Konferensen "Sociala medier inom offentlig sektor" #smios 20110831-0901
•Descargar como PPT, PDF•
2 recomendaciones•440 vistas
Om sociala medier och öppen data: att få människor och maskiner att prata med varandra.
Recomendados
Recomendados
Más contenido relacionado
La actualidad más candente
La actualidad más candente (8)
Destacado
Destacado (20)
Similar a Konferensen "Sociala medier inom offentlig sektor" #smios 20110831-0901
Similar a Konferensen "Sociala medier inom offentlig sektor" #smios 20110831-0901 (20)
Más de Lars Lundqvist
Más de Lars Lundqvist (20)
Konferensen "Sociala medier inom offentlig sektor" #smios 20110831-0901
- 1. RAÄs resa: Från runsten till RDF eller Från analogt till digitalt
- 2. Kulturarvet ska vårdas och användas på ett hållbart sätt! Barn- och ungdomsperspektiv (nätkultur) Kulturella och kreativa näringar (data till appar) Besöksnäringarna (data till appar) Civilsamhället (UGC, crowdsourcing) § KML MB PBL, regleringsbrev etc m fl § PSI, Inspire, e-förvaltning, DAFS Myndighetens uppdrag
- 3. … helst utan blod, tårar och arga medborgare…
- 4. Lars Lundqvist Riksantikvarieämbetet Informationsutveckling, Visby Arkeolog Webb, GIS, databaser Social media Öppen data Semantisk webb
- 5. Människor som pratar med varandra Maskiner som pratar med varandra Två spår
- 6. Övergripande fråga Vem finns vi till för?
- 7. Specifika frågor Hur få ut information Hur få ökad användning? Hur trigga lärandeprocesser? Större engagemang!
- 9. Spaning: det digitala samhället Digital as default Global arena Alla kan/vill prata med alla Kreativa individualister Fler vill bidra Information här och nu! Ökat behov av synlig och tillgänglig ”kvalitet” Semantisk webb Öppenhet - transparens
- 11. 11-08-31 Today Museums Agencies University Associations Enterprises Individuals Create applications for Learning Internal use Research PR Experiences Creativity Econ growth
- 12. 11-08-31 Tomorrow Museums Agencies University Associations Enterprises Individuals Create applications for Learning Internal use Research PR Experiences Creativity Econ growth KÖR!
- 13. Spaning: öppen data + Gör materialet tillgängligt på webben (på vilket sätt som helst) ++ Gör materialet tillgängligt som strukturerad data (databas istället för bilder av data) +++ Använd öppna format (ex. csv istället för excel) ++++ Använd URL:er för att identifiera data, så folk kan länka till datat +++++ Länka din data till andras data = sätta in data i ett sammanhang
- 17. Öppen på sociala webben
- 22. >10 %
- 25. Skillnader Nyligen: Envägskanaler En eller få kanaler För professionella En till en Kom till oss Nu: Lyssna och agera Många Öppet för ”alla” Alla till alla Vi kommer till dig
- 26. En skillnad till Nyligen: Några är informatörer Nu: Alla är kommunikatörer
- 27. 11-08-31 Förr: sänder Informatören Verksamheten Kunden beställer
- 28. 11-08-31 Nu och i framtiden? sänder Informatören Verksamheten Kunden beställer Feedback Omvärldsbevakning Lyssnar & samtalar med
- 29. Utmaningarna öppenhetsfrågan i myndighetsvardagen
- 30. 11-08-31 Utmaningarna Fråga Motfrågan Varför ska vi ge bort data? Vems är den? Hur ska vi förhindra missbruk? Varför utgår från missbruk? Varför ska andra tjäna pengar på den? Varför inte? Tjänar vi pengar på den? Hur och om vad får jag skriva? Hur kommunicerar du idag? Tänk om nån skriver nåt dumt! Ja, tänk om! Folk här på jobbet kan inte skriva Säker på det? Om så - lär dom!
