med aktuell forskning inom området, eftersom forskning har visat att företag såväl kan förbättra som försämra sin lönsamhet med hjälp av CSR arbete. Vi har i våra frågor och i vår analys utgått ifrån en fyrfältare som utvecklats av Stuart Hart och Mark Milstein (2003) och som tydliggör olika sätt som CSR kan bidra till lönsamhet (se bild nedan). Författarna har helt enkelt tagit en klassisk strategimatris med axlarna lång sikt vs. kort sikt och internt vs. externt och applicerat den på CSR-området. För att läsaren ska förstå vad författarna avser med sin modell följer nedan en mycket kort genomgång av de olika boxarna i fyrfältaren. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (47)
Lång sikt Produktutveckling Tillväxt Internt Vinst Externt Effektivisering Legitimitet Kort sikt För det första kan CSR-arbete bidraga till att öka organisationers legitimitet/förtroende/varumärke/attraktionskraft. Till exempel kan varumärket stärkas gentemot konsumenter och organisationen kan bli en mer attraktiv för anställda, etiska investerare och myndigheter. För det andra kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers effektivitet. Till exempel kan organisationer genom energibesparingar, minskat svinn och dubbelsidig kopiering av papper förbättra såväl lönsamheten som miljön. För det tredje kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers produktutveckling (forskning och utveckling). Genom att ställa frågan om vilken värld vi kommer leva i om 5-10 år i termer av t.ex. klimatförändring, fattigdom, segregation och åldersfördelning kan företag säkerställa att de utvecklar lämpliga produkter/tjänster för framtiden. Till exempel behöver bilföretag säkerställa att deras nya plattformar möjliggör för radikala utsläppsminskningar om vi står inför en klimatförändring och flygplanstillverkare behöver säkerställa att deras flygplan i termer av platsbredd och lastvikt kan hantera alltfler överviktiga kunder. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (48)
För det fjärde kan CSR-arbete bidra till att förbättra organisationers tillväxt, d.v.s. hitta framtida marknader för sina produkter och tjänster. Till exempel kan CSR-arbete öppna upp för nisch-marknader (t.ex. Fair Trade choklad och Body Shop) och till identifierandet av ignorerade marknader (t.ex. fattiga delar av världen och marginaliserade grupper i samhället). Eftersom matrisen enbart är fokuserad på lönsamhet, saknas motivet att göra världen bättre i matrisen. Viljan att göra världen bättre har dock i tidigare forskning visat sig vara en viktig anledning till varför organisationer engagerar sig i CSR. Utifrån denna förståelsen av modellen kan vi nu återvända till frågan som intresserat oss i utvärderingen, d.v.s. vilken av de fyra boxar (+viljan att göra världen bättre) som CSR Västsverige kan sägas bidra till. För att fånga detta har vi i enkäten frågat såväl varför medlemmarna gick med i föreningen som vad medlemskapet har gett (där vi har utformat svarsalternativet så att de stämmer överens med modellen ovan). Här är det tydligt att fokus legat på ökad kunskap (70% och 55%) och nya nätverk (67% och 47%).1 Dessa två faktorer kan i sin tur ligga till grund för i princip samtliga delar av matrisen så de är för generella för att dra några direkta slutsatser från. När vi sedan tittar på de andra svaren framkommer dock en tydlig bild av hur medlemmarna uppfattar föreningen. Det är mycket tydligt att legitimeringslogiken (högra boxen) och ”göra världen bättre”-logiken är viktiga delar för medlemmarna, eftersom de anger att de visar att de tar ansvar (45% och 48%) och sprider kunskap om CSR genom föreningen (48% och 50%). Forskningen visar även att legitimitet är det vanligaste (om än ej det mest lönsamma) sättet som organisationer använder sig av CSR. Här kan föreningen alltså sägas fylla en funktion som kan förbättra medlemmarna lönsamhet. Å andra sidan är det tydligt att effektiviseringslogiken inte alls finns representerad hos medlemmarna (0% och 0%), vilket är förvånande eftersom det är en av de vanligaste sätten att förbättra lönsamheten med hjälp av CSR. Kanske missförstod de svarande enkätfrågorna, men här borde det finnas möjligheter för föreningen att lyfta fram goda exempel på t.ex. hur man sparar energi i sin verksamhet. Det är också tydligt att produktutveckling i princip inte alls finns representerat hos medlemmarna varken i termer av vad de förväntade sig eller vad de fått ut av föreningen (2% och 2%). Detta upplever vi är problematiskt eftersom en integrering av CSR-frågan i produktutveckling har visat sig central för såväl företags lönsamhet som reella miljö- och sociala förbättringar. Här finnas alltså en potential för föreningen att tydligare lyfta fram exempel på hur organisationer kan arbeta med CSR-frågorna med koppling till sin 1 Första siffran i parentesen anger varför medlemmarna gick med och andra siffran vad medlemskapet gett. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (49)
produktutveckling. Det finns ett stort antal företag i regionen som gör detta på ett framgångsrikt sätt som skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter (t.ex. SKF, Volvo Personbilar, AB Volvo, Stena Metall och Nudie Jeans). Nästan lika tydligt är det att tillväxtlogiken bara i begränsad del finns representerad i föreningen. Det verkar som att vissa medlemmar har en förhoppning om att förbättra sin tillväxt genom nya kunder när de går med i föreningen men som att denna förhoppning hittills inte förverkligats (20% och 7%). Det är värt att notera att det i huvudsak är konsulterna som har en förhoppning av att hitta nya kunder genom föreningen, och det är inte riktigt det som avses med fyrfältmodellen ursprungligen. Vi sluter oss därmed till att föreningen även här har en outnyttjad potential i att visa hur företag kan använda CSR för att identifiera nya marknader. Här kan man tänka sig att de ideella föreningar som är med i CSR Västsverige kan vara en resurs, eftersom de kan utgöra länken mellan marginaliserade grupper och organisationer. Partnerskap mellan företag, offentlig sektor och ideella föreningar kan således vara nyckeln för att nå tillväxt med hjälp av CSR-tänk. Slutsatsen utifrån enkätsvaren blir alltså att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsak bidrar till ökad lönsamhet genom förbättrad legitimitet och att föreningen ännu inte lyckas utnyttja CSR-frågans potential vad gäller effektivisering, produktutveckling och tillväxt. Denna slutsats stöds också av de konkreta exempel på förändringar tack vare föreningen som medlemmarna listar i enkäten och i intervjuerna. I princip samtliga dessa förändringar kan kopplas till legitimitets- eller ”göra världen bättre”-logiken, t.ex. mätande av ätning av vegetarisk mat, inköp av miljövänliga produkter, satsning på reko- kontor, val av rättvisemärkt kaffe och sopsortering. Det finns även ett fåtal exempel som eventuellt kan kopplas till effektiviseringslogiken trots att denna inte nämndes i enkäten, t.ex. ökat antal telefonkonferenser och minskad pappersförbrukning. Vi har dock inte funnit i princip några svar som indikerar att medlemmar har utvecklat nya produkter/tjänster eller hittat nya marknader tack vare sitt medlemskap i föreningen. Här finns det alltså en stor samstämmighet i enkät och intervjusvaren som tydligt visar på att CSR Västsverige har en potential att bredda sitt fokus för att på så vis hjälpa sina medlemmar att förbättra lönsamheten via CSR-arbete. CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin? Utifrån enkät- och intervjusvaren och slutsatsen ovan att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsak bidrar till att förbättra medlemmarnas legitimitet, kan vi ta resonemanget ett steg vidare och diskutera huruvida föreningen bidrar till att förpassa CSR-frågan till en stödfunktion. Forskningen visar att även om organisationer kraftigt ökat sina CSR- aktiviteter de senaste åren, så har detta i huvudsak handlat om stödfunktioner (t.ex. hållbarhetsredovisningar, kontroller av leverantörer, uppdaterade hemsidor, nya CSR- funktioner och miljöledningssystem). När CSR-frågorna har kommit in i Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (50)
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012
VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012

Recomendados

Ideell redovisning i kommersiella kläder
Ideell redovisning i kommersiella kläderIdeell redovisning i kommersiella kläder
Ideell redovisning i kommersiella kläderAnnaLena Moberg
 
Det moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partietDet moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partietPeter Högberg
 
Ta ansvar
Ta ansvarTa ansvar
Ta ansvarUnionen
 
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]Peter Johansson
 
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]GUNKAL
 
Hållbara inköp slutrapport 2011
Hållbara inköp slutrapport 2011Hållbara inköp slutrapport 2011
Hållbara inköp slutrapport 2011CSR Västsverige
 
CSR handbok
CSR handbokCSR handbok
CSR handbokCSR Västsverige
 
Älska livet 2014 - lokalt organisationsbidrag
Älska livet 2014 - lokalt organisationsbidragÄlska livet 2014 - lokalt organisationsbidrag
Älska livet 2014 - lokalt organisationsbidragJessica Schedvin
 

Recomendados

Ideell redovisning i kommersiella kläder
Ideell redovisning i kommersiella kläderIdeell redovisning i kommersiella kläder
Ideell redovisning i kommersiella kläderAnnaLena Moberg
 
Det moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partietDet moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partietPeter Högberg
 
Ta ansvar
Ta ansvarTa ansvar
Ta ansvarUnionen
 
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]Peter Johansson
 
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]
Slutlig version direktiv_organisationsutredning_on[1]GUNKAL
 
Hållbara inköp slutrapport 2011
Hållbara inköp slutrapport 2011Hållbara inköp slutrapport 2011
Hållbara inköp slutrapport 2011CSR Västsverige
 
CSR handbok
CSR handbokCSR handbok
CSR handbokCSR Västsverige
 
Älska livet 2014 - lokalt organisationsbidrag
Älska livet 2014 - lokalt organisationsbidragÄlska livet 2014 - lokalt organisationsbidrag
Älska livet 2014 - lokalt organisationsbidragJessica Schedvin
 
CSR Västsverige infoblad 2018
CSR Västsverige infoblad 2018CSR Västsverige infoblad 2018
CSR Västsverige infoblad 2018CSR Västsverige
 
Nya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationNya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationCamilla Backström
 
Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?Johan Sidenmark
 
Att vara medlem
Att vara medlemAtt vara medlem
Att vara medlemCarl-Fredrik Herö
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)CSR Västsverige
 
Värdegrund
VärdegrundVärdegrund
Värdegrundfla03
 
Röda Korset Vision 2014
Röda Korset Vision 2014Röda Korset Vision 2014
Röda Korset Vision 2014oscarfredriksson
 
Consultancy 2015
Consultancy 2015Consultancy 2015
Consultancy 2015☛ Matts Eriksson ♦ Erfaren konsultchef
 
Dynamo Slutrapport 2012
Dynamo Slutrapport 2012Dynamo Slutrapport 2012
Dynamo Slutrapport 2012Tomas Dahlberg
 
Breakit Impact Challenge Ethos international guide
Breakit Impact Challenge Ethos international guideBreakit Impact Challenge Ethos international guide
Breakit Impact Challenge Ethos international guideCarin Roeraade
 
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorVNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorDaniel Jafari
 
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksam
 
Session 6_4 Matilda Ardenfors
Session 6_4 Matilda ArdenforsSession 6_4 Matilda Ardenfors
Session 6_4 Matilda ArdenforsModin Anna
 
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikation
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikationSeminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikation
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikationHallvarsson Halvarsson
 
Overenskommelsen
OverenskommelsenOverenskommelsen
Overenskommelsenoverenskommelsen
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)CSR Västsverige
 
Om ford tagit fram snabbare hästar
Om ford tagit fram snabbare hästarOm ford tagit fram snabbare hästar
Om ford tagit fram snabbare hästarE-delegationen
 
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindpark
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindparkKortfattad affärsplan för (gamla) mindpark
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindparkJoakim Jardenberg
 
Företagarna presentation icf 2012 10-16
Företagarna presentation icf 2012 10-16Företagarna presentation icf 2012 10-16
Företagarna presentation icf 2012 10-16mathiasmellgren
 
