5. Bakgrund
Forskning och beprövad erfarenhet har visat att formativ bedömning ökar
elevernas lärande.
En formativ bedömningsprocess - målet för undervisningen tydliggörs, att
istället för att konstatera var eleven kan och inte kan, så information söks
om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges
som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet.
Fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i
bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning.
Ett sociokulturellt perspektiv på lärande förändrar bedömningspraxis mot
en mer dynamisk och samarbetsinriktad aktivitet där bedömningens roll i
undervisningssituationen betonas liksom vikten av att både lärare och
elever är delaktiga i bedömningen.
6. Nuläge
Kompetensutvecklingsinsatsen planeras pågå under två läsår. Arbetet
startade med en studiedag den 6 mars 2013. Studiedagen 6 mars var
en uppstart på ett två år långt kompetensutvecklingsprojekt inom
Bedömning för lärande.
Arbetet kommer att knytas samman med det statliga
kompetensutvecklingsprojektet matematiklyftet för att skapa en större
helhet i kommunen.
Syftet med dagen var att introducera och starta arbetet med de fem
nyckelstrategierna inom bedömning för lärande samt väcka tankar
kring hur digitala verktyg kan användas i arbetet med formativ
bedömning.
Pedagogerna tog fram underlag till denna plan genom att gruppvis
beskriva nuläge och önskat läge i kommunen.
7. Vad skall göras?
Vad skulle du vilja/få mer kompetens inom i ditt arbete med
bedömning för lärande?
Digitala verktyg
Pedagogisk Planering
- Elevers delaktighet
- Struktur/mall
Metoder för att kommunicera med elever
- Se sitt eget lärande
Metoder för pedagogers lärande
- Träffar, kollegahandledning, erfarenhetsutbyte
- Forum för tips
8. Önskat läge
Den formativa bedömningen är mer än bedömning, det är en del av ett
förhållningssätt där lärandet står i fokus.
Eleverna ska få möjlighet att delta i planeringen så att de vet vad de
ska göra och är engagerade i det. De ska också få möjlighet att få
respons av läraren och av andra klasskompisar.
Det ska också vara tydligt vad de ska göra för att lyckas.
Hur arbetsuppgiften ska bedömas ska vara klart och förståeligt, redan
från början av ett arbetsområde samt kommunicerat med eleverna.
9. Vision
Alla Lilla Edets skolor ska kännetecknas av att:
- Undervisningens utformning ger förutsättningar för alla elever
att utvecklas mot de mål som anges i läroplanen.
- Alla elever är väl förtrogna med läroplanens mål, vet var de
befinner sig i förhållande till målen och får regelbunden återkoppling
som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen.
- Lärare utvecklar aktivt och befäster didaktisk kunskap utifrån
kollegialt lärande
- Kunskap om undervisning och elevers lärande utgår från
forskning och beprövad erfarenhet.
10. Hur - lärare
Lärträffar en gång i månaden onsdagar kl. 15.15- 16.45 Fuxernaskolan
Leds av lärledare som får stöd av nyckelpersonerna+GR
Grupperna sammansättning -ålder på elever och matematik
Mellan lärträffarna prövar och genomför lärare nya moment i sin
undervisning och planering.
12. Roller - ansvar
Nyckelpersoner: Yvonne Jansson Sandberg och Lotta Olsson
lärledare, ansvar för dokumentation, kontakt med GR, ansvar för möte enhet/lärledare
2 ggr/ termin, ansvar matematiklyftet
Lärledare: Marina Erlandsson, Marie Söder, Marie Hagman, Ulrika
Eres, Mi Ekestig, Camilla Vikingsson, Anett Smitt-Andersson, Susanne
Lavén, Johanna Laakso, Susanne Nilvall
hålla samtalsstrukturen, kontakten med nyckelperson och skolledare i BFL frågor
Processledare: GR
övergripande, uppföljning mot BC, stödja nyckelpersonerna, lärledare skolledarna,
utvärdering
13. Kritiska aspekter
Fundera och skriv ner, fundera också på hur vi kan komma förbi
”hindren” (5 min)
Diskutera och jämför med grannen (5 min)
Helgruppsummering (20 min)
16. Kärnan av formativ bedömning
Var skall jag/vad är målet?
