3. Riskbedömning – Egendom/Avbrott
Vattenverken i Göteborg
• Riskrapport för att belysa
riskbilden och konsekvenser
av egendomsskador och ev.
efterföljande avbrott.
• Senaste övergripande
analysen 2006.
maj 23, 2012
4. Slakthuset - händelserapport
Beskrivning av händelsen
Tidslinje, väderförhållanden, larm,
vattennivåer, insatser från TK,GBG
Vatten, Higab m. fl, analys av
samverkande faktorer.
Konsekvenser
Arbetsinsats, kostnad och påverkan på
kunder för Higab, GBG Vatten, TK,
GL , Räddningstjänsten m. fl, kort
sikt /lång sikt.
Riskanalys
Sannolikheten för att denna händelser
kommer att upprepas .
Åtgärdsförslag
På kort sikt och på lång sikt
maj 23, 2012
5. Göteborg och Västsvenska paketet.
• Sammanställa Gbg Stads projekt
• Riskhantering med helhetssyn
• Försäkringsbehov
• Kopplingar till Trafikverkets
projekt
Arbetet påbörjat med Trafikkontoret
Karta: Vägverket
6. Policys på gång
• Försäkringspolicy för Göteborgs Stad
• Försäkringslösning med hela staden perspektivet –Vad Gbg Stad vill
som ägare.
• Beslut augusti/september 2012
• Göteborgs Stads Säkerhetspolicy
• Omarbetas enligt policyprojektet inom Staden.
• Policyn klar före sommaren 2012
• Riktlinjer bla Riktlinjer för Riskhantering inom Göteborgs Stad under
hösten 2012.
• Information / utbildning vintern 2012/13
maj 23, 2012
7. Framtidens riskhanteringsområden
Göteborgs Stad
• Västsvenska paketet –
infrastruktur
• IT – risker, Informationssäkerhet
• Översvämning, Skred
• Förändrad lagstiftning
• Social oro
• Terror/ Sabotage
maj 23, 2012
8. Hur behåller vi eller minskar
premiekostnaderna för staden ?
Riskkontroll ( Riskhantering)
§ Riskidentifiering
§ Riskanalys
§ Riskbehandling
§ Uppföljning (kontrollplaner)
maj 23, 2012
11. Antal bränder år 2002 tom mars år 2012
140
Totala antalet bränder
120
Totala antalet anlagda bränder
100 Totala antalet Skolbränder
Totala antalet anlagda bränder
80 i skolor
Totala antalet Förskolebränder
60
Totala antalet anlagda bränder
i förskolor
40
20
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
maj 23, 2012
12. Kostnad bränder från år 2002 tom mars 2012
180 000 000
160 000 000
Totala
kostnaden
140 000 000 bränder
120 000 000
Totala
100 000 000 skadekostnad
skolbränder
80 000 000
60 000 000
Totala
skadekostnad
40 000 000 förskolbränder
20 000 000
-
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
maj 23, 2012
14. Stadens systematiska
brandskyddsarbete
SBA processen
Stadsledningskontoret, Henrik Ohlén
Försäkrings AB Göta Lejons vårkonferens 11/5 -12
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
15. 1800-talets senare del
utformas byggnaderna ur en
Historia
brandsäkerhetsaspekt
1997 Göteborgs Stads
säkerhetspolicy
2004 Lagen om skydd mot
olyckor
2011 TU Samordning av
Göteborgs Stads systematiska
brandskyddsarbete
1986 Räddningstjänstlagen
2012 Reviderad
säkerhetspolicy
2003 Uppdrag utreda och
kartlägga
brandsäkerhetsutrustning och
utbildning
2010 Revisionsrapport om
brandskydd
2012 Idag
2012 Riktlinjer för Göteborgs
Stads systematiska
brandskyddsarbete
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
16. Vad framkom från
kommunrevisionen?