Trädgårdsmässan 2015 03-27
Trädgårdsmässan 2015 03-27Trädgårdsmässan 2015 03-27
Trädgårdsmässan 2015 03-27Mohamed Jimale
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsverige
 
CSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Västsverige
 

Más contenido relacionado

Similar a VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012

CSR Västsverige infoblad 2018
CSR Västsverige infoblad 2018CSR Västsverige infoblad 2018
CSR Västsverige infoblad 2018CSR Västsverige
 
Nya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationNya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationCamilla Backström
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)CSR Västsverige
 
Värdegrund
VärdegrundVärdegrund
Värdegrundfla03
 
Dynamo Slutrapport 2012
Dynamo Slutrapport 2012Dynamo Slutrapport 2012
Dynamo Slutrapport 2012Tomas Dahlberg
 
Breakit Impact Challenge Ethos international guide
Breakit Impact Challenge Ethos international guideBreakit Impact Challenge Ethos international guide
Breakit Impact Challenge Ethos international guideCarin Roeraade
 
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorVNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorDaniel Jafari
 
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksam
 
Session 6_4 Matilda Ardenfors
Session 6_4 Matilda ArdenforsSession 6_4 Matilda Ardenfors
Session 6_4 Matilda ArdenforsModin Anna
 
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikation
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikationSeminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikation
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikationHallvarsson Halvarsson
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)CSR Västsverige
 
Om ford tagit fram snabbare hästar
Om ford tagit fram snabbare hästarOm ford tagit fram snabbare hästar
Om ford tagit fram snabbare hästarE-delegationen
 
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindpark
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindparkKortfattad affärsplan för (gamla) mindpark
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindparkJoakim Jardenberg
 
Företagarna presentation icf 2012 10-16
Företagarna presentation icf 2012 10-16Företagarna presentation icf 2012 10-16
Företagarna presentation icf 2012 10-16mathiasmellgren
 
Trädgårdsmässan 2015 03-27
Trädgårdsmässan 2015 03-27Trädgårdsmässan 2015 03-27
Trädgårdsmässan 2015 03-27Mohamed Jimale
 

Similar a VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012 (20)

CSR Västsverige infoblad 2018
CSR Västsverige infoblad 2018CSR Västsverige infoblad 2018
CSR Västsverige infoblad 2018
 
Nya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationNya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social Innovation
 
Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?
 
Att vara medlem
Att vara medlemAtt vara medlem
Att vara medlem
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ socialt ansvar (reviderad 2016)
 
Värdegrund
VärdegrundVärdegrund
Värdegrund
 
Röda Korset Vision 2014
Röda Korset Vision 2014Röda Korset Vision 2014
Röda Korset Vision 2014
 
Consultancy 2015
Consultancy 2015Consultancy 2015
Consultancy 2015
 
Dynamo Slutrapport 2012
Dynamo Slutrapport 2012Dynamo Slutrapport 2012
Dynamo Slutrapport 2012
 
Breakit Impact Challenge Ethos international guide
Breakit Impact Challenge Ethos international guideBreakit Impact Challenge Ethos international guide
Breakit Impact Challenge Ethos international guide
 
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorVNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
 
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
 
Session 6_4 Matilda Ardenfors
Session 6_4 Matilda ArdenforsSession 6_4 Matilda Ardenfors
Session 6_4 Matilda Ardenfors
 
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikation
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikationSeminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikation
Seminarium: Hållbarhetsredovisning och effektiv CSR-kommunikation
 
Overenskommelsen
OverenskommelsenOverenskommelsen
Overenskommelsen
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ reko arbetsplats (reviderad 2016)
 
Om ford tagit fram snabbare hästar
Om ford tagit fram snabbare hästarOm ford tagit fram snabbare hästar
Om ford tagit fram snabbare hästar
 
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindpark
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindparkKortfattad affärsplan för (gamla) mindpark
Kortfattad affärsplan för (gamla) mindpark
 
Företagarna presentation icf 2012 10-16
Företagarna presentation icf 2012 10-16Företagarna presentation icf 2012 10-16
Företagarna presentation icf 2012 10-16
 
Trädgårdsmässan 2015 03-27
Trädgårdsmässan 2015 03-27Trädgårdsmässan 2015 03-27
Trädgårdsmässan 2015 03-27
 

Más de CSR Västsverige

CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsverige
 
CSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Västsverige
 
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergiAnsvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergiCSR Västsverige
 
CSR Forum 2012: Cash & Heart folder final
CSR Forum 2012: Cash & Heart folder finalCSR Forum 2012: Cash & Heart folder final
CSR Forum 2012: Cash & Heart folder finalCSR Västsverige
 
Hållbara inköp verktygslåda 2011
Hållbara inköp verktygslåda 2011 Hållbara inköp verktygslåda 2011
Hållbara inköp verktygslåda 2011 CSR Västsverige
 
Hållbara inköp verktygslåda 2010
Hållbara inköp verktygslåda 2010Hållbara inköp verktygslåda 2010
Hållbara inköp verktygslåda 2010CSR Västsverige
 
Hållbara inköp slutrapport 2010
Hållbara inköp slutrapport 2010Hållbara inköp slutrapport 2010
Hållbara inköp slutrapport 2010CSR Västsverige
 
Ansvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelse
Ansvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelseAnsvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelse
Ansvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelseCSR Västsverige
 
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändringAnsvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändringCSR Västsverige
 

Más de CSR Västsverige (10)

CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
 
CSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & Borders
 
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergiAnsvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi
Ansvarsbarometern 2013 - Affärer och samhällsansvar i synergi
 
CSR Forum 2012: Cash & Heart folder final
CSR Forum 2012: Cash & Heart folder finalCSR Forum 2012: Cash & Heart folder final
CSR Forum 2012: Cash & Heart folder final
 
Presentation ung 2012
Presentation ung 2012Presentation ung 2012
Presentation ung 2012
 
Hållbara inköp verktygslåda 2011
Hållbara inköp verktygslåda 2011 Hållbara inköp verktygslåda 2011
Hållbara inköp verktygslåda 2011
 
Hållbara inköp verktygslåda 2010
Hållbara inköp verktygslåda 2010Hållbara inköp verktygslåda 2010
Hållbara inköp verktygslåda 2010
 
Hållbara inköp slutrapport 2010
Hållbara inköp slutrapport 2010Hållbara inköp slutrapport 2010
Hållbara inköp slutrapport 2010
 
Ansvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelse
Ansvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelseAnsvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelse
Ansvarsbarometern 2010 - Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelse
 
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändringAnsvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring
 

