1. Fäladsgården
Välkomna!

2. Fäladsgården
2012-13

3. Fäladsgården - Vision
!
På Fäladsgården
skapar elever och lärare tillsammans
framtidens kompetenser genom:
• kreativitet
• samarbete
• kunskap
!

4. Fäladsgården - Vi kan!
http://youtu.be/v-2yGl_MmAA

5. Personal på Fäladsgården
Elevhälsoteam
Skolbibliotikarie
Skolcafé
Lärare
Övrig personal; vaktmästare, administratör,
lokalvårdare

6. Digitala Fäladsgården
Hemsidan: http://www.lund.se/faladsgarden öppen
Allmän info om skolan
It´s learning: https://www.itslearning.com/elogin/default.aspx inlogg
lektionsinfo, inlämningar, lärarrespons, (lektionsplaneringar)
Skola 24 https://lund.skola24.se inlogg
Frånvaro
Unikum https://start.unikum.net/unikum/login.jsp inlogg
Lokala pedagogiska planeringar (LPP), lärarrespons, Skriftligt
omdöme, IUP, elev/lärarreflektion
Google Apps inlogg (under konstruktion)
docs, kalender

7. Fäladsgården
Allmän skolinformation - på hemsidan:

8. SAMS på Fäladsgården
Stoppa All Mobbing Snarast

9. Du kan läsa om SAMS på hemsidan

10. Definition - mobbing:
En person är mobbad när han eller hon,
upprepade gånger och under viss tid,
blir utsatt för negativa handlingar från
en eller flera personer

11. Definition - trobbing:
Oacceptabelt beteende mellan individer,
enstaka händelser som t.ex. kan
innebära knuffar, slag, elaka
kommentarer och blickar.

12. Vad gör vi på Fg för att motverka
mobbning och trobbing
SAMS-gruppen arbetar enligt en
reviderad modell av Farsta-metoden,
intryck av fd barnombudsmannen
Gunnar Höistads tankar om mobbing,
egna erfarenheter på skolan och tankar
från skolans elever.

13. Vad gör vi på Fg för att motverka
mobbing och trobbing?
• I klassen finns 1-2 SAMS-elever som klassen valt i slutna
val.
• All personal agerar och rapporterar till SAMS-gruppen då
man ser mobbing eller trobbing.
• Pedagogerna påverkar gruppindelningar och placeringar i
klassrummet.
• Vi uppmanar alla föräldrar att kontakta SAMS-vuxna vid
misstänkt mobbing och inte agera själva. Låt SAMS-
gruppen agera först!
• Vi arbetar förebyggande på reflektionsdagar, säga nej m. m.

14. Hur arbetar SAMS-gruppen?
1. Händelse
2. SAMS får information om händelsen.
3. SAMS försöker samla in mer information från olika
håll.
4. Mobbaren kallas till ett strukturerat samtal.
5. En vecka efter första samtalet sker ett.
uppföljningssamtal med mobbaren. Före samtalet
har vi talat med SAMS-elever, personal och den
utsatte för att kontrollera att det dåliga beteendet
upphört.
6. SAMS-vuxna kontaktar hemmen.

15. Nutidens skola

16. Kunskap
Vad är nytt med det?

17. Kunskap
Vad är nytt med det?
Egentligen ingenting ...

18. Kunskap
Vad är nytt med det?
Egentligen ingenting ...
... och allt!

19. Kunskap
Vad är nytt med det?
Egentligen ingenting ...
... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11
... och allt!

20. Kunskap
Vad är nytt med det?
Egentligen ingenting ...
... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11
... och allt!

21. Kunskap
Vad är nytt med det?
Egentligen ingenting ...
... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11
... och allt!

22. Kunskap
Vad är nytt med det?
Egentligen ingenting ...
Konstruktivism
... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11
... och allt!

23. Kunskap
Vad är nytt med det?
Egentligen ingenting ...
Konstruktivism
... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11
Empirism
... och allt!

24. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle

25. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle

26. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare

27. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
helhetsperspektiv

28. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
•Platsbundet helhetsperspektiv
föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek,
postärenden på Posten, lärande i en lektionssal,

29. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
•Platsbundet helhetsperspektiv
föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek,
postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet
nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som
förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som
helst kan försigå var som helst

30. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
•Platsbundet helhetsperspektiv
föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek,
postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet
nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som
•Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som
helst kan försigå var som helst
”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar,

31. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
•Platsbundet helhetsperspektiv
föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek,
postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet
nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som
•Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som
helst kan försigå var som helst
”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar,
•Värderingsdriven verksamhet
värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar
bli viktigare än objektiva fakta, miljörörelse, ”uppslagssanningen”
ut, tyckande, känslor, egna värderingar in

32. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
•Platsbundet helhetsperspektiv
föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek,
postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet
nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som
•Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som
helst kan försigå var som helst
”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar,
•Objekt •Värderingsdriven verksamhet
sjukvården, kollektivavtal, bara inställa sig i tid och på plats värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar
bli viktigare än objektiva fakta, miljörörelse, ”uppslagssanningen”
ut, tyckande, känslor, egna värderingar in

33. Förr och nu
Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle
•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
•Platsbundet helhetsperspektiv
föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek,
postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet
nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som
•Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som
helst kan försigå var som helst
”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar,
•Objekt •Värderingsdriven verksamhet
sjukvården, kollektivavtal, bara inställa sig i tid och på plats värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar
bli viktigare än objektiva fakta, miljörörelse, ”uppslagssanningen”
ut, tyckande, känslor, egna värderingar in
•Entreprenörskap
ta ansvar för sin egen verksamhet, vad man gör och
varför man gör

34. = systemskifte
Förmedling av kunskaper
Reflektiv undervisning,
av läraren
aktivt kunskapssökande
med elever som passiva
från elevernas sida
mottagare
Fokus på helheter, integration,
Fokus på avgränsade kunskaper
“lära att lära”
Test och diagnoser Självvärdering och reflektion
Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar
Skolan och samhället Skolan i samhället

35. = systemskifte
Förmedling av kunskaper
Reflektiv undervisning,
av läraren
aktivt kunskapssökande
med elever som passiva
från elevernas sida
mottagare
Fokus på helheter, integration,
Fokus på avgränsade kunskaper
“lära att lära”
Test och diagnoser Självvärdering och reflektion
Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar
Skolan och samhället Skolan i samhället

36. = systemskifte
Förmedling av kunskaper
Reflektiv undervisning,
av läraren
aktivt kunskapssökande
med elever som passiva
från elevernas sida
mottagare
Fokus på helheter, integration,
Fokus på avgränsade kunskaper
“lära att lära”
Test och diagnoser Självvärdering och reflektion
Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar
Skolan och samhället Skolan i samhället

37. = systemskifte
Förmedling av kunskaper
Reflektiv undervisning,
av läraren
aktivt kunskapssökande
med elever som passiva
från elevernas sida
mottagare
Fokus på helheter, integration,
Fokus på avgränsade kunskaper
“lära att lära”
Test och diagnoser Självvärdering och reflektion
Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar
Skolan och samhället Skolan i samhället

38. = systemskifte
Förmedling av kunskaper
Reflektiv undervisning,
av läraren
aktivt kunskapssökande
med elever som passiva
från elevernas sida
mottagare
Fokus på helheter, integration,
Fokus på avgränsade kunskaper
“lära att lära”
Test och diagnoser Självvärdering och reflektion
Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar
Skolan och samhället Skolan i samhället

39. = systemskifte
Förmedling av kunskaper
Reflektiv undervisning,
av läraren
aktivt kunskapssökande
med elever som passiva
från elevernas sida
mottagare
Fokus på helheter, integration,
Fokus på avgränsade kunskaper
“lära att lära”
Test och diagnoser Självvärdering och reflektion
Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar
Skolan och samhället Skolan i samhället

40. Skolans ändrade förutsättningar

41. Skolans ändrade förutsättningar
Globalisering

42. Skolans ändrade förutsättningar
Globalisering
Teknisk utveckling

43. Skolans ändrade förutsättningar
Globalisering
Teknisk utveckling
Informationsexplosion

44. Skolans ändrade förutsättningar
Globalisering
Teknisk utveckling
Informationsexplosion
Individualism

45. Skolans ändrade förutsättningar
Globalisering
Teknisk utveckling
Informationsexplosion
Individualism
Kunskapsexplosion

46. Skolans ändrade förutsättningar
Globalisering
Teknisk utveckling
Informationsexplosion
Individualism
Kunskapsexplosion
Helt nya krav på skolan

47. Konstruktivistisk skola
Vad är det?
Konstruktivistisk skola

48. Konstruktivistisk skola
Vad är det?
Konstruktivistisk skola
Utveckla oberoende
lärandeindivider

49. Konstruktivistisk skola
Vad är det?
Konstruktivistisk skola
Utveckla oberoende
lärandeindivider
... livslångt och hållbart lärande

50. Konstruktivistisk skola
Vad är det?
Konstruktivistisk skola
Utveckla oberoende
lärandeindivider
... livslångt och hållbart lärande
... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11

51. Riksdagens styrinstrument
✦ Skollagen
✦ Skolförordningen
✦ Läroplanen
✦ IUP - Individuella utvecklingsplanen
✦ Nationella prov
✦ Betyg

