Efter omkring ett år som VD för Facit, fick Lennart von Kantzow sparken av sin svåger, Gunnar Ericsson...

2. En man vid namn Lennart von Kantzow fick en
mycket speciell roll i Facit, inte minst när krisen slog
igenom på full allvar 1971-72.

3. Kantzow var svåger till Facits VD Gunnar Ericsson…

4. … och när Kantzow efter en kort tid som VD fick sparken av
sin svåger med styrelse utbröt ett väldigt rabalder i media.

5. Historien blev mycket olycklig för alla berörda parter.

6. Det hade varit konstigt om inte Kantzow själv tog illa vid sig.

7. I början av 90-talet skrev han därför en bok,
titulerad ’Istället för guldklocka’ där han i
Istället guldklocka
efterhand ger sin syn på vad som hände.

8. Boken och de olyckliga omständigheterna runt Kantzows
avsked är av perifer betydelse för att förstå Facitkrisen. Men
k dä if b t d l fö tt fö tå F itk i M
ämnet förtjänar ändå att behandlas, inte minst för att förstå
människorna och företagets kontext.

9. Den här presentationen kommer i korta drag att återge
Kantzows bok och försöka förstå hans roll i bolaget.

10. Som sagt, Kantzow (längst till vänster) var gift med
Gunnar Ericssons syster Ulla (Nr. 2 från höger)…

11. … Facit var ett
familjeägt och
familjestyrt
j y
företag som hade
byggts upp av
Gunnars och
Ullas far, Elof
Ericsson.
Ericsson

12. Ledningen av företaget blev därför en
familjeangelägenhet…

13. … och på så vis var det naturligt att Kantzow
fick en framträdande roll i Facit-koncernen.

14. Kantzow började i företaget på Elofs tid…

15. … och blev snart VD för Original-Odhner, som var ett
av Facits dotterbolag sedan 40-talet.

16. Odhner hade en anläggning i Göteborg och en i Strömstad.

17. Relationen mellan Kantzow och Gunnar Ericsson var
på många sätt god under en längre tid.

18. Under 60-talets expansion kom dock Kantzow att bli
bitvis kritisk till Ericssons tillväxtstrategi.
tillväxtstrategi

19. Han var bland annat mot att Facit skaffade sig egen
tillverkning i Mexiko, något som senare visade sig
bli en ganska rejäl förlustaffär.

21. Under mitten av 60-
talet åbö j d
t l t påbörjades
dessutom
byggandet av en ny
fabrik i Örsätter
utanför Åtvidaberg. g
Kantzow var även
kritisk till detta
beslut.

22. Enligt boken ’Istället för Guldklocka’ skrevs ett antal
Istället Guldklocka
brev till Gunnar Ericsson där Kantzow uttryckte en
oro för den snabba tillväxt bolaget ägnade sig åt.

23. Den stora konflikten mellan svågrarna handlade
emellertid om Facits köp av Addo.

24. Addo hade under en längre tid varit en av Facits främsta
konkurrenter på kalkylmaskinsmarknaden. Bolaget var
kalkylmaskinsmarknaden
emellertid ganska dåligt skött, det saknade Facits skickliga
marknadsföring och hade en ineffektiv produktion.

25. Första gången Facits och Addos ledningar träffades
för att diskutera frågan sade Addos ägare, familjen
g g , j
Agrell, att man hade fått bud ifrån amerikanskt håll
som var dubbelt så högt som nuvarande aktiekurs.

26. Kantzow skriver i sin bok:
K t ki i b k
”Personligen kände jag ej någon större entusiasm
för detta samgående Jag tyckte vi hade nog med
samgående.
våra egna problem och kände oro inför att vi skulle
få ansvaret för ytterligare 3500 anställda. Jag minns
y g g
att jag nämnde:
Då tycker jag att ni ska ta det budet.

27. … Jag ber om ursäkt mina herrar, men under såna
villkor kan jag ej vara med och diskutera. Nu åker
j g j
jag hem. Det blev allmän bestörtning och förvirring
och man beslöt att avbryta mötet…

28. … När jag träffade Gunnar Ericsson någon tid senare var han
mycket irriterad. Vill du stjälpa denna möjlighet till
samordning av landets kontorsmaskinsindustri, tar du på dig
kontorsmaskinsindustri
ett stort ansvar, sade han.
Jag har j
J h ej sagt att jag går emot, men priset måste vara rimligt.
t tt j å t i t å t i li t
Vi måste också tillförsäkra oss stor frihet att agera om vi
förvärvar Addo, annars blir verkningarna av en fusion negativ.
Även C l Si
Ä Carl-Sigvard R
d Roos lät höra av sig och var mycket kritisk
hö i h k t k iti k
till min attityd. Från Addos håll var det under månader total
tystnad.”

29. Facit kom senare att köpa Addo, till ett aningen
p , g
bättre pris än vad som först föreslagits. Inte helt
oväntat blev köpet en rejäl fläskpannkaka.

