1. RAPPORT 1(19)
Datum: 2009-04-20
Internremiss
Åtgärdsförslag i korthet
Nationell plan för
transportsystemet
2010-2021
2. 2(19)
2009-04-20
Innehåll
Detta är planen – i korthet................................................................................................3
1.Drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet ...........................................................3
Strategier...................................................................................................................................3
Leveranskvalitet för vägar och järnvägar..................................................................................6
7
2.Sektorsverksamheten för väg och järnväg ..................................................................8
Samhällsplanering ....................................................................................................................8
Personresor – Samverkan med aktörer ....................................................................................8
Godstransporter – Samverkan med aktörer...............................................................................9
3.Åtgärdsområden ..........................................................................................................10
Miljöinvesteringar...................................................................................................................10
Trimning av transportsystemet för tillväxt och klimat.............................................................11
4.Investeringar.................................................................................................................14
Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten..................................14
Investeringar i Dalarna och Gävleborg....................................................................................15
15
Investeringar i Stockholm, Mälardalen och Gotland...............................................................16
Investeringar i Värmland, Västra Götaland och Halland ........................................................17
17
Investeringar i Blekinge, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Östergötland...........................18
Investeringar i Skåne .............................................................................................................19
19
3. 3(19)
2009-04-20
Detta är planen – i korthet1
Trafikverken eftersträvar
• effektiva långväga godstransporter, i första hand på utpekat nät av stråk och noder
• fungerande arbetspendling, främst kring storstäderna
• att flaskhalsar åtgärdas och problemen för dagens trafik löses
Bärighetshöjande åtgärder (väg) prioriteras med utgångspunkt i näringslivets regionala behov.
För att klara hänsynsmålet - säkerhet, miljö och hälsa – satsar vi på åtgärder inom effektiva
åtgärdsområden med stor måluppfyllelse.
Detta har varit vägledande i planeringen:
• Hög prioritet till mindre åtgärder som ger stor nytta och hög måluppfyllelse
• Drift och underhåll mycket högt prioriterat
• Stor del av ramen till närtidssatsningen och pågående/beslutade objekt
• Begränsade möjligheter till nya objekt
• Medel avsatta i ”marknadsanpassningspott” för att möta förändrad efterfrågan i framtiden
Enligt regeringens direktiv har planen anpassats till de givna ekonomiska ramarna:
Drift och underhåll av statliga vägar inkl bärighet, tjälsäkring, rekonstruktion
och medfinansiering enskilda vägar 136 mdkr
Drift och underhåll av statliga järnvägar 64 mdkr
Åtgärder för utveckling av transportsystemet 217 mdkr
- Sektorsverksamhet
- Åtgärdsområden (mindre investeringar för trimning och miljö)
- Investeringar
- Räntor, amorteringar mm
- Länsplaner (33,1 mdkr)
1. Drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet
STRATEGIER
De drift- och underhållsstrategier som föreslås i planen ska säkerställa så långt som möjligt att vägar
och järnvägar har en funktionalitet och leveranskvalitet som motsvarar trafikanterna och företagens
behov av och krav på resor och transporter. Det kapital som finns nedlagt i vägar och järnvägar ska
vårdas genom ett långsiktigt underhåll.
1
Den här översikten är en kort beskrivning av de åtgärder som återfinns i huvudrapportens kapitel 7 ”Satsningar
under planperioden – Åtgärdsplan”.
4. 4(19)
2009-04-20
Medborgare och företag ställer krav på att komma fram vid en förutsägbar tidpunkt. Det förutsätter
framkomlighet på vägar och järnvägar, att vägarna har god kvalitet, att hinder och störningar kan
undvikas och att den beräknade res- eller transporttiden kan hållas. Punktlighet är viktigt, särskilt vid
byten av transportslag eller färdsätt. Det handlar om tillit och förtroende för transportsystemet, som
gör att företag vågar satsa på företagsutveckling, affärsidéer och kundåtaganden och att människor
vågar ta steget att bosätta sig, ta ett arbete eller studera på en ort.
Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att:
• Kraftsamla för ökad punktlighet i järnvägstrafiken i storstadsområden och inom de större
stråken
• Stödja trafikanterna i deras resa genom att ge aktuell och relevant trafikantinformation.
