Kvalitetsredovisning 2012 från Spine Center Göteborg/Global Health Partner

1. -1-
Kvalitetsredovisning 2012

2. -2-
INNEHÅLL
PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG ......................................................................... 4
Värdegrund.............................................................................................................................................. 4
Personal ................................................................................................................................................. 4
SAMMANFATTNING........................................................................................................................... 5
FÖRKLARINGAR.................................................................................................................................. 6
PRODUKTION....................................................................................................................................... 8
KVALITETSARBETE ........................................................................................................................... 8
A. STRUKTURMÅTT.......................................................................................................................... 10
Remissflöde........................................................................................................................................... 10
Patientbeskrivning................................................................................................................................. 12
B. PROCESSMÅTT.............................................................................................................................. 14
Telefontillgänglighet ............................................................................................................................. 14
Väntetider.............................................................................................................................................. 14
Vidareremiss till annat sjukhus ............................................................................................................. 14
Strukna operationer ............................................................................................................................... 15
Vårdtid ............................................................................................................................................... 15
Utskriven till annan vårdinstitution....................................................................................................... 15
Anestesikomplikationer......................................................................................................................... 16
Blödning, transfusion och cellsaveranvändning.................................................................................... 16
Operationstekniska komplikationer....................................................................................................... 17
Ny operation.......................................................................................................................................... 18
Medicinska komplikationer................................................................................................................... 19
Avvikelser ............................................................................................................................................. 20
Postoperativ smärta ............................................................................................................................... 20
Postoperativt illamående/kräkningar..................................................................................................... 21
Urinvägarna........................................................................................................................................... 21
Hud- och sårproblem under vårdtiden................................................................................................... 22
Anmälningar.......................................................................................................................................... 23
C. RESULTATMÅTT........................................................................................................................... 23
Patientskattad förbättring ...................................................................................................................... 23
FORSKNING OCH UTBILDNING..................................................................................................... 38
Avslutad forskning under året............................................................................................................... 38
Pågående forskning ............................................................................................................................... 38
Planerad forskning................................................................................................................................. 38

3. -3-
Utbildning och annan akademisk verksamhet? ..................................................................................... 38
PLANERING INFÖR 2013 .................................................................................................................. 39
I 2011 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år:.................................................. 39
Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter: ..................... 39
Målen för 2011 kvarstår:....................................................................................................................... 39

4. -4-
PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG
Spine Center Göteborg bedriver sedan 2007-04-01 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo.
Kliniken har en mottagningsenhet för ny- och återbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatser
bemannad för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar och
en tredje i reserv, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning till
vårdavdelningen finns även sjukgymnastik och rehabavdelning. För närvarande utnyttjas 11
vårdplatser för ryggkirurgi och 4 vårdplatser används av Ortho Center Göteborg för
proteskirurgi.
Värdegrund
Vår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning och
behandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländryggen, undantaget trauma,
skolios och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjliga
komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt största möjliga kostnads-
effektivitet.
Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall vara
färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och en personal-
situation med liten personalomsättning och låg sjukfrånvaro, som befrämjar arbetsglädje,
kompetensutveckling och god omvårdnad.
Personal
Kliniken har 47 heltidstjänster. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle
Hägg och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet av
ryggkirurgi. Bengt Lind är President elect i styrelsen för CSRS (Cervical Spine Research
Society). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift och
utveckling av detta.
I verksamheten finns ytterligare två heltidsanställda ryggkirurger, Hans Laestander och
Fabian Jacobsson, samt neurokirurg Leif Anderberg som är deltidsanställd på kliniken. Vi har
två heltidsanställda anestesiläkare; Tina Gustafsson och Magnus Sjöberg.
På sjukgymnastikavdelningen arbetar fem heltidsanställda sjukgymnaster som sköter både
slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering.
Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se – välj ”Spine
Center Göteborg”.

5. -5-
SAMMANFATTNING
Vi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i drygt sex år. Det ger oss ett bra underlag för att
bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1-årsresultat i Svenska Ryggregistret)
och utvärdering av vårdprocessen. Under 2013 kommer den första rapporten på 5 års
uppföljning kunna tas fram för verksamheten.
Under 2012 har Spine Center tagit emot patienter på fria vårdavtalet via Stockholm Spine
Center. Genom avtalet med VGR (Västra götalandsregionen) har vi fått återkommande avrop
i form av patienter från operationsväntelistan och remisser för mottagningsbesök. För året ses
en ökad efterfrågan från försäkringsbolagen på både mottagningsbesök och operationer i
jämförelse med föregående år. Under året har vi totalt genomfört 2804 mottagningsbesök och
2688 telefonkonsultationer. Antalet operationer har minskat med 5,8 % i jämförelse med
föregående år till 780 operationer och 323 blockader. Våra väntetider är i genomsnitt 26 dagar
till mottagningen för nybesök och 58 dagar till operation, med undantag för SRS protes där
väntetiden är ca 96 dagar. En operationssal har hyrts ut två dagar i veckan till Ortho Center
Göteborg, där ca 250 höft- och knäprotesoperationer utförts. Vårdtiderna är fortsatt korta för
alla diagnoser.
Den operationstekniska standarden bedömer vi vara god. Det uttrycks i kontinuerligt små per-
operativa blodförluster med endast enstaka transfusionsbehov.
Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Vi har endast haft 6 djupa infektioner (0,16 %) sedan
verksamheten startade 2007. Frekvensen ytliga sårinfektioner har de senaste tre åren varit
högre, liksom frekvensen duraskador. Orsakerna till den högre sårinfektionsfrekvensen
analyseras i en pågående s.k. händelseanalys.
Under våren 2012 genomfördes nationell mätning av patientupplevd kvalitet som visar att vi
har god kvalitet på omvårdnaden, och som i tidigare mätningar ligger vi högre än
riksgenomsnittet. Utfallet för vår ordinarie 30-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 %
utmärkt, 24 % mycket bra och 5 % bra.
Trots relativt enkla smärtlindringsmetoder är postoperativ smärta och illamående ett litet
problem. Mycket beror detta på snabb och sjukgymnastledd mobilisering redan på
operationsdagen.
De kliniska resultaten vid 1-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alla
diagnosgrupper. De består över hittillsvarande verksamhetsår och ligger genomsnittligen i
paritet med, eller över riket i övrigt.
Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationella
forskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard.

