SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 10
 Förra gången diskuterade vi uppkomsten av
pengar och bankverksamhet…
 Hur tjänar en bank pengar?
 Fundera lite själv…
 Ränta.
 Vad är ränta?
 Fundera lite själv…
 Jämför två och två.
 Ränta är egentligen betalningen för ett lån.
Eller priset för ett lån.
 Lånar du t ex 100 000 kr så kan banken som
lånar dig pengarna lägga på t ex 3% ränta.
Som betalning för att du får låna.
 Detta innebär att när du betalar tillbaks lånet
så betalar du tillbaks 103 000 kr och banken
tjänar 3000 kr.
 Hur tjänar alltså en bank pengar??
 Genom att låna ut mkt pengar och därför få in mkt ränta.
 Hur får banken mer pengar att låna ut?
 Genom att få fler människor att spara i sin bank.
 Hur kan en bank locka fler människor att spara i just sin
bank?
 Man inför även en sparränta. Dvs att människor som sparar i
banken får lite pengar av banken för detta.
 Det gäller bara att räntan för utlåning är högre än räntan
man ger för sparande i banken så tjänar man pengar på
mellanskillnaden.
 Så fungerar till största delen fortfarande bankverksamhet.
 Idag handlar vi ju allt mer sällan med fysiska pengar som går att ta
på, som mynt eller sedlar.
 De flesta ”pengar” i vårt samhälle finns ju bara i digital form alltså
inte ens ngt man kan ta på.
 Från början var ju papperspengar kvitton på att man hade ”riktiga”
tillgångar i silver eller guld på banken.
 När användandet av papperspengar spred sig insåg banker snabbt
att det var mkt sällan som människor faktiskt hämtade ut sina
tillgångar.
 En del banker insåg också att man skulle kunna göra fler kvitton än
det fanns tillgångar. Att helt enkelt ”skapa” pengar.
 Så länge inte alla personer samtidigt krävde att få ut sina
tillgångar samtidigt skulle ju ett sånt här system fungera…
 Och ju mer pengar (kvitton) en bank hade desto mer kunde man ju
låna ut.
 Desto mer man kunde låna ut desto mer räntepengar fick man in
och desto mer tjänade man. Ett recept på framgång kan tyckas…
 Hur skapas då dessa pengar ur tomma intet???
 Om vi bara trycker upp mer och mer pengar
kommer ju inflationen (att pengarna förlorar sitt
värde) bli skyhög...
 För att undvika inflation kan man inte alltså bara
lägga till pengar hela tiden…
 Så hur kan man lyckas med att ”skapa” pengar utan
att ”skapa” inflation???
 Någonstans måste det ”dras ifrån” pengar i
systemet också. Hur kan man göra det??
 Detta är enkelt. Man skapar pengar genom att
samtidigt också skapa en skuld…
 Låt oss titta på ett exempel:
 ”Uffe behöver flytta hemifrån och hittar en bostadsrätt i Hammarbyhöjden som
kostar 1 400 000 kr. Uffe har lite besparingar (100 000) men tvingas ändå låna
för att kunna köpa lägenheten. Han kontaktar då en bank och beviljas ett lån
på 1 300 000 kr. Som säkerhet för detta har banken lägenheten som Uffe skall
köpa (dvs kan han inte betala tillbaks på lånet tar dem lägenheten). När Uffe får
dessa pengar skapas samtidigt ett skuldkonto på 1 300 000 kr. På Uffes eget
konto finns nu alltså 1 400 000 kr (lånet och hans besparingar) men samtidigt
har han nu också skaffat sig en skuld på 1 300 000. Egentligen har man alltså
”uppfunnit” 1 300 000kr ur tomma intet genom att samtidigt skapa en skuld på
lika mkt.”
 Så länge Uffe klarar av att amortera (betala tillbaks) på lånet och betala
räntan (banken vill ju ha sitt) kommer ju allting gå ok.
 Uffe kommer få sin lägenhet och banken sina pengar…
 Problemen uppkommer om Uffe inte klarar av att betala sitt lån.
 Den lånebaserade och räntebaserade ekonomin har på
många sätt bidragit till vår höga ekonomiska utveckling de
senaste 500 åren.
 För att kunna utveckla ny teknik och uppfinningar, eller
starta upp nya företag osv är det ofta avgörande att kunna
investera (satsa pengar innan man tjänar pengar).
 Många företag och mkt fina uppfinningar hade aldrig kunnat
utvecklas om det inte funnits lån tillgängliga (precis som Uffe
inte hade kunnat flytta i vårt exempel).
 På många sätt är det ju faktiskt just ny teknik, nya
uppfinningar och nya företag som driver vår ekonomi och
vårt samhälle framåt.
 De skapar jobb, underlättar vardagen och löser problem.
 Alltså: att kunna låna är mkt viktigt i en ekonomi.
 Men det innebär också problem. Framför allt när en bank kan
tjäna så mkt pengar på ett lån.
 Det finns framför allt två stora problem med detta
räntebaserade system:
 För det första skapas ju ständigt mer skuld med detta
system.
 De senaste 100 åren så har världens sammanlagda skuld växt
enormt.
 Sveriges statsskuld:
▪ Mellan 1100 och 1400 MILJARDER kr de senaste 10 åren.
 USA:s statsskuld 2009:
▪ Ca 12 BILJONER (12 000 000 000 000) dollar!!! Multiplicera med ungefär 7
så får ni det i kronor.
 En del ekonomer ifrågasätter pga detta hur länge den
räntebaserade ekonomin kan fungera?
 På sikt transporterar den ju alla resurser från en majoritet i
samhället (de som lånar) till en minoritet (de som lånar ut).
Skulderna ökar hos de som inte har och rikedomen ökar för
de som har.
 Men det kanske farligaste problemet inträder när vi inte klarar att
betala de skulder vi har till banken. Och banken inte får tillbaks de
pengar de tror de ska få.
 Om Uffe i vårt exempel förlorar jobbet, eller om räntorna går upp
kraftigt kanske detta leder till att han inte klarar att betala tillbaks
sitt lån.
 Då får ju banken hans lägenhet och kan sälja denna. Men om nu
lägenheten kanske sjunkit i värde (vilket ju ibland händer) så
kommer banken inte få in sina pengar.
 I enskilda fall behöver inte detta vara ett problem för en bank med
stora tillgångar. Dvs man klarar lätt sådana små förluster.
 Men om en bank har gett ut många lån till människor som sedan
inte klarar av att betala kan snabbt en bank haverera. Den är ju
beroende av att skuldkontona fylls…
 Detta kommer vi studera mera noggrant framöver.
 Vad betyder ränta?
 Hur tjänar en bank pengar?
 Hur kan en bank skapa pengar utan att skapa
inflation?
 Varför är lån en mkt viktig del i vår ekonomi
idag?
 Vad innebär vår lånebaserade ekonomi för
problem?