• Bristande kommunikation mellan berörda nämnder
• Bristande systematik i det löpande arbetet
• Bristande information om brandskyddets kvalitet
• Bristande intern kontroll
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
17. Vad säger då uppdraget?
Ett effektivare brandskyddsarbete ska åstadkommas inom kommunala
verksamheter och fastigheter
• Samordna utbildning 1. Helhetssyn om SBA (Skapa samsyn av vad SBA innebär utifrån ”en
stad”)
• Skapa strukturer 2. Utveckla rutiner för (Tillsammans skapa och förankra riktlinjer och
• Helhetssyn om SBA styrning och ledning rutiner att förhålla sitt SBA arbete till)
• Utveckla rutiner för 3. Skapa strukturer (Bygga en struktur att verka i utifrån
gemensamma regler)
styrning och ledning 4. Följa upp stadens (Följa upp för att veta behoven av metodstöd
• Bistå med metodstöd SBA och utbildning nivå)
• Följa upp stadens 5. Bistå med (Framtagande av metodstöd och eventuella
verktyg)
SBA metodstöd
(Utbildningar utifrån behov, gemensam bild av
6. Samordna utbildning behovet)
7. Följa upp stadens (Årlig uppföljning och återrapportering för
SBA möjlighet till förbättringsåtgärder)
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
18. Vad har vi att förhålla oss till?
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
24. SBA processen
Återrapport KS / KF
Tillsyn + Rapport
7
1 Inventering/Processutv
2 Framtagande styrdokument
3 Framtagande av verktyg
6 SBA E5 Sammanställd+Tillsyn
SBA SBA SBA SBA
5 5 5 5
Utbilda / Utbilda / Utbilda / Utbilda /
Implementera Implementera Implementera Implementera
4 4 4 4
Datum
Säkerhet och Krisberedskap Drift och uppföljning – lärande process
8
25. Aktörer i arbetsgruppen
Tillsynsmyndighet
Räddningstjänsten
Storgöteborg
Försäkringsgivare
Ägarrepresentant
Försäkrings AB
Lokalförvaltningen
Göta Lejon
Fastighetskontoret
Samordning
Stadsledningskontoret
Representant SDF
Fackförvaltningsrepresentant
SDF Örgryte-Härlanda
Socialresursförvaltning
SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Idrott- och föreningsförvaltningen
SDF Västra hisingen
Bolagsrepresentant
Förvaltnings AB Framtiden
Higab
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
26. Styrdokument för Göteborgs
Stads SBA
(”Anvisande dokument”)
Säkerhetspolicy
Riktlinjer för
SBA i
Göteborgs Stad
Regler
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
27. Nuläge 2012-05-11
• Inventerat reglementen, styrdokument och tidigare arbeten
• Informerat på nätverksträffar
• Träffat handläggare om nuläge (SDF, LF,FK, Rtj, GL, SocR,
StR,UF,LSek)
• Synpunkts inhämtning
• Utskick till samtliga SDF, FF och Bolag
• Bildat arbetsgrupp/referensgrupp
• Processbeskrivning
• Samverkan med UBF kring brandskyddskonferens
• Arbetsgrupp påbörjat arbete med riktlinjer
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
28. Tack för att ni lyssnade!
Henrik Ohlén
henrik.ohlen@stadshuset.goteborg.se
Önskar ni få ta del av våra nyhetsutskick?
Skicka i sådana fall era kontaktuppgifter till
sonny.mattisson@stadshuset.goteborg.se
Datum
Säkerhet och Krisberedskap
29.
30. 1+1=2
Arkitekturserier
Så här har vi arbetat:
En skola att tycka om
31. Programvision för
Öresund-Kattegatt-Skagerrak
Ett attraktivt och
konkurrenskraftigt område som
kännetecknas av
kunskapsbaserat samarbete
och hållbar utveckling
Interreg IVA – binda samman regionen
33. Förväntade resultat
Gemensamma metoder för hur barn, ungdomar, skolpersonal,
arkitekter, förvaltare och entreprenörer tillsammans kan skapa
en bättre och trivsammare skol- och förskolemiljö ute och
inne.