VGR:s utvärdering av CSR Västsverige 2012

  • 1. Utvärderingsrapporter 2012:03 Regional utveckling Utvärdering av Public & Private Social Responsibility Initiativ - CSR Västsverige Utvärderingen är genomförd av IM-gruppen
  • 2.
  • 3. Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. CSR Västsverige är en ideell förening som bildades 2008. Föreningens medlemmar är företag och organisationer i Västsverige som vill verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Målet med projektet är att bidra till en stärkt långsiktig regional utvecklingskraft i ett hållbart samhälle. Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter samt belysa utvecklingsområden för verksamheten. Utvärderarna lyfter att den struktur som CSR Västsverige har byggt upp förefaller ändamålsenlig och lämpad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. Utvärderarna lyfter bland annat fram att föreningen bör överväga att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Föreningen bör även enligt utvärderarna prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Utvärderingen har genomförts av Jan Hedman vid IM-gruppen i Uppsala AB tillsammans med Niklas Zandén, föreståndare för Centre for Business in Society på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica Emanuelsson. Göteborg 2 maj 2012 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregionen
  • 5. Sammanfattning Organisationen CSR Västsverige har under den aktuella perioden 2007 – 2011 utvecklats från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form. Struktur Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år. Mindre grupper arbetar med särskilda frågor. Den struktur som CSR-Västsverige byggt under den femårsperiod man varit verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. En källa till bekymmer är medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Det finns även ett behov att förbättra medlemsregistret. Praktik Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.” Föreningens verksamheter är strukturerade i fyra områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling, samt Kommunikation. En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram som anges av de styrande dokumenten. Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika områden? Här förekommer det skilda uppfattningar bland medlemmarna om huruvida miljöfrågan är alltför dominerande i föreningens praktik. Företrädare för de sociala frågorna vill se en uppväxling av dessa. Bilden är dock splittrad. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (5)
  • 6. Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande. Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Medlemmarna har lyft fram följande aktiviteter: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR- utbildning samt Frukostmöten. Många av svaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna. Utfall Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar. Nya nätverk lyfts också fram. Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in på våra förslag. Förslag Vi föreslår att föreningens styrelse och medlemmar överväger att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Vi argumenterar för att detta skulle höja statusen på CSR-frågan och flytta denna från stabsfunktioner in i kärnverksamheten. En affärsstrategisk breddning skulle kunna attrahera ytterligare personer inom medlemsföretagen (tex. ingenjörer som arbetar med produktutveckling). Föreningen skulle även bli mer unik i sitt erbjudande. Avslutningsvis tror vi att exempel på hur CSR integrerats i affärsstrategi skulle kunna nyttjas av medlemsorganisationer- nas/-företagens kontaktpersoner för att få större gehör för CSR-frågorna internt. Vi föreslår vidare att Västra Götalandsregionen beslutar att delfinansiera föreningens verksamhet för en period framöver. Motiveringen för ett sådant verksamhetsstöd från regionen skulle kunna vara att föreningens verksamhet till sin natur utgör ett angeläget samhällsintresse som ingen fristående aktör är beredd att åta sig. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (6)
  • 7. Det finns verksamhetsinriktad CSR-kompetens som är naturlig för kompetenta fria konsulter – större och mindre – att erbjuda intresserade företag. Men där finns också under överskådlig tid den mobiliserande, breda och intresseväckande/undervisande rollen som ingen kommersiellt verkande konsult kommer att axla, därför att den sannolikt inte är lönsam på kommersiella grunder. Rollen att driva en förening för samhällsutveckling (både miljömässig och social) där samtliga samhällssektorer finns representerade i samverkan är knappast kommersiellt intressant. Vinsterna kommer att falla ut på lång sikt på ett samhälleligt plan och i de deltagande företagen/organisationerna, men knappast naturligt hos den sammanhållande aktören. Likväl krävs det en sammanhållande aktör om det ska hända något. Verksamheten kan ses som en form av samhällelig infrastruktur som inte kommer till stånd utan offentlig (del)finansiering. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (7)
  • 9. Innehållsförteckning 1.INLEDNING ..............................................................................................................................................11 2. VAD ÄR CSR? ..........................................................................................................................................12 3. BAKGRUND TILL UPPDRAGET.........................................................................................................13 4. METOD .....................................................................................................................................................15 5. STRUKTUREN – FRÅN NÄTVERK TILL IDEELL FÖRENING ....................................................17 6. PRAKTIKEN - ARBETSUPPGIFTER ..................................................................................................22 7. UTFALL ....................................................................................................................................................39 8. SLUTSATSER - VERKSAMHETEN 2007 – 2011 ................................................................................45 9. DISKUSSION OCH FÖRSLAG FRAMÅT ...........................................................................................47 KÄLLFÖRTECKNING ...............................................................................................................................57 BILAGA 1 - CSR VÄSTSVERIGE - KRONOLOGI ................................................................................59 BILAGA 2 – GÖR RÄTT SAKER?............................................................................................................67 BILAGA 3 – VAD VAR BÄST? ..................................................................................................................69 BILAGA 4 – VAD HAR VARIT DÅLIGT?...............................................................................................73 BILAGA 5 – NYTTA INTERNT?...............................................................................................................75 BILAGA 6. E-MAILENKÄT.......................................................................................................................77 Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (9)
  • 11. 1.Inledning PwC avger härmed rapport över uppdraget att utvärdera Public & Private Social Responsability Initiative – CSR Västsverige. Uppdraget är av uppdragsgivaren Västra Götalandsregionen definierat enligt följande: Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas, samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter för medlemmarna (alltså inte effekten generellt). Utvärderingen ska även belysa utvecklingsområden för verksamheten. Mer konkret syftar utvärderingen på att visa på: 1. Måluppfyllelsen samt föreningens resultat och effekter 2. Genomförandet och organisationen av föreningen Måluppfyllelsen ska bedömas utifrån ett antal mål för verksamheten 2011, som återfinns i beslutet för 2011. Därutöver har bakåt i tiden förekommit ett antal mer eller tydliga målsättningar, som också ska beaktas i utvärderingen. Underlaget förväntas ge lärdomar inför framtida insatser inom aktuella områden. Analysen/utvärderingen vänder sig till regionutvecklingsnämnden och –sekretariatet. Uppdraget är utfört av jur.kand. Jan Hedman, PwC och ek.dr. Niklas Zandén, Göteborgs universitet Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (11)
  • 12. 2. Vad är CSR? CSR, Corporate Social Responsibility, (på svenska företagens samhällsansvar) kallas idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället - ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv utöver vad lagen kräver. Även begreppet hållbarhet används alltmer för att understryka att det ekonomiska ansvarstagandet krävs för att företagets samhällsansvar ska vara långsiktigt och integrerat i affärsmodellen. Företag som frivilligt integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhet och i sitt agerande med sina intressenter, och tar ett större samhällsansvar än vad lagar och förordningar kräver, kan sägas agera inom ramen för vad som normalt definieras som CSR. En definition som självklart kan tillämpas i lika hög grad på verksamheter som drivs i offentlig regi eller ideellt. Samhällsansvar är lika viktigt och handlar om samma frågor oavsett om verksamheter bedrivs offentligt, privat eller ideellt. Gemensamma karaktärsdrag i CSR arbete är: • CSR som frivillig verksamhet som går längre än lagstadgade krav; • Strävan att integrera sociala, miljömässiga och ekonomiska policies i den dagliga verksamheten; • Ambitionen att se CSR som en integrerad del i organisationens managementstrategi. De förväntade fördelarna för organisationer som arbetar aktivt med CSR är ett stärkt varumärke, bättre tillgång till finansiering, friskare, tryggare och mer motiverade medarbetare, förbättrad riskhantering, mer lojala kunder och ett förbättrat förtroende från verksamhetens intressenter. Historiskt sett har CSR setts som ett sätt att både ta ansvar och minimera risken för att oegentligheter ska förekomma i företag. Idag ses CSR och hållbarhet i allt högre grad som något som även kan bidra till ökad lönsamhet då det kan ses som ett sätt att minska onödig förbrukning av såväl mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigt optimera användningen av de resurser man förfogar över. Allteftersom CSR spridits som begrepp har det färgat av sig på andra organisationer och är inte längre något som är unikt för företag, alla typer av organisationer kan arbeta med CSR. CSR handlar således om att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna organisationens givna uppdrag och åtaganden. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (12)
  • 13. 3. Bakgrund till uppdraget 2005 arrangerade Västra Götalandsregionen, i samverkan med Sverige 2000-institutet, Equal projektet ”Advantage Göteborg”, Göteborgs Universitet samt CSR Sweden, en inspirationsdag ” Good Companies Doing Good Things ” med avsikt att inspirera organisationer i Västra Götaland till samhällsengagerat arbete som gynnar såväl företag som samhälle. Inspirationsdagen följdes upp med ett frukostseminarium ”Corporate Social Responsibility – hur arbetar regering och näringsliv? ”, samt med konferensen ”Corporate Social Responsibility – internationella och nationella erfarenheter”. Under dessa inspirationsträffar framkom ett behov och intresse för ett regionalt CSR nätverk som skulle kunna utgöra ett forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Tankar och idéer började utbytas mellan Västra Götalandsregionen och Sverige 2000-institutet kring ett regionalt nätverk med syfte att stödja västsvenska arbetsgivare i deras arbete för CSR och hållbar utveckling, i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland, som är en programskrift som 2005 togs fram av regionen tillsammans med de fyra kommunförbunden. Den bärande tanken i det regionala nätverket var att former och innehåll skulle utformas utifrån deltagarnas intresse och engagemang. Med anledning av detta fick Sverige 2000 institutet 2006 i uppdrag av regionutvecklings- sekretariatet vid Västra Götalandsregionen (VGR) att kartlägga intresse, former och förutsättningar för ett regionalt nätverk för CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbar utveckling. Kartläggningen genomfördes under hösten 2006. Kartläggningen visade enligt Sverige 2000 institutet att det fanns en hög medvetenhet bland företag, myndigheter och kommuner i Västra Götalandsregionen om att hållbar utveckling är det enda rätta att arbeta utifrån om vi vill bibehålla en sund miljö och ett sunt samhälle. Kartläggningen visade vidare att det finns ett stort intresse bland företag och organisationer i regionen att lära mer om CSR och hållbar utveckling. Man ville dock inte enbart lära mer utan även lära av varandra och med varandra. Bildandet av ett tvärsektoriellt CSR nätverk i Västra Götaland uppfattades som ett utmärkt forum för lärande och utveckling. Ett regionalt CSR nätverk skulle också enligt utredaren kunna utgöra en plattform för Västra Götalandsregionen för att föra ut Visionen ”Det goda livet” till företag, myndigheter, kommuner och ideella organisationer i Västra Götaland. Nätverket skulle kunna bli ett forum där Västra Götalandsregionen manifesterar sin vilja att gå från ord till Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (13)