6. -6-
FÖRKLARINGAR
Vi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.
ASA = (American Society of Anaestesiologist) En klassificering som innebär en
funktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn till
typ av ingrepp som patienten skall genomgå.
• Klass 1 = frisk patient
• Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell
begränsning. Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni (högt
blodtryck), lindrig organisk hjärtsjukdom.
• Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell
begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris (kärlkramp),
genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30).
• Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel:
Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt
inom 6 mån.
Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.
Dekompression = Vidgning av spinalkanalen (ryggmärgskanalen) vid spinal stenos.
Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.
Hematon = Blödning/Blodansamling.
Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion.
Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett
positiv/negativ bakterieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär
möjligen en viss överdiagnostik, men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion.
Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinnan) där diagnosen
ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter
diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.
Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.
KAD = Kateter i urinblåsan.
MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan en
bildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.
Myelopathi = Störning i ryggmärgens funktion.
Ny operation
Svenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen re-operation
eller ny indexoperation:
Re-operation
• Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument
p.g.a. smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re-
stenos, operation för recidivdiskbråck.
• Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion,
extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av

7. -7-
hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument,
exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a.
• smärta/infektion i tagställe.
• Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan
nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå.
• Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen.
Ny indexoperation
• Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan,
fusion efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare
diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.
Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.
Rizopathi = Störning i en nervrots funktion.
SRS = Segmentell rörelsesmärta.
Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggen
och ryggmärgen i halsryggen).
Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan.
Resultatgrupper
När vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombinerat
diagnos och operation till 8 resultatgrupper:
1. Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av
diskbråcksavlägsnande.
2. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av
dekompression, ej samtidig fusion.
3. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner
4. Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion.
5. Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet
kombinerat med alla typer av fusion.
6. SRS (se ovan) kombinerat med protes.
7. Cervikal myelopathi kombinerat med alla typer av operation.
8. Cervikal rizopathi kombinerat med alla typer av operation.
Resultatmått
• EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0-1, 0 är sämst och 1 är bäst.
• Global Assessment Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört
med före operationen, 6 svarsalternativ, skala i %.
• NDI Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga
funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.
• Nöjdhet Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna
ryggoperation, 3 svarsalternativ, skala i %.
• ODI Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga
funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.
• VAS Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje,
skala 0-100, 0 är bäst, 100 sämst.
• EMS Europeiska myelopatiskalan. Mått på funktion vid ryggmärgs-
påverkan i halsryggen, skala 5 (sämst) – 18 (bäst).

8. -8-
PRODUKTION
Under det gångna året har vi genomfört 2804 mottagningsbesök, 2688 telefonkonsultationer,
780 operationer och 323 blockader. Vi har tagit emot 1798 nybesök; 591 från VGR (Västra
Götaland regionen), annat landsting 600 (inklusive Stockholm Spine Center). Vi har även
tagit emot 510 patienter med privat sjukvårdsförsäkring och 97 privatbetalande patienter. Av
de utförda operationerna är 65 diskbråcksextirpation, 423 dekompression (med/utan fusion)
av spinal stenos, 126 fusion/protes p.g.a. SRS, 15 fusion p.g.a. spondylolisthes, 69 operationer
av rizopathi och 42 operationer av myelopathi. 34 ländryggsoperationer och 6 halsryggs-
operationer hade annan diagnos.
KVALITETSARBETE
Under det gångna arbetet har kvalitetsarbetet bedrivits som LEAN-projekt. Alla anställda har
engagerats i kontinuerligt kvalitetstänkande utifrån sina arbetsuppgifter. Forum för
kvalitetsarbetet har varit den egna enheten, där man har tät och regelbunden avstämning i
gemensamma möten. Arbetet leds av en kvalitetsgrupp med kvalitetsansvarig läkare som
huvudansvarig. Sammanställning görs i gemensam diskussion på personalmöten halvårsvis.
Vårt digitala journalsystem utvecklas kontinuerligt, så att checklistor och lokal
kvalitetsregistrering sker direkt i journalsystemet och är sökbara för kontinuerlig
processuppföljning.
KPI rapport (Key Performance Indikators) sammanställs varje månad med uppföljningsmöte
tillsammans med vår systerklinik Stockholm Spine Center. KPI rapporten innehåller
redovisning av mottagnings- och operationsverksamhet med effektivitetsmått och
utnyttjandegrad av våra resurser liksom kontinuerlig mätning av våra väntetider till
mottagning och operation.
För fortsatt utveckling av klinikens systematiska kvalitetsarbete har en tjänst som
kvalitetsansvarig sjuksköterska inrättats. Tillsammans med kvalitetsansvarig läkare ansvarar
hon för verksamhetens övergripande rutiner och policyarbete. I samband med tjänstens
införande har det också skapats möjlighet att utveckla hantering och uppföljning av
verksamhetens klagomålsärenden.
För året har vi arbetat fram verksamhetsstyrande dokument inom arbetsmiljö, personal, miljö,
patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete, strålskydd, IT, hygienrutiner för operation- och
vårdavdelningen samt riktlinjer för verksamhetens vårdstädning. För mottagningen har även
en processkartläggning av patientflöden gjorts.
I samband med byte av IT- leverantör har vi kunnat arbeta fram nya rutiner för
verksamhetsgemensam dokumenthantering och mappstruktur.

