1.  Handeln och städerna var
alltså mkt viktigt i
romarriket.
 Det romerska riket fylldes av
stora städer som knöts
samman av mkt bra vägar.
 På detta sätt så påminde
romarriket mkt om dagens
Europa.
 Romarna var stadsbor precis
som vi.
 Och de romerska städerna
fungerade precis som städer
fungerar idag.
 På många sätt hade vi haft
lätt att förstå de romerska
städerna.
 De liknade våra städer… Rom blev Europas största stad.
Här en bild över hur det kan ha sett på 300-talet

2. Handelsgata i den romerska
staden Pompeji
Götgatan i Stockholm

3. Forum Romanum, det stora torget i
centrala Rom var maktens centrum under
antiken. Här fattade kejsare och senat beslut.
Riksdagshuset, maktens centrum i dagens
Stockholm och Sverige

4. Circus Maximus och Colosseum i det
antika Rom
Travbanan Solvalla i Stockholm och
Nybyggda Friends arena.

5. Romersk vinbar i Pompeji Bar 101 i Stockholm

6. Antik amfiteater Dramaten i Stockholm

7.  Men den enorma rikedom som den romerska handeln
inbringade gjorde också de romerska ledarna giriga
efter mer makt och rikedom.
 Den som kontrollerade riket kontrollerade ju också
denna enorma rikedom och makt.
 Med tiden hamnade ofta olika romerska
generaler, arméer och kejsare i konflikt med varandra
om makten.
 I stället för att fokusera på att styra och kontrollera
imperiet så fick alltså ofta de romerska ledarna ägna
sig åt konflikter med varandra.
 Den mest kända kejsaren Julius Caesar tog t ex
makten i en militärkupp med hjälp av sin armé.

8.  Samtidigt började en rad folk på
gränsen till imperiet att röra på
sig och komma i konflikt med de
romerska arméerna.
 Från 300-talet och framåt så
ökade dessa konflikter snabbt.
 Dels handlade det om folk som
redan bodde i riket.
 Men ofta också om folk som
levde i gränsområdena.
 Tänk på hur många folk och
språk som funnits i Europa innan
de vi talar om idag.
 Angler, saxare, franker, goter
och vandaler…
 Är på många sätt förfäderna till
dagens
engelsmän, fransmän, spanjorer
, italienare.
 Tillsammans med romarna och
grekerna som ju är mer kända.
Mot slutet av romartiden så skedde stora
folkomflyttningar i Europa. Detta kallas därför
ofta för folkvandringstiden.

9.  Riket försvagades nu
snabbt.
 Under 300- och 400-talet
pågick ständiga konflikter
och krig mellan olika
kejsare och ledare.
 Samtidigt som
konflikterna med andra
ledare och folk nu alltså
ökade.
 Jakten på makt och
rikedom splittrade
långsamt det enorma
imperiet. I ett försök att rädda imperiet delades det i slutet av
300-talet i två delar. IVästrom fortsatte Rom att vara
huvudstad, medan dagens Istanbul eller
Konstantinopel, som romarna kallade staden, blev
huvudstad i Östrom.
Konstantinopel
(Istanbul)
Rom

10.  Västrom splittrades snabbt och delades upp i en rad
mindre riken där lokala ledare försökte styra och ta in
skatt men ofta hamnade i konflikt och krig med
varandra.
 476 avsattes den siste västromerska kejsaren, men
han hade inte styrt över ett stort imperium utan
snarare ett mindre och mkt splittrat land.
 Östrom eller Bysans som det också kallades kom att
bestå mkt längre. Östrom kom att existera som rike
fram till 1400-talet även om det hela tiden långsamt
krympte.
 1453 intogs det gamla romerska Konstantinopel av
turkiska erövrare och döptes om till dagens turkiska
namn Istanbul – de sista resterna av det gamla
Romarriket försvann.

11.  Vad finns det för likheter mellan de romerska
antika städerna och våra städer idag?
 Vad fick romarriket för problem under 300-
och 400-talet?
 Hur försökte man lösa dessa problem?
 När kan man säga att romarriket går under
slutgiltigt?
 Läs i boken: sid 13-22