1. Offentligt meddelande till alla utdelningspunkter
2/2011
HALLÅ TENNAR!
S TA D E N B E R Ä T TA R O M N Ä R I N G A R N A .

2. Många skapar sitt eget jobb
Foto: Ulf Grindgärds
För att locka företag till Kristinestad måste vi lyfta fram allt det fina som finns här, säger Näringslivscentralens VD Raimo Mansikkamäki.
- I Vasaregionen som omfattar tio kommu- är i gång. Det är ett stort antal i förhållande
Hjälpa till med att bilda nya företag. Ge
ner kommer kanske tre hugade företagare till befolkningsmängden.
stöd och råd åt de lokala företagarna.
fram med en idé, men bara en av dem bildar För att locka företag, inte minst utländska
Verka för att de företag som finns i ett företag. I Kristinestad startar två av tre
Kristinestad fungerar så bra som möjligt företag, till Kristinestad gäller det att kunna
idékläckare ett företag. hänvisa till en fin hamn, tomtmark, tillgång
Jobba för att nya företag etablerar sig i
Kristinestad. - Det har med omständigheterna och omgiv- till arbetskraft, politisk stabilitet...
ningen att göra: antingen bildar du ett företag
Samordna det lokala företagandet och
och sysselsätter dig själv eller så flyttar du nå-
annan lokal kommersiell verksamhet som RAIMO MANSIKKAMÄKI säger att det
marknader och turism. gon annanstans, säger han.
handlar mest informationsteknologi och en-
En annan omständighet som sporrar nyföre- ergi:
S
e där de förväntningar Kristinestadsbor- tagandet i Kristinstad är den värdesedel som
Näringslivscentralen (tidigare staden) tillde- - IT är stort och blir större. Vindkraften är
na ställer på Näringslivcentralen, för-
lar den som startar ett företag. intressant. På Björnön finns möjligheter att
väntningar som är lika med dess arbets-
inrätta en vindpark, liksom vid Gamla När-
uppgifter. En tredje sak som skiljer Kristinestad från pesvägen, i Uttermossa och i Sideby. Här be-
Näringslivscentralen i Kristinestad är ett ak- Vasaregionen är enligt Raimo Mansikkamäki hövs kunnig personal och lokala underleve-
tiebolag och staden äger alla aktier. Aktieka- att företagarna här för det mesta kommit till rantörer. Byråkratin är krånglig och den nya
pitalet är 25 000 euro. Näringslivscentralen rätta på egen hand då de inte brytt sig eller stamledningen är viktig för oss. Men får vi i
har verkat sedan början av året (på Rådhus- vetat om att söka finansiellt stöd som de kun- gång med de första möllorna ordnar det sig.
gatan 2 vid torget) och kom till som ett svar nat få. De som klarat sig själva driver därför
på de lokala företagarnas behov och på ett ett solitt företag. Att vidareförädla stans trumfkort mark-
allmänt behov av att samordna kommersiell naderna, bland annat så att fler intressan-
verksamhet som marknader och turism. ta försäljare kommer hit, gärna allt längre i
I KRISTINESTAD BILDAS ett företag i från, är också en utmaning för Näringslivs-
På Näringslivscentralen jobbar Raimo Man- veckan. Näringslivscentralen är med om att centralen. Liksom att förbättra den lokala
sikkamäki, som är VD och (måndag och tis- grundlägga så gott som vart och ett av dem. gästfriheten (i bästa Cittaslow-anda) genom
dag) Börje Lång som är näringsombudsman. att turistmässigt lyfta fram allt det goda, in-
Rådgivningen är tills vidare avgiftsfri. Den 12 oktober hade hittills i år 32 nya fö-
retag sett dagens ljus i stan. tressanta och värdefulla i Kristinestad. Stan
Raimo Mansikkamäki, som är uppvuxen i ska marknadsföra sig inåt och utåt.
