2. Den romersk-katolska och den ortodoxa
kyrkan har liknande organisation.
• Båda är organiserade kring
ett nätverk av biskopar som
ansvarar för varsitt stift
• I båda kyrkorna är det
centrala en mässa där man
tar nattvard
3. Kristendomens historia kan inte
separeras från judendomens
• Judarnas land ständigt
ockuperat
• Jesus predikar att landet
ska befrias av Gud
• Romarna ser honom som
ett hot och korsfäster
4. Paul för kristendomen till
icke-judarna
• Den tidiga kristna kyrkan växer snabbt runt
Medelhavet.
• Den första stora frågan - omskärelse eller ej.
5. De första 300 åren av kristendomen
kännetecknas av romerska förföljelser
• Kristna martyrer vanligt
• Romarna ser dem som omoraliska
• Romerska ledare ser dem som politiskt hot
6. Bibeln
• Runt 200-talet har den fått den form den har idag
• Det hebreiska gamla testamentet med tillägg av
apostlarnas texter.
14. Klyftan mellan den romersk-
katolska kyrkan och den
ortodoxa växer
• Påvens makt
• Treenigheten
15. År 863 bryter påven i Rom
med den ortodoxe patriarken.
• Den första formella brytningen
• Hävs inte förrän 1965
16. Islam
• Uppkommer i början av 600-talet
• Sprider sig snabbt
• De östliga ledarna ber väst om hjälp och får
det
• Korstågen sker på begäran av östroms
ledare
• Målet är att rädda den östromerska kyrkan
och ta tillbaka det heliga landet från
muslimerna
17. Medeltiden -
Trons tidsålder
• En tid av intensiv religiös entusiasm
• Nya kristna röreser uppstår - detta oroar kyrkan
• Inkvisitionen - en symbol för religiös intolerans
• Två nya munkordnar - Fransiscaner och Dominikaner.
• Kyrkan blir kritiserad för sin hierarkiska makt
• Makten missbrukas, kyrkan suktar efter pengar
• Påven betraktas som efelbar
• Luther blir den som verkligen för fram kritiken men först på 1500-
talet
Kristendomens historia är en historia av splittring. Varje gren ser sig själv som den sanna kristna tron som Jesus avsåg.
Assyrier, babylonier, perser, greker, romare - När Jesus kom hade judarna länge väntat på en Messias som skulle befria dem. När Jesus predikade sa han att Gud snart skulle befria Israel. Romarna ser honom som ett hot och korsfäster honom. När kristendomen uppstod var den en judisk religion.
Paul menade att man inte skulle behöva visa sin tro genom att följa judisk lag. Vid ett möte 49 e kr bestämmer man att icks-judar inte behöver omskäras.
De kristna såg sig själva som de utvalda och imponerade säkert på romarna med sitt mod och sin trohet. Modet och troheten känndes kanske också skrämmmande för romarna.
Dödahavsrullarna hittades av en herdepojke 1947 i en grotta vid Döda havet. Där upptäckte han handskriftsrullar förvarade i några krukor.
När de undersöktes visade det sig att pergamentsarken var en 2 000 år gammal version av Bibeln, tusen år äldre än tidigare kända versioner.
Trosbekännele= en kort sammanfattning av vad de kristna tror på.
Så småningom blev det Roms biskop som fick den största makten
Han hade sett en syn av hur han vann ett krig Han hade gått in i kriget med en kristen flagga.
I ocj med KOnstantins kristnande upphörde förföljelserna av kristna och de fick istället hög status. Nu var det plötsigt “inne” att vara kristen.
år 330 flyttas romarrikets högkvarter från Rom till Konstantinopel. Detta leder till en splittring av romarriket som formaliseras 364. Den här splittringen skulle sedan komma att också dela upp kyrkan.
När många blev kristna för att det var inne innebar det att många kanske inte var så troende och mixade därför kristendom med hedninsk religion.. Konstantin blir ororlig att det ska bli oenigheter och han kallar till ett biskopsmöte. 318 biskopar var där och man enades om en trosbekännelse. Fler möten följde. 787 bestämde man att ikoner fick användas. Kocilierna la grunden för vad kristendomen skulle handla om. Klart i slutet av 700-talet
Roms fall blev en vändpunkt både för kyrkan och för samhället. I öst var läget stabilt men i väst hägrade uppror och anarki. Det fanns ingen samlad politisk makt längre. Detta ledde till att Roms biskop fick världslig makt. Han var nu Roms härskare. Kyrkan hade pengar och de hjälpte folk för att vinna dem. Många donerade mark till kyrkan och dess makt växte. Kyrkan skickade ut missionärer till stamfolken i Europa.
Man såg Karl den store som en ledare som skulle kunna skapa ett enat rike. Påven och Karl var nära bundsförvanter och det var påven som krönte honom. Påvarna enar sig nu med ledarna i västeuropa istället för med patriarkerna i Konstantinopel.
Samtidigt utvecklar den ortodoxa kyrkan i öst en egen teologi och eget andligt liv. Användandet av ikoner blev viktigt och detta stärker mystisismen i kyrkan. Mystisism innebär att man säger att det är mycket med gud som man inte förstår och så ska det fortsätta vara.
Ett enande sågs som omöjligt. Dispyterna handlade om på vens makt och treenigheten. “Jag tror på den helige ande som utgr av fadern o sonen”. Den ortodoxa kyrkan vill inte se sonen som likvärdig med fadern.
900 år senare
Så småningom övergår dock från att hjälpa de östkristna till att kriga mot dem. År 1204 plundrade romersk-katolska korsfarare Konstantinopel. Detta var något som den östromerska kyrkan hade svårt att glömma eller förlåta. 1453 föll KOnstantinopel till turkarna och den siste östromerske kejsaren dödades. I och med hans död blir Ryssland den ledande ortodoxa nationen.