Riktlinjerna ska sammanfatta metodik och erfarenheter som
ska stödja:
Skolor/förskolors mål och läroplaner
Ge förslag på nya arbetssätt vid förändringar
34. Vi stödjer oss på
FN:s konvention för
barns rättigheter
Artikel 12 Åsiktsfrihet
och rätten till att bli
hörd
Agenda 21
En prioriterad fråga är
ett ökat inflytande för
barn och ungdomar i
beslut som rör deras
framtid.
35. VI VILL
Fastighet Gemensam arbetsform Kärnverksamhet
Arkitektur Samarbete Psykosocial miljö
Byggnad Gemensam utveckling Lärande
Fysisk utemiljö Lärande Elevdemokrati
36. Vi vill
få barn och unga att upptäcka
arkitektur, att se både kritiskt och
kreativt på sin närmiljö och fundera på
hur de själva kan påverka den.
37. PARTER I PROJEKET
FACILITATOR
Arkitekt / Arkitekturpædagog
SKOLA/FÖRSKOLA/
BARNEHAVE
Barn/elev
Pedagoger RELEVANT
Rektor FØRVALTNING
Övrig personal
EXTERNA RESURSER Föräldrar Förvaltare/
OCH KUNSKAP berörd tjänsteman
Entreprenörer
Försäkringsbolag
Forskning
Övriga
39. Vad säger läroplanen?
LPO
98
och
Lgr
11
Alla
som
arbetar
i
skolan
skall
främja
elevernas
förmåga
och
vilja
8ll
ansvar
och
inflytande
över
den
sociala,
kulturella
och
fysiska
skolmiljön.
LPFÖ
98
De
behov
och
intressen
som
barnen
själva
på
olika
säA
ger
uAryck
för
bör
ligga
8ll
grund
för
uBormningen
av
miljön
och
planeringen
av
den
pedagogiska
verksamheten.
40. Skattegårdsvägens förskola
innemiljö
Hur används rummet?
Vi undersöker tillsammans med
barnen.
Form och skala... Vad är ett rum?
41. Önneredsskolan
utemiljö
presentation studiebesök på skolan
förslagsarbete
43. Östra Palmgrensgatans förskola
utemiljö
Vad behöver fåglar
för att trivas på
gården?
Barnen har byggt
fågelholkar som
kommer att sättas
upp på gården.
Fågeltemat är något som förskolan kommer att arbeta vidare med.
46. Detta vill vi……
§ En inspirerande guideline som är lätt att använda
§ Ett sätt att arbeta med demokratifrågor med hjälp av den
fysiska miljön.
§ Barn och unga kan ta egna intiativ och få inflytande och
delaktighet
§ Barn och unga blir mer aktsamma om sin miljö
§ Flera förvaltningar stöder varandra i arbetet och på resan till
en bättre skolmiljö
§ Gemensam planering
47. Stabilitetskartering Göteborg
Karin Bergdahl
Geolog, Stadsbyggnadskontoret
2012-05-11
Stabilitetskartering Göteborg
• Kommuntäckande översiktlig
kartering av förutsättningar
för skred – påbörjad 2008
• Bebyggda områden med
osäkra stabilitetsnivåer
identifierade och
dokumenterade
• Hänsyn till klimatfaktorer
• Slutleverans september
2011
2012-05-11
1
48. När uppkommer skred?
yttre påverkan som försämrar stabiliteten
2012-05-11
Etapp 1
Översiktlig kommuntäckande kartering
Områden med förutsättningar för skred genom
analys av olika kartlager
Topografi
Närhet till
Skredkänsliga vattendrag
jordarter
2012-05-11
2
49. Etapp 1
Översiktlig
stabilitetskarta
Total yta med:
Lösa jordlager ca 45%
Zon 1 60 km2 15%
Zon 2 140 km2 30%
Fast mark ca 55%
2012-05-11
Etapp 2
befintlig bebyggelse
- 670 områden
2012-05-11
3
51. 2012-05-11
• Historiskt redan kända områden
(t.ex. Linnarhult, Kvibergsbäcken)
• Några områden med ny
information (t.ex. del av Skår)
• Huvudsakligen kommunal mark
• Materialet analyseras för fortsatt
prioritering, 20-tal områden som behöver
vidare utredning för eventuella åtgärder
• Fördjupad utredning för del av Skår
igångsatt. FK driver ärendet.