  • 14. handling och att leva som man lär. Det konkreta arbetet i nätverket skulle också kunna användas som ett sätt att marknadsföra Västra Götalandsregionen i en alltmer konkurrensutsatt och global värld. Utredaren rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, med Västra Götalandsregionen som initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras. Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets- utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling. Mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionen att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst 1,5 MSEK för medfinansiering av projektet ”Västsvenskt nätverk för Corporate Social Responsability, CSR, och hållbar utveckling”. Utvärderingen tar sin startpunkt i och med detta beslut. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (14)
  • 15. 4. Metod Vår arbetsmodell för analys Relevans- och konsistensanalys Inledningsvis analyseras de frågeställningar som hör samman med satsningens utformning och logiska uppbyggnad. Är den relevant, och hänger delarna logiskt ihop? Vilken är den problembild och de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för initiativet och utformandet av organisationen. Insats- och process- och intressentanalys Här behandlas frågor kring hur verksamhet och styrning sker i praktiken. I det här sammanhanget gäller det bl.a. att bedöma hur man utifrån en helhetsbild följer intentioner i styrdokumenten, och bakgrunden till eventuella justeringar. Utfalls och konsekvensanalys Denna etapp i analysschemat ska besvara frågor om resultat och effekter. Når man, eller är man på väg att nå, de mål som är uppsatta? Är observerade resultat verkligen en konsekvens av verksamheten, eller skulle resultatet ha inträffat ändå? Utvärderingen ska belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som Västra Götalandsregionen hade i uppstarten av föreningen. Slutsatser och förslag – identifiera framgångsfaktorer – frågor om framtiden Här belyses frågan om hur en framtida utveckling och inriktning av föreningens verksamhet lämpligen kan se ut. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (15)
  • 16. Metod Undersökningen har ganomförts på följande sätt. I en första fas har vi träffat vår uppdragsgivare – projektets huvudfinansiär – och personalen på kansliet. En omfattande dokumentation från 2007 och framåt har ställs till vårt förfogande och studerats. Från uppdragsgivaren och kanslipersonalen har vi fått förslag på de fem personer som vi enligt avtalet ska personligen på plats intervjua. Detta har påbörjats samtidigt som vår e- mailenkät har successivt har konstruerats. Den 31 jan hade vi kommit så långt att enkäten kunde slutformuleras, och skickas ut till samtliga medlemmar, som uppgick till 116 st. Den 27 februari stängde vi enkäten, då vi uppnått drygt 50% svarsfrekvens (61 av 116). Vi har därefter valt 20 personer för telefonintervjuer bland den population som inte besvarat enkäten. Avslutningsvis har vi utifrån enkätsvaren valt ut 12 respondenter som svarat något som vi funnit särskilt intresseväckande, och ringt upp dessa för ytterligare frågor. Vi har på detta sätt haft kontakt – enkät, telefon eller möte - med drygt 80 av föreningens 116 medlemmar, vilket får anses vara en god empirisk bas. Svarsfrekvens för enkäten var följande: Organisationstyp Population Erhållna svar totalt Akademi 3 3 (=100%) Ideell verksamhet 16 8 (=50%) Konsultföretag 35 19 (=54%) Medelstort/litet företag 39 17 (=44%) Offentlig verksamhet 17 11 (=65%) Stiftelse 2 1 (=50%) Stort företag 4 2 (=50%) Totalt 116 61 (=53%) Bortfallet är jämnt fördelat (undantaget akademi) och bör inte ge systematiska fel. Medlemsregistret förs av kansliet, som också utför kategoriseringen av medlemmarna, enligt listan ovan. Under arbetets gång har vi blivit varse att kategoriseringen av medlemmarna inte är stringent genomförd. Här finns utrymme för förbättringar. Detta innebär också att alla resultat som refererar till kategoriseringen bör uppfattas som approximativa storleksordningar, inte exakta värden. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (16)
  • 17. 5. Strukturen – från nätverk till ideell förening Den utredning, som på uppdrag av regionutvecklingssekretariatet genomfördes av konsultföretaget Sverige 2000-institutet vintern 2006-2007, rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, och att Västra Götalandsregionen initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras. Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets- utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling De tidigaste handlingarna i frågan som vi tagit del av är från februari 2007. Redan här talas det om att verka för CSR-frågor i regionen genom ett ”nätverk”. Som en föreblid nämns i dokumentationen det regionala mångfaldsnätverket i Västra Götaland. Utredningen 2007 föreslog ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling, som skulle drivas som ett utvecklingsprojekt. Det första beslutet om finansiering 2007 hänvisar till att projektet syftar till att bygga upp ett tvärsektoriellt nätverk kring frågor om CSR och hållbar utveckling. Nätverkets uppgift skulle vara opinionsbildande genom att utveckla och sprida kunskaper om hur företag, myndigheter, ideella och offentliga organisationer kan verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Inför nästa beslut om finansiering från regionen, mars 2008, sägs i underlaget att ”som nästa steg nätverket formaliseras och att medlemmarna bildar en förening”. Anledningen var att VGR krävde ett tydligare ”commitment” från medlemmarna i nätverket för att gå in med finansiering. Vid initieringen av föreningen hölls ett antal ”open space” där medlemmar och intresserade tog fram idéer för vad föreningen skulle kunna göra för aktiviteter. Det var från dessa ”open space” som många av de idag pågående aktiviteterna kommer (t.ex. hållbara inköp och klimatinitiativet). Aktiviteterna utvecklades alltså av kunniga medlemmar bottom-up. Tanken var att det var viktigt att helheten skulle kännas relevant för de som deltog, om än till priset av att det kunde bli lite ”spretigt”. Föreningen bildades formellt i juni 2008. Föreningsbildare var Astra Zeneca, Göteborgs hamn, Handelshögskolan, Dem Collective, Sverige 2000-institutet, Volvo PV samt Västra Götalandsregionen. Augusti 2008 antogs stadgar och ett handlingsprogram 2008/09 för Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (17)
  • 18. den ideella föreningen ”Public & Private Social Responsability Initiative – CSR Västsverige”. I stadgarnas ändamålsparagraf beskrivs: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer.” Föreningen utvecklas Under åren från föreningens bildande 2008 och fram till idag har arbetet successivt strukturerats. 2009 – 2010 kom de tre initiativen till – Klimatinitiativet, Reko kontor och Socialt ansvar i arbetslivet. Sedan fr.o.m 2010 är föreningens arbete uppstrukturerat under fyra prioriterade områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling samt Kommunikation. (En utförligare kronologisk redogörelse över åren 2008 – 2011 har lagts i Bilaga 1) Organisationens struktur idag Föreningen leds av en styrelse, vars i dagsläget sju ledamöter – i linje med föreningens grundidé – liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har haft sex protokollförda möten under 2011. Till stöd för sitt arbete har styrelsen idag ett kansli/sekretariat inrättat på Aschebergsgatan i Göteborg. Där arbetar verksamhetschefen på halvtid och en medarbetare som ansvarar för kommunikation och projektledning. Verksamhetschefen kontrakteras halvårsvis, medan den kommunikationsansvariga är anställd sedan årsskiftet 2011/2012 (men fanns redan tidigare under annan anställningsform). Kansliet fungerar som sammanhållande för de grupper som driver olika projekt inom föreningen, och fördelar resurser till olika aktiviteter. En fördel med föreningsstrukturen är den demokratiska legitimiteten, och att föreningen visar att man står för en framtidstro och att man vill något. En svaghet med föreningsstrukturen som påtalats är att det kan vara komplicerat med djärva initiativ, som måste förankras hos samtliga medlemsorganisationer, varav några kanske inte vill ställa upp. T.ex. var det så att ett antal medlemmar fick ta med sig frågan till sina ledningsgrupper när det gällde om det var i sin ordning att under publicitet presentera klimatinitiativet till statsministern. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (18)
  • 19. Medlemsstruktur Inom kansliet för man statistik över medlemmarna, såväl vad gäller geografisk hemvist, som medlemskategori fördelat på Akademi, Ideell verksamhet, Konsultfirma, Medlestort/litet företag, Offentlig verksamhet, Stiftelse, samt Stort företag. Föreningens medlemsantal har utvecklats på följande sätt. Det framgår att Göteborgsdominansen kvarstår. Utgången av 2008: 50 Utgången av 2009: 76 Utgången av 2010: 93 (Juli 2010 fanns 7 utanför Göteborgsområdet) Utgången av 2011: 115 (Feb 2012 fanns 11 utanför Göteborgsområdet) Medlemslistan per medlemskategori årsskiftet 2011/2012 ger följande bild. Konsultfirmor och små/medelstora företag är dominerande kategorier. Akademi 3 medlemmar (Feb. 2009 2 medlemmar) Ideell verksamhet 16 medlemmar (Feb. 2009 13 medlemmar) Konsultfirma 35 medlemmar (Feb. 2009 17 medlemmar) Medlestort/litet företag 39 medlemmar (Feb. 2009 12 medlemmar) Offentlig verksamhet 18 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar) Stiftelse 2 medlemmar (Feb. 2009 inga medlemmar) Stort företag 4 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar) Summa 117 medlemmar (Feb. 2009 50 medlemmar) Akademin utgörs av Chalmers, Göteborgs universitet och Högkolan i Borås. Ideell verksamhet utgörs av organisationer som exempelvis Individuell Människohjälp och Göteborgs Räddningsmission. Konsultfirmor avser till stor del mindre bolag som arbetar bl.a. med CSR-frågor gentemot sina uppdragsgivare. De medelstora företagen är av varierande slag, varuproducerande såväl som tjänsteproducerande.. Offentlig verksamhet utgörs bl.a. av kommunala förvaltningar, medan två medlemmar är registrerade som stiftelser. Till stora företag har förts AB Volvo, Akzo Nobel AB, AstraZeneca AB samt Engelhardt AB. (Som nämnts under metodavsnittet är kategoriseringen inte stringent utförd.) Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (19)
  • 20. Medlemsutveckling Under de första åren arbetade man aktivt med att rekrytera medlemmar dels till föreningen och dels till föreningens olika initiativ. Man satte t.ex. ihop en sändlista till 5000 företag inför föreningens första CSR-forum, och man ringde också runt till ett stort antal organisationer för att få med dem i klimatinitiativet. Idag har medlemmarna en uttalad förväntan på sig att varje medlem ska engagera en ”bekant” till föreningen. Därutöver sker ingen fokuserad värvningsverksamhet. Sedan nätverket blev förening 2008 med en ”starpopulation” om 50 medlemmar, så växer föreningen med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Idag är man runt 120. Samtidigt har föreningen ett långsiktigt mål om 500 medlemmar. Den matematiken är bekymmersam. Modellen medlem-värvar-medlem har visat sig inte tillräckligt effektiv. Föreningen bör enligt vår mening prioritera medlemsrekrytering. Erfarenheten från nätverkets/föreningens första år visade på att det krävs ”fotarbete” för att få medlemmar. Utskick, telefon, konkreta inbjudningar till intressanta aktiviteter etc. Frågan är viktig inte minst i ljuset av eventuell fortsatt offentlig finansiering, för vilket vi längre fram i rapporten kommer att argumentera. Argumenten för fortsatt finansiering från regionen förlorar i tyngd med en svag medlemstillströmning. Medlemmarna tycker att organisationen är tydlig och relevant. Vi har i enkäten frågat medlemmarna om hur de uppfattar föreningens organisation. Uppfattningen är positiv, 59% uppfattar organisationen som ”tydlig och relevant”, medan 13% svarar ”otydlig, svårförståelig”. 28% har ingen åsikt i frågan. Nöjdheten vad gäller tydlighet och relevans är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna. (Inom medlemskategorierna akademi och storföretag uppgår nöjdheten till 100%, men antalet respondenter är endast fem så det är svårt att dra slutsatser av detta.) En respondent till enkäten menar att nyhetsbreven kommer för glest, och att man kanske kunde tänka sig en automatisk mail-alert då något nytt tillkommit på hemsidan. I mail-enkäten och i telefonenkäten framkommer i ett par fall synpunkter på att styrelsen är (alltför) dominerande. En av medlemmarna föreslår ”sub-nätverk” kring olika CSR-frågor för att öka delaktigheten. (Kommentar: arbetsgrupper för olika frågor finns redan – uppenbarligen inte tillräckligt kända.) Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (20)
  • 21. En fråga är om föreningen och dess kansli bör vara av naturen ”drivande” eller av ”servicekaraktär, faciliterande”. De medlemmar vi lyft frågan med är av uppfattningen att det vore naturligtvis önskvärt att medlemmarna höll i både motorn och styrspaken, men att i realismens namn måste kansliet ha en drivande roll för att det hela inte ska riskera att rinna ut i sanden. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (21)