Östermark (Teuva), jobbade i Vasa i försäk- De flesta nya företag är enmansföretag;
personer som skapar sig en arbetsplats med Den nya marknadsföringschef, som ersät-
rings- och banksektorn och var 1997-2010 ter turistsekreterarfunktionen och tillträder
direktör för Startia, som på olika sätt hjälper hjälp av det egna företaget. Det i sig är vik-
tigt och bra. i årsskiftet, arbetar i direkt anslutning till
och stöder företagare. Efter pensioneringen Näringslivscentralen och i samarbete med
2010 anställdes han 2011 som VD för Nä- - Men om ett år anställer en och annan av Cittaslow-projektet, som på sitt sätt går
ringslivscentralen. Han arbetar nu deltid men de här företagarna någon eftersom de inte hand i hand med Näringslivscentralen och
går över till heltid i årsskiftet. hinner med allting själv, menar Näringslivs- delar samma utrymmen. Här inrättas små-
Skillnaden mellan Vasaregionen och Kristi- centralens VD. ningom ett informationscentrum för invåna-
nestad beskriver han så här: I regionen finns 650 företag av vilka 450 re, gäster och företagare.

3. ”En synlighet vi aldrig haft”
Stadsstyrelsens ordförande Hans Ny- Nästa höst är det kommunalval – syns
bond, som julhälsning till Kristinestads- Cittaslow där?
borna: vad har Cittaslow-statusen betytt
Cittaslow blir knappast valtema då alla är
för stan under 2011?
överens om det.
- En synlighet som vi aldrig tidigare haft.
Men säkert träder ”kartritarna” fram igen
Radio Åland ringde och ville ha en intervju.
och olika slags kommunsammanslagningar
Det ska mycket till för att få ålänningarna
kommer på tal enligt traditionellt mönster.
att intressera sig för det som händer i ri-
Men vi ska minnas att Kristinestad genom-
ket. Det samma gäller de finskspråkiga tid-
förde sin fusion 1973.
ningarna. Nuförtiden måste kommunen ha
ett brand, och det här sitter bra för Kristi- Fast Cittaslow kan bli tema på det viset att
nestad. En del av statistikcentralen kunde gärna
det stärker identiteten och gör det svårare
placeras i Kristinestad, tycker stadsstyrel- att ingå i en storkommun. Vi som bor här
Vad betyder Cittaslow i fortsättningen? sens ordförande Hans Nybond.
tycker om vår hembygd.
Vi har ett tvåårigt Cittaslow-projekt där vi
Kristinestad profilerar sig som julstad.
anställt en projektledare. Cittaslow aktive- Hur integreras Cittaslow i det kommuna- Stadsstyrelseordförandes önskemål till
rar också näringslivet. Den nya näringslivs- la beslutsfattandet? julgubben?
centralen och Cittaprojektet finns i samma
utrymmen. Slow Food betonar det närpro- Via stadsplanen och de beslut som fattas Att en del av statistikcentralen placeras i
ducerade. En festmiddag består ju av Slow i planeringen. Här gäller att skilja mellan Kristinestad till följd av statens decentrali-
Food. Och vill du besöka en förtjusande stad gamla och nya bostadsområden. Gamla stan seringsprogram.
söker du dig till en Cittaslow-stad. I båda ska hållas som Gamla stan; vi behöver ersät-
Att Kristinestad får det extra finansierings-
fallen handlar det om livskvaliteten. ta asfalten med nubbsten och nogsamt av-
stöd på 1 miljon som vi uppvaktat om. Att
göra vilka hus som renoveras och vilka som
Hur påverkar Cittaslow det kommunalpo- den kommunala och statliga planeringen av
ska bort. Nybyggda områden kan vara mera
litiken? vindkraften går framåt så att vi nästa vår
som invånarna vill ha dem. Slow Food lyf-
ser nya vindmöllor på Pohjolan Voimas om-
Vi har ett gemensamt tema och det är trev- ter fram egna produkter och då är potati-
råde på Björnön och i Ömossa.
ligt, det har vi inte haft förut. Det är som sen viktig, det handlar inte bara om en mass-
med Öppna portar. De politiska partierna är produkt, här finns många olika sorter och de
intresserade av att lyfta fram vår lilla stad. ska marknadsföras. Och i Skaftung finns
Sedan finns nog ett och annat att slåss om. Highland-kor. God Jul och Gott Nytt År!
Klart för operation...
Foto: raimo henttonen
Utanför hälsocentralen är det trångt
på parkeringsplatsen igen.