2012-05-11
5
53. Stabilitetskartering Göteborg
• Hela kommunen översiktligt karterad
• Stöd från MSB, samarbete med SGI, Göta
älvutredningen
• > 2000 bebyggda områden studerats
• 52 km2 undersökts vidare (670 områden)
• 93 % av den undersökta ytan stabil vid
befintlig markanvändning
• 7 % (3,6 km2) av den undersökta ytan uppnår ej
rekommenderad säkerhetsnivå, varav 0,5 %
(0,28 km2 ) har mycket låg säkerhet
2012-05-11
Fortsatt arbete
• Analys, prioriteringsordning
• Information till berörda fastighetsägare
• Kompletterande utredningar och undersökningar
• Fysiska åtgärder vid behov
• Uppdatering databas
• Planering och bygglov
2012-05-11
7
54. Vårkonferens – Göta Lejon
Fastighetsnämndens uppdrag
• Kommunfullmäktige beslutade den 19 april att
Fastighetsnämnden får uppdraget att:
• Utföra fortsatta utredningar som i stabilitetskarteringen bedömts
nödvändiga samt ytterligare utredningar som därefter kan tillkomma
• På kommunens mark utföra de fysiska åtgärder som är nödvändiga
med anledning av utförda stabilitetsutredningar för att uppnå
tillfredsställande stabilitet för befintlig bebyggelse
• Samordna kommunens ansökningar om statsbidrag för
förebyggande åtgärder mot naturolyckor
11 maj 2012
55. Vårkonferens – Göta Lejon
Berörda fastighetsägare och
nyttjanderättshavare
• Nästan 500 fastigheter, varav ungefär hälften privatägda och hälften
kommunägda
• 85 tomträttsupplåtna fastigheter
• Cirka 40 nyttjanderättshavare
11 maj 2012
56. Vårkonferens – Göta Lejon
Fortsatta utredningar
• Utföra fortsatta utredningar enligt den prioritetslista som tagits fram
• Informera berörda fastighetsägare och nyttjanderättshavare i samband
med utredningarna
• Särskilt informationsmöte kommer hållas för berörda kommunala
förvaltningar och berörda kommunala bolag kommer kontaktas
• Utredningarna bekostas av kommunen oavsett om marken är
kommunägd eller privatägd
11 maj 2012
57. Vårkonferens – Göta Lejon
Utföra fysiska åtgärder
• Utföra de fysiska åtgärder som bedöms nödvändiga på kommunägd
mark
• Stödja privata fastighetsägare i form av hjälp med information,
arrangera möten eller dylikt
11 maj 2012
58. Vårkonferens – Göta Lejon
Ansökan om statsbidrag
• Statligt bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för
förebyggande åtgärder
• Upp till 60 % av de bidragsberättigade kostnaderna eller max 60 % av
det hotade objektets värde
• Ansökan för såväl kommunägda som privatägda fastigheter
11 maj 2012
59. Vårkonferens – Göta Lejon
Påbörjat projekt i Skår
• Radhus-/villaområde vid Gulsparvsgatan
• Kommunägd mark upplåten med tomträtt
• Områdets låga stabilitet är inte tidigare känd
• Fördjupad utredning pågår och beräknas
vara klar i början av juni
11 maj 2012
61. Trafikverkets uppdrag
• Ansvarar för långsiktig planering av
transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik,
sjöfart och luftfart
• Ansvarar för byggande, drift och underhåll av
statliga vägar och järnvägar
• Verkar för tillgänglighet i den kollektiva
persontrafiken genom bland annat
upphandling av avtal
• Prövar frågor om statligt bidrag till svensk
sjöfartsnäring
2 2012-05-23
63. Stora projekt
Vi är samhällsutvecklaren som ansvarar
för Sveriges allra största satsningar på
infrastruktur
4 2012-05-23
64. Vi är samhällsutvecklaren som ansvarar för Sveriges