Var är jag nu?
Hur skall jag komma till målet?
3 aktörer: läraren-eleven-kamrat
5 Nyckelstrategier
17. Formativ bedömning i praktiken
• Synliggör lärande och missförstånd
• Ger återkoppling som bekräftar, utmanar, klargör
• Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av
arbete/tanke
• Slutbedömning (alt. formativ cykel)
19. 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen
och kriterierna för att lyckas I sitt lärande.
2. Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i
vilken utsträckning eleverna har lärt/förstått.
3. Ge återkoppling som för de lärande framåt.
4. Aktivera elever som undervisningsresurser för varandra.
5. Aktivera elever som ägare av sitt eget lärande
(D.Wiliam 2010).
20. Tydliggöra mål och kunskapskrav
Mål och kunskapskrav fyller en mycket viktig funktion som utgångspunkter för
lärandet.
När elever vet vad de ska göra och förstår varför de ska göra det samt känner
till olika kunskapskvaliteter, uppstår flera positiva effekter.
Eleverna blir målmedvetna vilket betyder att de enklare kan fokusera på det
som är relevant. Elever som förstår syftet med undervisningen kan också
lättare utveckla egna motiv för lärandet.
Elever som har kunskapsmål snarare än prestation och jämförelse med andra
för blicken har en starkare drivkraft i lärandet: De blir också bättre på att ta
motgångar och kan använda sina kunskaper på ett mer kompetent sätt, dvs
de vet vad som ska göras när detta tydliggörs. (Dweck, C. S, 2006, Mindset.
The New Psychology of Success, New York: Ballentine Books)
21. Skapa aktiviteter som synliggör lärande
Frågor/uppgifter som ger information om vad eleverna har problem med och
varför och inte bara rätta svar.
Flervägskommunikation
exempel:
Forumsdiskussioner, fyrahörnövningar, diskussionskaruseller, problembaserat
lärande, webbpublicering, skapandearbete, Case-metodik, Storyline, öppna
frågor, sociala medier i undervisningen
22. Återkoppling som för lärandet framåt
Framåtsyftande återkoppling bygger på fyra moment:
Tydliggöra målet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skulle mötas
Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts
Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat (felanalys)
Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd
23. Aktivera elever som lärresurser
för varandra
Lärande är kollektiva processer. Vi lär oss av varandra, när vi ser varandrasperspektiv, när vi stöter och blöter argument.
Vi får också syn på oss själva när vi speglar oss i andra. En viktig del i dennainteraktion är hur vi reagerar på varandras perspektiv och kunnande.
Vi kommenterar och bedömer varandra och lär oss både av att ge och ta kritik.
Forskning visar att både hög- och lågpresterande elever gynnas av att ge varandrarespons, men det är viktigt att eleverna får se och höra goda exempel påkonstruktiv kritik, om de ska kunna utveckla ett eget sunt sätt att bedöma andra.
Viktigt att ha uthållighet och på skolan systematisera olika former avkamratbedömning.
24. Aktivera eleven som ägare av sin egen
lärprocess
Det är något elever behöver lära sig göra och de behöver lära sig tekniker för
det.
Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så
att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organisera
sitt eget, personliga lärande.
Att arbeta med olika verktyg för självskattning, checklistor eller de formella
kunskapskraven för att värdera både sitt kunnande och sin arbetsprocess är
steg på vägen mot ägare till sin egen lärprocess.