• Genomföra bärighetssatsningar för att stödja näringslivets tranportmöjligheter.
• Minska störningar i vägtrafiken året runt.
• Minska de tågförseningstimmar som järnvägsinfrastrukturen orsakar genom att arbeta för färre
fel, effektivisera driftledning och övervakning.
Underhåll gör väg- och järnvägsnäten robustare och ökar dessas förmåga att stå emot och klara av
störningar. Detta är skärskilt angeläget inför kommande klimatförändringar som väntas ökar
påfrestningarna på vägkroppar och banvallar.
Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att:
• Utöka underhåll av avvattningsanläggningar som trummor, diken, dräneringar
• Förstärka bärigheten hos vägar och broar för att minska risken för skred och ras
• Genomföra riskreducerande åtgärder
• Upprustning, utbyten av trummor, diken och dräneringar för att klara ökade vattenflöden
• Ha en gemensam beredskap för större störningar som stormen Gudrun
• Säkerställa omledningsmöjligheter i väg- och järnvägsnät i samband med större störningar
För att planera sin resa eller transport så att den blir tidseffektiv och ger bästa nytta behöver trafikanter
och företag aktuell och tillförlitlig information om trafikförhållanden, störningar och förseningar.
Olika former av intelligenta transportsystem (ITS-lösningar) ska kunna erbjudas som stöd för
planering och genomförande av resan eller transporten.
Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att:
• Säkerställa funktionaliteten i trafikinformationsutrustningen
• Förbättra aktualitet och kvalitet i trafikinformationen
• Ge resenärer och godstransportörer bättre stöd för att egen planering och egna val kring resan
och transporten
Säkerheten är grundläggande för medborgarnas resor och företagens transporter. Vägarna och
järnvägen ska hållas i ett skick så att människor och varor kommer fram utan att utsättas för risker
5. 5(19)
2009-04-20
eller skador. Ingen ska behöva dö i trafiken eller skadas allvarligt. Detta ställer krav på järnvägens
drift- och säkerhetssystem, skötseln av vägarna och förebyggande underhåll.
Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom:
• Åtgärda brister i järnvägsnätet innan de har påverkat säkerheten i syfte att hålla en hög och
jämn nivå på hela järnvägsnätet
• Åtgärda brister i vägnätet med intervall som är anpassade till trafikvolymen
• Väggrepp året runt
Bekvämlighet i och kring resan och transporten är ett viktigt mervärde för framför allt långväga
resenärer men också för alla pendlare, fritidsresenärer som använder transportsystemet dygnets alla
timmar.
Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom:
• Ställa höga krav på spårens och vägarnas jämnhet, i synnerhet för stråk som används för
längre resor och transporter
• Förbättrad skötsel av utrustning för optisk ledning för att underlätta för vägtrafikanter att köra
i mörker och dåligt ljus.
• Förbättrad skötsel och belysning på plattformar och i stationsmiljöer
• Säkerställa de service åtagande som finns för rastplatser längs vägnätet
• Säkerställa skötseln av natur- och kulturvärden i vägens och järnvägens omgivning
• Skötsel av planteringar i anslutning till väg- och bannätet, skötsel av markområden för att
bland annat bevara utsikt
• Underhåll av beläggningar och slipning av räls för att minska buller för resenärer och
trafikanter
Transportsystemet är till för alla. Även barn, äldre och funktionshindrade behöver utnyttja bil, buss
och tåg för att ta sig till skola, samhällsservice och arbete. Det ställer krav på den fysiska
användbarheten hos fordon och på-, av-, och omstigningspunkter liksom trafikinformationen.
Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att:
• Säkerställa att rastplatser, plattformar, hissar, rulltrappor, lyftanordningar för rörelsehindrade,
ledstråk, ramper med mera uppfyller sin funktion
I drift och underhåll ingår även bärighetsåtgärder. I planen föreslås 14,8 miljarder under planperioden. Bärighetssatsningar på
cirka 1,25 miljarder årligen avlastar underhållet med 185 miljoner kronor årligen. Medfinansiering till enskilda vägar föreslås
omfatta 11 miljarder (920 miljoner årligen).