9. -9-
Revision och utbildning
• Verksamheten har genomfört en apoteksrevision utan större anmärkning.
• Operationsavdelningen har genomfört årlig gasinspektion.
• Operationsavdelningen har i samarbete med Ortho Center Göteborg genomfört Priss
(Protes relaterade infektioner i vården skall stoppas) för protesverksamheten.
• Samtlig personal har genomgått årlig repetitionsutbildning i HLR.
• Arbetsmiljörond har genomförts med upprättad handlingsplan som verkställs under
2013.
• Årlig genomgång och revision av verksamhetsstyrande dokument har gjorts.
• Årlig patientsäkerhetsrapport för verksamheten är upprättad.
Vårdprocessen dokumenteras fortsatt i vårt lokala kvalitetsregister (VKR) där en 30-dagars
enkätuppföljning avseende bl a sårinfektioner ingår. Patientnöjdheten dokumenteras vartannat
år med den nationella patientenkäten som utförs i Indikators regi för både öppenvård och
slutenvård.
Sammanställning av utfallet för ryggkirurgi för hela landet redovisas i Svenska Ryggregistret
(Swespine) och finns tillgänglig på www.4s.nu klicka på ”Årsrapporter”. Jämförelse mellan
enskilda kliniker för de vanligaste ländryggsdiagnoserna nås via samma hemsida och länken
”Resultat efter ryggoperation”.
En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens, som
läkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationer
diskuteras gemensamt.
Kvalitetsarbetet redovisas under tre huvudrubriker:
A. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)
B. Processmått (beskriver verksamheten)
C. Resultatmått (verksamhetens värde)

10. -10-
A. STRUKTURMÅTT
Remissflöde
Under året har vi tagit emot 1400 remisser. Fördelningen mellan nybesök, återbesök och
telefonsamtal framgår av Fig. 1. Jämfört med föregående år har antalet nybesök och återbesök
minskat något medan telefonkonsultationerna har ökat.
Fördelningen mellan olika beställare har inte genomgått några större förändringar (Fig. 2).
”Eget landsting” innebär patienter som kommit via vårt avtal med VGR. ”Annat landsting”
avser patienter som kommit via vårt underleverantörsavtal med Stockholm Spine Center,
patienter som sökt via Fria Vårdvalet och sådana som remitterats hit på specialistremiss från
andra landsting. ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller med privat
sjukvårdsförsäkring.
Andelen operationer per nybesök totalt och per beställartyp framgår av Fig. 3, 4, 5 och 6.
Andelen operationsfall av nybesöken är väsentligen oförändrad jämfört med föregående år.
Vi har i år opererat färre patienter från VGR än tidigare, medan andelen operationsfall från
Fria vårdvalet och försäkringsbolag ökat något.
Andelen operationer per nybesök och beställartyp har ökat vad gäller patienter på vårt VGR-
avtal (Fig. 6). Det är en tillfällig ökning som beror på att VGR genomförde en ny upphandling
runt årsskiftet och en relativt stor grupp patienter från det gamla avtalet prioriterades för
operation i början av året. Däremot är andelen operationsfall bland nybesök väsentligen
oförändrat för andra landsting och privatbetalande patienter.
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
NYBESÖK ÅTERBESÖK TELEFON
Antal MOTTAGNINGSBESÖK
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 1
0
500
1 000
1 500
2 000
2008 2009 2010 2011 2012
Antal FÖRDELNING NYBESÖK PER BESTÄLLARTYP
EGET LANDSTING
ANNAT LANDSTING
PRIVAT
Fig. 2

11. -11-
0
500
1 000
1 500
2 000
2008 2009 2010 2011 2012
Antal FÖRDELNING NYBESÖK & ÅTERBESÖK PER BESTÄLLARTYP
EGET LANDSTING
ANNAT LANDSTING
PRIVAT
Fig. 3
0
200
400
600
800
1 000
VGR UTOMLÄN PRIVAT
Antal ANTAL OPERATIONER PER BESTÄLLARTYP
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 4
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
NYBESÖK OPERATION
Antal OPERATION PER NYBESÖK
2008
2009
2010
2011
2012
28% 41% 30% 42% 43%
Fig. 5
0
20
40
60
80
100
VGR UTOMLÄN PRIVAT
% OPERATIONER PER NYBESÖK PER BESTÄLLARTYP
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 6

12. -12-
Patientbeskrivning
Fördelning och medianålder på de opererade patienterna beskrivs i Fig. 7. Både median- och
medelålder är relativt konstanta. Majoriteten av operationsfallen tillhör ASA-grupp 1 och 2
vilket inte förändrats sedan föregående år. Andelen förstagångskirurgi är ca 78 % (Fig. 8).
Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig för
halsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 9). Vi har i år opererat 780 patienter, varav
halsryggsoperationer är en större andel jämfört med föregående år. Av diagnosfördelningen
framgår en fortsatt utveckling mot färre små ingrepp (ländryggsdiskbråck) och fler större
ingrepp hos äldre individer (ländryggsstenos), se Fig. 10. Här framgår också att vi, jämfört
med riket i övrigt, opererar äldre individer (fler stenoser) och gör större ingrepp (färre
diskbråck) och fler steloperationer för SRS (segmentell rörelsesmärta). Fördelning mellan
myelopathi och rizopathi i halsryggsgruppen är marginellt förändrad, då vi gjort lite fler
rizopathier (Fig. 11). Vi har en fortsatt hög andel med myelopathi, d.v.s. allvarliga
neurologiska störningar och risk för bestående funktionsnedsättning om väntetiden till
operation är lång.
0
10
20
30
40
50
<20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 >80
%
ÅLDERSFÖRDELNING
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 7
Median
57 år
55 år
57 år
57 år
56 år
0
200
400
600
800
1 000
ASA 1 ASA 2 ASA 3 1:A GÅNGSKIRURGI
Antal
ASA-KLASS & 1:A GÅNGSKIRURGI
(SIFFOR SAKNAS FÖR ASA 2008)
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 8

