Av: Roger Haddad och Lotta Edholm

1. Kunskapsskola med höga
förväntningar på eleverna
Lotta Edholm, skolborgarråd
Roger Haddad, kommunalråd

2. Ny skollag
• Lika villkor
• Rätt att överklaga åtgärdsprogram.
• Möjlighet att gå ett extra år, skolplikten förlängs.
• Bättre trygghet och arbetsro
– Möjlighet att visa ut en elev ur klassrummet
– Kvarsittning behålls, möjlighet till försittning
– Möjligt att tillfälligt stänga av en grundskolelev
• Bättre integration
– All undervisning ska vara icke-konfessionell
– Avskaffad befrielse av ”hänsyn till elevens speciella inställning och hemmiljö”.
– Skolinspektionen får granska friskolors bidrag

3. Förskolan i den nya skollagen
• Förskolan blir en egen skolform
• Precisering av personalens ansvar
– Förskolechefer ska finnas
– Förskollärare ska finnas på förskolor
• Översyn av förskolans läroplan
– Tydligare mål
– Uppmärksamma barns språkutveckling och matematiska utveckling
– Uppföljning och utvärdering, t.ex. pedagogisk dokumentation
– Förskollärare i varje förskola med övergripande pedagogiskt ansvar
– Skolverkets förslag till ny läroplan bereds. Beslut 2010 om ny läroplan

4. Varför reformera gymnasieskolan?
• För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha
nått målen.
• Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka
krav.
• Eleverna är inte tillräckligt väl förberedda för fortsatta studier och
för yrkeslivet.
• Brister med IV
– För få elever fullföljer sin utbildning
– Orealistiskt med syfte att alla elever ska bli behöriga till nationellt program
– För många behöriga elever på IV

5. 5 särskilda program ersätter IV
1. Preparandutbildning
2. Programinriktat individuellt val
3. Yrkesintroduktion
4. Individuellt alternativ
5. Språkintroduktion

6. Åtta viktigaste förändringarna
i den nya gymnasieskola
• Högre behörighetskrav till gymnasiet
• Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori, på
yrkesprogrammen
• Valfriheten stramas upp
• Yrkesexamen och högskoleförberedande examen
införs
• Lärlingsutbildning införs
• Historia blir obligatoriskt
• Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet
• Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen

7. Ny lärarutbildning
• Problem med dagens lärarutbildning
– Var fjärde lärare som undervisar i Ma i åk 1-5 saknar
utbildning i ämnet
– Behöriga lärare på högstadiet undervisar i ämnen de saknar
utbildning för
– Stor brist på yrkeslärare leder till att obehöriga undervisar på
gymnasiet
• En examen blir fyra
1. Förskollärarexamen
2. Grundlärarexamen
3. Ämneslärarexamen
4. Yrkeslärarexamen

8. Statligt huvudmannaskap
Det är hög tid att genomföra en övergång till ett
modernt statligt huvudmannaskap för skolan. Alla
elever, oavsett var de bor i landet, ska ha samma
chans till utbildning och kunskap. Timplanen
garanterar alla elever en miniminivå av lärarledd
undervisning i samtliga ämnen. Den bör därför
bevaras.

9. Mobbning måste bekämpas
Mobbning är ett av de
värsta uttrycken för
bristande respekt för
klasskamrater och
medmänniskor.
• Kraven på skolornas anti-
mobbningsarbete bör därför skärpas
och de anti-mobbningsprogram som
används ska vara bevisat
fungerande. Vid misstanke om
mobbning ska skolans personal ha
anmälningsplikt. En utredning bör se
över om mobbning ska vara
straffbart och om en
skolfridslagstiftning kan skapas.

10. Jämställdhet i skolan
• Hedersrelaterade frågor

11. Läsa-skriva-räkna
Alla elever ska ha rätt till
stöd, stimulans och
utmaningar.
Det gäller både elever som halkar efter i
undervisningen och elever som är
studiebegåvade. En särskild rätt till
stödinsatser bör skrivas in i skollagen.
Läsa-skriva-räkna-satsningen ska
bevaras och utvecklas. På högstadiet ska
det bli möjligt att anordna profilklasser i
teoretiska ämnen där eleverna antas med
kunskapstester.
Sedan 2008 har Västerås en läsa-skriva-
räkna-garanti
-bedömning, uppföljning, insatser,
mentorer

12. Gömda flyktingbarns rätt till skolgång

13. Högskola
• Utbildning ska löna sig. Värnskatten
måste därför avskaffas.
• Kvalitet istället för kvantitet i högskolan.
• Studenter ska genomgå ett
lämplighetstest innan de antas på
lärarutbildningen.
• Lärarlegitimation

14. Lärarlegitimationer
En lärarlegitimation
kvalitetssäkrar läraryrket
och höjer dess
attraktionskraft.
Innan läraren får sin legitimation
ska han eller hon ha genomgått
ett provår under ledarskap av
en mer erfaren lärare.
Även behörighetskraven
till läraryrket måste
förtydligas -
i framtiden ska läraren ha
utbildning mot rätt skolform,
årskurs och ämne.

15. Rektor ska vara pedagogisk ledare
• En rektor ska vara
pedagogisk ledare på sin
skola. Därför måste
rektorsrollen
avbyråkratiseras. I skollagen
ska det också ställas högre
krav på rektorernas
utbildning och kompetens.
Det bör finnas karriärsteg
även för rektorer, samtidigt
som dåliga rektorer måste
kunna avsättas.

16. Sverige behöver en bildningspolitik
• Sverige behöver en
bildningspolitik.
Läsningen stärker
barnens fantasi och
bidrar till framgång i
skolan. Skolbibliotekens
ställning i skollagen
måste stärkas och vi
behöver en strategi för
att främja läsning.

17. Vuxenutbildning för jobb
• Vuxenutbildning är en • Fp vill införa en rätt för
möjlighet för individen studerande att läsa in
högskolebehörighet inom
att, av egen kraft, stärka komvux, men begränsa
sin ställning i samhället möjligheten till
och arbetslivet. konkurrenskomplettering.
• Satsning på SFI-spår
• Satsning på
Yrkesutbildningar

18. Kontakta oss gärna
Lotta Edholm
lotta.edholm@stockholm.se
Blogg: lottaedholm.wordpress.com
Roger Haddad
roger.haddad@vasteras.se
Blogg: rogerhaddad.wordpress.com