6. 6(19)
2009-04-20
LEVERANSKVALITET FÖR VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR
Utifrån användarnas krav på leveranskvalitet beskrivs tre målnivåer (bas, +, ++). Dessa kopplas sedan
till olika kategorier av vägar och järnvägar.
Bas + ++
Väg och järnväg ska vara
Väg och järnväg ska vara Väg och järnväg ska vara
tillgängliga året runt.
tillgängliga året runt. tillgängliga året runt.
Framkomlighet / Restriktioner för tung trafik
Mindre avvikelser i den Avvikelser i den förväntade
Punktlighet kan förekomma vissa
förväntade transporttiden transporttiden ska vara
perioder(ex tjällossning,
kan förekomma ringa
lövhalka)
Återställningsförmåga och Återställningsförmågan
vissa Återställningsförmågan och
och omlednings-
Robusthet omlednings- möjligheterna
omledningsmöjligheter ska möjligheterna ska vara
ska vara utmärkta
finnas goda
Det ska finnas god
Det ska finnas tillräcklig Det ska finnas mycket god
information (om
information (om information (om
normalläge, störningar,
Trafik- och normalläge, störningar, normalläge, störningar,
prognoser och alternativa
trafikantinformation prognoser och alternativa prognoser och alternativa
förslag) för att fatta beslut
förslag) för att fatta beslut förslag) för att fatta beslut
som berör
som berör resan/transporten som berör resan/transporten
resan/transporten
Resan ska upplevas som
Resan ska vara Resan ska upplevas som behaglig och mervärden
Bekvämlighet
genomförbar behaglig finns(ex rastplatser,
stationsservice)
Transporten/resan ska
Transporten/resan ska
kunna genomföras med
kunna genomföras med
högsta säkerhet och
Transporten/resan ska hög säkerhet och
Säkerhet människor kan med mycket
kunna genomföras säkert. människor kan med
stor tillförsikt vistas vid
tillförsikt vistas vid och
och kring väg- och
kring vägnätet.
järnvägsnätet.
Alla som vill resa ska
Användbarhet
kunna göra det.
7. 7(19)
2009-04-20
Leveranskvalitet på vägnätet 2021
Vägtyper Leveranskvalitet 2021
Framkom- Trafik- och
lighet / trafikantin- Bekväm- Använd-
Punktlighet Robusthet formation lighet Säkerhet barhet
Storstadsområden + ++ ++ + ++ Bas
Övriga nationella
stamvägar+
anslutningsvägar med
årsdygnsmedeltrafik högre
än 8000 ++ ++ + ++ ++ Bas
Utpekade pendlings- och
servicestråk ++ + + + ++ Bas
Övriga för näringslivet
utpekade viktiga vägar + + Bas + + Bas
Landsbygdsvägar och
enskilda vägar Bas Bas Bas Bas Bas Bas
Leveranskvalitet på järnvägsnätet 2021
Bantyper Leveranskvalitet 2021
Framkom- Trafik- och
lighet / trafikantin- Bekväm- Använd-
Punktlighet Robusthet formation lighet Säkerhet barhet
Storstadsområden ++ ++ ++ + ++ Bas
Större sammanhängande
stråk ++ ++ ++ ++ ++ Bas
Övrig viktig gods- och
resandetrafik + + + + ++ Bas
Mindre trafik + + Bas Bas ++ Bas
Ringa eller ingen trafik Bas Bas Bas Bas ++ Bas
8. 8(19)
2009-04-20
2. Sektorsverksamheten för väg och järnväg
SAMHÄLLSPLANERING
Samhällsplanering och samhällsutveckling tidiga skeden
Att stödja andra samhällsaktörer så att fortsatt expansion av bostäder, service, arbetsplatser och
industri i ökad utsträckning sker vid kollektivtrafikknutpunkter eller i noder längs stråk där person-
och godstransporter kan ske på ett klimatsmart sätt.
Rådslag, charretter, strategiska forum och gemensamma projekt är nya metoder för att tillsammans
med berörda aktörer skapa ett ökat deltagande, ökad flexibilitet samt åstadkomma kreativa lösningar i
planeringen.
