Jämförelse av total och utförandeentreprenader med avseende på produktivitet

1. KAN UPPHANDLINGSEFFEKTIVITET MÄTAS?
JÄMFÖRELSE AV TOTAL- RESPEKTIVE
UTFÖRANDEENTREPRENADERS PRODUKTIVITET
Transportforum 2013
Torbjörn Stenbeck
Riksrevisionen
114 90 Stockholm
E-mail: torbjorn.stenbeck@riksrevisionen.se
Sammanfattning
Effekterna av entreprenadform och andra ställningstaganden vid upphandling av projekt har
diskuterats länge. Kostnads- och kvalitetseffekter har dock ofta följts upp med kvalitativa
metoder med projektdeltagarna som informationskälla snarare än med objektiva jämförande
kvantitativa mätningar. Efter expertkonsultation och global litteratursökning konstaterade vi
att enstaka kvantitativa studier, med ett för sådana studier relevant antal fall (>30),
genomförts för bygg och anläggning, men inte någon studie av enbart anläggningsprojekt.
Inom Riksrevisionen har vi därför genomfört en sådan studie, Trafikverkets upphandling
(RiR 2012:14). Studien med 105 fall bygger på att totalentreprenaders (TE) genomsnittliga
produktivitet (väg och järnväg för pengarna) jämförs med produktiviteten för ett motsvarande
urval av utförandeentreprenader (UE). Fyrtiosju TE som Vägverket, Banverket och
Trafikverket öppnat för trafik 2007−2011 jämfördes med ett slumpmässigt urval av UE (59 st)
fördelade över samma tid. Urvalsförfarandet förväntas ha resulterat i att TE-gruppen utgör i
stort sett alla, dvs totalpopulationen av TE 2007−2011, medan UE-gruppen utgör ca 1/10 av
UE-populationen 2007−2011.
Produktivitetsskillnaden var inte signifikant. Ej förväntat var att TE i genomsnitt har
fördyrat ett projekt med 25 Mkr eller 18 procent av den slutligt betalda ersättningen till
entreprenören med p-värdet 0,13. Oväntat var också att stora projekt hade i genomsnitt lägre
produktivitet än små. Stora projekt var i högre grad TE än UE, varför en del av produktivitets-
skillnaden mellan entreprenadformerna kan bero på storlekens negativa inflytande. Vidare bör
de 18 procenten påverkas av eventuell projekteringsbesparing som beställaren gör tack vare
att entreprenadsumman i en totalentreprenad inkluderar detaljprojektering. Besparingen har
med experthjälp preliminärt uppskattats till ca 5 procent, något lägre i stora projekt, men då
totalentreprenader kan innebära annan projektering istället är den osäker. Antaget 5 % blir
nettofördyringen med TE 12 % (0,95×1,18-1).
Produktivitetsdefinitionen i den aktuella studien, Trafikverkets upphandling 2012:14,
bygger på Statskontorets (2010:19) och Riksrevisionens (RiR 2011:7) tidigare definitioner av
produktivitet. Metoden för beräkningen av produktivitetsgenomsnitt är en vidareutveckling av
de metoder som Riksrevisionen använde i RiR 2011:7.
I rapporten 2012:14 ingår även en undersökning av den uppnådda konkurrensen.
Revisionen bedömer konkurrensen som otillräcklig totalt sett. Eftersom den varit sämre för
totalentreprenader och stora projekt kan det inte uteslutas att konkurrensförhållandena är en
bakomliggande orsak till att stora projekt och totalentreprenader har haft lägre produktivitet.
Riksrevisionens (RiR 2012:14) slutsatser av mätningen är att stödet för en strategi med
större inslag av totalentreprenader är bristande. Uppföljningen av upphandlingarnas
slutresultat behöver förbättras och åtgärder vidtas för att förbättra förutsättningarna för
konkurrens. Regeringen bör kräva empiriskt underlag av Trafikverket och komplettera med
egna mätningar och analyser.