2. BAKGRUND – UTVECKLING I USA
1820- talet, första skiffergasbrunnarna i Fredonia, New
York
1860-1920 utvinning ur grunda lågtrycksfyndigheter
1940-talet användes hydraulisk sprickbildning för första
gången
2000-talet, ny teknik för hydraulisk sprickbildning och
horisontalborrning
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital
4. GEOLOGISK KARAKTÄR GASINNEHÅLL
för att bestämma gasens kvalitet mängden gas
Geologisk tidsperiod Risked gas in-place
Free gas in-place
Adsorbed gas in-place
Totalt organiskt kol
Sannolikhetsfaktor
Organiskt material bidrar med kol, syre,
och väte för att bilda gas och olja Riskfaktor
Hög halt organisakt material kan
potentiellt innebära stor mängd gas
Tekniskt utvinningsbara resurser
Bör ligga över 0,5%
Kvantifiering av den framtida
gasproduktionen
Termisk mognad Multiplikation av GIP med “shale
gas recovery factor”
Mått på hur långt metamorfosen av
organisakt material gått - > hur mycket Shale gas recovery factor tar
organiskt material har omvandlats till hänsyn till geologisk information
gas och skiffergasformationens troliga
respons till hydraulisk
Mått på maximal temperatur som sprickbildning
skiffern har utstått
Free gas in-place Adsorbed gas in-place Sannolikhetsfaktor Riskfaktor
Mängden kolväten som uppskattas Mängden gas som finns Sannolikheten att den aktuella Risker som kan uppstå med
återfinns fritt i en reservoar. Denna adsorberad på ytan av det skiffergasformationen området: områdets strukturella
tas fram genom att beräkna: organiska materialet i en producerar en gas med komplexitet, låg termisk
- Skifferformationens storlek skiffergasformation tillräckligt högt flöde mognad, låg organisk tjocklek
- porositeten
- mättnadsgraden av kolväten
17. TRR (TWh)
0
50000
100000
150000
200000
250000
300000
350000
400000
450000
Kina
USA
Argentina
Mexico
Sydafrika
Australien
Kanada
Libyen
Algeriet
SKIFFERGASPOTENTIAL
Brasilien
Polen
Frankrike
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital
Chile
Indien
Paraguay
Pakistan
Bolivia
Ukraina
Sverige
Danmark
Uruguay
Storbritannien
Colombia
Tunisien
Nederländerna
Turkiet
Venezuela
Marocko
Norge
Tyskland
Västra Sahara
Litauen
18. MILJÖPÅVERKAN
- Borrning – vatten för kylning
- Mest vattenintensiva processen
är hydraulisk sprickbildning
- Genomsnittlig
vattenförbrukning vid
hydraulisk sprickbildning är
16000 m3
Vattenanvändning - Motsvarande staden New Yorks
vattenförbrukning under 7
Föroreningar till vatten minuter
- För brunn-borrning behövs
Utsläpp till luft mellan 250-2300 m3
Påverkan på landskapet
Jordbävningar
19. MILJÖPÅVERKAN
Vattenanvändning
Föroreningar till vatten
Utsläpp till luft
Påverkan på landskapet
Jordbävningar
24. MILJÖPÅVERKAN
Vattenanvändning
Föroreningar till vatten
Utsläpp till luft
Påverkan på landskapet
Jordbävningar
25. SKIFFERGASENS FRAMGÅNGSFAKTORER I USA
Stora skiffergasfyndigheter, stora arealer
Väl utvecklad serviceindustri
Generös tilldelning av tillstånd för prospektering
Lätt att få tillgång till mark
Minskande inhemska gasreserver
Ökade gaspriser
Statliga subventioner
Source: World Energy Outlook
26. PRODUKTIONSKOSTNADER
Fyndighets- och utvecklingskostnader
80 %
Driftskostnader
Allmänna och administrativa kostnader
Räntekostnader
27. FYNDIGHETS- OCH UTVECKLINGSKOSTNADER
Borrnings- och färdigställandekostnader
KOSTNADER FÖR BORRNINGSKOSTNADER : 50 %
FÄRDIGSTÄLLANDE: 50 %
Lokalisering; 5 %
Hydraulisk sprickbildning
Inkapsling; 13 %
33%
Cementering,
borrning; 19%
Perforering, returflöde
av vatten etc; 15 %
-
Anläggande av borrigg; 13 %
Rörläggning och
utrustning ovan
mark; 2 %
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital
28. UTVECKLING AV PRODUKTIONSKOSTNADERNA
På kort sikt - minskade produktionskostnaderna genom
kortare borrtider, ökade utvinningsgrader mm
På lång sikt - indikationer om ökade kostnader pga:
Ökat antal hydraulisk sprickbildning per källa
Minskad produktion över tid
Ev. restriktioner för produktionen som t.ex striktare
miljölagstiftning och regler för tillträde till mark
29
29. SLUTSATSER
Skiffergas har stor påverkan på den globala
gasmarknaden
Viktiga faktorer för skiffergasutvinning är:
Energiförsörningsituationen,
Tillgång till gasinfrastruktur,
Lagstiftning för olje- och gasutvinning,
miljölagstiftning
Opinion
Kostnader
30
30. SLUTSATSER
Länder med bäst förutsättning är USA, Mexiko, Kanada,
Kina, Australien och Polen
Ingen större produktion förväntas i Europa till 2020
pga. för höga produktionskostnader
Resultatet av EPAs utredning om produktionens
miljöpåverkan av stor betydelse för skiffergasens framtid
Stor vattenanvändning och risken för förorening av
grundvatten viktigaste miljöfrågorna
Påverkan på landskapet troligen viktig fråga i tätbefolkade
områden som Europa
31