Digidel Sydost fick med sig 25 kommuner i ett svep. Läs om hur de gjorde för att lyckas att skapa ett samarbete över gränserna mellan bibliotek och studieförbund och tillsammans med flera kommuner.

1. Kalmarsamverkan
- en metodhandledning för bibliotek/folkbildning i kampanjen Digidel
2013
Det var inte så länge sedan som folkbildningen och biblioteken
tillsammans tog ansvar och utbildade Svenska folket i läs- och
skrivkunskap för hundra år sedan. Läs- och skrivhadedå blivit
biljetten till viktig samhällsinformation och möjlighet att utöva sina
skyldigheter och rättigheter i ett demokratiskt Sverige.
I våra dagar lever vi mitt i en omvälvande tid då samhället och dess kommunikation
genomgår en digitalisering. Kunskap om hur vi kommunicerar och navigerar på Internet blir
därför inte bara värdefull utan också nödvändig.
De senaste åren har vi sett hur landskapet för hur vi kommunicerar med varandra snabbt
ritats om. Vi ser med Internets framväxt ett gigantiskt nätverk där vi både kan vara
konsumenter och producenter och utbyta tankar och idéer utan att vara begränsade till tid
och rum. Internet är ett verktyg så kraftfullt när det visar sina bästa sidor att det till och med
förmår att försätta diktaturer ur spel. Många haranpassat sig till det nya och företag och även
myndigheter och kommuner ser nyttor medatt stänga den analoga butiken för att flytta ut
(eller in) på Internet (se Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektiv).
Problematiken är att långt ifrån alla, hela 1,3 miljoner svenskar (enligt undersökningen
Internet och Svenskarna) känner sig idag inte med i detta nya digitala samhälle som tagit
form. Forskarna Ellen Helsper och Olle Findahl (länk till aktuella undersökningar) har funnits
att det är det dessutom är de grupper som redan befinner sig i ett socioekonomiskt
utanförskap som riskerar att inte förvärva nyckeln in i den digitala gemenskapen. De riskerar
nu låsas fast i ett dubbelt utanförskap.
För att tala om en digital demokrati krävs därför gemensamma krafttag för att omfamna även
de som ännu inte tagit steget ut på nätet och ge dem möjlighet att upptäcka och lära det
digitala språket. Därför är digital delaktighet är en av vår tids viktigaste samhällsfrågor.
Alla måste våga, kunna och vilja använda Internet.
Att sparka igång
Christer Bergqvist, Regionbibliotekarie i Kalmar län, satt med i Bildningsförbundets styrelse
och som så många andra observerade han hur samhällets antog en alltmer digital gestalt.
Delaktighet har alltid legat i bibliotekens grunduppdrag. För Christer Bergqvist och hans
vänner i Kalmar län stod det klart och tydligt, digital delaktighet är en fråga om demokrati och
delaktighet.
Digidel 2013 med syftet att få 500 000 fler med i den digitala gemenskapen var en kampanj
de måste haka på. Studieförbunden kände likadant.Tillsammans slog de samman sina kloka
huvuden och grunnade. Hur får man 5 000 fler att bli digitalt delaktiga i Kalmar län med hjälp
av bibliotek och studieförbund?

2. Här beskriver vi efter en intervju med Christer Bergqvist, regionbibliotekarie Kalmar län,
(20111228)metoden Kalmarsamverkan. Hur en gemensam kraftsamling under flaggan
Digidel 2013 lyckades ena Kalmar, Blekinge och Kronobergs län och samordna bibliotek och
folkbildning regionalt och lokalt för att få fler digitalt delaktiga.
Hur startade Kalmarsamverkan?
Idén och modellen för Digidel 2013 i länen var helt enkelt att biblioteken fångade in och
inspirerade målgruppen, de icke digitalt delaktiga, till att vilja gå en kort studiecirkel som
anordnades av studieförbunden till ett starkt reducerat pris. Målet var att Kalmar skulle få 5
000 fler digitalt delaktiga innan utgången av år 2013.
Först fanns det en del frågor att ta ställning till.
Vilka är aktörerna regionalt och lokalt?
Hur får man dessa aktörer att samarbeta mot ett gemensamt mål? Regionalt och
lokalt?