Deltagandet i den fysiska planeringsprocessen
Vägverket och Banverket deltar i enlighet med plan- och bygglagen aktivt i den kommunala fysiska
planeringsprocessen genom yttranden över detaljplaner, översiktsplaner och bygglov. Deltagandet i
planprocessen sker också via medverkan i samråds- och planeringsmöten samt genom samråd med
Länsstyrelsen.
Expertstöd och kunskapsförsörjning
Forskning, utveckling och demonstration inom områdena:
• samhällsstruktur så att stora resflöden kan försörjas med kollektivtrafik
• planeringsmetoder och -verktyg för strategiska miljöbedömningar (SMB)
• direkta och indirekta klimateffekter
• barriäreffekter
PERSONRESOR – SAMVERKAN MED AKTÖRER
Ökat resande med kollektivtrafik, cykel och gång
Samarbetet med aktörerna kommer att inriktas på:
• attraktiv kollektivtrafik (ökad andel resande med kollektivtrafik, bättre utformade
anläggningar och tjänster(bland annat ur säkerhetsperspektiv), samordnat kollektivtrafik-,
taxe- och biljettsystem och möjligheter till byte mellan trafikslag)
• ökad säker gång- och cykeltrafik
• förbättra användning av bilen, bilpool, sparsamkörning, samåkning, regelefterlevnad,
säkerhetssystem i bilen och inköp av energieffektivare bil
• resfria möten d v s synliggöra andra kommunikationsmedel (telefonmöten, videokonferenser,
netmeetings m m)
• bytespunkternas lokalisering, utformning och servicenivå
• resans kvalitet, till exempel turtäthet, restid, komfort, trygghet och tillgänglighet
• fordonsutformning och underhåll
9. 9(19)
2009-04-20
• lokala ITS-åtgärder (till exempelhastighetspåminnare, GC-varnare och variabla hastigheter vid
skolor)
Utveckling och användning av fordon
Prioriterade områden:
• Lämna sakunderlag till riksdag och regering för att möjliggöra styrmedel som främjar en
utveckling för energieffektivare trafiksäkra bilar. Sådana styrmedel kan till exempel vara
koldioxidbaserade förmånsvärden, fordonsskatter, lagkrav på alkolås etc.
• I samråd med köpare av fordonsflottor (förmånsbilar, firmabilar, hyrbilar etc) hjälpa dessa att
göra bra bilval utifrån energieffektivitet och säkerhetssystem.
• Stötta bilförsäljare med kunskap.
Forskning inom området kommer att ske dels inom ramen för fortsatta fordonsforskningsprogram
liknande EMFO och IVSS och dels för enskilda projekt för utveckling av fordon och användning av
fordon.
GODSTRANSPORTER – SAMVERKAN MED AKTÖRER
Expertstöd och kunskapsförsörjning
Effektivare framtagande av kunskap och utnyttjande av kunskap behövs inom intermodalitet och
logistik för att kunna höja kapaciteten:
• Intermodalitet/kombitrafik är ett område som inte är färdigutvecklat. System för är att enkelt
kunna växla lastbärare mellan bil, tåg och sjö behöver utvecklas.
• Metoder för ökad fyllnadsgrad både på längre och kortare transportsträckor behöver utvecklas.
• Smartare citylogistik behöver utvecklas. Här kommer frågan om terminaltätheten in och om
det lämpliga i att terminalerna tenderar att hamna allt mer perifert i sina upptagningsområden.
Utveckling av logistikåtgärder kan vara samlastning och öppna terminaler som servar flera
aktörer.
Under perioden 2010-2021 kommer verken att öka kunskapen och expertstödet genom en aktiv
omvärldsbevakning, analyser och utvärderingar tillsammans med företag och organisationer och ett
fortsatt finansierande av forskningsprojekt för att utveckla kunskap inom:
• Logistik
• Intermodalitet
• Fordonsutveckling (miljö, trafiksäkerhet, funktionalitet)
• ITS
• Alternativa kraftkällor, drivmedel och hybridteknik (både väg- och järnvägsfordon)
• Trafiksystem
• Beteenden i systemet och hur de kan förbättras
Logistik och trafikslagsval
Tillsammans med företag, kommuner, landsting, myndigheter och organisationer underlättas och
förbättras transporter genom att:
10. 10(19)
2009-04-20
• Aktivt arbeta för att restiden och restidsvariationen för gods på utpekade järnvägsstråk kan
minska.