  • 22. 6. Praktiken - arbetsuppgifter Årligen beslutas om ett handlingsprogram för det kommande året. Man eftersträvar en bra balans mellan olika frågor och ämnesområden för att nå föreningens syften. En tanke är att medlemmarna ska ha tillgång tilll ett omfattande nätverk av engagerade individer och medlemsorganisationer. Ett kännetecken för CSR Västsverige är den medvetna betoningen av att detta är frågor för alla typer av arbetsgivare – offentliga, privata, ideella – stora som små. Genom konferenser och seminarier eftersträvar föreningen att skapa diskussion och nytänkande kring hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Ämnena anknyter ofta till frågan om hur man gör i praktiken för att integrera CSR i verksamheten. Utifrån efterfrågan från medlemmarna arrangerar föreningen utbildning och kompetensutvecklingsprogram. Genom webb, nyhetsbrev och informationsmaterial eftersträvar föreningen öppen kommunikation gentemot medlemmarna och samhället. Enligt det förslag till handlingsprogram för 2012 som förelåg februari 2012, är strukturen följande (skiljer sig från 2011 med enbart marginella ändringar i underpunkterna): 1. Lokal utveckling - Initiativ socialt ansvar i arbetslivet; - Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet; - Tillgänglighet för alla. 2. Globalt ansvar - Samverkansprojekt inom Hållbara inköp; - Initiativ Reko kontor; - Klimatinitiativet. 3. Kunskap och kompetensutveckling - Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap; - Grundläggande CSR-utbildning; - Regionala seminarier; - Studiebesök; - Ansvarsbarometer; - CSR-stipendium och CSR-pris; 4. Kommunikation Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (22)
  • 23. - Medlemsmöten; - Informationsmöten; - Hemsidan; - Konferens - CSR Forum; - Nyhetsbrev och informationsmaterial; - Årlig uppföljning av föreningens verksamhet. Kostnadsfördelning Enligt budgetuppföljningen för 2011 så är fördelningen av medel per kostnadsområde följande: Lokal utveckling 82 tkr Global utveckling 82 tkr Kunskap och kompetensutveckling 716 tkr Kommunikation 248 tkr Administration 1.042 tkr SUMMA 2.170 tkr Den tunga posten administration innefattar personalens löner och hyra för kansliet, och är inte nedbrutet på enskilda aktiviteter/projekt. Pågående projekt/program Per idag (mars 2012) har föreningen startat och fullföljt ett femtontal olika projekt/program. Nu pågående är följande: Initiativen – Klimatinitiativet, Reko Kontor och Socialt ansvar i arbetslivet Ett av föreningens olika arbetssätt är de tre initiativen. Ett initiativ inom ett område består av ett tiotal utmaningar som föreningens medlemmar antar i den takt som var och en har förutsättningar för, dock minst tre till att börja med. Tre initiativ är aktuella för närvarande: ”Klimat-initiativet” handlar om att anta smarta energiutmaningar. ”Reko Kontor” handlar om hur ett smart kontor byggs upp. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (23)
  • 24. Genom att ansluta sig till initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet” visar deltagande medlemmar på vägar till ansvarstagande på hemmaplan. Initiativet arbetades fram 2010 tillsammans med ideella medlemsorganisationer som Faktum, Individuell Människohjälp, Friends Röda Korset m.fl. Vintern 2009-2010 ägnades mycket energi till Klimatinitiativet, bl.a. sammanställdes ett upprop inför konferensen COP 15 i Köpenhamn, och överlämnades till statsminister Reinfeldt under pressbevakning. Under 2011 hölls ett seminarium om Klimattrender inom ramen för Klimatinitiativet, 25 personer deltog. För vart och ett av de tre initiativen har ett pedagogiskt och lättillgängligt häfte arbetats fram och tryckts upp. I övrigt är aktiviteten låg. Logiken är att medlemmen ansluter sig och sedan i vafri takt ansluter sig till utmaningarna en efter en. En av de intervjuade som var med då de första initiativen startades är kritisk och menar att den ursprungliga idén förvanskats. Det var från början inte avsikten att låta initiativen ”rulla på” tills vidare, utan tanken var att man skulle göra avstämningar och summera, för att få in dynamik i processen. Om vi bedömer de tre initiativen utifrån anslutningsgrad, är skillnaden stor. I slutet av 2011 så är drygt 60 organisationer med i Klimatinitiativet. Framgången för klimatinitiativet byggde inledningsvis på att det fanns andra pågående miljö- och energiinitiativ i regionen som de som drev föreningen kunde sammankoppla klimatinitiativet med. På så vis fick initiativet ett stort antal medlemmar. Däremot är endast fem organisationer anslutna till initiativet Reko kontor, och fyra till intiativet Socialt ansvar i arbetslivet. Samverkansprojekt inom Hållbara inköp Hösten 2009 beslutade CSR Västsverige att skapa en (tidsbegränsad) samverkansgrupp med fokus på hållbara inköp. Deltagare är organisationer och företag baserade i Västra Götaland. Inriktningen på arbetet har varit att genom samverkan utveckla kompetens och skapa en ”verktygslåda” för hållbara inköp. Utbyte av erfarenheter över branschgränser syftade till att identifiera nya behov och utveckla nya affärer, allt inom ramen för hållbarhetsrekvisitet. Under 2010 hade man kommit fram till den första versionen av verktygslådan. Verktygslådan kan beskrivas som en manual för hur man hanterar ansvar och säkrar hållbar kvalitet genom leverantörskedjan. Även leverantörsutveckling och affärsnyttan Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (24)
  • 25. med hållbara inköp behandlas. En 2011 reviderad version av verktygslådan är nu publicerad på föreningens hemsida. Syftet är att materialet ska vara tillgängligt för alla medlemmar. Under 2011 har tre arbetsmöten genomförts med inköpare från Västsverige. Det var från början planerat att avsluta arbetet efter två år, men i slutet av 2011 beslöt gruppen att fortsätta arbetet. Inför 2012 planeras bl.a. en VD/Ledningsträff samt utökat samarbete med akademin. (Hållbara Inköp behandlas vidare nedan under Kapitel 9.) Hållbart ledarskap Våren 2009 togs initiativet till projektet Hållbart ledarskap vid ett Open Space- seminarium. Den bakomliggande tanken var att projektet skulle utmynna i ett kompetensutvecklingsprogram för hur ledare i olika organisationstyper kan arbeta för att främja hållbar utveckling. Hösten 2009 påbörjades projektet med en förstudie för att ta fram ett sådant program. Förstudien ledde fram till två parallella spår: 1) Strategier för organisationers hållbarhetsarbete och konkreta verktyg för detta, samt 2) Hållbara ledaregenskaper, dvs. den individuelle ledarens förmåga att leda och engagera så att hållbarhetsarbetet kan förankras och ge resultat. Programmet har arbetats fram i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Tre workshops och fyra seminarier anordnades under 2010, med sammanlagt omkring 30 personer deltagande, i syfte att utveckla programmet. En första omgång genomfördes februari – mars 2011. 16 personer deltog. Däremot var intresset svagt för höstens omgång som var planerad till okt – dec 2011, och som därför ställdes in. Grundläggande CSR-utbildning Man arrangerar grundläggande CSR-utbildningar om en halvdag, kring vad CSR innebär och hur man kan arbeta inom området. Med den aktiviteten har man lyckats sprida verksamheten utanför Göteborg – utbildningar hölls även i Borås och i Skövde under 2011, utöver två utbildningsomgångar i Göteborg. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (25)
  • 26. Under utbildningen ges en introduktion till vad CSR innebär som begrepp och vilka drivkrafter som ligger bakom. Det ges även tillfälle för diskussion och reflexion. Till varje tillfälle bjuds in ett företag, som är medlem i CSR Västsverige, som får berätta om hur man arbetar med CSR för att göra det hela mer levande. Ett föredrag om motiv, drivkrafter och affärsnytta med CSR-arbete inom SKF har också blivit tradition vid utbildningsdagarna. Varje utbildning avslutas med en paneldebatt då deltagarna har möjlighet att ställa frågor till föredragshållarna. Seminarier och frukostmöten Seminarier som genomfördes under 2011 var bl.a. ett i form av frukostseminarium som handlade om Göteborg som FairTrade City, och ett handlade om klimattrender och hade koppling till Klimatinitiativet. Under våren 2011 genomfördes ett seminarium som behandlade tillgänglighet på arbetsmarknaden. Ansvarsmob för ökat engagemang för utsatta grupper. Under devisen ”Säg hej till tusen” samlades ett antal medlemmar i Brunnsparken för att ta kontakt med människor man inte kände, och på det sättet bidra till ett öppet klimat i Göteborg. Uppmärksammades genom lokal-TV. Ansvarsbarometern Hur ser västsvenskarna på frågor kring ansvar? 450 telefonintervjuer har genomförts 2011. Motsvarande undersökning genomfördes första gången 2010 (då som webb- enkät). Undersökningen mäter attityder till socialt ansvarstagande, och gör jämförelse dels med motsvarande resultat i andra länder, dels över tid. Förhoppningen är att ansvarsbarometern ska vara attitydpåverkande, skapa intresse för frågeställningen, och därmed också stimulera till ökat ansvarstagande. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (26)
  • 27. Projekt Gränslöst Projektet Gränslöst är ett skolprojekt för att sprida kunskap om hållbar utveckling/CSR på skolorna. Det pågår HT 2011 – VT 2012, och genomförs på fem västsvenska gymnasieskolor. Eleverna arbetar med individuella projektarbeten inom mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. CSR Västsverige är en av flera samverkansparter i projektet. CSR-pris och CSR-stipendium Årligen delar föreningen ut ett pris och ett stipendium för visat samhällsansvar. Priset syftar till att ”belöna genomförda idéer, lösningar, verktyg som kan stärka förutsättningarna för många att ta ett större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt”. Stipendiet ska stimulera samhällsansvar, genom att idéer och lösningar ”som stärker förutsättningarna för många att ta större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt och brett i samhället” premieras. Medlemsmöten Under 2011 genomfördes tre medlemsmöten med sammanlagt 94 medlemmar närvarande. Hemsidan och nyhetsbrev Föreningen håller hemsidan www.csrvastsverige.se. Hemsidan är väl strukturerad med aktualiserad och relevant information, och ett kvartalsvis nyhetsbrev om vad som händer kring föreningen och CSR-frågan. Konferens – CSR-Forum CSR-Forum är Västsveriges årliga CSR-konferens, och samarrangerades med GU, Göteborg & Co samt BRG. Konferensens tema 2011 var ”Från ord till handling” och Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (27)
  • 28. handlade bl.a. om CSR-strategier, studentsamverkan och lokalt och Globalt CSR-arbete. En speed-meeting-aktivitet genomfördes. Konferensen besöktes av 200 personer. I pipe-line inför 2012 ligger: Ungdomar och Ansvar Uppföljning under 2012 av undersökning från 2009 på gymnasieskolor i Göteborg kring vad ansvar innebär för ungdomar. Samverkansgrupp CSR-arbete För närvarande planerar man att starta en samverkansgrupp för organisationer som vill få stöttning, råd och fakta i sitt CSR-arbete. Enligt planerna kommer gruppen att ha 10 – 15 deltagare från större organisationer/företag. Deltagarna kommer att vara personer som utsetts till ansvariga för organisationens CSR/hållbarhets-arbete. Gruppen träffas vid fyra tillfällen under året. Medlemmarnas uppfattningar om föreningens aktiviteter I vår enkät till medlemmarna har vi frågat om dessa tycker att föreningen i stort sett gör rätt saker? En majoritet , 62%, svarar jakande, att det är ungefär vad de förväntar sig. 11% menar att det är otydligt vad föreningen egentligen sysslar med (2 ideell verksamhet, 1 konsult, 2 medelstort/litet företag, 1 offentlig verksamhet). 30% anmäler ytterligare önskemål (se nedan). Nöjdheten är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna (spänner från 45% hos offentlig verksamhet till 63% hos ideell verksamhet). I enkäten har respondenterna också fritt fått lista vilka verksamheter de vill lyfta fram som bäst. För att börja analysen med en något mekanisk ansats, så räknar vi i fritextsvaren i hur många svar en viss aktivitet nämns som bäst (se Bilaga 3). Vi får då följande top-five lista: Seminarier 9 Initiativen 6 CSR-Forum 5 Grundläggande CSR 3 Frukostmöten 3 Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (28)
  • 29. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Lyssnar man på vad de egentligen säger, så är det inte i första hand den specifika aktivitetstypen som är det primära. Vanligt är att man minns deltagande i en aktivitet som man varit nöjd med, men att man inte vet under vilken kategori den faller. Det som vid upprepade samtal lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR- frågan, sedan må det vara i form av seminarium, frukostmöte eller något annat. På motsvarande sätt går vi till föregående frågas motpol, dvs. vilka verksamheter som varit dåliga eller ointressanta. Som framgår av svaren (se Bilaga 4) så är det nu betydligt glesare mellan svaren. ”Säg-Hej-aktiviteten” nämns två gånger, medan ”Hållbart Ledarskap”, ”Reko Kontor” och ”Mångfald” nämns en gång vardera. Skillnaden mellan svarsbilden för de två frågorna är tydlig och informativ. Det är tydligt att bland de medlemmar som besvarat enkäten har man en positiv bild av föreningens verksamheter. Överlag är även de intervjuade medlemmarna positiva. 30% anmäler i enkäten som svar på en särskild fråga att de skulle vilja se ”mer av följande”. Här infinner sig en stor variation av svar. Önskemål om vad man skulle vilja se mer av handlar mest om gemensamma aktiviteter av typ seminarier, nätverkande och erfarenhetsutbyten. (För svaren återgivna in extenso hänvisas till Bilaga 2) Synpunkter från medlemmarna på föreningens hittillsvarande aktiviteter Det dominerande intrycket efter att över telefon ha talat med dryga trettiotalet medlemmar är att man tycker att föreningens verksamheter är värdefulla. Några återkommande synpunkter är att själva nätverkandet med likasinnade är själva poängen med verksamheten, och att man söker kompetens för att få större slagkraft för CSR- frågan i den egna organisationen. Överlag uppfattas kvaliteten vid föredrag, seminarier och andra aktiviteter som god, och ämnen och frågeställningar som relevanta. Nedan följer några kommentarer kring varför och vad man tycker är värdefullt med föreningen. ”Föreningens funktion som mötesplats är mycket viktig. Viktigt att alla kategorier är med - privata, ideella, offentliga. Stora och små medlemmar, stora och små idéer.” ”Den grundläggande CSR-utbildningen var bra för mig som var nybörjare på området. Särskilt värdefullt var inspelen från erfarna praktiker – SKF berättade om sitt CSR-arbete Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (29)