Vad kan vi göra från regionalt håll? Incitament?
Hur kan organiseringen se ut lokalt och regionalt?
Vad är digitalt delaktig?
Vilka roller ska aktörerna ha?
Vilka viktiga ingredienser bör vara med i en regional strategi för att arbetet skall bli
bra lokalt?
Vilket stöd behövs från regionalt håll till det lokala planet?
Är lokala kvantitativa mål av värde?
Samarbete & organisation
Terrängen sonderades i länen och det uppdagades att biblioteksprojektet, från nyfiken till rik
redan erbjöd ett existerande nätverk mellan de 25 kommunerna att bygga vidare på för att få
11 000 fler digitalt delaktiga. Studieförbunden hade också tillgång till lokaler som kostnadsfritt
kunde brukas för cirklar. Förutsättningarna för att lyckas ökade med tre viktiga ledord.
- Tydlighet i budskapet
- Transparens
- Framförhållning
I ett första skede tog länsbiblioteken och bildningsförbunden kontakt för samverkan regionalt
och tillsammans upprättade de en gemensam regional strategi.
”En gemensam strategi för alla inblandade och ett gemensamt mål att sträva emot satte en
stabil grund för projektet att bygga vidare på. ”
För att skapa överblick och samordning sattes en samverkansgrupp samman med 5
regionala representanter. Deras uppgift var att överblicka projekten i Digidel 2013.
Samverkansgruppen utsåg också en kontaktperson som representant för respektive
organisation, en för biblioteken och en för studieförbunden gemensamt. De hade också
förfogande över en liten budget för att kunna ta vissa kostnader för att producera material
och resor och operera självgående. ”
För att Kalmar skulle få samman en gemensam strategi för Digidel tillsammans med
Länsbibliotek Sydost så skapades en överenskommelse att uppfylla.
• Samarbetsgrupper i varje kommun (25)
- Som har ett kvantitativt mål

3. - Som upprättar gemensamma marknadsplaner (lokal budget)
• Klar rollfördelning mellan studieförbund (minicirkel = nedsatt pris) och bibliotek
(prova-påverksamhet, inspirationsmöten)
• Gemensamt studiematerial för alla studieförbund
• Kartläggning av den digitala infrastrukturen
• Den icke digitalt delaktiga är utgångspunkt, inte bibliotek eller studieförbund
• Gemensamt marknadsföringsmaterial
Det gemensamma målet var att räcka ut handen åt 11 000 invånare och ta med dem ut på
nätet.
Lokal skala
Regionens gemensamma mål kunde senare skalas och brytas ned till lokala mål och
strategier i respektive kommun. På regional nivå försökte man i sin tur ge en hjälpande hand
och anordnade inspirationsmöten, länka till kursmaterial och tipsade om länkar såsom spelet
fånga musen. http://www.tampere.fi/kirjasto/nettinysse/fangamusen/fangamusen.html
Kalmars förslag på lokal arbetsplan:
Regelbundna möten i arbetsgrupperna (en person i gruppen utses som
kontaktperson och sammankallande)
Gemensamt bestämma målgrupp/målgrupper att arbeta mot under en viss period
Planera för inspirationsträffar 2-3 ggr/termin
Planera för Prova-på-träffar; till exempel på bestämda dagar, x dagar/vecka samt hur
anmälningarna till dem ska se ut (finns förslag på Digidels blogg).
Planera för uppsökande verksamhet; gå ut där den utvalda målgruppen finns för att
informera om Digidel och studiecirkeln samt dela ut broschyrer.
Planera för hur marknadsföringen ska gå till; affischer, annonser, anslag, utdelning av
broschyrer på offentliga platser, uppsökande etc.
Bestämma hur arbetsgången ska se ut beträffande anmälningar till cirkeln,
grupperingar av anmälningarna osv. (se förslag under Rollfördelning)
Genom att bryta ned huvudmålet i bitar realiserades önskan om fler digitalt delaktiga till en
konkret handlingsplan för hur det faktiskt i praktiken skulle ske. (se bilaga 1 och 2)
”Större övergripande mål delades även in i delmål. Vimmerby satte till exempel 330 personer
som huvudmål och dessa personer delades in sin tur in delmålet 132 nya digitalt delaktiga
per år. ”
En set-up för Digidel 2013 var klar där frågan vad som skulle göras och hur var en nöt som
knäckts från regional till lokal nivå. Framför allt ville Kalmar väcka lusten och fokuserade
därför på att väcka upptäckaranda och förmedla alla fördelar med att vara delaktig på nätet.