• Aktivt arbeta för att skapa goda förutsättningar för kombinerade transporter, här ska alla fyra
trafikslagen samarbeta.
• Aktivt arbeta med att ta fram bättre information om terminaler och last- och lossningsplatser
• Öka tillgängligheten till infrastrukturen och terminaler etc.
• Reducera administrativa hinder.
• Med olika åtgärder bidra till en sund konkurrens inom godstransportsektorn.
• Underlätta för och driva på utvecklingen av e-transport och intelligenta transportsystem (ITS)
• Stödja aktörerna att ställa miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar
• Stödja aktörerna till att genomföra säkrare och mera miljöanpassade transporter
Utveckling och användning av fordon
Fordons utformning och användning har stor betydelse för utvecklingen i transportssystemet.
Ambitionen hos verken är att stödja olika aktörers arbete inom huvudsakligen:
• Energieffektiva och/eller fossilfria fordon.
• Lågbullrande fordon.
• Säkrare fordon.
• Säkrare och miljöanpassad användning av fordon.
3. Åtgärdsområden
MILJÖINVESTERINGAR
Buller
Fönsterbyten, bullerplank/bullervallar, spårnära bullerskärmar och skärmar vid bostäders uteplatser
samt vid lokaler för vård, skolor och barnomsorg är åtgärder som ingår i planen. Dessa kommer att
vidtas längs hela väg- och järnvägsnätet nätet. Merparten av åtgärderna på väg görs för personer som
bor nära vägen längs det lågtrafikerade vägnätet. För utomhusmiljöer längs vägnätet handlar det främst
om andra åtgärder som beläggningar och hastighetssänkningar.
I planen föreslås åtgärder för 1400 mkr.
Landskap
Infrastrukturen har en stark påverkan på biologisk mångfald, kulturmiljövärden och
landskapsupplevelser. Buller påverka fåglars häckningsplatser och föroreningar av dagvatten påverkar
groddjurs lekdammar. Vidare dödas miljontals djur i trafikolyckor. Vägar innehåller även skyddsvärda
kulturmiljöer som till exempel värdefulla alléer, milstenar och kulturbroar.
I planen satsas 1300 mkr för att åtgärda sådana brister.
Vatten
11. 11(19)
2009-04-20
Befintliga grund- och ytvattenförekomster som används för dricksvatten ska skyddas från risken att
utsläpp av farliga ämnen leder till oreparabla skador. Dagvatten ska inte förorena. Yt- och
grundvattenförekomster som är av nationell betydelse för att försörja många människor ska ha en
långsiktigt tryggad vattenkvalitet.
Fysiska åtgärder som kommer att genomföras är
− skyddszoner med tätskikt
− avledning av tillrinning av dagvatten
− partikelavskiljare i from av sedimentations- och fördröjningsdammar
− anläggning av våtmark
Dessutom görs sidoområdesåtgärder som minskar risken för att olycka ska ske i form av avåkning,
vältning eller läckage från transporttankar.
I planen föreslås åtgärder för 1000 mkr.
Förorenad mark
Den totala kostnaden för att genomföra de riktade åtgärderna inom järnväg bedöms uppgå till cirka 2 400 Miljoner kronor. I
planen föreslås att 600 miljoner kronor avsätts för:
− Riktade åtgärder (inventering, undersökning och efterbehandling av områden som innebär risk
att människors hälsa eller miljön skadas)
− Händelsestyrda åtgärder (inventering, undersökning och efterbehandling vid schaktning,
fastighetsöverlåtelser och nedläggning av spår)
Cirka 400 punktkällor kommer att åtgärdas under planperioden. Merparten av åtgärderna planeras
under planperiodens första halva.
Tätorter
För att möjliggöra upprustning av fula och slitna trafikmiljöer i tätort avsätts 800 miljoner kronor i
planen. Tillsammans lokala, regionala och nationella aktörer utvecklar vi tätortsmiljöer som är
attraktivare, säkrare och mindre störande.
