1. Det Moderata bidragsberoendet
Rapport om moderaternas beroende av bidrag från
större bidragsgivare
Viktor Tullgren
7 september 2010
www.alliansfrittsverige.nu
SAMMANFATTNING
Rapporten visar att Moderaterna har ett stort beroende av bidrag från
större bidragsgivare. Under ett valår kan mer än hälften av bidragen till
partiet antas komma från bidragsgivare som ger mer än 20 000 kronor.
Inför valet 2006 innebar detta bidrag på mellan 15 – 25 miljoner kronor.
Slutsatsen baseras på de öppna redovisningar som Moderaterna och
övriga partier tillhandahåller om sina bidrag.

2. DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 2
Inledning
Trotts kritik från Europarådet har Moderaterna har avvisat tanken på att redovisa
större bidragsgivare alltså de bidragsgivare som skänker mer än 20 000 kr per år.
Detta innebär att möjligheten till insyn i partiets ekonomiska
beroendeförhållande till privata givare är begränsat. Ändå, eller kanske snarare
på grund av detta, finns det ett starkt intresse att utreda hur Moderaternas
bidragsberoende egentligen ser ut och vilket inflytande dessa bidragsgivare kan
tänkas ha på grund av detta beroende.
Hur beroende Moderaterna är av dessa större bidragsgivare avgörs till står del av
hur stor andel av partiets bidrag som kommer från dessa större bidragsgivare. En
låg andel skulle innebära att Moderaterna har ett relativt litet beroende av dessa
bidrag medan en högre andel visar på ett större beroende. Beroendets storlek
korrelerar i sin tur med hur pass stort inflytande dessa bidragsgivare kan tänkas
ha på Moderaternas politik och agerande. Enligt tanken stort beroende stort
inflytande.
Syftet med denna rapport är därför att försöka klargöra hur stor andel av de
privata bidragen som Moderaterna tar emot som kan tänkas komma från större
bidragsgivare. För att därmed kunna säga något om dessa bidragsgivares
potentiella inflytande över Moderaterna.
Utgångspunkten för denna rapport kommer att vara den information som
partierna redovisar öppet om sina bidragsgivare. Moderaterna tillhandahåller
enbart information om antalet bidragsgivare och hur mycket partiet fått totalt i
bidrag. Även om denna information inte kan anses tillräcklig för fullständig
demokratisk insyn är det tillräckligt för att kunna uppskatta hur stor andel av de
moderata bidragen som kan antas komma från större bidragsgivare.

3. DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 3
Modell
För att beräkna hur stor andel av Moderaternas bidrag som kommer från större
bidragsgivare behövs en matematisk modell. Den modell som redovisas här
kommer som parametrar använda storleken på mottaget bidrag Btot, antalet
bidragsgivare ntot samt den genomsnittliga storleken som den normale
bidragsgivaren ger gm. Styrkan i denna modell är att de två första parametrarna
tillhandahålls utifrån partiernas redovisning och den sista kan approximeras med
godtaglig exakthet.
Andelen bidrag från större bidragsgivare kan anges som:
A = Bs /Btot (1)
Där Bs är storleken på de större bidragen och Btot är de sammanlagda mottagna
bidragen. Storleken på den senare är som sagt känd eftersom Moderaterna
tillhandahåller!denna siffra.
För modellens skull delas bidragen in i två grupper. Dels mindre bidrag vilket
kan antas utgör lejonparten av antalet bidrag, om än inte andelen bidrag, den
genomsnittliga storleken på dessa bidrag anges alltså som g m. Samt större bidrag
över 20 000 kr, genomsnittliga storleken av dessa anges som gs.
Eftersom Bs utgör produkten av det genomsnittliga större bidragen gs och antalet
större bidragsgivare ns kan denna ges av:
Bs = gs " n s (2)
Storleken på gs måste uppskattas men som kommer visas senare så är storleken på
det genomsnittliga bidraget bland de större givarna inte viktigt för moddelen.
!
Intressant blir istället att uppskatta antalet givare av större bidrag:
Btot " n tot # gm
ns = (3)
gs " gm
Med hjälp av (1), (2) och (3) kan således en färdig modell ställas upp.
! $ B " n tot # gm ' gs
A = & tot ) (4)
% gs " gm ( Btot
Moddelen är intressant på så sätt att för gs >> gm kan modellen approximeras till:
!
Btot " n tot # gm
A= (5)
Btot
!
Detta visar att modellen har ett svagt beroende av den genomsnittliga storleken
på de större bidragen så länge dessa är en storleksordning större än de
!

4. DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 4
genomsnittliga mindre bidragen. Eftersom vi definierar gs som genomsnittet för
bidragen som är över 20 000 kr kommer detta kriterium vara uppfyllt. Därför är
det istället uppskattningen av storleken på de mindre bidragen som är avgörande
för resultatet.
Uppskattning av den genomsnittliga bidragsgivaren
Som förklarats ovan bygger den uppställda modellen på en uppskattning av det
genomsnittliga bidrag som den mer normale moderata bidragsgivaren ger. Det
vill säga de givare ger under 20 000 kr i bidrag. Utifrån den information som
tillhandahålls av moderaterna kan detta genomsnitt inte beräknas. Men ett givet
antagande är att dessa mindre bidragsgivare inte skiljer sig nämnvärt ifrån de
övriga partiernas bidragsgivare.
Tabell 1 partiernas b idra g från privata b idra gsg ivare, antalet g ivare och gen omsn itt.
Redovisning 2009 V1 S2 Mp3 Fp4 C5 Summa KD6 M7
Bidrag (kr) 30000 2903000 237000 38000 0 3208000 1022000 2000000
Antal (st) 10 6813 422 291 0 7536 110 2615
Genomsnitt (kr/st) 3000 426 562 131 - 426 9291 765
Under 2009 mottog de partier som väljer att redovisa bidrag på över 20 000 kr i
genomsnitt 426 kr per givare Tabell 1. Inget av dessa partiet rapporterar något
bidrag över 20 000 kr varför vi kan anta att genomsnittet för mindre moderata
givare också ligger runt detta värde. För modelleringen kan ett genomsnitt
mellan 350 – 550 kr antas. Att den genomsnittliga moderata givarens bidrag ligger
någonstans inom detta intervall blir troligt eftersom detta är det intervall som
moderata givares bidrag låg runt vid valet 2002, då antalet moderata
bidragsgivare var högre än 2006 men storleken på det totala bidraget var mindre.
Storleken på bidrag under valår
Som parti avviker Moderaterna från övriga partier på så vis att det bidrag som
mottas under valår är så pass mycket större än det bidrag partiet tar emot under
mellanvalsår. Vid valet 2006 fick moderaterna ungefär 30 000 000 kr i bidrag från
17 000 givare8, vilket är var ungefär åtta gånger så mycket som övriga partier
tillsammans. Intressant blir därför att med den uppställda modellen även räkna
ut hur stor del av det totala bidraget under ett valår som kan antas utgöras av
bidrag över 20 000 kr.
1
Vänsterpartiet, Särskilt partigemensam intäktsanalys 2009, (Vänsterpartiet, 2009).
2
Socialdemokraterna, Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala
verksamhet, (Socialdemokraterna, 2009).
3
Miljöpartiet, Särskilt partigemensam intäktsredovisning, (Miljöpartiet, 2009).
4
Folkpartiet, Gemensam intäktsanalys för riksdagspartiernas centrala verksamhet ,
(Folkpartiet, 2009).
5
Centerpartiet, Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet,
(Centerpartiet, 2009).
6
Kristdemokraterna, Särskild partigemensam intäktsanalys , (Kristdemokraterna, 2009).
7
Moderaterna, Gemensam intäktsanalys för riksdagspartiernas centrala verksamhet ,
(Moderaterna, 2009).
8
Sandro Wennberg, Makten över debatten, (Arbetarrörelsens Tankesmedja, 2009).

5. DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 5
Det är möjligt att moderata givare under ett valår skänker mer än övriga år och
att därmed genomsnittliga bidragen även från mindre givare är högre än under
mellanvalsår. Det är också möjligt att moderaterna får fler givare som skänker
små summor vilket innebär att genomsnittet för mindre givare minskar. För att
ta in detta i beräkningarna kommer vi för valåret 2006 anta att dessa bidra låg
inom spannet 300 – 700 kr, ett väl tilltaget spann.
Storleken på de större bidragen
Som förklaras ovan, påverkas modellen i väldigt liten grad av vårt antagande om
genomsnittligt bidrag bland de större givarna. För exakthetens skull redovisas
ändå dess effekt på resultatet. Storleken på bidragen modelleras som liggande
mellan 20 000 – 100 000 kr, där medel antagligen ligger i den lägre delen av
intervallet.
Resultat
Resultatet av modelleringen visar att andelen bidrag från större bidragsgivare
ligger mellan 28 – 55 procent . För en nivå på bidrag motsvarande genomsnittet
för övriga partier, d v s 425 kr motsvarar detta en nivå på större bidrag runt 45
procent av totala bidragen eller ungefär 900 000 kr.
Fig ur 1: andel motta get b idra g från större g ivare under 2009.
För valåret 2006 är andelen större bidrag betydligt högre. Med det givna
intervallet varierar andelen bidrag från större bidragsgivare mellan 55 – 85
procent. För genomsnittet på 425 kr innebär detta att 75 procent av bidragen
utgjordes av bidrag från större bidragsgivare, en summa på 22 miljoner kronor.

6. DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 6
Fig ur 2: andel motta get b idra g från större g ivare under 2006.
Kommentar till resultaten
De givna resultaten är uppskattningar. Exakt hur stor andel av Moderaternas
bidrag som kommer från större bidragsgivare vet enbart Moderaterna. Men med
generöst tilltagna spann för de antaganden som görs är det ytterst sannolikt att
denna exakta nivå ligger inom de intervall som anges ovan. För att modellen skall
fallera måste moderata givare avvika ytterst markant från övriga partiers givare
och från tidigare moderata givare. Inget av detta kan antas vara rimligt varvid
resultatet får anses vara en god uppskattning av verkligheten.

7. DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 7
Slutsats
Den uppställda modellen visar klart att moderaterna som parti får en stor del av
sina bidrag från bidragsgivare som skänker 20 000 kr eller mer. För
mellanvalsåret 2009 var någonstans mellan en tredjedel och hälften av det
mottagna bidraget från sådana bidragsgivare. För valåret 2006 var andelen istället
någonstans mellan hälften och fyra femtedelar. Det går därmed med säkerhet att
säga att en betydande del av det moderata bidragen utgörs av bidrag från dessa
större bidragsgivare.
Det skulle vara naivt att tro att ett fåtal bidragsgivare som tillsammans står för
någonstans mellan 15 - 25 miljoner kronor under valåret 2006 inte har något
inflytande över partiets politik. Som jämförelse motsvarar denna siffra det som
LO och till LO anslutna fackföreningar skänker socialdemokraterna. Och
fackföreningsrörelsens inflytande i socialdemokratin är oomtvistligt.
Det är rimligt att anta att bidragen som moderaterna tar emot inför valet 2010
kommer att ligga på samma nivå som bidragen inför valet 2006 och att andelen
bidrag från större bidragsgivare också kommer att ligga på motsvarande nivå som
2006.
Att ett parti som enligt den egna retoriken vill se sig som statsbärande och en
representant för allmänintresset istället för särintresset inte ser det som viktigt
att inför väljarna redovisa vilka intressen som kan tänkas ha ekonomiskt
inflytande över det partiet måste ses som häpnadsväckande. Särskilt som dessa
bidragsgivares gåvor utgör en så stor del av partiets insamlade bidrag.
Sammanfattning
- Moderaterna har ett stort beroende av bidrag från större bidragsgivare.
- Under ett valår kan mer än hälften av bidragen till partiet antas komma
från bidragsgivare som ger mer än 20 000 kr.
- Inför valet 2006 innebar detta bidrag på mellan 15 – 25 miljoner kronor.
-

8. DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 8