Kampanjen budskap bestämdes därför vara ”Nyfiken på Internet”?
Genomförande
Hur gjorde Kalmar då?
I praktiken innebar Digidelprojektet att studieförbunden erbjöd minicirklar till en kraftigt
reducerad kostnad, 3 gånger 3 timmar för endast 300 kronor. Biblioteken i sin tur erbjöd

4. prova-på och inspirationsträffar med inbjudna aktörer som till exempel banken. Konceptet
blev en trestegsraket som kunde repeteras beroende på hur stort intresset blev.
1. inspirationsträff på biblioteken
2. prova på på biblioteken
3. studiecirklar hos studieförbunden
Nytta och nöje var ledorden för inspirationsträffarna. Mönsterås var en av alla de kommuner
där bibliotekspersonal höll i träffarna och även bjöd in gäster såsom banken på orten. Under
träffarna behövdes det budgeteras för extra personal och fika.
”Varje träff hade ett tema som kunde vara alltifrån nedladdning av digitala talböcker till att
bjuda in ortens bank att förklara Internetbanken. ”
Individuell handledning
Prova på aktivitet på biblioteken innebar individuell handledning, en form där hjälpen
kananpassas efter varje person behov och önskemål. Att finna varje persons intressenyckel
är särskilt viktigt för nybörjare. Det fanns inte heller på biblioteken möjlighet att ta emot större
grupper på en och samma gång på grund av begränsad tillgång till teknik och lokaler.
Studieförbunden tog vid när biblioteket fångat intresset och erbjöd kursverksamhet.
”Att det fanns material på plats och att möjligheter att utveckla sitt intresse var viktigt när man
fångat intresset för att lära mer om Internet.”
Kalmars ansvarsuppdelning mellan bibliotek och studieförbund såg ut så här:
Bibliotek
- Bjuda in allmänheten till inspirationsträffar
- Ansvara för att inspirationsträffar genomförs i samverkan med studieförbund.
- Se till att det finns broschyrer på alla bibliotek i kommunen som presenterar
studiecirklarna.
- Utbilda sin personal att prata för Digidel-cirklarna på prova-på-träffarna.
- Samla in anmälningar till Digidel-cirklar
- Fördela Digidel-cirklar till studieförbunden
- Ansvara för att en kontaktperson utses i varje arbetsgrupp.
Studieförbund
- Kalla och fakturera deltagare till Digidelstudiecirklar.
- Bekosta ledare till studiecirklarna.
- Medverka på inspirationsträffar på biblioteken och i samråd med biblioteken planera
för dem samt eventuellt medverka vid Prova-på-träffar på biblioteket.
- Medverka i lokala arbetsgrupper gällande Digidel.

5. - Informera i sina medlemsorganisationer om Digideloch uppmana dem att anmäla sig
till biblioteken.
- Via sina kontaktnät sprida Digidel.
Riskanalys
En stor del av succén låg i att tidigt i processen tänka strategiskt och förekomma eventuella
problem. Därför gjordes tidigt en riskanalys där några troliga svaga punkter vaskades fram.
• Lätt att nå målgruppen i början, men sedan blir det svårare
• Avundsjuka mellan studieförbund och studieförbund, bibliotek
• ”Ska vi göra detta också?”
• Att hålla cirkelavgiften låg
• Alla kommuner ställer inte upp
I riskanalysen uppdagades det att en av de viktigaste punkterna för att lyckas var att roller
och uppdrag för inblandade aktörer, som bibliotek och studieförbund var tydliga och
avgränsade. Medvetenheten om vad som kunde gå fel motverkadeintern konkurrens,
missförstånd och kommunikationsmissar. Det hände att kontaktpersonerna någon gång fick
gå in och knuffa i rätt riktning när något missförstånd uppstått och problem löstes många
gånger innan de uppstod.