  • 30. vilket var mycket bra. Det skulle ha varit intressant att få ett forskarperspektiv på hur andra arbetar med CSR.” ”Grundläggande CSR-utbildningen var värdefull bl.a. för att vi fick lära känna organisationer som vi inte kände. Den bekräftade och strukturerade tankar som vi haft.” ”Initiativen är en bra idé. Åtagandet stimulerar till gemensamt agerande kring viktiga frågor. Jag var med i gruppen som tog fram initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet”. Vi var några medlemmar som lade ner ett engagerat arbete på detta. Tyvärr verkar det som om intresset för detta initiativ svalnat i föreningen.” ”Frukostmöte hos en medlemsorganisation är en bra form – en till två timmar över en morgonfika tillsammans med information från kollegan fungerar bra.” ”Vid ett CSR-möte av något slag visade Kinnarps med kronor och ören hur man räknat hem sitt CSR-arbete. Även SKF har bidragit med sådana resonemang. Mycket matnyttigt!” ”Gästföreläsaren på årsmötet var bra. Bidrog till att jag nu kan argumentera bättre för CSR-frågan.” ”Ett föredrag om kreativitet i ledarskap som gavs vid en av aktiviteterna gav både glädje och inspiration. Jag vill lära om stora och små satsningar och nya tankesätt. Ett annat CSR-föredrag som triggade mig var det om ett bostadsbolag som lyckades komma tillrätta med klotter” ”En CSR-aktivitet som inspirerade och som jag aldrig glömmer, var ett föredrag om sportkedjan Stadium som tog emot gamla sportskor och samtidigt gav rabatt på nya, varpå de begagnade skorna skänktes till Sydafrika. Jordnära och två flugor i en smäll.” ”Föredraget vid årsmötet 2011 om hur man kan ta tillvara arbetslösas kompetens var bland det bästa jag hört.” ”Vi har genom föreningens olika insatser fler CSR-medvetna medarbetare idag, därmed är vi också bättre rådgivare, till nytta för våra kunder och oss själva.” Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (30)
  • 31. Synpunkter från medlemmarna på föreningens aktiviteter framåt Från medlemmarna har framkommit ett antal synpunkter på hur föreningen framöver kan förstärka sin verksamhet. Ett vanligt råd rör mötes- och samverkansformer. Idéer om smågrupper, öppna processer, sociala medier och mentorskap förekommer. Det framhålles att det är viktigt att ha höjd och kvalitet i aktiviteterna – samverkan med europeiska systerorganisationer skulle kunna bidra till detta. Flera framhåller att man inte får glömma bort ”S” i CSR. En medlem efterfrågar mer samarbete med andra nätverk och organisationer. Flera medlemmar vill se mer av interaktion och kunskapsutbyte mellan medlemsföretagen och konkreta exempel på CSR. En medlem framhåller att organisationen skulle kunna vara en arena som förmedlade tips på bra verktyg, tv-reportage och radioprogram kopplat till CSR. En annan medlem skulle gärna vilja se mer av nya ansikten på föreningens konferenser – samma namn tenderar att återkomma gång på gång. En medlem menar att en aspekt på CSR som kommit bort i föreningens verksamhet är den om etik på affärsområdet, en fråga som tyvärr blivit aktuell i Göteborg Här följer de noterade punkterna, se också Bilaga 2 för de synpunkter på frågan som lämnats via enkäterna. ”Grundläggande CSR-utbildningen skulle kunna förbättras ytterligare om man hade mer moment med smågrupper, bikupor, eller dylikt. Det hjälper för att få upp kontaktytor mellan medlemmarna.” ”En aspekt på CSR-frågan som kommit bort är den om etik på affärsområdet. Frågan har ju tyvärr blivit aktuell i Göteborg. Den tråden bör tas upp.” ”CSR Västsverige bör bidra mer till social hållbarhet. Mer och tydligare samarbete mellan föreningsliv och näringsliv kring detta. Hitta samarbetsytorna!” ”Kanske skulle medlemmarna slå ihop sig i några grupper för att skriva en artikel i (lokal)pressen varje månad.” ”Det finns ett kunskapsglapp mellan kunniga och okunniga. Basal CSR-kompetens fattas hos många. Varför är så många med i Handelskammarens nätverk, jo därför att det är kunskapsutvecklande. Mer utvecklande aktiviteter efterlyses. ” Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (31)
  • 32. ”Flödet av idéer är verksamhetens kärna. Hur åstadkommer man detta? Arbetsgrupper av olika slag. Öppna processer viktigt. Flera måste känna att de bidrar. Sociala medier bör kunna utnyttjas mer än en webbsida, men det kräver en hel del resurser. ” ”Ett sätt att få till mer aktiviteter är att skapa samarbeten i Sverige och Europa. Det fanns sådana ambitioner initialt men detta verkar ha kommit bort.” ”Det måste vara god höjd på alla aktiviteter – det är med bättre kvalitet mot god betalning än halvbra och billigt.” ”Aktiviteter (som tex. initiativen) bör inte bara rulla på. Man bör stanna upp, följa upp och summera, för att sedan eventuellt fortsätta.” ”Pröva mentorskap – erfarna företag tillsammans med oerfarna.” ”Möjligen blir det en krets kring styrelsen som samlar makten, vilket inte är bra.” ”Föreningen hörs och syns för lite, är anonym. Synlighet är viktigt, föreningen måste bredda verksamheten, utanför medlemskaran. Det behöver bli mer aktiviteter i föreningen. ”Obs att detta tar tid. Det finns ingen quick-fix! ” Horisontella kriterier Vision Västra Götaland innefattar (förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt ”Fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt – den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering”. Det är brukligt att referera till sådana ”genomsyrande” värden som horisontella kriterier. Vi har i enkäten frågat om arbetet inom CSR-Västsverige på något sätt påverkat er organisations verksamhet inom något av områdena miljö, jämställdhet och/eller integration/mångfald. De som svarat ja på något av de tre områdena, ombeds kommentera på vilket sätt. Beträffande miljö svarar 60% nej, medan 40% svarar ja. Vi ska då hålla i minnet att åtskilliga av medlemmarna redan från början och sannolikt CSR-föreningen förutan har en hög medvetenhet i miljöfrågan. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (32)
  • 33. Bland kommentarerna från de svarande märks följande: "Bidragit med bra tänk kring info material" ”Ett större ansvarstagande inom organisationen. Lättare att nå ut med budskapet" "Ökad medvetenhet kring "enkla" frågor såsom val av kaffe, återvinning, pappersförbrukning." Vad gäller jämställdhet svarar inte mindre än 93% nej på frågan, och endast 7% menar att verksamheten inom föreningen påverkat företagets/organisationens verksamhet inom jämställdhetsområdet.”Nya kontakter inom området som kan ge synergier” svarar en, ”Hade vi innan” är ett annat svar. Vi bör erinra oss att i CSR-sammanhang är kvinnor ofta i majoritet, vilket gör det lite överraskande att jämställdhetsfrågan kommit så långt ner på angelägenhetslistan. Det är svårt att tänka sig att frågan skulle ha mindre aktualitet i de företag/organisationer som deltar i föreningen, jämfört med andra företag/organisationer. En grundläggande jämställdhetsåtgärd är att föra statistiken över sina åtgärder könsuppdelad, så att man kan följa könsfördelningen för de olika aktiviteterna. Detta har man tidigare inte gjort i föreningen. I slutrapporten för 2010 står utan vidare precisering att ”representationen på föreningens olika aktiviteter är jämnt fördelad mellan män och kvinnor”. Inför slutrapporteringen för 2011 har man däremot utifrån namnen på deltagarlistor i efterhand räknat fram att en ”grov uppskattning av fördelningen mellan kvinnor och män på föreningens aktiviteter (seminarier, konferenser och medlemsmöten) visar att 155 män har medverkat och 349 kvinnor.” Det var alltså sannolikt fel tidigare. På motsvarande fråga beträffande mångfald besvarar 85% frågan nekande, medan 15% svarar ja. En respondent svarar att CSR-arbetet medfört ”kunskap om diskriminerings- grunderna”. ”Fått tillgång till ny info” och ”förstärker vår ambition” är andra svar. Som framgår av denna sammanställning är det endast en minoritet av respondenterna som menar att arbetet inom CSR-föreningen påverkat den egna organisationens verksamhet när det gäller horisontella kriterier. Vi är försiktiga med att tolka detta som ett misslyckande av föreningen – sannolikt är det delvis en följd av att medlemmarna redan i utgångsläget är engagerade i frågorna, och därför svarar nekande på frågan om förändring. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (33)
  • 34. Har ambitioner och inriktning förändrats gentemot ursprungstankarna? I utvärderarens uppdrag ligger att ”belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som VGR hade i uppstarten av föreningen” Ett första steg i den analysen blir då att utreda hur detta syfte såg ut och var formulerat. Som vi har förstått frågeställningen handlar det främst om huruvida balansen i arbetet mellan de sociala och de miljömässiga dimensionerna kommit att förskjutas över åren. Vi går i detta syfte tillbaka till dokumentationen från åren 2006 – 2008. Den kartläggning som utfördes 2006-2007 hänvisade enligt sina direktiv till ”CSR och hållbar utveckling i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland”, och föreslog bildandet av ett nätverk för att driva dessa frågor. I regionstyrelsens beslut maj 2008 om att Västra Götalandsregionen ska vara initiativtagare till och medlem i den ideella föreningen CSR i Väst, hänvisas åter till ”de värderingar som redovisas i Vision Västra Götaland”. Föreningens stadgar från augusti 2008 vilar på följande ändamålsparagraf: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer.” Vi kan konstatera att den ekonomiska dimensionen i Vision Västra Götaland (definierad med variablerna ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur) är koherent med föreningens stadgars ändamålsparagraf, där det sägs att verksamheten ska bidra till fler och bättre affärer. Däremot är frågan inte särskilt närvarande i CSR Västsveriges dagliga arbete. I vårt avslutningskapitel återkommer vi till varför det vore lämpligt att inkludera ett affärsstrategiskt perspektiv i föreningens arbete. Frågan vi nu enligt vårt uppdrag ska behandla berör istället balansen mellan de miljömässiga och sociala aktiviteterna. Balans mellan miljöaktiviteter och sociala aktiviteter Fokus för föreningen ska vara såväl miljömässig som social samhällsutveckling. Det finns utifrån denna idé en poäng med att samtliga samhällssektorer finns representerade i föreningen. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (34)
  • 35. Med miljöfrågor menas i detta sammanhang frågor som rör den fysiska miljön. Med sociala frågor bör rimligen förstås mellanmänskliga förhållanden - frågor kring utanförskap, tillgänglighet, arbetsförhållanden, likaberättigande och övriga rättvisefrågor. För att bedöma balansen i verksamheten mellan arbetet med de sociala och de miljömässiga dimensionerna, har vi dels gjort en bedömning utifrån vad som redovisas i verksamhetsberättelserna för åren 2009, 2010 och 2011, dels ställt frågan till de medlemmar som vi har intervjuat. Det råder ingen motsättning mellan miljöengagemang och socialt engagemang, men när det gäller aktiviteter inom en given ram så kan givetvis en konkurrenssituation uppstå. Om vi antar att verksamhetsberättelserna och övrig dokumentation speglar profilen av genomförda aktiviteter på ett rättvisande sätt, så är intrycket att miljörelaterade frågor har haft en något större närvaro än de med sociala utgångspunkter. Det förefaller ha varit på det sättet alla de tre åren. Intrycket bekräftas av flera av våra referenter och återkommer i enkätsvaren. Bilden är dock splittrad. En referent menar att från början i nätverket/föreningen hade man ett socialt fokus, men sedan kom miljöfrågorna in och blev dominerande. En annan av de intervjuade – styrelsemedlem - menar däremot att i vart fall om man dömer efter den energi som läggs ned i styrelsearbetet, så är de sociala frågorna väl så närvarande som miljöfrågorna. Ett par av referenterna menar att det är naturligt att miljöfrågorna får ett större utrymme. Det är enkelt för ett företag att göra något på miljösidan – det krävs ingen större ansträngning för att börja sopsortera eller använda lågenergilampor. Att göra något inriktat mot människor, som ju sociala aktiviteter går ut på, förutsätter mer engagemang och är vanligtvis ett mer komplext åtagande. (Resonemanget kan givetvis föras tvärt om – om de sociala aktiviteterna har det trögare i portgången, så kan man argumentera för att det är där mest energi bör läggas.) Synpunkten har också framförts från ett par referenter att miljöfrågan är längre kommen i både samhällsdebatten och lagstiftningen, och att det därför naturligt blir större fokus på den. Samtidigt är det så att en stor del av de aktiviteter som CSR – Västsverige driver till sin natur har såväl den sociala som miljömässiga dimensionen naturligt integrerad, varför det blir svårt att räkna poäng till ena eller andra sidan. Oavsett hur man bedömer balansen, så är frågan är av den naturen att det är viktigt att vara uppmärksam och ha den aktuell inom föreningen. Vi har uppfattningen att så är fallet. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (35)