13. -13-
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
LÄNDRYGG SCG LÄNDRYGG
ÖVRIGA
HALSRYGG SCG HALSRYGG
ÖVRIGA
LIVSKVALITET PREOP EQ5D
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 9
0
20
40
60
80
100
DISKBRÅCK SPINAL
STENOS
SPONDYLOLISTES SRS ANNAN DIAGNOS
% FÖRDELNING OPERATION - LÄNDRYGG
2008
2009
2010
2011
2012
ÖVRIGA
RIKET
Fig. 10
0
20
40
60
80
100
MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS
%
FÖRDELNING OPERATION - HALSRYGG
2008
2009
2010
2011
2012
ÖVRIGA
RIKET
Fig. 11

14. -14-
B. PROCESSMÅTT
Telefontillgänglighet
Vår telefonväxel är av den typ som inte medger registrering av inkommande telefonsamtal
och därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas.
Väntetider
Medelväntetiden till nybesök är 26 dagar medan väntetiden till operation i genomsnitt är 58
dagar (Fig. 12 och 13).
Vidareremiss till annat sjukhus
Fortsatt har endast enstaka patienter återremitterats antingen direkt efter remissgranskning
eller efter nybesök. Anledningen är högre grad av sjuklighet som medför stor risk för
postoperativt intensivvårdsbehov som vi inte har möjlighet att ta hand om. Två patienter har
av samma skäl opererats på hemortssjukhuset av våra doktorer. I samband med återremiss av
patienter med hög sjuklighet har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen på
patientens hemortssjukhus.
0
20
40
60
80
100
2008 2009 2010 2011 2012
Dgr
VÄNTETIDER, REMISS TILL NYBESÖK
DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION
SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES
MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS
Fig. 12
0
20
40
60
80
100
2008 2009 2010 2011 2012
Dgr
VÄNTETIDER, NYBESÖK TILL OPERATION
DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION
SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES
MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS
Fig. 13

15. -15-
Strukna operationer
Detta är patienter som inte genomfört sin planerade operation, av administrativa (utrymmes-
eller läkarbrist) eller av medicinska skäl. Vi har haft ett oförändrat antal patienter med
nyupptäckta medicinska hinder för planerad operation. Det har varit fråga om 7 patienter med
hudproblem, 5 patienter har varit sjuka, 1 patient med akut debut av arytmi i samband med
anestesistart, 2 patienter med tryckfall/dålig syresättning och 1 patient som var i för dåligt
allmäntillstånd för att kunna opereras. 2 patienter hade förbättrats så att operationsindikation
inte kvarstod (Tabell 1).
Vårdtid
Vårdtider generellt och per resultatgrupp redovisas i Fig. 15. Vårdtid definieras som antalet
vårddygn inklusive operationsdag och utskrivningsdag. En övernattning efter exempelvis
ländryggsdiskbråcksoperation innebär alltså 2 vårddygn. Inga större förändringar i vårdtiden
har skett under åren.
Utskriven till annan vårdinstitution
Tre patienter har remitterats akut till sjukhus p.g.a. misstänkt lungemboli, akut arytmi och
misstänkt hjärtinfarkt. Sju patienter har remitterats till sitt hemortssjukhus eller annan
institution för postoperativ rehabilitering men inte p.g.a. någon komplikation (Tabell 2).
Tabell 2
UTSKRIVEN TILL ANNAN INSTITUTION 2008 2009 2010 2011 2012
AKUTSJUKHUS 5 7 3 5 3
REHAB 4 3 5 8 7
Tabell 1
STRUKNA OPERATIONER 2008 2009 2010 2011 2012
ADMINISTRATIVA SKÄL 0 1 1 2 1
MEDICINSKA SKÄL 2 5 15 16 18
ÖVRIGT 0 8 7 1 1
0
2
4
6
8
10
2008 2009 2010 2011 2012
Dgr
VÅRDTID INKL UTSKRIVNINGSDAG
MEDELVÄRDE
DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION
SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES
MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS
Fig. 15

16. -16-
0
100
200
300
400
500
2008 2009 2010 2011 2012
PEROPERATIV BLÖDNING
DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION
SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES
MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS
Fig. 16
Anestesikomplikationer
De anestesikomplikationer som inträffat under året och rapporterats i avvikelserapport är
följande: Tre fall där anestesi avbrutits på grund av cirkulationsproblem eller
syresättningsproblem. Tre patienter har haft svullen läpp efter operation och två fall med
uppkomst av tandskada efter intubation. Fem patienter hade övergående sänkning av arteriell
syremättnad (SO2), Tabell 3.
Tabell 3
ANESTESIKOMPLIKATIONER 2011 2012
ANESTESI AVBRYTS
ARYTMI 3
CIRKULATIONSPROBLEM 2
SYRESÄTTNINGSPROBLEM 1
FLÄSKLÄPP 2 3
TRYCKSKADA ANSIKTE (NÄSA, KIND) 2
TANDSKADA 2
KÄNSLA AV ATT VARA BEDÖVAD I TUNGAN 1
FÖRSVAGNING I VÄ ARM OCH BEN EFTER UPPLÄGG PÅ OPBORD 1
SO 2 FALL 4 5
Blödning, transfusion och cellsaveranvändning
Peroperativ blödning har fortsatt att minska för flera ländryggsdiagnoser, men ökat för SRS
protes och myelopathi. Antalet patienter som fått blodtransfusion har minskat till 4 stycken.
Cellsaveranvändningen har minskat, vilket är ett resultat av bra blodstillningsrutiner under
operation. 12 patienter har fått tillbaka blod via cellsavern. Se Fig. 16-18.