Det är viktigt att studieförbunden sinsemellan samarbetar.
Det är viktigt att bibliotek och studieförbund samarbetar.
Kommunikationen förbättrades också när alla bibliotek respektive bildningsförbund enades
kring en kontaktperson som förmedlade samma information till de sina. Kontaktpersonerna
hade också tillgång till en budget för att kunna producera visst material och genomföra resor.
Uppsökande verksamhet
Allra viktigast för att lyckas i samtliga kommuner ser Christer att det satsades stort på att åka
ut till alla kommuner för att säga hej och berätta varför Digidel 2013 är ett angeläget projekt. I
Mönsterås gick det till så att det under fyra inledande veckor gjordes besök för att
marknadsföra bibliotekets aktiviteter via pensionärsorganisationerna PRO, SPF samt via
äldreomsorgens träffpunkter. På listan stod också bygdens hembygdsföreningar. Det visade
sig att den uppsökande verksamheten gav störst effekt.
Kommunikationsarbete
Utöver besöken togs redan tidigare etablerade kanaler tillvara som studieförbundens
ordinarie utskick till målgruppen och på etablerade träffar för målgruppen passade man på
att informera om Digidel 2013 och vikten av digital delaktighet. För att vara där målgruppen
befann sig användes också traditionell media som annonsering i traktens lokala reklamblad
och den lokala pressen matades med information, affischer klistrades upp och webben
användes flitigt för nå målgruppen via mellanhänder. Kampanjen satte inte igång förrän alla
satt med i Digidelbåten.
Gemensamt studiematerial
En annan idé som föll väl ut var att arbeta utifrån ett gemensamt studiematerial alla kunde
använda sig av. (länka till studiematerialet) Kursmaterialet förenklade kommunikation och
upplägg för alla som deltog och det var lätt att köra igång projekt i sin kommun när allt redan
var färdigpaketerat för att börja.
Finanisering
Framförallt gäller det att se hur digital delaktighet bidrar till nytta och med prioriteringar
använda sig av befintliga resurser och tjänster.

6. Christer tipsar om att söka pengar hos sina egna regionförbund för biblioteken. Kalmar sökte
själva smörjmedel för att få igång Digidel 2013 från regionförbundet och fick 300 000. De
regionala kvantitativa målen skalades ned på lokal nivå. Alla som ville ta del av pengarna
behövde göra en aktivitets och marknadsföringsplan som lades på styrgruppens bord för att
godkännas.
Pengarna gick till lokalkostnader för studieförbunden vilket gjorde att kurser kunde erbjudas
för det subventionerade priset 300 kronor. Bibliotek fick pengar för att arbeta uppsökandeoch
jobba med marknadsföring i samarbete med de lokala studieförbunden. En del av budgeten
avsattes också för saker som vanliga annonser i gratistidningar som Kalmarposten för att
finnas där målgruppen finns.
Varje punkt i marknadsplanen fick ett tydligt mål där vad som skulle göras och hur det skulle
göras konkretiserades.
Vi informerar på möten under v.34-37.
Vi kommer att bjuda in lokalpressen till information i v.37.
Vi kommer att ha en annons i det lokala reklambladet Strandabladet med våra
aktiviteter, i v.37. Kostnad beräknas till 3900: - samt ytterligare en motsvarande
annons senare i höst eller under våren.
Vad blev resultatet?
Idag ser biblioteken sin roll förändras och digital delaktighet synliggör vidgade perspektiv.
Projektet Digidel 2013 bevisade att det finns vinster för alla parter att vinna på fler digitalt
delaktiga.Christer ser att nyttiga sidoeffekter var att projektet Digidel 2013 öppnade upp
dörren för nya spännande samarbetenoch nya stigar trampades. Inte minst fann nya
besökare dörren in till bibliotekensom idag erbjuder så mycket mer än att låna ut böcker.
Digidel 2013 har även bidragit till ökad samhällsnytta när fler kan delta i samhällets digitala
kommunikation. Kalmar är nöjda. De problem som uppstod var främst att det på en del
mindre orter fattades cirkelledare, datorer och studielokaler.