  • 36. Vad eftersträvar medlemmarna och vad ger medlemskapet? Vi har i enkäten frågat medlemmarna om deras engagemang i föreningen med avseende på hur ofta de deltar i aktiviteter inom CSR Västsverige. Majoriteten (52%) svarar ”ett par gånger per år”, en tredjedel (30%) svarar ”sporadiskt, någon gång per år”, medan den mest aktiva gruppen som svarar ”någon gång per månad” uppgår till 17%. Ingen svarar ”flera gånger per månad”. Söker vi efter skillnader mellan medlemskategorierna, så noteras att från ”Akademi” deltar 100% i aktiviteter ett par gånger per år eller oftare, men vi har endast tre respondenter och bör vara försiktiga med slutsatser. Medlemskategorierna ”Medelstort/litet företag” och ”Konsultfirma” har därefter högst deltagande med 71 respektive 68% från dessa kategorier som deltar ett par gånger per år eller oftare. En annan fråga att utreda är anledningen till medlemskapet. Ser man detta främst som just en CSR-fråga, eller mer som en affärsutvecklingsfråga i vidare bemärkelse? Vi har i början av enkäten frågat medlemmarna ”Varför gick du/ni med i föreningen?”, med fasta svarsalternativ. Vi har begränsat antalet svarsalternativ till ”de tre viktigaste”. Svaren fördelar sig på följande sätt, insorterade efter värden. 1. Ökad kunskap 70% 2. Nya nätverk och samarbeten 67% 3. Sprida kunskap om CSR 48% 4. Visa att vi tar ansvar 45% 5. Utveckla organisationen 35% 6. Nya marknader och kunder 20% 7. Nya produkter/tjänster 2% 8. Effektiviseringar 0% Vi har särskilt studerat vilka de var som gått med för att få nya marknader och kunder. Det visar sig att av de 12 de gäller så är inte mindre än 7 konsulter, övriga är spridda. Vi har mot slutet av enkäten ställt frågan om vad medlemskapet gett. Svaren fördelar sig på följande sätt: 1. Ökad kunskap 55% 2. Sprida kunskap om CSR 50% 3. Visa att vi tar ansvar 48% 4. Nya nätverk och samarbeten 47% 5. Utveckla organisationen 17% 6. Nya marknader och kunder 7% 7. Nya produkter/tjänster 2% Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (36)
  • 37. 8. Effektiviseringar 0% Som den uppmärksamme läsaren noterat, så återkommer här samma punkter identiskt – först vad man önskade, sedan vad man fick. Tanken med detta är att få en hint om medlemmarna fått vad de hoppades vid inträdet. Det är slående att de punkter som handlar om vad vi kan kalla direkt affärsnytta - nya produkter/tjänster, nya marknader/ kunder, effektiviseringar, har tydligt lägre värden än alla de övriga. Slutsatsen är att affärsnytta inte var det viktigaste man förväntade sig av medlemskapet, och man anser heller inte att det är det viktigaste man fått. När det gäller punkterna ”Visa att vi tar ansvar” samt ” Sprida kunskap om CSR” – så är svarsbilden runt 50% för såväl vad man förväntade sig som vad man fick, dvs. ”mjuka” frågor som traditionellt ligger nära CSR-frågor. Punkterna ”Ökad kunskap”, ”Utveckla organisationen” samt ”Nya nätverk och samarbeten” har samtliga lägre siffror för vad man fick, jämfört med vad man förväntade sig. Vilka slutsatser man bör dra av dessa resultat behandlar vi mer utförligt under Kapitel 9. Om nu uppfattningen om föreningens verksamhet överlag är positiv bland medlemmarna, så hur kommer de vunna kunskaperna att tas tillvara, spridas internt och göra nytta i medlemmens hemmaföretag/organisation? En tanke med CSR Västsverige är att CSR-frågan ska hamna mer i fokus. Vi har frågat medlemmarna om den kunskap du fått genom föreningen bidragit till att du fått gehör internt i ditt företag/organisation? (Se Bilaga 5) Här blir det nu svårare att dra ut en tydlig linje ur svarsbilden. En respondent svarar ”Både ja och nej”, och kan nog anses representativ för de svarande. Svarsbilden pekar på att här och där börjar man få gehör för frågan, men att det är långt kvar att gå. Kansliet är populärt! Vi har vi våra telefonintervjuer frågat medlemmarna hur de uppfattar att de bemöts av kanslipersonalen. Svaren är entydiga – alla har uppgivit sig bli mycket väl behandlade och är mycket nöjda med kansliet.. Hur är betalningsviljan bland medlemmarna En komponent i en kommande diskussion om föreningens framtid är medlemsavgifterna. Betalningsvilja är en svår fråga att hantera i en enkät, av lätt förståeliga skäl. Vi har i enkäten frågat rakt på sak hur mycket du är beredd att betala för medlemskap i Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (37)
  • 38. föreningen, och angivit fyra alternativ: Max 2 000 kr, max 5 000 kr, max 10 000 kr förutsatt att……, samt max 20 000 kr förutsatt att…… Svaren fördelar sig på detta sätt: Max 2000 kr 54% Max 5 000 kr 37% Max 10 000 kr 7% Max 20 000 kr 4% De 7% som kan tänka sig att betala 10 000 kr förutsätter då att: "Om utbuden är bättre" "att det blir lite tydligare och mer transparant" "Det finns utåtriktad verksamhet i form av seminarier och utbildningar." "Utifrån företagsstorleken - bra med enkel men vettig differentierad konstnad" "Vi får mer för pengarna - vill se mer intressanta föreläsningar, seminarier, nätverksträffar, nyhetsbrev mm. Kan även ta betalt för enskilda aktiviteter, men utbudet måste finnas för att man ska vara beredd att betala en högre medlemsavgift." "Gott utbud av aktiviteter som riktar sig till såväl ansvariga för CSR-arbete och till "gemene man" på företaget. Aktiviteterna bör vara fria eller ha låg kostnad. " De 4% som kan tänka sig att betala 20 000 kr förutsätter då att: "Om utbuden är bättre" "The fee includes high quality collaborative solution development and implementation work groups. Another option is a lower 'corporate/ large organizations' fee, with the option to pay a fee for participation in specific groups, courses or for coaching." "Det finns tydligare samarbete och att diskussionerna som ofta tas upp landar mer konkret än i ömsesidig förståelse. Ser gärna fler medlemmar som har bredare/djupare CSR kunskap." Det är vanskligt att utifrån detta resultat uttala sig om var betalningsviljan egentligen ligger. Betalningsviljan är kopplad till kvaliteten på utbudet, men detta var ju ingen revolutionerande nyhet. Var skulle man söka kunskap ifall föreningen försvann? Vi har i enkäten frågat var man skulle söka kunskap om CSR ifall föreningen försvann. Två svar dominerar: ”Vet ej” samt ”Internet”. Svaren tecknar en bild av att de tillfrågade medlemmarna är tämligen oförberedda på att själva kastas ut i vattnet. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (38)
  • 39. 7. Utfall Målsättningar i sammanfattning 2007 - 2011 En sammanställning av de målsättningar vi finner i dokumentationen (i första hand ansökningar och beslut om finansiering), sammanställd med en inventering av respektive utfall (i första hand verksamhetsberättelser 0ch slutrapporter), så långt vi kunnat utröna, får följande utseende. Syfte, mål, förväntade effekter Redovisat utfall Mål för 2007 Skapa ett tvärsektorellt nätverk kring CSR Nätverket bildat och hållbar utveckling som ökar västsvenska konkurrenskraften, minskar miljöpåverkan, minskar utanförskapet, ökar samhällsengagemanget och stärker Västra Götalands varumärke. Syfte, mål, förväntade effekter för Redovisat utfall 2008/2009 Genom samverkan och kunskapsutveckling Samverkan genom Open Space och bidra till ansvarsfulla affärer och goda arbetsgrupper kring kompetensutveckling, affärsrelationer inköpsprojekt och social ekonomi. Samverkansprojekt Hållbara inköp. Samverkan med CBiS Handelshögskolan. Seminarier. CRS Forum. Ansvarsbarome- tern. Lyfta fram och sprida goda exempel på hur Fyra kompetensutvecklingsdagar med ca företag och organisationer i Västra 50 besökare per tillfälle. Flera Götaland arbetar med CSR utvecklingsprojekt i samverkan inletts. Stärka varumärket Västra Götaland. Webbplattform under uppbyggnad Minst en femtedel av de anställda i Västra Ej uppnått. Vid utgången av 2008 har Götalandsregionen (=150 000) blir föreningen 50 medlemmar. Vid utgången av 2009 har föreningen 76 medlemmar med Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (39)
  • 40. medlemmar i föreningen. mer än 100 000 anställda. Få med fler storföretag i föreningen, Ej redovisat/kommenterat eftersom dessa ansågs vara kunniga inom CSR-området. Att företag kan redovisa ett aktivt CSR- Klimatinitiativet och initiativet Reko arbete som bidrar till nya affärer och kontor sjösatta. samarbetsmönster. Att frivilliga aktiviteter för motsvarande 15 Ej redovisat/kommenterat. Däremot miljoner kronor skulle utföras tack vare redovisat 30 aktiviteter med sammantaget föreningens aktiviteter. 1500 deltagare som lagt 4000 timmar på verksamheten, Syfte, mål, förväntade effekter för 2010 Redovisat utfall Att intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp, klimatinitiativet, initiativ för lokal utveckling och globalt ansvar för reko-kontor, initiativ socialt ansvar i att stärka regionens långsiktiga arbetslivet, ansvarsbarometern etc. 16 konkurrenskraft och för hållbar utveckling. medverkat i utbildningen hållbart ledarskap. Minst 100 aktörer ska genom föreningens 33 medlemmar i klimatinitiativet tror de aktiviteter ha intensifierat sitt CSR-arbete minskat sin påverkan med initiativet som betydligt. motivering. Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 60 medlemmar i de tre initiativen. något av initiativen klimat, reko kontor, eller socialt ansvar i arbetslivet. Tre konkreta samarbetsprojekt på Samverkansgrupp Hållbara inköp. ledningsnivå mellan olika sektorer ska Kompetensutvecklingsprogram Hållbart drivas. ledarskap. Konferens kring hållbara leverantörskedjor. Kunskapen om CSR arbete i Västra Ansvarsbarometern, stipendium, hemsidan, Götaland ska ha ökat betydligt i regionen pris, artiklar i tidningar, konferenser, och utanför densamma. seminarium etc. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (40)
  • 41. Fler högskolekurser med inriktning på Ej redovisat/kommenterat ansvar ska initieras. 150 medlemmar som representerar fler än 93 medlemmar som representerar fler än 150,000 arbetstillfällen. 200,000 anställda. 10 nya och utvecklade nätverk 5 25 nya och utvecklade processer 8 500 organisationer i praktisk samverkan Denna indikator har föreningen inte kunnat (300 kvinnor, 200 män). mäta. 120 (60/60) organisationer som får del av 45/45 ”har tillgång till rådgivning och till kvalificerad rådgivning. verktyg via föreningen”. ”Antal medlemmar är 93 stycken och kontaktpersoner är jämt fördelade mellan män och kvinnor” 150 organisationer som arbetar med att 100 (63 organisationer är med i något utveckla nya processer för en framgångsrik initiativ, 11 organisationer i hållbart inköp, verksamhet. 20 organisationer i hållbart ledarskap, 7 socialt ansvar i arbetslivet) 150 arbetsplatser som deltar i konkret 63 medlemmar i initiativen. hållbarhetsarbete för bättre klimat, hållbara kontor och volontärarbete 200 (100/100) nya medarbetare som Denna indikator har föreningen inte kunnat engagerar sig direkt för lokalsamhällets mäta (en av de ”egna indikatorerna”). utveckling i volontärarbete Syfte, mål, förväntade effekter för 2011 Redovisat utfall Att intensifiera arbetet med samhällsansvar Hållbara inköp med medverkan från SKF, för lokal utveckling och globalt ansvar för AB Volvo, Volvo Cars, Lindex, Astra att stärka regionens långsiktiga Tech, Stena Metall, SCA, VGR, GU, konkurrenskraft och för hållbar utveckling. Chalmers m.fl. Genomfört ansvars- barometern, seminarium om Fair Trade, CSR seminarium i Borås, m.m. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (41)
  • 42. Uppnått 150 medlemmar som representerar 150,000 115 medlemmar vid utgången av 2011 som arbetstillfällen. representerar 200 000 anställda. Ej uppnått Minst 150 arbetsplatser ska delta i 270 medlemsorganisationer deltagit. föreningens aktiviteter och på det sättet (Summan överstiger medlemsantalet då intensifiera sitt CSR-arbete. flera återkommit på flera aktiviteter.) Upnått Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i 58 medlemmar i Klimatinitiativet, 5 något av initiativen klimat, reko kontor, medlemmar i Reko-kontor, 4 medlemmar i eller socialt ansvar i arbetslivet. Socialt ansvarstagande i arbetslivet. Ej upnått Minst 50 personer ska ha deltagit i Ej redovisat/kommenterat. (20 deltagare föreningens grundläggande CSR-utbildning per juli 2011). Ej redovisat Ett kompetensprogram i hållbart ledarskap Program har tagits fram och 16 personer ska genomföras i samarbete med har deltagit. Höstomgången inställld pga GU/Chalmers vår och höst 2011 lågt intresse. Uppnått vår 2011, ej uppnått höst Minst 200 deltagare på konferensen CSR 200 deltagare. Forum IV Uppnått Öka kunskapen om tillgänglighetsfrågor 14 personer deltog på frukostseminarium. Uppnått Upprätta en affärsplan för att säkerställa En intern presentation har utvecklats för långsiktig verksamhet och finansiering styrelsen (inkl. SWOT, segmentering av medlemmar etc.). Presentationen visar dock Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (42)