17. -17-
Operationstekniska komplikationer
Vi bedömer frekvensen operationstekniska komplikationer som fortsatt låg. Totalt har, sedan
kliniken startade, 7 nervrotsskador inträffat, motsvarande 0,2 % av alla operationer.
Frekvensen duraskador är oförändrad jämfört med 2011 (5,6 %) och är i år 5,7 %. 4 patienter
har re-opererats p.g.a. misstänkt implantatrelaterade smärtor, omsättning av felplacerade
skruvar, släppt på distraktion i skruvsystem och justering av diskprotesläge (Fig. 19).
0
2
4
6
8
10
2008 2009 2010 2011 2012
Antal TRANSFUSION
DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION
SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES
MYELOPATHI RIZOPATHI ANNAN DIAGNOS
Fig. 17
0
10
20
30
40
50
60
2008 2009 2010 2011 2012 Återgivet blod
2012
Antal CELLSAVER & ÅTERGIVET BLOD
DISKBRÅCK STENOS/DEKOMPRESSION STENOS/FUSION
SPONDYLOLISTHES SRS/FUSION SRS PROTES
MYELOPATHI RIZOPATHI INGEN GRUPP
Fig. 18
0
10
20
30
40
50
NERVROTSKADA DURASKADA IMPLANTAT PROBLEM STOR BLÖDNING
(>1500ml)
Antal OPERATIONSTEKNISKA KOMPLIKATIONER
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 19

18. -18-
Ny operation
Re-operation under första vårdtillfället
Den akuta re-operationsfrekvensen har minskat, från 1,1 % 2011 till 0,6 % i år. Tre patienter
re-opererades p.g.a. hematom, två p.g.a. implantatproblem Fig. 20.
Re-operation vid nytt vårdtillfälle
Re-operationer vid nytt vårdtillfälle har utförts på 62 patienter (8 %), en ökning jämfört
föregående år (4,8 %). Orsakerna framgår av Fig. 21. 60 % av re-operationerna har utförts
inom 1 år. Utöver vad som visas i diagrammet har 6 patienter re-opererats p.g.a. re-stenos, 7
p.g.a. pseudartros med förnyad fusion, 3 p.g.a. ryggsmärta efter dekompression för stenos,
och 2 p.g.a. facettledssmärta efter diskprotes med bakre fusion. Dessutom har 19 patienter
med index-operation på annan klinik genomgått re-operation. Ökningen av frekvensen
reoperationer beror på att betydligt fler patienter än tidigare år re-opererats p.g.a. kvarvarande
stenos efter dekompression.
0
2
4
6
8
10
Antal
REOPERATION SAMMA VÅRDTILLFÄLLE
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 20
0
5
10
15
20
25
30
Antal
REOPERATION AV EGNA PATIENTER
NYTT VÅRDTILLFÄLLE
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 21

19. -19-
Kommentar
Det har skett vissa förändringar i årets tekniska komplikationer och reoperationer jämfört med
föregående år:
1. Inga re-operationer har behövt utföras p.g.a. liquor-läckage trots att frekvensen
duraskador är oförändrad
2. Fler postoperativa blödningar (hematom) med cauda equina-påverkan har krävt re-
operation, 8 (2 %) jämfört med 3(<1%) reoperationer 2011. Detta är föremål för
pågående händelseanalys, varför vi inte har någon klar orsak. Vi misstänker att det kan
bero på ändrad rutin för trombosprofylax.
3. Betydligt fler patienter har re-opererats p.g.a. kvarvarande stenos. Ökningen beror
framförallt på 14 fall av re-operation p.g.a. kvarvarande foraminal stenos. Vi har under
året ägnat särskilt intresse åt de patienter som inte blivit helt smärtfria efter
dekompression för spinal stenos. Diagnosen har ställts postoperativt efter utredning
p.g.a. kvarstående ensidig nervrotssmärta. Om dessa ansträngningar leder till ett bättre
slutresultat vet vi inte ännu. 1-årsuppföljning kommer att ske under 2013 och kan
rapporteras i kommande årsrapport.
Ny index-operation
Ny index-operation har utförts på 108 patienter varav 50 tidigare opererats på annat sjukhus.
58 patienter har tidigare opererats på SCG: av dessa har 16 patienter med tidigare
dekompression genomgått dekompression på ny nivå, 7 patienter med tidigare dekompression
har genomgått kompletterande fusion, 10 patienter med tidigare dekompression och fusion har
genomgått ny dekompression (6) resp. ny dekompression och fusion(4). 2 patienter med
tidigare fusion p.g.a. SRS har genomgått dekompression och fusion resp. extirpation av
diskbråck. 6 tidigare diskbråcksopererade har genomgått fusion. Av halsryggspatienter har 3
patienter med tidigare foraminotomi genomgått ny foraminotomi (2) resp. främre fusion (1).
2 patienter med tidigare operation för cervicalt diskbråck har genomgått bakre dekompression
och fusion resp. foraminotomi
Medicinska komplikationer
Vi har haft 3 allvarliga medicinska komplikationer som beskrivs under ”Utskriven till annan
vårdinstitution”. I övrigt framgår av Fig. 22 att övriga medicinska komplikationer har varit få.
Dock har vi haft fler fallolyckor än tidigare år. Något entydigt orsaksmönster har vi inte
kunnat se. Händelseanalys pågår.
0
2
4
6
8
10
Antal MEDICINSKA KOMPLIKATIONER
2008
2009
2010
2011
2012
Fig.Fig. 22

