1. En jämförelse av kostnadskalkyler i nationella planer
Transportforum 2014
Helena Braun Thörn, CTS/KTH

2. Projektet
• Jämförelse av Trafikverkets officiella kostnadskalkyler för
gällande plan 2010-2021 och förslaget till ny plan 2014-2025.
• Hur förändras anläggningskostnadskalkylerna för en hel plan
över tid?
• Orsaker till förändringarna?
• Hur hänger kalkylernas säkerhet samman med:
•
•
•
Kalkylmetod
Planeringsskede
Projektens storlek
• Hur kommuniceras detta?

3. Genomförande
•
Urval: 95 namngivna objekt, merparten av de namngivna objekt som
finns i båda planerna
•
Uppgifter om anläggningskostnader från:
•
•
•
Gällande nationell plan, fastställd våren 2010 (ÅP 2010)
Kvalitetssäkring av gällande plan på uppdrag av regeringen hösten 2012
Nytt planförslag på remiss juni 2013 (ÅP 2014), ännu inte fastställd
•
Uppgifter om kalkylmetod
•
Uppgifter om byggstart i kommande planperiod
(indikation på hur långt projektet kommit i planprocessen)
Övrigt underlag: kalkyl-pm, samlade effektbedömningar,
projektbeskrivningar på Trafikverkets hemsida etc.
•

4. Hur har kostnadsuppgifternas förändrats mellan uppdateringarna?
•
Från fastställd plan vår 2010 till kvalitetssäkring höst 2012:
•
•
17 av 95 projekt har ändrats mer än 30 %
•
•
37 av 95 projekt ändrats mer än 10 %.
Enskilda projekt har förändrats dramatiskt, som mest 200 %.
Från kvalitetssäkring höst 2012 till nytt planförslag juni 2013:
•
•
•
13 av 95 har förändrats mer än 30 %
•
•
•
30 av 95 förändras mer än 10 %.
Enskilda projekt har förändrats dramatiskt, som mest kring 1000%.
51 projekt är oförändrade i slutet, 21objekt ändras inte i något steg (+-5%)
Totala budget för de 95 objekten påverkas måttligt mellan fastställd plan
2010 och nytt planförslag 2013, - en ökning med ca 3 % (inkl. konjunktur)
Intressant att förändringarna ofta går åt olika håll i de två stegen och att
förnedringarna tar ut varandra

5. De allra största projekten är realt oförändrade
• Planförslag 2014-2025 (fastpris 2013 från år 2014)
•
Förbifart Stockholm: Kostnad 31,47 miljarder kr
•
Västsvenska paketet: Kostnad 38,4 miljarder kr varav 23, 2 jvg och 15,2 väg
(inklusive bl.a. Marieholmsförbindelsen och Västlänken)
• Kostnaderna för objekten uppdaterades inte i kvalitetssäkringen
utan till planförslaget.
• Kostnaden för objekten är realt oförändrad från ÅP 2010 till ÅP
2014 - enbart konjunkturpåverkan.
• De hanteras inte som standardprojekten, särskilda index
tillämpas

6. 200%
180%
160%
Relativ förändring per projekt
mellan ÅP 2010 och
kvalitetssäkringen 2012
140%
120%
100%
80%
60%
40%
Ökning med 10 %
konjunkturförändring
20%
0%
-20%
-40%
-60%
-80%
-100%
1 3 5 7 9 1113151719212325272931333537394143454749515355575961636567697173757779818385878991939597

7. 200%
180%
Relativ förändring per projekt
mellan ÅP 2010 ÅP 2014
160%
140%
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
-20%
-40%
-60%
-80%
-100%
1 3 5 7 9 1113151719212325272931333537394143454749515355575961636567697173757779818385878991939597

8. Jämförelse mellan trafikslagen
2010-2012
%
2012-2014
%
2010-2014
%
2010-2014
Miljarder kr
Järnväg
6,7
-0,2
6,5
4,9
Väg
5,2
-5,7
-0,5
-0,3
Sjöfart
-17,0
17,8
0,8
0,01
TOT
5,7
-2,6
3,2
4,6

