SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 12
Matspjälkning 
I matspjälkningskanalen sönderdelas 
maten till mindre delar
• Din matspjälkningskanalen är ett 7 meter 
långt slingrande rör genom kroppen. Den 
börjar i munhålan och slutar i anus. 
Däremellan finns matstrupen, magsäcken, 
tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen 
och ändtarmen. Dessutom bildar 
spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln 
med olika enzymer som bryter ner maten
1. munnen
• Tänderna sönderdelar och 
maler maten. Maten blandas 
dessutom med saliv från 
spottkörtlarna. 
Saliven innehåller enzymet 
amylas som påbörjar 
nedbrytningen av stärkelse
2. Matstrupen 
• Matstrupen leder maten till magsäcken. 
Muskler i matstrupens vägg pressar fram 
maten ungefär som om man skulle trycka 
en glaskula genom en gummislang.
3. Magsäcken 
• När musklerna i magsäckens vägg rör 
sig blandas maten effektivt. Under 
tiden påverkas den av magsaft som 
bildas i magsäcken. Magsaften 
innehåller saltsyra och ett enzym som 
bryter ner protein. Saltsyra kan döda 
tex. bakterier som följer med i maten. 
Insidan av magsäckens vägg är 
klädd med en slemhinna som tål den 
frätande syra.
4. Tolvfingertarm 
• Tarmens första del kallas tolvfingertarm. 
Den är lika lång som tolv fingrar i bredd 
( ca 25 cm). Till tolvfingertarmen kommer 
bukspott från bukspottkörteln. 
Bukspott är vätska som innehåller olika 
enzymer som bryter ner båda kolhydrater, 
protein och fett. 
Bukspott kan även neutralisera saltsyra 
som följer med i födan från magen och på 
så sätt skyddas tarmen mot syran.
Levern 
• Levern bildar galla som först sparas i 
gallblåsan och sedan töms i 
tolvfingertarm. Galla fungerar ungefär som 
tvättmedel. Det delar upp fett i väldigt små 
droppar. Sedan blir det lättare för 
enzymer att komma åt fettet.
5. Tunntarm 
• I tunntarmen avslutas nedbrytningen av 
kolhydrater, fett och protein. Sedan tas 
alla näringsämnena upp av blodet som 
rinner fram i tunna blodkärl t tarmens 
vägg.
6.Tjocktarmen och blindtarmen 
• Tunntarmen mynnar i tjocktarmen. 
Där tunntarmen och tjocktarmen möts finns även 
blindtarm. Det är en kort återvändsgränd som slutar med 
ett ”maskformigt bihang” . Tjocktarmens uppgift är att 
suga upp det mesta av vatten. På så sätt slipper vi 
dricka så mycket. Dessutom blir avföringen lagom fast. 
I tjocktarmen finns många bakterier som lever på 
näringsämnen som vi inte själva har utnyttjad. 
Bakterierna är nyttiga för oss de tillverkar bl.a. vitamin k 
som vi behöver.
7. Ändtarmen 
• Tarminnehållet lämnar kroppen via 
ändtarmen

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
gulzay12
 
Syror och baser sammanfattning
Syror och baser   sammanfattningSyror och baser   sammanfattning
Syror och baser sammanfattning
Malin Åhrby
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
gulzay12
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
annmari
 
Pp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppetPp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppet
Volvonyckel1
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
Malin Åhrby
 

La actualidad más candente (20)

Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganen
 
Kromosom DNA gen
Kromosom DNA genKromosom DNA gen
Kromosom DNA gen
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Syror och baser sammanfattning
Syror och baser   sammanfattningSyror och baser   sammanfattning
Syror och baser sammanfattning
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
 
Pp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppetPp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppet
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njuren
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Skelettet.
Skelettet. Skelettet.
Skelettet.
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 

Destacado

Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränning
Joakim Lindblom
 
Ma 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglarMa 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglar
fredolph
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
Malin Åhrby
 
Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat
EHKK
 

Destacado (20)

Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
 
Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränning
 
Ma 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglarMa 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglar
 
Redovisning 2008
Redovisning 2008Redovisning 2008
Redovisning 2008
 
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny versionVårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny version
 
Presentation Josh Hall
Presentation Josh HallPresentation Josh Hall
Presentation Josh Hall
 
Cecilia
CeciliaCecilia
Cecilia
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Geomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processerGeomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processer
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
 
Berg och jordar
Berg och jordarBerg och jordar
Berg och jordar
 
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Kromosom till gen
Kromosom till genKromosom till gen
Kromosom till gen
 
Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat
 
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 

Más de gulzay12

Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
gulzay12
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
gulzay12
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
gulzay12
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
gulzay12
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
gulzay12
 

Más de gulzay12 (13)

Salter
SalterSalter
Salter
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
 

Matspjälkning

  • 1. Matspjälkning I matspjälkningskanalen sönderdelas maten till mindre delar
  • 2. • Din matspjälkningskanalen är ett 7 meter långt slingrande rör genom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar i anus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Dessutom bildar spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln med olika enzymer som bryter ner maten
  • 3.
  • 5. • Tänderna sönderdelar och maler maten. Maten blandas dessutom med saliv från spottkörtlarna. Saliven innehåller enzymet amylas som påbörjar nedbrytningen av stärkelse
  • 6. 2. Matstrupen • Matstrupen leder maten till magsäcken. Muskler i matstrupens vägg pressar fram maten ungefär som om man skulle trycka en glaskula genom en gummislang.
  • 7. 3. Magsäcken • När musklerna i magsäckens vägg rör sig blandas maten effektivt. Under tiden påverkas den av magsaft som bildas i magsäcken. Magsaften innehåller saltsyra och ett enzym som bryter ner protein. Saltsyra kan döda tex. bakterier som följer med i maten. Insidan av magsäckens vägg är klädd med en slemhinna som tål den frätande syra.
  • 8. 4. Tolvfingertarm • Tarmens första del kallas tolvfingertarm. Den är lika lång som tolv fingrar i bredd ( ca 25 cm). Till tolvfingertarmen kommer bukspott från bukspottkörteln. Bukspott är vätska som innehåller olika enzymer som bryter ner båda kolhydrater, protein och fett. Bukspott kan även neutralisera saltsyra som följer med i födan från magen och på så sätt skyddas tarmen mot syran.
  • 9. Levern • Levern bildar galla som först sparas i gallblåsan och sedan töms i tolvfingertarm. Galla fungerar ungefär som tvättmedel. Det delar upp fett i väldigt små droppar. Sedan blir det lättare för enzymer att komma åt fettet.
  • 10. 5. Tunntarm • I tunntarmen avslutas nedbrytningen av kolhydrater, fett och protein. Sedan tas alla näringsämnena upp av blodet som rinner fram i tunna blodkärl t tarmens vägg.
  • 11. 6.Tjocktarmen och blindtarmen • Tunntarmen mynnar i tjocktarmen. Där tunntarmen och tjocktarmen möts finns även blindtarm. Det är en kort återvändsgränd som slutar med ett ”maskformigt bihang” . Tjocktarmens uppgift är att suga upp det mesta av vatten. På så sätt slipper vi dricka så mycket. Dessutom blir avföringen lagom fast. I tjocktarmen finns många bakterier som lever på näringsämnen som vi inte själva har utnyttjad. Bakterierna är nyttiga för oss de tillverkar bl.a. vitamin k som vi behöver.
  • 12. 7. Ändtarmen • Tarminnehållet lämnar kroppen via ändtarmen