Specialisterna samlas på Sjukhusbacken
I
januari i år köpte staden Kristinestad karna, det vill säga kirurger som hyr in sig
byggnaderna på Sjukhusbacken - 10 000 och opererar sina patienter. Kristina-Medi
kvadratmeter fastighetsmassa och 11 hek- erbjuder tjänster åt K5, grannkommunerna,
tar mark - för 400 000 euro. I komplexet centralsjukhusen i Vasa, Seinäjoki och Björ-
som en gång var Bottenhavets sjukhus finns neborg, som vill korta operationsköerna för
fullt användbara operationssalar och en au- att inte tvingas betala böter samt åt försäk-
toklav-avdelning för sterilisering. ringsbolagen som försäkrat sina kunder och
Oy KristinaMedi Ab, som bildades i somras enskilda som har möjlighet att utnyttja Kris-
ska använda operationssalarna för i huvud- tinaMedi.
sak dagkirurgi på i övrigt friska människor, Steriliseringsavdelningen erbjuder hälso-
men avsikten är att småningom utvidga verk- central och tandläkarmottagning sina tjäns-
samheten till specialområden som gastropi, ter.
urologi, ögon-, hals-, kärl- och ortopediska Företagets logo är klar, liksom de övriga
operationer samt plastikkirurgi. Staden äger delarna i brandet. Verksamheten inleds så
30 procent av aktierna i bolaget och privata snart regionförvaltningsverket beviljat till-
återstoden. Aktiekapitalet är 500 000 euro. stånd och personal samt utrustning finns på
KristinaMedis patienter åker i regel hem plats.
till natten, men den som behöver hjälp ef- Raimo Mansikkamäki, som är ordförande i
ter operationen kan stanna över natten på KristinaMedis styrelse, räknar med att verk-
uppvakningsavdelning eller i hälsocentralen. samheten får ringverkningar på Sjukhus-
KristinaMedis kunder är i främsta hand lä- backen och i stan i övrigt.

4. Rådgivning och socialbyrå. Akutmottag-
Foto: Ulf Grindgärds
ning, läkarmottagning, tandläkare, före-
tagshälsovård. Laboratorium, röntgen,
dialys, fysioterapi. KristinaMedi fyra
operationssalar. Och dessutom:
Familjecentral, närvårdarutbildning och
Geriatriskt centrum.
Men
vad ska nya
Sjukhusbacken
heta? Vård- och omsorgsdirektör Peter Riddar (th) presenterar planerna på ett lokalt hälsocampus för Nils Jacobsen (tv),
näringslivschef i Sokndal kommun i Norge, i samband med att han i oktober besökte Kristinestad.
P
å Sjukhusbacken kommer att finnas det har sin egen budget men också ett funktio- Efter årsskiftet blir bäddavdelningen akut-
mesta som berör hälso- och sjukvård - nellt ansvar för verksamheten. Rutinerna avdelning, en inremedicinisk kirurgiavdel-
förutom ett sjukhus. är viktiga men kan också fungera så att de ning för patienter som är inne i högst 21 da-
– Därför behöver området ett nytt namn, täcker bristerna. I viss mån räddar de, men gar. Bäddavdelningen har nu 36 platser, på
säger stadens vård- och omsorgsdirektör och är också någonting som vårdpersonalen kan akutavdelningen minskar de till 12-16. För
ledande läkare Peter Riddar. gömma sig bakom. att lyckas behöver vi bygga upp hemvården.
Tills vidare talar han om Hälsocampus; ett – Hierarkin håller oss från varandra. Soci- Akutavdelningen fungerar också som obser-
servicekvarter, en serviceinriktad stadsdel alarbetaren och psykologen vet för litet om vationsavdelning och för uppföljning av nyo-
som staden med arkitekten Hennu Kjisiks varandra. Men det är viktigt att veta vem pererade från KristinaMedi. Därtill finns en
medverkan vill knyta samman med gamla som kan backa upp. Vi jobbar ensamma och liten avdelning för palliativ vård.
stadscentrum, närma östra och västra sidan i team. I ett tvärsektoriellt sammanhang hit- I Kristinestad utbildar YA närvårdare med
till varandra. tar vi funktionella arbetssätt, de växer fram geriatri som specialitet. I början av 2014
av sig själva, beroende på omständigheter- flyttar Yrkesakademin utbildningen till de
I Hälsocampuset samlas den social- och
na. En 40-åring och en 80-åring med lung- utrymmen där bäddavdelningen nu finns.