28. Träffar lärare med lärledare
Modell efter TLC modell - Teacher Learning Community - Kollegasamtal
BFL
1. Introduktion och mötesordning (5 min)
2. Så här har jag gjort – Så här går det (20 min)
3. Det här har jag lärt mig, slutsatser och lärdomar (15 min)
4. Nya forskning och rön (35 min)
5. Upprättandet av personliga handlingsplaner (10 min)
6. Vad gav mötet? Gruppreflektion eller samtalsreflektör (5 min)
29. Träff med skolledare
•Introduktion och mötesordning (5 min)
•Det här har jag sett/gjort (här är vi nu) – Så här går det,
hinder/röja hinder (45 min)
•Ny forskning och rön (30 min)
•Vad är nästa steg - handlingsplan? ( 30 min)
•Sammanfattning av mötet (10 min)
30. Dokumentation
Lärträffarna dokumenteras. Alla deltagare turas om att vara dokumentatör.
Nyckelpersonerna ansvarar för att dokumentationen publiceras på den gemensamma
hemsidan http://bfllillaedet.wikispaces.com/. Mötena dokumenteras utifrån följande
punkter:
- Frågeställning
- Datum
- Syftet med träffen var…
- Vi pratade om…
- Reflektioner under träffen…
- Slutsatser/lärdomar…
- Inför nästa träff tänker vi…
- Svårigheter i lärprocessen…
- Deltagare
- Dokumentatör
Mötesprotokollen ska vara tillgängliga för alla kollegor att läsa.
31. Frågeställningar ex
Hur vet du/ni att eleverna har förstått vad de ska lära sig?
Hur vet eleverna vad du/ni lägger vikt vid när ni bedömer deras
uppgifter eller prestationer?
Vad kan ni/du göra för att bli bättre på att anpassa undervisningen till
elevers olika behov och kunskapsnivåer?
Hur varierar du/ni bedömningsituationerna?
Hur kan du/ni arbeta för att aktivera eleverna i undervisningen?
Hur planerar du/ni för att eleven får användning av den återkoppling
som eleven får?
Vad kan elever göra i undervisning som traditionellt sköts av läraren?
32. Lärarnas handlingsplan
Förberedelser för att presentera mina insatser för gruppen
– Jag har sedan förra mötet provat att:
– Av min insats har jag lärt mig att:
Planering för insatser under den kommande månaden
– Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte.
– Vilken förändring tänker du dig att detta skall ge?
– Vilken(-a) elev(-er) ska du göra detta med?
– Vilka problem kan ev. tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
– Vem kan ev. hjälpa dig?
– Vad ska du göra mindre av?
33. Skoledares handlingsplan
Förberedelser för att presentera mina insatser för gruppen
– Jag har sedan förra sett att/gjort:
Planering för insatser under den kommande månaden
– Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte.
– Vilken förändring tänker du dig att detta skall ge?
– Vilka problem kan ev. tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
– Vad kan du/pedagogerna göra mindre av?
34. En bra handlingsplan
¤ Försöker inte att ändra allting på en och samma gång
¤ Tydliggör specifika förändringar i undervisningen/organisationen
¤ Relaterar till de fem nyckelstrategierna för BFL
¤ Går att uppnå inom en rimlig tid
¤ Identifierar något som lärare/skolledare kommer att sluta göra
eller göra mindre av
35. Grupp 1- skolledare
Läsa inlägg kring Timperley - diskutera tiden
Handlingsplan:
Vad behöver jag som skolledare gör för att vi skall lyckas just på
min enhet, så konkret som möjligt?
36. Grupp 2 och 3
Lärledare Yvonne, (utse en dokumentatör)
Lärledare Lotta (utse dokmentatör)
Börja med att titta på filmen: Skillnaden mellan summativ och formativ bedömning
Frågeställning: Formativ och summativ bedömning när och hur gör du?
Handlingsplan
Vad kan jag göra mer av som är formativ bedömning och vad annat kan jag göra
mindre av?
Reflektera tillsamans även över lärledarrollen
Vad kan jag som lärledare bidra med?
Vad skall jag som lärledare undvika att bidra med?