allra största satsningar på infrastruktur
• Vi ansvarar för att genomföra mycket stora
eller speciellt komplexa investeringsprojekt
• Vi skapar förutsättningar för goda
transportmöjligheter i hela landet
• Vi är en av landets största byggherrar
• Vår verksamhet spänner från förstudie till
planering och byggnation
• Vi omsätter ca 10-15 miljarder kronor per år
5 2012-05-23
65. 14 av Sveriges största infrastruktursatsningar
ERTMS
–
NaRonellt
-‐
2030
170
miljarder
totalt
10-‐15
miljarder/år
Ådalsbanan
-‐
2012
Kiruna
-‐
2012
E4
Sundsvall
-‐
2015
BanaVäg
Motala-‐Mjölby
-‐
2012/2013
E18
Hjulsta-‐Kista
-‐
2014
BanaVäg
i
Väst
-‐
2012
Norra
länken
-‐
2015
Marieholmsförbindelsen
-‐
2021
Förbifart
Stockholm
-‐
2020
Västlänken
-‐
2028
Citybanan
-‐
2017
Mälarbanan
-‐
2015/2022
Hallandsås
-‐
2015
6 2012-05-23
66. Vad är risk?
• Risk = Osäkerhetens effekt på mål
• Riskhantering = Hanteringen av de
osäkerheter som påverkar våra mål.
Dagens moderna definition av risk är neutral, eftersom effekten av en
realiserad risk mycket väl kan vara positiv, likväl som negativ.
Definitioner - ISO 31000
7 2012-05-23
67. Vad innebär modern riskhantering?
• Struktur
– Risker identifieras, analyseras och bedöms enligt gemensamma
mål och kriterier
– Samma modell används i alla enheter
• Systematik
– Riskhantering sker löpande i verksamheten
– System för att fånga upp tidiga varningstecken
• Integration
– Riskhantering är en del av vardagen med ett tydligt gränssnitt till
kontinuitets- och incident-/krishantering i verksamheten
– Alla risker omhändertas – även de som är svåra att mäta och
kvantifiera
8 2012-05-23
68. Integrerad riskhantering
INTEGRERAD RISKHANTERING
Riskhantering
Kontinuitetshantering
Incidenthantering
Krishantering
Ekonomi Trafiksäkerhet Arbetsmiljö Miljö Säkerhet Övriga
sakområden
Integrerad riskhantering innebär att processerna för risk-, kontinuitets-, kris- och
incidenthantering är samordnade och täcker alla sakområden så som exempelvis
ekonomi, trafiksäkerhet, arbetsmiljö, miljö och säkerhet.
9 2012-05-23
69. Varför riskhantering i Trafikverket?
Vi har behov av att öka förutsättningarna att nå våra mål både ur
ledningens och projektledningens perspektiv.
”Det övergripande målet för Trafikverkets riskhantering är att identifiera samt
– på ett relevant och kostnadseffektivt sätt – behandla de risker som kan
påverka Trafikverkets förutsättningar att nå verkets mål.”
10 2012-05-23
70. Riskhantering i olika skeden
• Systematisk riskhantering ska tillämpas i samtliga skeden
• Risker som identifieras i tidiga skeden innan de är aktuella
dokumenteras och lämnas över till senare skeden.
Dessa risker ska lyftas i riskrapport.
• Riskhantering sker på samma sätt i varje skede
11 2012-05-23
72. BanaVäg i Väst
Vad: Utbyggnaden av totalt 7,5
mil högklassig fyrfältsväg
respektive dubbelspårig järnväg
mellan Göteborg och Trollhättan
Varför: För förbättrad
framkomlighet, säkerhet och
miljö
Kostnad: Budget 13,6 miljarder
(i 2010 års prisnivå)
Trafikstart: Utbyggnaden av väg
och järnväg sker etappvis, allt
beräknas vara klart 2012
13 2012-05-23
74. Västlänken - gör det enklare att resa
www.trafikverket.se/vastlanken
15 2012-05-23
75. Detta är Västlänken
• Ca 8 km dubbelspårig
järnväg, varav ca 6 km i
tunnel, genom centrala
Göteborg.