30. Addo integrerades aldrig på allvar, och gick
dessutom med förlust (Läs mer här).

31. Kantzow skriver i sin bok att han under de kommande åren
blev llt
bl alltmer i t
intresserad av att lämna företaget. 1968 skrev
d tt lä fö t t k
han så ett brev till Ericsson och förklarade att han hade för
avsikt att sluta.

32. Gunnar övertalade honom att stanna. Ericsson
stanna
meddelade kort därefter att han i sin tur ville sluta
som VD och istället bli styrelseordförande.

33. 1970 blev Lennart von Kantzow VD för hela Facit-
koncernen, trots att han hade haft för avsikt att
lämna bolaget endast två år tidigare.

34. Samma dag som detta blev klart var det
styrelsemöte i Volvo, där Kantzow satt som
suppleant. Borde vi inte gratulera Lennart tll
utnämningen,
utnämningen sa Tore Browaldh, varpå Ulf af Trolle
Browaldh
replikerade syrligt: Att bli VD för Facit är inget att
gratulera till – det är en bestraffning.

35. Även om Facits
inflationsdopade
kurvor hade
fortsatt tt k
f t tt att peka
uppåt var
Kantzow
medveten om
vilka problem som
p
stod för dörren.

36. Lönsamheten hade minskat stadigt under 60-talet…

37. … och som bekant stod ett teknikskifte för dörren.

38. ”Vid mitt första direktionssammanträde kort därefter som ny
VD började jag med högläsning ur Kersti Sågvall-Ullenhags
j j g g g g g
doktorsavhandling ’AB Åtvidabergs förenade industrier med
föregångare’, tryckt Uppsala i april 1970, kapitel 5, vägen mot
konkursen.”

39. ”Reducerade marknader för bolagets avsättning framför allt
från och med 1917 i förening med en inflationistisk
prisutveckling borde ha föranlett en minskning av
investeringstakten och en konsolidering av bolagets ställning.
Oförmåga att på ett realistiskt sätt bedöma eller i varje fall ta
g p j
konsekvenserna av det försämrade marknadsläget
föranledde en överinvestering. AB Åtvidabergs konkurs
hösten 1922 måste tillskrivas en oskicklig ledning.”

40. Kantzow poängterade allvaret i situationen och skred till
handling. Han försökte få till olika samarbeten med Philips,
Olympia och Saab…

41. Det dröjde dock inte länge innan Facitkrisen stod i
blom. Framåt slutet av 1971 blev det oundvikligt
med uppsägningar.

42. Kantzow skriver:
K t ki
”Fredagen den 8 oktober 1971 blev mitt livs svåraste dag. För
första g g i Facits historia skulle de anställda informeras
gången
om att företaget gick med förlust. Omkring 1500 skulle som
följd av detta mista sina arbeten. Vare sig styrelsens
ordförande,
ordförande Gunnar Ericsson, eller vVD Gunnar Agrell deltog
Ericsson
i företagsnämndens sammanträde. Jag fick ensam
representera arbetsgivaren.”

43. Kantzow kanske inte var helt van vid media – hans ord kom
att spetsas ordentligt, vilket ledde till att styrelsen uppfattade
honom som illojal.
illojal

44. Det verkar som om långt ifrån alla i Facits
styrelse vill inse allvaret
allvaret.

45. Det verkar som om långt ifrån alla i Facits
styrelse vill inse allvaret
allvaret.
Efter bolagsstämman i maj 1971 framhöll
Kantzow hur allvarligt läget var.

46. Det verkar som om långt ifrån alla i Facits
styrelse vill inse allvaret
allvaret.
Efter bolagsstämman i maj 1971 framhöll
Kantzow hur allvarligt läget var.
”Det är väldigt vad VD är pessimistisk”,
Det pessimistisk
sade Carl-Sigvard Roos.

47. Roos avfärdade dessutom förslagen på
samarbetspartners med:

48. Roos avfärdade dessutom förslagen på
samarbetspartners med:
”Facit behöver ingen samarbetspartner”

49. Roos avfärdade dessutom förslagen på
samarbetspartners med:
”Facit behöver ingen samarbetspartner”
Roos hade däremot tyckt att man
behövde gå ihop med det förlusttyngda
Addo utan att vidta några
rationaliseringar alls.
alls

50. Framåt slutet av 1971 kallades Kantzow upp till
Stockholm för att träffa styrelsen Gunnar
styrelsen.
Ericsson var inte närvarande:

51. Framåt slutet av 1971 kallades Kantzow upp till
Stockholm för att träffa styrelsen Gunnar
styrelsen.
Ericsson var inte närvarande:
”Lika bra att gå direkt på ämnet - En enig
styrelse har beslutat att du skall avgå som
y g
VD vid årsskiftet och ersättas av Gunnar
Agrell. Styrelsen kan inte längre acceptera
att samarbetet i Facits koncernledning ej
fungerar.”

52. Kantzow svarade:
”Detta framgår som ett helt orimligt beslut, icke med
tanke på mig utan på företaget. Det är jag som dragit
upp riktlinjerna för ett stort antal
rationaliseringsåtgärder. Det är jag som etablerat
kontakten med andra företag för att undersöka
möjligheter till samarbete. Om några veckor
informeras företagsnämnden om att vi måste
i f fö t ä d tt i å t
permittera över 1200 personer. Det är vidare jag som
drivit strukturfrågorna för att undvika dubbelarbete.
Nu utnämner ni till min efterträdare den person som
mest av alla sökt hindra mig i detta arbete, nämligen
Gunnar Agrell.”