hälsovårdsmässiga basservicen. Här finns
redan Rådgivningen och Socialbyrån. inflammation har olika behov i akuten, med- Den teoretiska undervisningen ger utrymme
icinskt och socialt. Olika ärenden hanteras åt undervisning på fältet. Personalen utbil-
Peter Riddar säger att servicenätet behö- olika: i bland fattat två personer ett gemen-
ver förnyas och koncentreras. I byarna ska das till handledare och får feedback av de
samt beslut, i bland krävs hela maskineriet studerande.
finnas en servicepunkt med hälsovårdare; ett för det.
servicecentrum där omsorgen verkar i några Peter Riddar ser ett Geriatriskt centrum
timmar. En annan del av servicen blir rörlig – Ett gemensamt kafferum undanröjer grän-
som kronan på verket i Hälsocampuset. Bot-
och gör hembesök. ser, menar Peter Riddar.
tenhavets Sjukhem bildar grunden och hit
Det som finns i endast en upplaga koncen- koncentreras det regionala toppkunnandet
treras till Hälsocampuset: akutmottagning- GERONTOLOGIN (som handlar om det inom geriatrin. Här ska finnas fysiotera-
en, läkarmottagningarna (offentliga och normala åldrandet) behöver bli bättre. Det peut, socialarbetare, sjukskötare, psyksköta-
privata), tandvården, arbets- och företags- kan vara svårt att veta om det är fråga om re, rusmedelsvårdare, väntjänst, folkhälsan,
hälsovården, laboratorium, röntgen, dialys sjukdom eller åldrande. Äldre behöver råd- diakonissa...
och fysioterapin. Dessutom finns här Kris- givning i likhet med barnen. – Men var och hur bygga ett demenshem i
tinaMedi med sina operationssalar.
– Kanske blir det så att vi kallar in 68-70 Cittaslow-anda i en tvåspråkig agrar miljö?
Och, berättar Peter Riddar: -åringar på hälsoträff (68 är den allmänna frågar sig Riddar.
– Därtill kommer Familjecentralen som är pensionsåldern), vi kontrollerar dem och er- Kristinahemmet finns vid Salavägen men
tvärsektoriell och berör alla livsskeden: späd- bjuder hjälp vid behov. Och sedan håller vi den tyngre anstaltsvården finns i Hälsocam-
barn, ungdomar, vuxna och seniorer. Här finns kontakt med dem, säger Peter Riddar. puset, tillsammans med Terveystalo, Kris-
barnrådgivningen, socialbyrån och den psy- Geriatrin koncentrerar sig på de svåra fal- tinaMedi, Mikaela (fd Mendis), Saltkamma-
komentala vården. Här finns Barncentralen len. I Umeå finns ett geriatercentrum och via ren och de privata fysioterapeuterna.
liksom läkarmottagningar och företagshäl- videokonferens kan geriatern där träffa tea-
sovård för dem som är mitt i livet samt en ge- Allt – utom ett sjukhus. Så vad ska området
met. Hälsocampuset kan köpa tjänsten på heta? Kristinabacken? Hälsoborgen?
riatrisk avdelning för de äldre. annat håll, men det vore bra med egen ge-
Peter Riddar säger att samspelet är den riater; en läkare som har helhetsansvaret för Kanske är det läge för en allmän namntäv-
stora utmaningen här. Var och en avdelning de äldre. ling.

5. Det gäller att höja profilen
H
ö s t e n föringschefen
2008 åtog jobbar i sam-
sig stads- ma utrymmen
fullmäkti- bildar trion
ge att uppda- snart en hel-
tera den lokala het som ger
strategin. möjligheter
att inrätta den
Vintern och vå- medborgarin-
ren 2010 job- formation som
bade stadsbor- också omtalas
na med profile- i strategin.
ringen. Lokalt
branschfolk pla- Näringslivs-
nerade mark- centralen är
nadsföringen. ett skilt bo-
Stadsfullmäk- lag, Cittaslow-
tige godkände projektet ett
strategidoku- särskilt pro-
mentet den 4 jekt. Den kom-
oktober 2010. munala mark-
nads- och
Som ett resul- ko m m u ni k a -
tat av strategi- tionsgruppen
arbetet mark- länkar ihop
nadsför sig dem och fung-
K ri s t in e s t a d erar som ar-
nu som Cittas- betsredskap
low-stad, den för stadens
första i Fin- Cittaslow-stad Kristinestad väcker intresse. Här Raumobor på studiebesök: Tarja Väre, verksamhetsledare för Rauman yrittäjät ry, Leena
förvaltnings-
land. Ruusu-Viitanen, kommunal planeringsingenjör Raumo, Eija Pajula , kommunal marknadsföringsplanerare och Hannu Pässinen som represen- central.
terar de lokala City-köpmännen. Värd är Cittaslow-projektchefen Ulf Grindgärds.