20. -20-
0
20
40
60
80
100
2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012
% SMÄRTA EFTER OPERATION
INGEN/MINDRE
MÅTTLIG/LÄTT-
BEHANDLAD
SVÅR/AKTIV
SMÄRTLINDRING
Fig. 23
POSTOP VÅRDAVDELNING
Avvikelser
Under 2012 har avvikelserapporteringen fördubblats, vilket är en effekt av tydligare
information ut i verksamheten om hur avvikelserapporteringsarbetet skall utföras.
Vårdavdelningen har under 2012 registrerat 51 avvikelser, operationsavdelningen 21,
mottagning/administration 8, och rehab 1 st. Samtliga avvikelseärenden är avslutade och
ingen av avvikelserna har varit av allvarligare karaktär.
Postoperativ smärta
Den postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och
vårdavdelningen i tre kategorier: ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktiv
smärtlindring. Som rutin används morfin och paracetamol parenteralt (intravenöst) och/eller
peroralt (via munnen) till fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till
patienter som genomgår dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen
avancerad form av postoperativ smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller
patientkontrollerad intravenös analgesi (PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett
ingrepp, inom 2-4 timmar postoperativt på uppvakningsenheten.
Vår erfarenhet av denna mycket tidiga mobilisering är fortfarande god och vi bedömer det
vara en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och till snabb mobilisering och
kort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg och vi har under åren
sett en fortsatt förskjutning mot mindre smärtproblem både på postopenheten och på
vårdavdelningen (Fig. 23).
Tabell 5
AVVIKELSER 2009 2010 2011 2012
MEDICINSK HANDLÄGGNING 2 18 6 3
MEDICINSK TEKNIK 5 3 3 6
INSTRUMENT 1 3 2
OMVÅRDNAD 6 4 13 19
ADMINISTRATIVT/SAMORDNING 48 2 30
LÄKEMEDELSEFFEKTER - HANTERING 6 11 4
IT SYSTEM 0 1
ARBETSMILJÖ 2 1
TILLGÄNGLIGHET 0
INFORMATION 1 2 13
ÖVRIGT 1 1 2 4
SUMMA: 18 83 41 81

21. -21-
Postoperativt illamående/kräkningar
Även detta skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och vårdavdelningen i tre
kategorier: inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärande
illamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året,
på vårdavdelningen. Enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar Fig. 24.
Urinvägarna
KAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid >1 tim.
Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt är i
stort sett oförändrat liksom också frekvensen urinvägsinfektioner som generellt sett är mycket
låg (Fig. 25).
0
20
40
60
80
100
2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012
%
ILLAMÅENDE EFTER OPERATION
INGET
ENSTAKA
BESVÄRANDE
Fig. 24
POSTOP VÅRDAVDELNING
0
20
40
60
80
100
KAD URINTAPPNING UVI
%
URINVÄGARNA
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 25

22. -22-
Hud- och sårproblem under vårdtiden
Hud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Hudreaktion på
förbandsmaterial har minskat. Detta är sannolikt en effekt av byte av förbandsmaterial.
Frekvensen misstänkt sårinfektion och därmed antibiotikabehandling har ökat något under
åren (Fig. 26).
Sårinfektioner
Vi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av vårt lokala vårdkvalitetsregister.
Vi skickar en enkät 30 dagar postoperativt till alla opererade patienter där vi bl.a. frågar om
förekomst av sårläkningsproblem och antibiotikabehandling. På detta sätt registrerar vi
sårinfektion.
De ytliga sårinfektionerna har, trots intensiv uppmärksamhet på problemet, fortsatt att öka och
uppgår i år till 6,5 %. Vi kunde under föregående års analys inte påvisa någon enskild
orsaksfaktor. Årets siffror föranleder dock en förnyad och djupare analys av möjliga orsaker.
Under året har 2 djupa infektioner diagnosticerats, vilket innebär att vi sedan kliniken startade
haft sammanlagt 6 djupa infektioner, vilket motsvarar ca 0,16 % (Fig. 27).
0
2
4
6
8
10
HUDREAKTION FÖRBAND BLÅSBILDNING MISSTÄNKT SÅRINFEKTION
%
HUD- & SÅRPROBLEM UNDER VÅRDTIDEN
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 26
0
2
4
6
8
10
YTLIG DJUP REOP
% SÅRINFEKTION
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 27

23. -23-
Anmälningar
Under året har 13 patienter anmälts till LÖF, varav 6 fått ersättning. Två anmälningar har
gjorts till Socialstyrelsen.
Tabell 6
Anmälningar 2008 2009 2010 2011 2012
PSR anm. datum 1 6 6 5 13
Ersättning anm. datum 0 5 3 1 6
Patientnämnden 0 0 0 0 0
Socialstyrelsen 1 2
HSAN 0 0 0 0 0
C. RESULTATMÅTT
Resultaten baseras på 2011 års 828 operationer, varav 752 är index-operationer möjliga att
följa upp. Primärregistreringen är100% medan uppföljningsfrekvensen fortfarande är för låg
(90 % 1 år och 80 % 2 år, är rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening), se Fig.
28.
Patientskattad förbättring
Ländrygg
I Fig. 29-34 redovisas preoperativa data och 1-års resultat för livskvalitet mätt med EQ-5D,
smärta med VAS och funktion med ODI. Det har inte skett några stora förändringar i vare sig
livskvalitet, smärta eller funktion för någon resultatgrupp preoperativt under året.
Postoperativt föreligger inte heller några stora förändringar över tid för någon av
resultatgrupperna, förutom SRS-gruppen som visar lite sämre resultat jämfört med tidigare år.
Generellt har 1-års resultaten för samtliga resultatgrupper en tendens att vara bättre än
riksgenomsnittet.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
REGISTRERADE UPPFÖLJNING 1 ÅR UPPFÖLJNING 2 ÅR VKR
REGISTRERING OCH UPPFÖLJNING SVENSKA RYGGREGISTRET OCH VKR
2008
2009
2010
2011
2012
Fig. 28