• Nya stationer i staden – vid
Göteborg central, Haga och
Korsvägen.
• Ger ökad kapaciteten för
tågtrafiken med genomgående
linjer.
• En förutsättning för att
tågtrafiken i Västsverige ska Västlänkens sträckning
kunna utvecklas.
16 2012-05-23
76. Projekt Västlänken
Bo Larsson
Projektstab &
Upphandling
Ekonomi
Lillian Brunbäck
Katarina Delvret
Information
Kerstin Olsson
Tillståndsprocessen Projektering Fastigheter & avtal Produktion
Bo Lindgren Joakim Jonsson Hans Magnusson Vakant
Ledningsgrupp projekt Västlänken
17 2012-05-23
77. Projekt
Västlänken
Bo
Larsson
Projektstab
&
Upphandling
Ekonomi
Lillian
Brunbäck
Katarina
Delvret
Projektassistent
InformaRon
Kers4n
Olsson
Mät
Projektplanering
Kalkyl
Mar4n
Samuelsson
Sara
Hederos
SystemaRsk
Datasamordning
kravhantering
Niklas
Lindberg
Risk,
miljö,
kvalitet
o
Berndt
Persson
Arbetsmiljö
Karin,
Johannson
Mira
Andersson
Ovuka
Estelle
Hageland
Bengt
Högberg
Tillståndsprocessen
Projektering
FasRgheter
&
avtal
ProdukRon
Bo
Lindgren
Joakim
Jonsson
Hans
Magnusson
Vakant
18 2012-05-23
78. Tillståndsprocessen
Projektering
FasRgheter
och
avtal
ProdukRon
Bo
Lindgren
Joakim
Jonsson
Hans
Magnusson
X
Tillåtlighet
Anläggningsgemensamt
Etablerings-‐
och
Trafik
i
byggskede
Va[enverksamhet,
MKB
Leif
Jendeby
Avvecklingsfrågor
Avvaktande
Mira
Andersson
Ovuka
Jenny
Midler
Mar4n
Upmanis
Linnea
Lindqvist
Mobility
management/
StaRoner
Trafik
Bo
Näverbrant
På
gång
Samråd
järnvägsplan
Linje
HuvudRdsplan
Per
Lerjefors
Övriga
anläggningar
19 2012-05-23
79. Projekteringsansvarig
Joakim
Jonsson
Planering
och
uppföljning
KonsultadministraRon
BIM
Niklas
Lindberg
Anläggningsgemensamt
StaRoner
Linje
Leif
Jendeby
Bo
Näverbrant
Per
Lerjefors
Övriga
anläggningar
Geoteknik
Konstbyggnader
Samordning
av
Anders
Hansson
Peter
Harryson
Järnvägsplan
inkl
MKB
Linje
och
inkopplings-‐
Johnny
Lindberg
Punkter
Per-‐Inge
Nordström
Bergteknik
Miljö/
Olle
Olofsson
omgivningspåverkan
Haga
Mira
Andersson
Ovuka
Avvakta
Hydrogeologi
BEST/dri`
och
underhåll
Korsvägen
På
gång
Liu
Gang
och
Sven
Lindahl
Avvakta
Ledningsomläggning
Risk,
säkerhet/InstallaRon
CentralstaRonen
Mark
och
avva[ning
Behnam
Shahriari
Avvakta
Lennart
Holmström
Trafik
Stellan
Tengroth
+
1
(på
gång)
20 2012-05-23
80. Systematisk riskhantering – ett ständigt
pågående arbete
• Är er en integrerad del i kvalitetsarbetet/styrning/uppföljning. Inte en
enskild process .
• Alla måste vara delaktiga – det är viktigt att ledningen visar att detta
är viktigt genom att prioritera möten där projektets riskhantering
behandlas.