- 31. Omöjligheternas retorik 11-08-31 År 2007
- 32. 11-08-31 År 2011
- 33. Problem Kickboxning i medeltida hus (Flickr C) ”I don´t like photo” (Flickr Commons) ”Du är äcklig” (Platsr) Spamlänkar (Flickr C och K-blogg.se) Reklam i kommentarer. < 10 fall
- 35. RESAN
- 36. RAÄs resa… Öppen källkod: 2002 Strategi för ”webb 2.0”: 2004 Tillgänglig data: 2004-06 (Omlokalisering: 2005-08) Blogg + Forum: 2007 Infra/K-samsök: 2007 – Portalidén slaktades: 2007 Int. arbete/Europeana: 2008 - Andras webb & UGC: 2009 - (Kommersiell anv data) 2009 API: 2009 - Egen community: 2009 - Mobilapp: 2010 - Fri data: 2010 - Länkad data, semantik: 2010 – Kommers. användning av data 2011
- 40. Digitala Staten Twitter Flickr Bloggar Slideshare Facebook Youtube Foto: Lars Lundqvist CC-BY-NC-SA [email_address] @arkland_swe
Notas del editor
- Övergripande ansvar för att kulturarvet för att se till att det vårdas och används på ett bra sätt. Andra aktörer är arkiv, bibliotek och museer, men även företag och enskilda. Enskilda personer är förmodligen de som investerar allra mest i kulturarvets vård och utveckling idag.
- Intressekonflikter, bevarande kan utmana olika utvecklingsambitioner. Kunskap viktigt för att hantera konflikt.
- Mitt arbete följer två linjer: att upptäcka möjligheterna på den sociala webben för att uppnå målen effektivare Att den data som myndigheten förvaltar är öppet och fritt tillgänglig. Det finns kopplingar mellan dessa områden.
- Akademikern och den personliga akademiska karriären kontra statlig tjänsteman som ska bidra till väl fungerande samhällsprocesser.
- I korthet är vår uppgift att se till att information om kulturarv når fram till rätt person vid rätt tidpunkt. Först då kan kunskap uppstå och ge insikter - i linje med Ämbetets uppdrag. Många är redan idag engagerade i kulturarv. Men samtidigt finns långt fler som ännu inte ännu vet om vad som finns och hur mycket spännande historia som vi lever i och av, och som även kommande generationer gärna kan få ta del av och uppleva. Så ett huvudspår är att hitta nya sätt att nå fler och få fler engagerade. Där tror vi att det behövs en annan ton och ett mer inkluderande förhållningssätt. Fler kan delta på olika sätt och ta hand om kulturarvet. Och det kan faktiskt vara skoj och något som man kan vara stolt över. Det var därför ganska enkelt att ta till sig social media som ett spår att skapa relationer med människor, utan att blanda in tvång, och dessutom synliggöra enskilda personers kunskap och engagemang. Det är väldigt många som idag gör bra, förebildliga insatser för kulturarvet utan att det synliggörs särskilt väl.
- Det digitala spåret är det primära vägen att gå. Digitalt leder till analogt.
- Genom att alla kan äga och driva en kommunikationsplattform är det än viktigare att hålla koll, vara synlig och agera. Kommunikationsmonopolet är ett minne blott.
- Mitt arbete följer två linjer: att upptäcka möjligheterna på den sociala webben för att uppnå målen effektivare Att den data som myndigheten förvaltar är öppet och fritt tillgänglig.
- Digital information används idag nästan uteslutande av kulturarvsinstitutioner själva för: Internt arbete Forskning Marknadsföring
- Myndighetens ambition är att all information som myndigheten förvaltar ska kunna användas så fritt som möjligt för så många som möjligt. Det inkluderar även kommersiell användning. PSI
- Öppenhet med data är inget absolut begrepp. Tim Berner-Lee skapade ett schema för grader av öppenhet.