TRIMNING AV TRANSPORTSYSTEMET FÖR TILLVÄXT OCH KLIMAT
Åtgärder för att öka andelen cykelresor
Cirka 50 mil ny cykelväg anläggs längs det nationella vägnätet under planperioden. Dessutom byggs
ett antal gång- och cykelportar. Satsningar kommer också att göras på cykelturistleder. Förbättrade
parkeringsmöjligheter bedöms behövas vid cirka 500 busshållplatser.
Den totala kostnaden för åtgärderna har beräknats till 950 miljoner kronor.
Åtgärder för ett ökat kollektivtrafikresande
Investeringar för ett ökat kollektivtrafikresande handlar dels om ombyggnationer, förbättringar och
mindre investeringar, dels om statsbidrag till trafikhuvudmän för att åstadkomma bättre fungerande
bytespunkter:
12. 12(19)
2009-04-20
− Minst 150 stationsmiljöer kommer vid planperiodens slut att vara anpassade exempelvis vad
gäller plattformar, plattformsförbindelser, väderskydd och informationssystem m.m. Det ger
bättre förbättringar för alla resenärer och gör stationerna användbara för personer med
funktionsnedsättning. Kostnaden är beräknad till 1000 miljoner kronor
− Åtgärder kommer att vidtas på drygt 2000 hållplatser och då innefattas även anläggande av
helt nya exempelvis ett antal motorvägshållplatser längs E 6. Merparten avser åtgärder för att
göra hållplatserna användbara för personer med funktionsnedsättning vilket kommer alla
resenärer till gagn. Kostnaden är schablonmässigt beräknad och bedöms uppgå till cirka 380
miljoner kronor.
− Insatser planeras för ett 80-tal nya och befintliga pendlingsparkeringar. Kostnaden för detta
bedöms totalt uppgå till 200 miljoner kronor.
− Kollektivtrafikkörfält, signalåtgärder m.m. till en kostnad beräknad till 390 miljoner kronor
vilket även innefattar vissa åtgärder i Göteborg inom ramen för K2020 projektet
− Medfinansiering till trafikhuvudmän för mindre åtgärder för regional kollektivtrafik enligt
förordning – beräknad kostnad 1000 miljoner kronor.
Åtgärder för ett transportsystem som det är säkert att färdas och vistas i
Ökad säkerhet får vi genom åtgärderna:
− Elskyddsåtgärder vidtas till en kostnad av 20 miljoner kronor för att förhindra att personer
(ungdomar) klättrar på uppställda järnvägsvagnar och kommer för nära kontaktledning bör.
− Stängsel sättas upp till en kostnad av 50 miljoner kronor för att försvåra för obehöriga att
beträda spårområdet.
− Kameraövervakning installeras på ett antal platser till en total kostnad av 100 miljoner kronor
för att motverka självmord.
− Ett antal bangårdar utrustas med ATC till en kostnad av 50 miljoner kronor för att motverka
järnvägsolyckor på bangårdar.
− Den tekniska säkerheten på banor med tåganmälan (manuellt meddela tillstånd att köra ut på
spår) förbättras för att ytterligare reducera risken för järnvägsolyckor, vilket kostar cirka 80
miljoner kronor.
− En höjning av skyddsnivån på ett antal plankorsningar kommer att genomföras till en kostnad
av 400 miljoner kronor. Dessutom kommer medfinansiering med 200 miljoner kronor att bidra
till ett antal planskilda förbindelser.
− Mittseparering, räffling av mitt- och sidolinjer samt sidoräcken genomförs för att minska
riskerna att dö eller skadas svårt i vägtrafiken. Kostnaden för åtgärder i form av cirka 60 mil
sidområden och cirka 75 mil mittseparering samt räffling har beräknats till 2435 miljoner
kronor. Andra åtgärder är uppsättande av viltstängsel där det finns behov på cirka 25 mil till
en beräknad kostnad av cirka 75 miljoner kronor.
− Fortsatt utbyggnad av automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK har i nuvarande förslag tagits
med till en kostnad av 100 miljoner kronor under perioden.
− Säkra, trygga, attraktiva och funktionella rastplatser, uppställningsplatser och parkeringsfickor
är viktiga i den goda resan inte minst för att skapa goda möjligheter för lagstadgad rast och
vila för yrkestrafiken. Satsningar på ett hundratal såväl förbättringar av befintliga som
13. 13(19)
2009-04-20
anläggande av nya föreslås längs det nationella vägnätet företrädesvis längs stråk för långväga
gods och turism. Kostnaden för detta beräknas till cirka 300 miljoner kronor.