Más contenido relacionado

Similar a 6 en lånebaserad ekonomi

Tillv
TillvTillv
Tillvvtdu
 
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322Jan Bolmeson
 
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...Jan Bolmeson
 
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...Jan Bolmeson
 
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...Jan Bolmeson
 
9 den europeiska krisen
9 den europeiska krisen9 den europeiska krisen
9 den europeiska krisenulfalster78
 
Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012
Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012
Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012Daytona
 
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...Jan Bolmeson
 
UX och digitala trender
UX och digitala trenderUX och digitala trender
UX och digitala trenderPer Axbom
 
Gul bok frågor ekonomi 1
Gul bok frågor ekonomi 1Gul bok frågor ekonomi 1
Gul bok frågor ekonomi 1Nic_67
 
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324Jan Bolmeson
 

Similar a 6 en lånebaserad ekonomi (14)

Tillv
TillvTillv
Tillv
 
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
 
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...
 
Nya Smslån
Nya SmslånNya Smslån
Nya Smslån
 
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
 
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
 
9 den europeiska krisen
9 den europeiska krisen9 den europeiska krisen
9 den europeiska krisen
 
Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012
Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012
Så löser ni krisen - Joel Bergqvist - WUD 2012
 
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...
 
Ekonomi
EkonomiEkonomi
Ekonomi
 
UX och digitala trender
UX och digitala trenderUX och digitala trender
UX och digitala trender
 
fixa cash
fixa cashfixa cash
fixa cash
 
Gul bok frågor ekonomi 1
Gul bok frågor ekonomi 1Gul bok frågor ekonomi 1
Gul bok frågor ekonomi 1
 
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324
 

Más de ulfalster78

2 den grekiska kulturen
2 den grekiska kulturen2 den grekiska kulturen
2 den grekiska kulturenulfalster78
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbildulfalster78
 
Reflektion och diskussion
Reflektion och diskussionReflektion och diskussion
Reflektion och diskussionulfalster78
 
1 renässansen och barocken
1 renässansen och barocken1 renässansen och barocken
1 renässansen och barockenulfalster78
 