”Än är alla inte heller med på Digideltåget. Nu står folkhögskolorna, gymnasiebiblioteken och
högskolebiblioteken på tur. ”
(Kan byggas på?)
Hur ser framtiden ut?
I Kalmar pågår just nu nästa steg in i den digitala delaktigheten på studieförbunden. Nu
skapas två material för studieledare, ett för de digitalt delaktiga, ett för de icke digitalt
delaktiga.
Kalmar bedömer den viktigaste förutsättningen för att lyckas under 2012-2014 vara att
ytterligare regionala medel vigs åt digital delaktighetsarbetet som kan stimulera arbetet med
att digitalisera de traditionella cirklarna. Det blir då viktigt att även rikta sin blick mot
politikerna.
”Resurser måste avsättas i bibliotekens ordinarie verksamhet så att inspirationsmöten och
prova-på träffar blir en naturlig del av bibliotekens verksamhet.”
Christer säger så här om framtiden.

7. ”I framtiden vet alla medborgare att man går till biblioteket om man behöver få mer kunskap i
hur man använder Internet. Då har arbetsmetoderna i Digidelprojektet integrerats i
bibliotekens ordinarie verksamheter, lika naturlig som sagostunder.Studieförbunden i sin tur
anordnar inte bara studiecirklar där man kan lära sig grunderna i Internet och it. Dess
studieledare och studiedeltagare är också digitaliserade.”
Att bibliotek och studieförbund bygger vidare på sitt goda samarbete är en förutsättning och
att bibliotek och studieförbund prioriterar det uppsökande arbetet i samarbete.
”Vi hoppas kunna korta startsträckan och bjuda på erfarenheter så att nästa projekt kan bli
en utveckling av det förra. Alla ska inte behöva börja från början och vi erbjuder de som vill
att anpassa och produktutveckla vårt koncept efter sina förutsättningar. Förhoppningsvis kan
lärdomar från vårt projeket inspirera till många fler engagerar sig i Digidel 2013 och gör
insatser för att få fler digitalt delaktiga.”
Ytterligare regionala smörjmedel
Att Digidel kan föras in i ”traditionella” cirklar
Det uppsökande arbetet
Att Digidel blir en naturlig del av bibliotekens arbete
Att det finns tillräckligt med cirkelledare och datorer
Christer ser framför allt framgången för Kalmars samverkan kring Digidel 2013 som ett
resultat av en unison strategi regionalt och ett gemensamt mål. Med en god målsättning hos
ledningen var förutsättningarna goda för att kicka igång Digidel 2013. Nu hoppas han att fler
ska bli inspirerade och göra en insats för digital delaktighet utifrån förutsättningar och
förmåga.
// En sammanfattning efter intervju med Christer Bergqvist, Regionbiblioteket Kalmar län
20111228samt senare kompletteringar.
Bilagor
1. Marknadsplan och aktplan för Högsby Mönsterås
2. Vimmerbys marknadsplan
Länkar
Digidel 2013
www.digidel.se
Kalmar regionförbund om Digidel 2013
http://www.kalmar.regionforbund.se/en/Verksamheter/Regionbiblioteket/IKT-lyftet/
Digidelbloggen Kalmar/Blekinge/Kronoberg
http://digidelsydostkalmar.wordpress.com/
Kursmaterial
http://www.digidel.se/material/utbildningsmaterial/kursmaterial-blekinge-kalmar-kronobergs-
lan/
Internet och Svenskarna 2011
https://www.iis.se/pressmeddelanden/rapporten-svenskarna-och-internet-2011
Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektiv
http://www.digidel.se/just-nu/vad-tjanar-foretag-och-kommuner-pa-digital-delaktighet/
Olle Findahl – föreläsning Internetdagarna 2011
http://www.youtube.com/watch?v=9czAj7XRwrc&list=UU-
tQuQmNIg82lF5zZN8KA3w&index=7&feature=plcp
Ellen Helsper – föreläsning Internetdagarna 2011

8. http://www.youtube.com/watch?v=KmCVgUjjCOY&list=UU-
tQuQmNIg82lF5zZN8KA3w&index=8&feature=plcp
Kontakt:
Ellen Petterssonellen.pettersson@iis.se
Christer Bergqvist Christer.Bergqvist@rfkl.se