24. -24-
Fig. 35-41 visar Global assessment för de olika resultatgrupperna. Här ses inga entydiga
förändringar jämfört med föregående år, förutom att SRS-gruppen är lite sämre och
diskbråckspatienter fortsatt förbättrade.
Fig. 42-48 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Här finns en
trend till mer nöjda patienter opererade för spondylolisthes över åren, men i övrigt inga
tydliga trender. Av de SRS-patienter som opererats med protes har 2 st. följts upp.
Halsrygg
Fig. 49-50 visar VAS-värden och NDI-värden preoperativt och vid 1-års uppföljning för
halsrygg-rizopathi. Dessa data är inte relevanta att beskriva för myelopathi. Fig. 51 och 54
visar livskvalitet mätt med EQ-5D för myelopathi och rizopathi. Fig. 55 visar EMS för
myelopathi.
Fig. 53+56 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operation för myelopathi
respektive rizopathi. Man kan här notera att det är svängningar över åren vad gäller
myelopathi och för rizopathi, bortsett från första året där endast ett litet fåtal patienter
opererades, har någon större förändring inte skett.
Generellt är resultaten, med samtliga resultatmått, för alla resultatgrupperna, bättre än eller i
paritet med landet i övrigt.
När det gäller tolkning av Global assessment är Svensk Ryggkirurgisk Förening enig om att
svarsalternativen ”Helt försvunnit” och ”Mycket bättre” tillsammans innebär en rejäl
förbättring medan alternativen ”Något bättre” är mer tveksam. Utifrån detta kan vi säga att ett
gott resultat av operation för ländryggsdiskbråck uppnår vi i 95 %, för stenos med
dekompression i 58 %, stenos fusion i 60 %, för isthmisk spondylolisthes i 63 % och för SRS
fusion 63 %. Å andra sidan föreligger också definitiva misslyckanden, som när patient skattar
sig som sämre efter en operation, vilket förekommer i motsvarande resultatgrupper i 0 %, 7
%, 5 %, 6 % och 8 %. Vi kan också se att andelen patienter som är nöjda med resultatet av
operation varierar från 65 % för SRS till 84 % för ländryggsdiskbråck (Fig. 52 & 42).
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
EQ5D PREOPERATIVT - LÄNDRYGG
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 29

25. -25-
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
EQ5D UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG
2008
2009
2010
2011
Övriga
Fig. 30
0
20
40
60
80
100
VAS PREOPERATIVT - LÄNDRYGG
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 31
0
20
40
60
80
100
VAS UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG
2008
2009
2010
2011
Övriga
Fig. 32

26. -26-
0
20
40
60
80
100
ODI PREOPERATIVT - LÄNDRYGG
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 33
0
20
40
60
80
100
ODI UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG
2008
2009
2010
2011
Övriga
Fig. 34
0
20
40
60
80
100
DISKBRÅCK STENOS/
DEKOMPRESSION
STENOS/
FUSION
SPONDYLO-
LISTHES
SRS FUSION SRS PROTES
GA UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG
Ingen före op HELT BRA/
MKT BÄTTRE
NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE
Fig. 35
%

27. -27-
0
20
40
60
80
100
Ingen före op HELT BRA/
MKT BÄTTRE
NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE
%
GA DISKBRÅCK
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 36
0
20
40
60
80
100
Ingen före op HELT BRA/
MKT BÄTTRE
NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE
%
GA SPINAL STENOS DEKOMPRESSION
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 37
0
20
40
60
80
100
Ingen före op HELT BRA/
MKT BÄTTRE
NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE
%
GA SPINAL STENOS FUSION
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 38

28. -28-
0
20
40
60
80
100
Ingen före op HELT BRA/
MKT BÄTTRE
NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE
%
GA SPONDYLOLISTHES
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 39
0
20
40
60
80
100
Ingen före op HELT BRA/
MKT BÄTTRE
NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE
%
GA SRS FUSION
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 40
0
20
40
60
80
100
Ingen före op HELT BRA/
MKT BÄTTRE
NGT BÄTTRE OFÖRÄNDRAD SÄMRE
%
GA SRS PROTES
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 41

29. -29-
0
20
40
60
80
100
DISKBRÅCK STENOS/
FUSION
SRS FUSION
NÖJDHET UPPFÖLJNING 1 ÅR - LÄNDRYGG
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
Fig. 42
STENOS/
DEK.
SPONDY-
LOLISTHES
SRS PROTES
%
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET DISKBRÅCK
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 43
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET SPINAL STENOS DEKOMPRESSION
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 44

30. -30-
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET SPINAL STENOS FUSION
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 45
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET SPONDYLOLISTHES
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 46
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET SRS FUSION
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 47

31. -31-
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET SRS PROTES
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 48
0
20
40
60
80
100
VAS ARM RIZOPATHI
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 49
PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT
0
20
40
60
80
100
%
NDI RIZOPATHI
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 50
PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT

32. -32-
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
EQ5D RIZOPATHI
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 51
PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT
0
20
40
60
80
100
INGEN FÖRE OP HELT BRA /
MYCKET BÄTTRE
NGT
FÖRBÄTTRAD
OFÖRÄNDRAD FÖRSÄMRAD
%
GA RIZOPATHI
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 52
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET RIZOPATHI
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 53

33. -33-
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
EQ5D MYELOPATHI
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 54
PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT
0
5
10
15
20
EMS, MYELOPATHI
2008
2009
2010
2011
2012
Övriga
Fig. 55
PREOPERATIVT 1 ÅR POSTOPERATIVT
0
20
40
60
80
100
NÖJD TVEKSAM MISSNÖJD
%
NÖJDHET MYELOPATHI
2007
2008
2009
2010
2011
ÖVRIGA
Fig. 56

34. -34-
Patientupplevd vårdkvalitet
Under våren 2012 genomfördes Indikators nationella patientenkät för patientupplevd kvalitet
inom öppen och slutenvården. Sammanfattningsvis har 200 enkäter skickats ut inom
öppenvården med svarsfrekvens på 132, korrigerad svarsfrekvens på 68 %. För slutenvården
skickades 89 enkäter ut med svarsfrekvens på 67, korrigerad svarsfrekvens på 77 %.
Resultatet visar att vi fortsatt har god kvalitet på omvårdnaden och som i tidigare mätningar
ligger vi högre än riksgenomsnittet i de flesta aspekterna. Tillgänglighetsfrågan är ett mått på
hur länge man fått vänta på mottagningsbesök resp. operation. För tillgänglighet har vi fortsatt
lägre nöjdhet än genomsnitt för regionen/riket. Eftersom vi inte har långa väntetider vare sig
till mottagning eller operation, är en trolig förklaring att man som patient ser hela väntetiden
och inkluderar den tid man fått vänta i den offentliga vården innan man blev remitterad vidare
till oss.
0
20
40
60
80
100
%
Indikator - Patientupplevd kvalitet 2012
Öppenvård
Slutenvård
Fig. 57