52. Gällande skollag
Viktigaste förändringar:
✦ Vid oanmäld elevfrånvaro stärks kravet på att meddela vårdnadshavare (ska göras
samma dag, mejl från Skola 24)
✦ Oanmäld frånvaro skrivs in i terminsbetyget, nytt 2012- 07-01
✦ Rätten till stöd för att nå betyget E stärks
✦ Möjligheten till överklagan finns
✦ Rektor/förskolechef
✦ Alla elever ska garanteras trygghet och studiero

53. Nationella prov
Åk 6:, engelska, matte, No, So, svenska
Åk 9: engelska, matte, No, So, svenska
(datum se Hemsidan eller Skolverket)

54. Betyg
Årskurs 6, 7, 8 och 9 betyg höst- och vårtermin
http://korta.nu/betygisexan

55. Kursplan
Syfte
Centralt innehåll
Kunskapskrav

56. Kunskapssyn
Samarbete, ansvar, självständighet
Taket = Metakognition, förtrogenhet
Bjälkar =
Värdera, kritiskt
granska
Fönster = analys
Dörr = Kreativitet Väggar = förståelse
Grunden = Fakta

57. Entreprenörskap
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag

58. Entreprenörskap
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
Kreativitet
Nyfikenhet
Självförtroende
Pröva egna idéer
Lösa problem

59. Entreprenörskap
”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag

60. Entreprenörskap
”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
Ta initiativ
Ta ansvar
Arbeta självständigt
Samarbeta

61. Fyra grundperspektiv
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande
perspektiv.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag

62. Fyra grundperspektiv
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande
perspektiv.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
Historiskt perspektiv
Miljöperspektiv
Internationellt perspektiv
Etiskt perspektiv

63. Fyra grundperspektiv
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande
perspektiv.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
Historiskt perspektiv
Miljöperspektiv
Internationellt perspektiv
Etiskt perspektiv

64. Exempel - samhällskunskap
Syfte:
”analysera och kritiskt granska lokala,
nationella och globala samhällsfrågor ur olika
perspektiv”

65. Centralt innehåll - åk 1-3:
Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård,
räddningstjänst och skola.
Yrken och verksamheter i närområdet.
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors
lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen
om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
Pengars användning och värde. Olika exempel på
betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan
kosta.

66. Centralt innehåll - åk 4-6:
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt
kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat
använder skattepengarna till.
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker
till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet,
till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka
beslut.
Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika upp-
drag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

67. Centralt innehåll - åk 7-9:
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och
arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras
genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt
diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska
dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet,
våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och
vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur
de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former
av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

68. Kunskapskrav
I årskurs 3:
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter
och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan
behövas.
Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver
även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

69. Kunskapskrav
I årskurs 6, för betyget E:
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att
undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska struktu- rer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper
kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att
påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband
med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang
och till viss del underbyggda argument.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel
på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser
fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer
kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.

70. Kunskapskrav
I årskurs 9, för betyget E:
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i
samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika
samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till
viss del underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss
del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och
främjas i olika delar av världen.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra
enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former
för gemensamt beslutsfattande.

71. Kunskapskrav
I årskurs 6, för betyget A (utdrag):
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa
samband inom olika samhällsstrukturer.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med
välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument.

72. Kunskapskrav
I årskurs 9, för betyget A (utdrag):
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa
samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med
välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning
växla mellan olika perspektiv.

73. Förhållningssätt

74. Se kvalitéerna
Blunda för felen!

75. Öppna uppdrag Lpp
Våga möta
eleverna där de
är!
Ge förutsättningar!

76. Formativ respons under arbetet
Intelligenta frågor:
•Hur tänkte ni när...
•Vad händer om ni ...
•Har ni tänkt på ...
•Vad händer om vi vänder
på ...

77. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Lärar,
bedömning)

78. Vår lärandemodell
Unikum
LPP
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Lärar,
bedömning)

79. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Lärar,
bedömning)

80. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Lärar,
bedömning)

81. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
LPP
Lärar,
bedömning)

82. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
LPP
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

83. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

84. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
Unikum: drama, praktisk
LPP produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

85. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
Unikum: drama, praktisk
LPP produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

86. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
Unikum: drama, praktisk
LPP produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

87. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
Unikum: drama, praktisk
LPP produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

88. Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP Betyg formativ respons
t ex Googledocs
Planering)
Under,
Utvärdering)
visning)
film, podcast
keynote, rapport
Unikum: drama, praktisk
LPP produkt, test
Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

89. Formativ respons under arbetet

90. Klassmöte
Klass 6a i sal 45
Klass 6b i sal 46
Klass 6c i sal 11
Klass 6d i sal 13