Ulf Grindgärds, som leder det lokala Cittas- Cittaslow-statusen ledde till att staden i Samtidigt är Medborgarinstitutets Med-
low-projektet, talar om en pågående process: somras startade det tvååriga Cittaslow-pro- borgarforum i färd med att omsätta den lo-
jektet som förankrar och förädlar den lokala kala strategin i praktiken bland annat ge-
– Stadsstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp som Cittaslow-andan. Staden har i enlighet med nom att informera om Cittaslow.
2010 bjöd in Kristinestadsborna att via ett strategin tillsatt en marknads- och kommuni-
stort antal öppna idéverkstäder lägga fram kationsgrupp som för brandingen och mark- I BÖRJAN AV NOVEMBER höll Närings-
åsikter och idéer om hur stan ska profilera nadsföringen av den vidare, i nära samarbete livscentralen och Cittaslow-projektet i Kul-
och utveckla sig. Idéverkstäderna hölls i de med Näringslivscentralen och Cittaslow-pro- turhuset Dux en första gemensam plane-
olika stadsdelarna och i princip för alla. Ar- jektet. ringskväll för dem som nästa år ordnar
betsgruppen höll också idéverkstäder som evenemang som marknadsför stan.
planerade marknadsföringen av brandet. Strategin efterlyser en marknadsföringsko-
ordinator som befrämjar marknadsföringen Tillställningarna behöver samordning, och
– Sedan stadsfullmäktige godkänt strategin av den lokala profilen eller brandet, och där- här har den nya marknadsföringschefen en
”Kristinestad 2020”; brandet och marknads- för anställer Näringslivscentralen en mark- uppgift.
föringsplanen, som rättesnöre för Kristinestad nadsföringschef som ersätter turistsekrete-
var det för stadsstyrelsen en självklarhet att raren. I januari 2012 deltar Näringslivscentralen,
ansöka om Cittaslow-status, påpekar Ulf Citta slow-projektet och marknadsförings-
Grindgärds. Den nya marknadsföringschefen har ett bre- chefen i den nationella turistmässan i Hel-
dade uppgiftsfält och ska marknadsföra lan- singfors.
DET GODA LIVET är övergripande tema dets första Cittaslow-stad, inåt och utåt. Inåt
för den lokala strategin som lyfter fram tre mot invånarna, köpmännen och företagarna I april är det resemässa i Tammerfors och
temata: boende och livskvalitet, turism och (och här ingår Cittaslow-budskapet), utåt ge- allmän planeringskväll i Kristinestad med
evenemang samt företagande och näringsliv. nom att locka besökare till Kristinestad och temat ”Kick off, snart kommer gästerna”.
sälja turistföretagens tjänster och produkter.
Strategin siktar på att säkra och förbättra En Romantik-vecka planeras i bästa Cittas-
livskvaliteten med hjälp av fler invånare, fler Liksom Näringslivscentralen håller Cittas- low-anda. Till detta kommer Matfestiv à la
besökare, fler företag och fler arbetsplatser. low-projektet till på Rådhusgatan 2 i Cor- Slow Food och Internationella Citta slow-
Allt hänger ihop. ner-huset invid torget. Då den nya marknads- dagen.

6. Foto: Ulf Grindgärds
Nu satsar vi på servicen
Kristinestad satsar på att förnya servicen och göra staden trivsammare, skriver Riitta El-Nemr.