  • 43. inte hur och när föreningen ska bli mer självfinansierad. På väg att uppnå Upprätta en projektdatabas med En projektdatabas finns upprättad, men medlemmarnas CSR-aktiviteter och en täcker ännu endast ett fåtal av marknadsplats för nya affärer. medlemmarnas aktiviteter. På väg att uppnå Kunskapen om CSR arbete i Västra Svårt att mäta. Götaland ska ha ökat betydligt i regionen och utanför densamma. Kommentar till sammanställningen Genomgången av syfte/mål/förväntade effekter i relation till redovisade utfall för åren 2007 – 2011 visar följande: Det har ibland varit svårt att i dokumentationen följa linjen från mål till utfall från verksamhetsplan/medelsansökan till verksamhetsberättelse/slutrapport ett år senare. Vissa mål uppnår man, och redovisar i påföljande verksamhetsberättelse. För andra mål ( tex. antal medlemmar, antal arbetsplatser i initiativen, antal personer i utbildning) har man inte nått måluppfyllelse. Detta kommenteras/förklaras ibland, ibland inte, i verksamhetsberättelsen. Vissa mål har man uppsatt men inte kunnat mäta. Detta kommenteras/förklaras ibland, ibland inte, i verksamhetsberättelsen. Successivt bättre men kan förbättras ytterligare Det bör uppmärksammas att kvalitén på redovisningen av måluppfyllelsen har ökat år från år. Förbättringar kan dock ske på följande punkter: • Då en målsättning anges, tänk från början på om/hur denna ska kunna mätas. Detta gäller i synnerhet kvantitativt formulerade målsättningar; Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (43)
  • 44. • Var tydlig med vad som är just målsättningar, till skillnad från mer allmänt hållna resonemang om förväntningar och förhoppningar. Målsättningar ska tydligt följas upp i efterhand, medan allmänt formulerade förväntningar kan man förhålla sig friare till; • Följ i efterhand på ett strukturerat sätt upp alla angivna mål och redovisa i verksamhetsberättelsen/slutrapporten; • Om en målsättning inte uppnåtts, och avvikelsen inte är obetydlig, bör saken kommenteras i verksamhetsberättelsen/slutrapporten. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (44)
  • 45. 8. Slutsatser - verksamheten 2007 – 2011 Föreningens struktur och organisation har under den aktuella perioden utvecklats från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form. Struktur Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år. Ett antal mindre grupper arbetar med särskilda frågor. Den struktur som CSR-Västsverige sålunda byggt under den femårsperiod man varit verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad att tillgodose de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. Medlemmarnas uppfattning är också att föreningen har en tydlig och relevant organisation. Detta framkommer såväl genom mail-enkäten som vid vår telefonenkät. En källa till bekymmer är dock medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Praktik Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.” En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram som anges av dessa dokument. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (45)
  • 46. Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika fält? Här förekommer en spridd uppfattning bland medlemmarna att särskilt miljöfrågorna är tillgodosedda i föreningens praktik. Bilden är dock splittrad. Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande. Vidare vill vi peka på behovet av att hålla ett mer stringent medlemsregister. Korrekt kategorisering av medlemmarna är en förutsättning för att kunna analysera och följa upp den egna verksamheten. Det finns också ett behov att intensifiera medlemsvärvningen, vilket sammanhänger med en önskan från åtskilliga medlemmat att föreningen skulle behöva synas mer. Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Även detta avgörs rimligen av medlemmarna. Dessa har i den skriftliga enkäten lyft fram följande aktiviteter som de mest värdefulla: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR- utbildning samt Frukostmöten. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Utfall Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar. Nya nätverk lyfts också fram. Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in på kommande kapitel. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (46)
  • 47. 9. Diskussion och förslag framåt Ovan har vi på ett detaljerat sätt beskrivit de direkta resultat och slutsatser som kan dras från enkäten, intervjuerna och den tillgängliga dokumentationen. I det här kapitlet diskuterar vi på ett mer övergripande plan vad dessa resultat kan tänkas betyda för CSR Västsverige. Vi gör detta utifrån fyra huvudområden: i) hur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt, ii) CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin, iii) för deltagarna eller en bredare krets och iv) föreningens framtida finansiering Hur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt? En intressant fråga som låg till grund för utformningen av ett antal av enkätfrågorna och medlemsintervjuerna är hur CSR Västsverige bidrar till att göra CSR arbete lönsamt för sina medlemmar, d.v.s. på vilket sätt (snarare än i vilken grad) bidrar föreningen till medlemmarnas lönsamhet. Vårt fokus på hur CSR kan förbättra företags lönsamhet är i linje med aktuell forskning inom området, eftersom forskning har visat att företag såväl kan förbättra som försämra sin lönsamhet med hjälp av CSR arbete. Vi har i våra frågor och i vår analys utgått ifrån en fyrfältare som utvecklats av Stuart Hart och Mark Milstein (2003) och som tydliggör olika sätt som CSR kan bidra till lönsamhet (se bild nedan). Författarna har helt enkelt tagit en klassisk strategimatris med axlarna lång sikt vs. kort sikt och internt vs. externt och applicerat den på CSR-området. För att läsaren ska förstå vad författarna avser med sin modell följer nedan en mycket kort genomgång av de olika boxarna i fyrfältaren. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (47)
  • 48. Lång sikt Produktutveckling Tillväxt Internt Vinst Externt Effektivisering Legitimitet Kort sikt För det första kan CSR-arbete bidraga till att öka organisationers legitimitet/förtroende/varumärke/attraktionskraft. Till exempel kan varumärket stärkas gentemot konsumenter och organisationen kan bli en mer attraktiv för anställda, etiska investerare och myndigheter. För det andra kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers effektivitet. Till exempel kan organisationer genom energibesparingar, minskat svinn och dubbelsidig kopiering av papper förbättra såväl lönsamheten som miljön. För det tredje kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers produktutveckling (forskning och utveckling). Genom att ställa frågan om vilken värld vi kommer leva i om 5-10 år i termer av t.ex. klimatförändring, fattigdom, segregation och åldersfördelning kan företag säkerställa att de utvecklar lämpliga produkter/tjänster för framtiden. Till exempel behöver bilföretag säkerställa att deras nya plattformar möjliggör för radikala utsläppsminskningar om vi står inför en klimatförändring och flygplanstillverkare behöver säkerställa att deras flygplan i termer av platsbredd och lastvikt kan hantera alltfler överviktiga kunder. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (48)
  • 49. För det fjärde kan CSR-arbete bidra till att förbättra organisationers tillväxt, d.v.s. hitta framtida marknader för sina produkter och tjänster. Till exempel kan CSR-arbete öppna upp för nisch-marknader (t.ex. Fair Trade choklad och Body Shop) och till identifierandet av ignorerade marknader (t.ex. fattiga delar av världen och marginaliserade grupper i samhället). Eftersom matrisen enbart är fokuserad på lönsamhet, saknas motivet att göra världen bättre i matrisen. Viljan att göra världen bättre har dock i tidigare forskning visat sig vara en viktig anledning till varför organisationer engagerar sig i CSR. Utifrån denna förståelsen av modellen kan vi nu återvända till frågan som intresserat oss i utvärderingen, d.v.s. vilken av de fyra boxar (+viljan att göra världen bättre) som CSR Västsverige kan sägas bidra till. För att fånga detta har vi i enkäten frågat såväl varför medlemmarna gick med i föreningen som vad medlemskapet har gett (där vi har utformat svarsalternativet så att de stämmer överens med modellen ovan). Här är det tydligt att fokus legat på ökad kunskap (70% och 55%) och nya nätverk (67% och 47%).1 Dessa två faktorer kan i sin tur ligga till grund för i princip samtliga delar av matrisen så de är för generella för att dra några direkta slutsatser från. När vi sedan tittar på de andra svaren framkommer dock en tydlig bild av hur medlemmarna uppfattar föreningen. Det är mycket tydligt att legitimeringslogiken (högra boxen) och ”göra världen bättre”-logiken är viktiga delar för medlemmarna, eftersom de anger att de visar att de tar ansvar (45% och 48%) och sprider kunskap om CSR genom föreningen (48% och 50%). Forskningen visar även att legitimitet är det vanligaste (om än ej det mest lönsamma) sättet som organisationer använder sig av CSR. Här kan föreningen alltså sägas fylla en funktion som kan förbättra medlemmarna lönsamhet. Å andra sidan är det tydligt att effektiviseringslogiken inte alls finns representerad hos medlemmarna (0% och 0%), vilket är förvånande eftersom det är en av de vanligaste sätten att förbättra lönsamheten med hjälp av CSR. Kanske missförstod de svarande enkätfrågorna, men här borde det finnas möjligheter för föreningen att lyfta fram goda exempel på t.ex. hur man sparar energi i sin verksamhet. Det är också tydligt att produktutveckling i princip inte alls finns representerat hos medlemmarna varken i termer av vad de förväntade sig eller vad de fått ut av föreningen (2% och 2%). Detta upplever vi är problematiskt eftersom en integrering av CSR-frågan i produktutveckling har visat sig central för såväl företags lönsamhet som reella miljö- och sociala förbättringar. Här finnas alltså en potential för föreningen att tydligare lyfta fram exempel på hur organisationer kan arbeta med CSR-frågorna med koppling till sin 1 Första siffran i parentesen anger varför medlemmarna gick med och andra siffran vad medlemskapet gett. Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (49)
  • 50. produktutveckling. Det finns ett stort antal företag i regionen som gör detta på ett framgångsrikt sätt som skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter (t.ex. SKF, Volvo Personbilar, AB Volvo, Stena Metall och Nudie Jeans). Nästan lika tydligt är det att tillväxtlogiken bara i begränsad del finns representerad i föreningen. Det verkar som att vissa medlemmar har en förhoppning om att förbättra sin tillväxt genom nya kunder när de går med i föreningen men som att denna förhoppning hittills inte förverkligats (20% och 7%). Det är värt att notera att det i huvudsak är konsulterna som har en förhoppning av att hitta nya kunder genom föreningen, och det är inte riktigt det som avses med fyrfältmodellen ursprungligen. Vi sluter oss därmed till att föreningen även här har en outnyttjad potential i att visa hur företag kan använda CSR för att identifiera nya marknader. Här kan man tänka sig att de ideella föreningar som är med i CSR Västsverige kan vara en resurs, eftersom de kan utgöra länken mellan marginaliserade grupper och organisationer. Partnerskap mellan företag, offentlig sektor och ideella föreningar kan således vara nyckeln för att nå tillväxt med hjälp av CSR-tänk. Slutsatsen utifrån enkätsvaren blir alltså att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsak bidrar till ökad lönsamhet genom förbättrad legitimitet och att föreningen ännu inte lyckas utnyttja CSR-frågans potential vad gäller effektivisering, produktutveckling och tillväxt. Denna slutsats stöds också av de konkreta exempel på förändringar tack vare föreningen som medlemmarna listar i enkäten och i intervjuerna. I princip samtliga dessa förändringar kan kopplas till legitimitets- eller ”göra världen bättre”-logiken, t.ex. mätande av ätning av vegetarisk mat, inköp av miljövänliga produkter, satsning på reko- kontor, val av rättvisemärkt kaffe och sopsortering. Det finns även ett fåtal exempel som eventuellt kan kopplas till effektiviseringslogiken trots att denna inte nämndes i enkäten, t.ex. ökat antal telefonkonferenser och minskad pappersförbrukning. Vi har dock inte funnit i princip några svar som indikerar att medlemmar har utvecklat nya produkter/tjänster eller hittat nya marknader tack vare sitt medlemskap i föreningen. Här finns det alltså en stor samstämmighet i enkät och intervjusvaren som tydligt visar på att CSR Västsverige har en potential att bredda sitt fokus för att på så vis hjälpa sina medlemmar att förbättra lönsamheten via CSR-arbete. CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin? Utifrån enkät- och intervjusvaren och slutsatsen ovan att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsak bidrar till att förbättra medlemmarnas legitimitet, kan vi ta resonemanget ett steg vidare och diskutera huruvida föreningen bidrar till att förpassa CSR-frågan till en stödfunktion. Forskningen visar att även om organisationer kraftigt ökat sina CSR- aktiviteter de senaste åren, så har detta i huvudsak handlat om stödfunktioner (t.ex. hållbarhetsredovisningar, kontroller av leverantörer, uppdaterade hemsidor, nya CSR- funktioner och miljöledningssystem). När CSR-frågorna har kommit in i Utvärdering CSR Västsverige, april 2012 (50)