7 den gudomliga komedin
7 den gudomliga komedin7 den gudomliga komedin
7 den gudomliga komedinulfalster78
 
6 den medeltida kulturen
6 den medeltida kulturen6 den medeltida kulturen
6 den medeltida kulturenulfalster78
 
6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridning6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridningulfalster78
 
5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbild5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbildulfalster78
 
6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridning6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridningulfalster78
 
5 att tänka på inför varje examination hi
5 att tänka på inför varje examination hi5 att tänka på inför varje examination hi
5 att tänka på inför varje examination hiulfalster78
 

Más de ulfalster78 (20)

2 den grekiska kulturen
2 den grekiska kulturen2 den grekiska kulturen
2 den grekiska kulturen
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild
 
Reflektion och diskussion
Reflektion och diskussionReflektion och diskussion
Reflektion och diskussion
 
Anarkism
AnarkismAnarkism
Anarkism
 
5 fascism
5 fascism5 fascism
5 fascism
 
4 konservatism
4 konservatism4 konservatism
4 konservatism
 
3 socialism
3 socialism3 socialism
3 socialism
 
2 liberalism
2 liberalism2 liberalism
2 liberalism
 
1 renässansen och barocken
1 renässansen och barocken1 renässansen och barocken
1 renässansen och barocken
 
8 dantes arv
8 dantes arv8 dantes arv
8 dantes arv
 
7 den gudomliga komedin
7 den gudomliga komedin7 den gudomliga komedin
7 den gudomliga komedin
 
6 den medeltida kulturen
6 den medeltida kulturen6 den medeltida kulturen
6 den medeltida kulturen
 
2 kolonialismen
2 kolonialismen2 kolonialismen
2 kolonialismen
 
1 renässansen
1 renässansen1 renässansen
1 renässansen
 
6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridning6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridning
 
5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbild5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbild
 
4 homeros arv
4 homeros arv4 homeros arv
4 homeros arv
 
4 homeros arv
4 homeros arv4 homeros arv
4 homeros arv
 
6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridning6 islams uppkomst och spridning
6 islams uppkomst och spridning
 
5 att tänka på inför varje examination hi
5 att tänka på inför varje examination hi5 att tänka på inför varje examination hi
5 att tänka på inför varje examination hi
 