B
udgeten för 2012 fastställs överallt un- studerande får undervisning av hög kvalitet. tak och bilda en service- och utvecklingsenhet
der viss osäkerhet. Kraven på att den of- Jag har förslagit en utredning av hur staden som betjänar företagare, turister och invåna-
fentliga ekonomin balanseras samtidigt kan effektivisera bruket av skolfastigheterna. re skapar bättre verksamhetsförutsättningar.
som staden erbjuder tjänster på ett sätt Personal- och lokalresurserna måste anpas- Av högsta prioritet är att stöda den lokala
som motsvarar de olika befolkningsgruppers sas till det faktiska antalet studerande. Jag företagsamheten och att underlätta genera-
behov föranleder snabbare förändringar och har flera gånger framhållit att vi bör utöka tionsskiften.
reformer. samarbetet mellan språkgrupperna. Energibolagens vindkraftprojekt kommer
I budgeten för 2012 föreslår jag en fortsatt när de genomförs att skapa jobb och aktivitet
förnyelse av servicestrukturerna 2012–2013. i regionen i synnerhet under byggnadsstadiet,
INOM DEN TEKNISKA SEKTORN bidrar
För den skull satsar staden mera än vanligt, men även underhållet kräver insatser. Tyvärr
bland annat åtgärder för en ökad energief-
och efter fem år av överskott tvingas vi un- har byråkratin mellan myndigheterna förse-
fektivitet, en centraliserad fastighetsskötsel
dantagsvis acceptera ett år av underskott för nat energibolagens investeringsbeslut.
och fjärrvärme, när den byggts ut, till att be-
att genomföra de nödvändiga reformerna.
gränsa kostnadsökningen framöver. De euron Kristinestad drar nytta av Cittaslow-statu-
Kommunernas finanser måste vara i balans
som investeras i detta får vi snabbt igen. I sen i strävan efter att skapa en ännu trivsam-
under planeringsperioden (som är 4 år), och mare stad för invånare och det stigande an-
stadsplaneringen ingår bland annat nya triv-
till skillnad från företagen ska kommunerna talet besökare.
samma bostadsområden.
inte vara vinstdrivande.
Idrott och kultur ökar bevisligen trivseln och Detta sysselsätter turistnäringen och skapar
Kristinestads mål är att ge service enligt möjligheter att utveckla branschen. Nu ska vi
välbefinnandet samt kommunens attraktions-
närserviceprincipen. De viktigaste reformer- satsa och lita på framtiden. Saker och ting
kraft. När orterna konkurrerar om återflytta-
na och investeringarna inom vården och om- brukar ordna sig.
re och nya invånare blir trivseln en allt vikti-
sorgen förskjuter fokus från institutionsvård
gare konkurrensfaktor. Med önskan om en Fridfull Jul och ett Gott
till öppenvård, vilket är positivt ur klienternas
synvinkel. En lättare kostnadsstruktur främ- En effektivt fungerande förvaltning håller Nytt År 2012!
jar den ekonomiska förvaltningen på sikt. Ett ordning på saker och ting.
hälsocampus utvecklas. Att sammanföra näringslivscentralen, turis- Riitta El-Nemr
Inom utbildningssektorn är det viktigt att de men och Cittaslow-kontoret under samma Stadsdirektör

7. Foto: Ulf Grindgärds
Över 200 gäster smakade på den närproducerade maten under tidernas första Företagarafton
i Handelshuset Corner den 4 november.
Omslaget:
I Potatisriket
Smak
på livet
på valborgsmässo-
afton kryllade bad-
husparken av barn
som fascinerades av
trollkonsterna.
Foto:
susanne bodman
Kaj Kärr, potatisodlare i Henriksdal, pry-
der omslaget till detta nummer av Citta!
(Foto: Sara Bondegård) Han represente-
rar en yrkeskår som svarar för en stor del
av potatisproduktionen i landet. Odlar-
na i Kristinestad skördar betydligt stör-
Bilden av röd-
re mängder potatis än kollegerna på nå-
stjärten sändes in gon annan ort i landet, här förpackas 50
av stig björknäs. procent av den finländska matpotatisen.
Potatisen är en viktig lokal inkomstkälla
Citta! tar gärna emot
och erbjuder goda utvecklingsmöjligheter
fler läsarbilder för
för såväl odlare som stan i övrigt. Där-
nästa nummer.
med symboliserar den temat för Citta! nr
2: företagande och näringar.

8. Cittaslow International - nätverk för lärande
På bilden från höger: Li Laupstad Omdal från den första Cittaslowstaden utanför Italien, Sokndal kommune i Norge, Per-Elof Boström från den första Cittaslow staden i Finland,
Dansoo Han borgmästaren i Cheongsong, Dehyun Sohn vice president i International Cittaslow och koordinator av Syd-Koreas Cittaslow nätverk, Pier Giorgio Olivetti direktör för
Cittaslow International, Italien och Sandra Becucci från Castelnuovo Berardenga, Italien samt Jungyeol Yoon, chef för byn Bokdongari och en lokal akademisk sakkunnig.