− Stängsling och kameraövervakning är ett effektivt sätt att förhindra självmord. I planen har
medtagits en kostnad för 50 miljoner kronor.
Åtgärder för förstärkt kraftförsörjning till järnvägssystemet
En förstärkning av kraftförsörjningssystemet är en absolut förutsättning för att kunna hantera den
ökade trafik som förutses under planperioden. De anläggningar som främst berörs av utökad trafik är
omformarstationer och överföringssystemet, det vill säga. kontaktlednings- och
matarledningssystemet. Åtgärder i omformarstationer omfattar utbyggnad med nya omriktare eller
omformare. Införande av ett effektivare överföringssystem (AT-system), förstärkning av befintlig
kontaktledning, nya inmatningspunkter, större transformatorer etcetera är andra nödvändiga åtgärder.
Om åtgärder på banor av anläggningsklass 1 och 2 ska prioriteras krävs insatser till en kostnad av
6 200 miljoner kronor. I detta förslag till plan föreslås 4500 miljoner kronor.
Åtgärder för en ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan trafikslag
Åtgärder i form av anslutningsspår för järnvägstrafiken, rundgångsspår, uppställningsspår,
elektrifiering av spår etcetera till en total kostnad av 1000 miljoner kronor. I vissa fall kan det bli
aktuellt med förbättrade eller nya anslutningar till vägnätet.
Åtgärder för att öka kapaciteten och höja kvaliteten i transportsystemet
Planen innehåller åtgärder på det nationella vägnätet i form av trafikplatser, ramper, ytterligare körfält,
stigningsfält, breddning, korsningsåtgärder, cirkulationsplatser och ITS-lösningar som variabla
meddelandeskyltar m.m. till en kostnad av totalt 3050 miljoner kronor. Ett trettiotal cirkulationsplatser
till en kostnad av cirka 400 miljoner kronor och ett trettiotal trafikplatser till en kostnad av cirka 800
miljoner kronor ingår i förslaget. Vidare ingår stigningsfält, breddning, variabla meddelandeskyltar,
signalåtgärder, s.k. HIN-åtgärder för personer med funktionsnedsättning med mera för 1000 miljoner
kronor. Medel avsätt för årliga trimningsåtgärder i vägnäten i Stockholm och Göteborg för
sammantaget cirka 550 miljoner kronor det vill säga per år cirka 30 miljoner kronor i Stockholm
respektive 20 miljoner kronor i Göteborg.
I pågående Kraftsamlingspaket för järnväg i storstadsområdena ingår ett antal åtgärder som hör
hemma i denna kategori. Ytterligare åtgärder kan förväntas under planperioden för att förbättra
punktligheten och öka återställningsförmågan i samband med störningar.
Planen innehåller mindre kapacitets- och kvalitetsförbättrande åtgärder i spårsystemet till en kostnad
på totalt 2500 miljoner kronor. Det är bangårdsåtgärder, signaler, hastighetshöjningar, växlar,
mötesspår, lokala bärighetsförstärkningar, eliminera hinder för utvidgad lastprofil.
Behovet av förbättring och utveckling av systemen för driftledning och övervakning av
järnvägssystemet är stort. I planen ingår investeringar för totalt cirka 1500 miljoner kronor.
14. 14(19)
2009-04-20
4. Investeringar
INVESTERINGAR I JÄMTLAND, VÄSTERNORRLAND, VÄSTERBOTTEN OCH
NORRBOTTEN
15. 15(19)
2009-04-20
INVESTERINGAR I DALARNA OCH GÄVLEBORG
16. 16(19)
2009-04-20
INVESTERINGAR I STOCKHOLM, MÄLARDALEN OCH GOTLAND
17. 17(19)
2009-04-20
INVESTERINGAR I VÄRMLAND, VÄSTRA GÖTALAND OCH HALLAND
18. 18(19)
2009-04-20
INVESTERINGAR I BLEKINGE, KALMAR, JÖNKÖPING, KRONOBERG OCH
ÖSTERGÖTLAND