- Varje verksamhet måste utifrån sitt uppdrag och förutsättningar formulera sin användning av webben. Alla kommer inte kunna att hantera sin information på samma vis. Verksamheter kommer dessutom att utvecklas olika snabbt och på olika vis. Vi på RAÄ har vissa fördelar som gör det mindre kontroversiellt med öppenhet:
- Vi förvaltar data som beskriver framförallt sådan information som beskriver sådant som finns runt omkring oss i vardagen, gamla gravar, övergivna torp, värdefulla byggander med mera. Allt materialet finns tillgängligt på interaktiva webbar.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Vad står RAÄ för och vilken bild vill vi att omvärlden ska ha av myndigheten .
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Stats kring RAÄ på Flickr Commons
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Den sociala webben stödjer: Öppenhet och generositet med kunskap och information Öppenhet att släppa in fler till insyn och deltagande i myndighetsprocesser. Genom att visa hur processerna går till tror vi att det kan finnas större förståelse även för mindre populära ställningstaganden. I grund och botten handlar det här naturligtvis om demokrati och insyn. Lagar föreskrifter och regler ger ramar, men inte särskilt mycket medmänsklighet. I grund och botten handlar sociala medier om människor som möter andra människor och bygger sociala relationer. I vårt fall tänker vi mycket på att människor med olika förutsättningar och bakgrund möts och delar med sig av information, kunskap och erfarenheter. Och att dessa möten ger upplevelser som bidrar till ett gott liv. Det är inte bara själva resultatet i sig utan välbefinnandet att ha genomfört en sak som ger positiva värden. Vi tro också att det kan finnas en effektivitet att ha öppna kommunikations plattformar i st f slutna diton.
- Vad vill vi med sociala webben.
- RAÄs kommunikativa dogm har fram till nyligen vilat på att ”vi sänder, ni lyssnar”. Om ni vill nåt, skicka epost. Eller ring. Nu är alla i en eller annan mening kommunikatörer.
- Processen kring social media och dess betydelse för myndighetens arbete har varit relativt lång och krokig: Diskussionerna har i korthet haft två olika sorts prägel: Den ena har varit entusiastisk, den andra har varit starkt inriktad på problem. Entusisterna har väl ungefär haft den här hållningen:
- Den ifrågasätter om myndigheter ska hålla på med webbarenor som vi te helt kontrollerar informationsflödet i. Stort fokus ligger på reella eller upplevda problem kring ffa upphovsrätt, missbruk m.m. I grunden finns alltid frågan om kontroll, kontroll över information och användningen av informationen. Det är naturligtvis i grunden starkt problematiskt… Man kan tycka mycket om sociala medier men samtidigt vet vi att vi står inför följande:
- Entusiasten hittar ganska enkelt kopplingar mellan vad Riksantikvarieämbetet förväntas göra och uppnå och Det som internet och social media kan bidra med i det arbetet. Ett viktigt argument är att RAÄ:s uppdrag att skapa arenor för delaktighet och dialog kring kulturarvet kan realiseras i ”web 2.0”-arenor. Men samtidigt har brist på internet-vana, internet-kunskap och kanske upplevelsen av en hotad yrkesidentitet väckt en annan sorts retorik:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- RAÄ:s resa, så långt, kan sammanfattas med den här bilden:
- Här är några erfarenhet som säkert fler känner igen och som säkert fler kan ha nytta av: Tålamod: Vi frälsta har ibland varit alltför angelägna om att saker ska gå fort. Leta reda på goda exempel. Alla diskussioner om social mediaanvändning handlar till 90% om mer elle mindre sökta problem. Här kommer tålamodet in igen… Sociala medier kan mer liknas vid samtal och redan idag pratar vi med många personer, utan att det per automatik är ett problem. Vi har en verksledning på RAÄ som stöttar utvecklingen av hur vi som myndighet ska fungera i samhället. Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”.
- Här är några av olika projekt som jag är involverad i och några sociala arenor som jag finns på! Tack allihop för att ni lyssnat!