C
ittaslow Kristinestad är med i ett delande och lärande nät- I konferensen deltog ett 100-tal sakkunniga från de samhällsstyran-
verk, med stor betydelse för den framtida samhällsutvecklingen. de organisationerna och från den akademiska världen. Den 30.9 invig-
Cittaslow har också relevans för kulturens utveckling, för den eko- des officiellt den tionde Cittaslow staden i Syd-Korea, värdkommunen
logiska eller organiska odlingsutvecklingen, för den brottsförebyg- för konferensen, Cheongsong. Invigningsceremonin var mäktig med bl.a.
gande utvecklingen, för bättre folkhälsa, för de små samhällenas över- öronbedövade fyrverkeri och hundratals gäster.
levnad och för människornas sätt att möta varandra. Kristinestadsborna
har fått en oerhört stor gåva genom att få tillhöra detta nätverk! Syd-Korea är ett spännande, omskakande och härligt land med gäst-
vänliga människor, rika traditioner, religiösa riter, färgsprakande cere-
Cittaslow seminariet “Designing Local and Global Community”, som monier och akrobatik samt anrik kultur i centrum av högtstående cy-
hölls 29 september 2011 i Cheongsong-gun County’s kongresshallen, berteknik.
blev en stor framgång för presentationen av Cittaslow-filosofin; det
goda, trygga och reflekterande livet. Tiden är inne för ett paradigmskifte Är lycklig och tacksam för att jag fått möjligheten att uppleva en del av
från tillväxt-mytologi till en mogen framförhållning och långsiktighet, detta fantastiska land och Cittaslow International Network.
från en grundlös naturlag om överlevnaden för de skrupelfria till ett har-
moniskt alla vinner ”win-win” förhållningssätt och verksamhet. SAMLADE VID DET LÅGA BORDET för att delta i en viktig se-
remoni. Den livsviktiga måltiden! Alla lika viktiga, morgonmål, mid-
dag och kvällsmål. Riset har en central plats i samtliga måltider.
Borgmästaren och lokala värden Dongsoo Även soppa och kimchi hör till. En av guiderna konstaterade att
Han och simultantolken (italienska/korean-
ska) Soyoung Lee. utan ris och kimchi lever inte koreanen. Även chili, lök, vitlök, purjo-
lök och olika kål- samt salladssorter fanns i riklig måtto. Eftersom
Cheongsong (uttalas ”tångsång”) var ett äppelproducerande om-
råde (samma status och nivå, som potatisodlingen i Kristinestads)
med en aromatisk, krispig, honungssöt och saftigt doftande karaktär
bjöds den till gästernas förtjusning som avrundning av måltiden. All
mat fyller verkligen Slow Food –kriterierna och utgör grunden för
Cittaslow Cheongsong.
Kimchi är mjölksyrade grönsaker med röd chili, vitlök och ofta ing-
efära. Kimchi kan göras på ett otal sätt med olika grönsaker, som vi
kan se på bilden. Kinakålen (salladskål) var en fantastisk kimchi i
vilket man kunde rulla in exempelvis ris, andra fermenterade grönsa-
ker eller ex. kokt höna, räkor eller en liten fiskbit. Bland ca 20 olika
kimchi som serverades vid en måltid blev kanske just kinakålskim-
chin och rättikskimchin favoriterna. Att avnjuta allt detta med pin-
nar var dessutom fantastiskt. Surströmming är i likhet med kimchi
en mjölksyrad produkt och därför var det koreanska köket en kär
bekantskap. En vanlig lunchrätt var Bibimbap. En verklig ”röra” av
ris, olika kimchin och kanske lite kokt höna.
Per-Elof Boström
Medlem av Cittaslow-rådet
Citta! nr 2
ANSVARIG UTGIVARE KRISTINESTADS STAD, PB 13, 64100 KRISTINESTAD, KRISTINESTAD@KRS.FI
För nästa nummer: sänd gärna in dina bilder av Kristinestad till dananders.sjöqvist@krs.fi eller ulf.grindgards@krs.fi