6 en lånebaserad ekonomi

  • 1.  Förra gången diskuterade vi uppkomsten av pengar och bankverksamhet…  Hur tjänar en bank pengar?  Fundera lite själv…  Ränta.  Vad är ränta?  Fundera lite själv…  Jämför två och två.
  • 2.  Ränta är egentligen betalningen för ett lån. Eller priset för ett lån.  Lånar du t ex 100 000 kr så kan banken som lånar dig pengarna lägga på t ex 3% ränta. Som betalning för att du får låna.  Detta innebär att när du betalar tillbaks lånet så betalar du tillbaks 103 000 kr och banken tjänar 3000 kr.
  • 3.  Hur tjänar alltså en bank pengar??  Genom att låna ut mkt pengar och därför få in mkt ränta.  Hur får banken mer pengar att låna ut?  Genom att få fler människor att spara i sin bank.  Hur kan en bank locka fler människor att spara i just sin bank?  Man inför även en sparränta. Dvs att människor som sparar i banken får lite pengar av banken för detta.  Det gäller bara att räntan för utlåning är högre än räntan man ger för sparande i banken så tjänar man pengar på mellanskillnaden.  Så fungerar till största delen fortfarande bankverksamhet.
  • 4.  Idag handlar vi ju allt mer sällan med fysiska pengar som går att ta på, som mynt eller sedlar.  De flesta ”pengar” i vårt samhälle finns ju bara i digital form alltså inte ens ngt man kan ta på.  Från början var ju papperspengar kvitton på att man hade ”riktiga” tillgångar i silver eller guld på banken.  När användandet av papperspengar spred sig insåg banker snabbt att det var mkt sällan som människor faktiskt hämtade ut sina tillgångar.  En del banker insåg också att man skulle kunna göra fler kvitton än det fanns tillgångar. Att helt enkelt ”skapa” pengar.  Så länge inte alla personer samtidigt krävde att få ut sina tillgångar samtidigt skulle ju ett sånt här system fungera…  Och ju mer pengar (kvitton) en bank hade desto mer kunde man ju låna ut.  Desto mer man kunde låna ut desto mer räntepengar fick man in och desto mer tjänade man. Ett recept på framgång kan tyckas…
  • 5.  Hur skapas då dessa pengar ur tomma intet???  Om vi bara trycker upp mer och mer pengar kommer ju inflationen (att pengarna förlorar sitt värde) bli skyhög...  För att undvika inflation kan man inte alltså bara lägga till pengar hela tiden…  Så hur kan man lyckas med att ”skapa” pengar utan att ”skapa” inflation???  Någonstans måste det ”dras ifrån” pengar i systemet också. Hur kan man göra det??  Detta är enkelt. Man skapar pengar genom att samtidigt också skapa en skuld…
  • 6.  Låt oss titta på ett exempel:  ”Uffe behöver flytta hemifrån och hittar en bostadsrätt i Hammarbyhöjden som kostar 1 400 000 kr. Uffe har lite besparingar (100 000) men tvingas ändå låna för att kunna köpa lägenheten. Han kontaktar då en bank och beviljas ett lån på 1 300 000 kr. Som säkerhet för detta har banken lägenheten som Uffe skall köpa (dvs kan han inte betala tillbaks på lånet tar dem lägenheten). När Uffe får dessa pengar skapas samtidigt ett skuldkonto på 1 300 000 kr. På Uffes eget konto finns nu alltså 1 400 000 kr (lånet och hans besparingar) men samtidigt har han nu också skaffat sig en skuld på 1 300 000. Egentligen har man alltså ”uppfunnit” 1 300 000kr ur tomma intet genom att samtidigt skapa en skuld på lika mkt.”  Så länge Uffe klarar av att amortera (betala tillbaks) på lånet och betala räntan (banken vill ju ha sitt) kommer ju allting gå ok.  Uffe kommer få sin lägenhet och banken sina pengar…  Problemen uppkommer om Uffe inte klarar av att betala sitt lån.
  • 7.  Den lånebaserade och räntebaserade ekonomin har på många sätt bidragit till vår höga ekonomiska utveckling de senaste 500 åren.  För att kunna utveckla ny teknik och uppfinningar, eller starta upp nya företag osv är det ofta avgörande att kunna investera (satsa pengar innan man tjänar pengar).  Många företag och mkt fina uppfinningar hade aldrig kunnat utvecklas om det inte funnits lån tillgängliga (precis som Uffe inte hade kunnat flytta i vårt exempel).  På många sätt är det ju faktiskt just ny teknik, nya uppfinningar och nya företag som driver vår ekonomi och vårt samhälle framåt.  De skapar jobb, underlättar vardagen och löser problem.  Alltså: att kunna låna är mkt viktigt i en ekonomi.  Men det innebär också problem. Framför allt när en bank kan tjäna så mkt pengar på ett lån.
  • 8.  Det finns framför allt två stora problem med detta räntebaserade system:  För det första skapas ju ständigt mer skuld med detta system.  De senaste 100 åren så har världens sammanlagda skuld växt enormt.  Sveriges statsskuld: ▪ Mellan 1100 och 1400 MILJARDER kr de senaste 10 åren.  USA:s statsskuld 2009: ▪ Ca 12 BILJONER (12 000 000 000 000) dollar!!! Multiplicera med ungefär 7 så får ni det i kronor.  En del ekonomer ifrågasätter pga detta hur länge den räntebaserade ekonomin kan fungera?  På sikt transporterar den ju alla resurser från en majoritet i samhället (de som lånar) till en minoritet (de som lånar ut). Skulderna ökar hos de som inte har och rikedomen ökar för de som har.
  • 9.  Men det kanske farligaste problemet inträder när vi inte klarar att betala de skulder vi har till banken. Och banken inte får tillbaks de pengar de tror de ska få.  Om Uffe i vårt exempel förlorar jobbet, eller om räntorna går upp kraftigt kanske detta leder till att han inte klarar att betala tillbaks sitt lån.  Då får ju banken hans lägenhet och kan sälja denna. Men om nu lägenheten kanske sjunkit i värde (vilket ju ibland händer) så kommer banken inte få in sina pengar.  I enskilda fall behöver inte detta vara ett problem för en bank med stora tillgångar. Dvs man klarar lätt sådana små förluster.  Men om en bank har gett ut många lån till människor som sedan inte klarar av att betala kan snabbt en bank haverera. Den är ju beroende av att skuldkontona fylls…  Detta kommer vi studera mera noggrant framöver.
  • 10.  Vad betyder ränta?  Hur tjänar en bank pengar?  Hur kan en bank skapa pengar utan att skapa inflation?  Varför är lån en mkt viktig del i vår ekonomi idag?  Vad innebär vår lånebaserade ekonomi för problem?