53. Mot slutet av 1971 utbröt så ett väldigt rabalder:

62. Kantzow skickade i början av 80-talet Bertil Torekulls
bok om Facitkrisen till Ulf af Trolle, som svarade:
Trolle

63. Kantzow skickade i början av 80-talet Bertil Torekulls
bok om Facitkrisen till Ulf af Trolle, som svarade:
Trolle
”Sedan 1965 har jag varje år gjort ingående analyser av
samtliga börsnoterade industribolag som ett led i
tli bö t d i d t ib l tt l d
mitt arbete som ordförande i först Kilsund och sedan
Borås Invest. Varje analys har slutat med en prognos
för utvecklingen av dels företaget, dels dess aktie –
företaget
saker som inte alltid hänger ihop. Redan i min analys
för år 1968 ansåg jag att Facit skulle råka i stora
p
problem att det gällde för oss att sälja ut, vilket vi
g j ,
gjorde. I analysen 1969 står det att krisen är nära
förestående. När du utsågs till VD trodde jag
uppriktigt – ehuru tydligen helt fel – att det var det
vanliga sättet för en chef att hoppa av i tid och låta
li ätt t fö h f tt h h låt
en annan ta ansvaret. Jag förstår nu att jag
missbedömde Gunnar. Det var tydligen inte taktik
från hans sida utan helt enkelt okunnighet
förorsakad av hans optimistiska läggning.”

64. Kantzows bok innehåller även en del intressanta
betraktelser av styrelsearbete i företag:

65. Kantzows bok innehåller även en del intressanta
betraktelser av styrelsearbete i företag:
”Det var aldrig någon verkligen debatt på styrelsernas
sammanträden. Det var lugna fina möten åtföljda av
en god måltid som avslutades med kaffe och
cognac.””

66. Kantzows bok innehåller även en del intressanta
betraktelser av styrelsearbete i företag:
”Det var aldrig någon verkligen debatt på styrelsernas
sammanträden. Det var lugna fina möten åtföljda av
en god måltid som avslutades med kaffe och
cognac.””
”Många samlar på styrelseuppdrag som andra samlar
på frimärken. Tillhör man de rätta kretsarna, går det
bra förutsatt att man just är – följsam. Man kan
konstatera att i S
k t t tt Sverige är d t i stort sett samma
i ä det t t tt
personer som sitter i de stora organisationerna och
företagens styrelser.”

67. Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att
Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i
en hel del av sin kritik av företaget.
a a företaget

68. Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att
Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i
en hel del av sin kritik av företaget.
a a företaget
Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och
köpet
kö t av Addo – d
Add dessa beslut var i allt väsentligt
b l t llt ä tli t
skadliga för företaget och ledde till en försämrad
lönsamhet.

69. Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att
Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i
en hel del av sin kritik av företaget.
a a företaget
Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och
köpet
kö t av Addo – d
Add dessa beslut var i allt väsentligt
b l t llt ä tli t
skadliga för företaget och ledde till en försämrad
lönsamhet.
Den som tror att Facit hade kunnat räddas om Kantzow
fått sin vilja igenom gör sig dock skyldig till två
misstag.
misstag

70. Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att
Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i
en hel del av sin kritik av företaget.
a a företaget
Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och
köpet
kö t av Add – d
Addo dessa beslut var i allt väsentligt
b l t llt ä tli t
skadliga för företaget och ledde till en försämrad
lönsamhet.
Den som tror att Facit hade kunnat räddas om Kantzow
fått sin vilja igenom gör sig dock skyldig till två
misstag.
misstag
1. Att underskatta Facits problem – Mekaniken var död
och därmed också F it mest lönsamma intäkter.
h dä d k å Facits t lö i täkt

71. Det är mot bakgrund av ovan ganska tydligt att
Kantzow blev illa behandlad och att han hade rätt i
en hel del av sin kritik av företaget.
a a företaget
Expansionen i Mexiko, byggandet av Örsätter och
köpet
kö t av Add – d
Addo dessa beslut var i allt väsentligt
b l t llt ä tli t
skadliga för företaget och ledde till en försämrad
lönsamhet.
Den som tror att Facit hade kunnat räddas om Kantzow
fått sin vilja igenom gör sig dock skyldig till två
misstag.
misstag
1. Att underskatta Facits problem – Mekaniken var död
och därmed också F it mest lönsamma intäkter.
h dä d k å Facits t lö i täkt
2. Att överskatta Kantzow – Vi får aldrig veta huruvida
g
han hade blivit en bra VD eller inte, men Kantzow
uträttade inget extraordinärt under sin tid på
Odhner.

72. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.

73. Christian Sandström
doktorerar på Chalmers.
Han forskar och föreläser
om teknikskiften och
digitalisering.
www.christiansandstrom.org
christian.sandstrom at chalmers.se