9. Jämförelse mellan trafikslagen
Från 2010 till 2012
Antal
objekt
Minskning
Ökning mer
mer än 10
än 10 %
%
Från 2012 till 2014
+/- 10 %
Minskning
Ökning mer
mer än 10
än 10 %
%
+/- 10 %
Järnväg
39
38%
18%
44%
28%
13%
59%
Väg
54
22%
2%
76%
11%
6%
83%
Sjöfart
2
0%
100%
0%
100%
0%
0%

10. Orsaker till de största ökningarna
•
Underskattningar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Befintlig skick sämre än väntat
Geoteknik, arkeologi, Marksanering
Marknad
Tunnel inte möjlig
Annat ställverk
Ny trafikanalys, ytterligare behov
Gamla vägen behåller merparten av
trafiken och måste åtgärdas
Komplicerad bro
Kommunal exploatering
Effekter av trängselskatt
Bygge i tätort stödmurar, buller etc.
•
Högre krav
•
•
trafiksäkerhet
Utökningar
•
•
•
•
•
•
Förlängd tunnel plus resecentrum
Ytterligare en stängd plankorsning
Utökning till längre järnvägssträcka
Utökning till längre vägsträcka
Utökning ökad kapacitet,
Utökad ITS

11. Förändringarna påverkas av fler faktorer
Kalkylmetod påverkar
Projekt med fullständig successiv kalkyl i ÅP 2010 förändras mindre till
kvalitetssäkringen än projekt som hade successiv förenklad kalkyl eller övrig
Metod
Fullständig
Förenklad
Övrigt
3,4%
7,6%
27,5%
2010 till 2012
Tid till byggstart har betydelse
Projekt med tidig byggstart har i snitt förändrats mindre än för projekt med senare
byggstart.
Byggstart
2010 till 2012
Pågår
År 1-3
År 4-6
År 8-12
5%
8%
10%
23%

12. Stora objekt förändras inte så mycket som små
200%
Förändring 2010 till 2012
150%
100%
Kostnad > 1
miljard kr
Kostnad
500 miljoner
– 1 miljard
Kostnad
250-500 miljoner
Kostnad
100-250 miljoner
Kostnad
< 100
miljoner
50%
0%
1 3 5 7 9 11131517192123252729313335373941434547495153555759616365676971737577798183858789919395
-50%
-100%

13. Kommunikation
•
•
•
•
•
•
•
•
I kvalitetssäkringen redovisades skillnad mot ÅP 2010 i jämförbara
prisnivåer
I planförslaget görs inte jämförelser bakåt
ÅP 2010 lades väg kalkyl-pm ut på hemsidan, inte järnväg, beslut att inte
lägga ut några kalkylunderlag för det nya planförslaget.
Nya nettonuvärdekvoter (NNK) redovisades i kvalitetssäkringen men kan
inte jämföras bakåt pga nya parametervärden, skillnad i rangordning inte
redovisad
I årsredovisningar räknas NNK bara om med ny kostnad, inte nya nyttor
Ibland blir det extra svårt att följa: Ex. Pågåtåg nordost
Trafikverket har kvartalsvisa dialoger internt och med regeringen kring
större förändringar i projekten – protokollförs dock inte
Större transparens är önskvärd

14. Slutsatser
•
•
•
•
•
•
•
•
Projektkalkylerna hinner ändras mycket på bara några år.
Snarare en omfördelning mellan projekten än en förändrad påverkan på
statsbudgeten
Fler järnvägsprojekt än vägprojekt har stora relativa förändringar och
förändringen av järnvägsprojekten är också större i kr
Projekt med fullständig successiv kalkyl ändras mindre i snitt men enskilda
projekt kan förändras dramatiskt ändå
Projekt nära byggstart ändras mindre i snitt men enskilda projekt kan
förändras dramatiskt ändå
Större projekt är i snitt stabilare än mindre projekt
Anpassning av urvalet av projekt eller av projekten i ny plan?
Transparensen kunde göras bättre