• Viktigt att hitta ett sätt att samarbeta med leverantörerna i
riskarbetet.
• Koppla riskarbetet till prognosarbetet. Vad kostar riskerna om de
faller ut och vad kostar det att åtgärda dem? Kostnad/nytta-aspekten.
21 2012-05-23
81. • Viktigt att i ett tidigt skede diskutera och sedan fastställa begrepp,
arbetssätt inklusive rapportering/uppföljning samt vad som ska
riskhanteras så att alla har samma bild av projektets riskhantering.
• Krångla inte till det. Det ska vara enkelt att rapportera sina risker och
att sedan jobba med dem. Hitta inte på massa krångliga risker, fokus är
pågående arbete och risker kopplade till det.
• Högt till tak – alla ska ”våga” lyfta sina risker och ingen ska hängas ut
för de risker som identifieras.
22 2012-05-23
82. Exonaut – vårt verktyg för riskhanteringsarbetet
• Hjälper oss få ett enhetligt arbetssätt att
jobba med riskhantering som ett stöd för
effektiv projektverksamhet.
• Systemstödet underlättar dokumentation,
rapportering och visualisering av risker i
våra projekt kopplat mot Tid, Kostnad och
Innehåll (TKI).
23 2012-05-23
83. Riskarbetet
• En kontinuerligt pågående process
24 2012-05-23
84. ”Man får alltid
betala för ett
felaktigt riskarbete”
25 2012-05-23
88. BanaVäg i Väst – så jobbar vi
• Projektets fem största risker (och möjligheter) är en stående punkt
som alltid kommuniceras internt i projektet.
• Lyfts även högre upp i organisationen på styrgruppens
avstämningar.
• Sätter fokus på riskarbetet, visar att det är viktigt, man gör alla (både
i projektet och ledningen) medvetna om vilka riskerna men även
vilka möjligheter som finns.
29 2012-05-23
91. Västlänken – så jobbar vi
• Arbete med projektets risker har börjat i ledningsgruppen.
• Projektets fem största risker (och möjligheter) blir en stående punkt
som alltid kommuniceras internt i projektet.
• Risklistan behandlas på styrgruppens möten.
• Sätter fokus på riskarbetet, visar att det är viktigt, man gör alla (både
i projektet och ledningen) medvetna om vilka riskerna men även
vilka möjligheter som finns.
32 2012-05-23
92. Risklista Västlänken
Id Händelse Startdatum Slutdatum Behandling Riskägare Acc RP
18 Omvärldens planering är ej synkad med Västlänken och 2012-09-01 2014-12-31 Bo Lindgren Ja 25
utan vår möjlighet att påverka.
16 Resursbrist inom Västlänkens organisation kopplad till 2012-02-27 2013-12-31
Ja 20
resursplanering inom Verksamhetsområdet. Bo Larsson
24 Villkor i tillåtligheten på grund av omvärldens krav. 2012-02-27 2013-12-31
Ja 20
Bo Lindgren
15 Oklara gränsytor mot Västsvenska paketet och kring 2012-02-27 2013-02-28 Bo Larsson Ja 16
uppdragets omfattning.
13 Resursbrist hos projektören. 2012-09-01 2014-07-31 Joakim Johnsson Ja 15
12 Ej erhållen tillåtlighet bland annat pga riksintresset för 2012-02-27 2013-12-31
Ja 15
kulturmiljön. Bo Lindgren
21 Otydliga mål, innehåll i uppdraget, roller, ansvar och 2012-02-27 2014-12-31
Ja 12
befogenheter inom organisationen. Bo Larsson
14 Motstånd från den politiska opinionen. 2012-02-27 2014-12-31
Ja 10
Bo Larsson
22 Upptäcker att tidplanen är orimlig. 2012-02-27 2012-12-31
Ja 9
Bo Larsson
23 Allmänhetens opinion. 2012-02-27 2014-12-31 Kerstin Olsson Ja 9
17 Upphandlingsprocessen försenas 2012-02-27 2012-06-22 Lilian Brunbäck Ja 8
33 2012-05-23