35. -35-
Indikatorer Öppenvård

36. -36-
Indikatorer Slutenvård

37. -37-
Utfallet för vår ordinarie 30-dagars enkät visar en patientnöjdet med 71 % utmärkt, 24 %
mycket bra och 5 % bra.
Fråga 3 Ja
Har du behövt söka sjukvård för någon annan komplikation till din operation? 46
För vad? För vad?
Lunginflammation 1
Urinvägsinfektion 14
Hjärtsvikt 3
Förbandsbyte 6
Smärta / värk 9
Blodpropp 2
Är/var du behandlad med blodförtunnande läkemedel? 2
Annat 11
Fråga 4 Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt
Hur värderar du som helhet den
vård/behandling du fick? 71% 24% 5% 0% 0%
Fråga 5 Ja, helt och hållet Delvis Nej
Kände du dig bemött med respekt och på en
hänsynsfullt sätt av läkarna? 97% 3% 0%
Fråga 6 Ja, helt och hållet Delvis Nej
Kände du dig bemött med respekt och på ett
hänsynsfullt sätt av personalen på operation och
vårdavdelningen? 97% 3% 0%
Fråga 7 Ja, helt och hållet Delvis Nej
Fick du tillräcklig information och vägledning när
du blev utskriven? 81% 17% 1%
Fråga 8 Ja, helt och hållet Delvis Nej
Var du nöjd med behandlingen av smärta och
obehag under vårdtiden? 92% 8% 1%
Fråga 9 Ja, helt och hållet Delvis Nej
Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel
med dig hem? ( Avser även recept) 81% 14% 5%

38. -38-
FORSKNING OCH UTBILDNING
Avslutad forskning under året
• Svenska Nationella Spinal Stenos studien (randomiserad multicenterstudie för fusion/icke
fusion i samband med dekompression för spinal stenos jämförs). Samtliga operationer utförda.
Uppföljning pågår. Fabian Jacobsson
• Randomiserad studie där 2 olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Operationerna klara.
Insamling av uppföljningsdata pågår. Olle Hägg
Pågående forskning
• Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind
• Doktorandprojekt – randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid
cervikal rizopathi, Bengt Lind handledare.
• Långtidsuppföljning av fusion i ländryggen vid segmentell rörelsesmärta. Olle Hägg
• Prediktiva faktorer för resultat av ländryggskirurgi gemensamt med Yrkesortopeden
SU/Sahlgrenska. Olle Hägg
• Kontinuerlig partikelmätning intill sårområdet. Olle Hägg
• Bench marking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i
ryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg
• Adjacent Segment Disc Disease (ASDD): Ett internationellt forskningsprojekt tillsammans
med en forskningsgrupp vid University of Oxford, England och en forskningsgrupp vid
Rikshospitalet/Oslo Universitet, Oslo. Syftet är att utvärdera riskerna för nyuppträdande
diskdegeneration inom segment angränsande till tidigare stelopererade segment i ländryggen.
Olle Hägg
• Doktorandprojekt för sjukgymnast Hanna Lotzke vid Sahlgrenska Akademin avseende
preoperativ fysioterapi i samband med fusion för SRS ländrygg. Lokal handledare Olle Hägg.
Planerad forskning
• Utvärdering av MIS (minimal invasive surgery) i samband med fusion för SRS ländrygg.
Hans Laestander
Utbildning och annan akademisk verksamhet?
• Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings för
blivande ryggkirurger) som i år hölls vid Stockholm Spine Center, i regi av Svensk
Ryggkirurgisk Förening.
• Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine Research
Society) och regelbunden föreläsare på internationella halsryggskurser. Olle Hägg har fortsatt
arbetet med Svenska Ryggregistret och deltar i ett utvecklingsprojekt med Stockholms Läns
Landsting för införande av resultatbaserad ersättning för ryggkirurgi (Vårdval Ryggkirurgi).
Deltar även i en expertpanel i SBU med utredning av ”Arbetets betydelse för uppkomst av
besvär och sjukdomar i ländryggen”.

39. -39-
PLANERING INFÖR 2013
I 2011 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år:
1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %.
2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %.
3. Bibehålla korta väntetider, max 2 mån till mottagning respektive operation.
Under det gångna året har sårinfektionsfrekvens ökat något. En händelseanalys enligt
patientsäkerhetslagen har påbörjats för att klarlägga orsakerna till detta. Den är ännu inte avslutad,
varför några säkra slutsatser inte kan formuleras ännu.
Den ökade frekvensen postoperativ blödning blir också föremål för en händelseanalys. Väntetiden till
mottagning och operation håller sig nu i stort sett inom 2 månader vardera.
En tredje händelseanalys görs av fall-incidenterna på vårdavdelningen.
Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande
uppgifter:
1. Ovan nämnda analyser av sårinfektioner, postoperativ blödning och fall-incidenter.
2. Fortsatt problemkonferenser varje vecka.
3. Komplikationskonferens varje halvår med granskning av genomförda re-operationer.
4. Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst
risk för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och
utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.
5. Ytterligare förbättring av vårt informationsmaterial till patienterna. Informationsbrister var
den viktigaste kritiken i årets patientnöjdhetsenkät.
Målen för 2011 kvarstår:
1. Sårinfektion högst 2 %.
2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %.
3. Minska re-operationsfrekvensen för postoperativ blödning till <1%.
Spine Center Göteborg 2013-04-11
Åke Blixt Olle Hägg Bengt Lind