Publicidad
Publicidad

Más contenido relacionado

Publicidad

Gransgangare innovationsveckan 2019

  1. innovationsplattform@boras.se borasinnovation# innovationsplattformboras.se Innovationsveckan 2019-10-03 Heiti.Ernits@ri.se Doktorand, Förvaltningshögskolan/RISE
  2. Studera gränspraktiker och roller som ”gränsgångare” Varför är det intressant? • Vetenskapligt: styrnings/organiseringsfrågor – vad gör gränsgångare? • Moraliskt: verkar vara ”illa ställt” med gränsgångare • Relativt outforskat i offentlig sektor • Bidrag till management & förvaltningsforskning Tre empiriska fallstudier + ”window study” • Projektstudio (2015-2018) • Hestra Växer (2016-2018) • Kraftsamling Sjöbo (2017-2020) • Kollaborativ workshop med gänsgångare (2018) Skrivarbete pågår…. (2020)
  3. Samtidsspaning Svensson, Petra (2018)
  4. Samtidsspaning Samverkan, samarbete, samordning…över ”gränser”… ….olika samhällsdomäner: privata, offentliga, civilsamhälle, akademi
  5. VARFÖR? VAD BETYDER DET?
  6. ”Nya” roller växer fram och tycks bli allt viktigare (?) Vilken typ av praktik handlar det om? Vem gör detta? Hur görs det? Vilka miljöer skapas? Varför i offentlig sektor? Vilka förmågor krävs det? processledare GRÄNS- GÅNGARE Faciliterare Koordinator Samordnare Scrum master ”Value chain manager” ”UX Manager” Ex. tidig forskning: ”boundary spanning activities” (BSA) (Thompson 1967) A BBSAStrateger Verksamhetsutvecklare Key account manager Säljare Offentlig Privat
  7. 1990-10-tal
  8. 1950-70-tal
  9. Berättelser om transformation….sedan 1960-talet Komplexitet, sammanblandning, hastigheter – organisationsdesign, roller, identitet Bennis (1969) ”Post-bureaucratic leadership” […] the next 25 to 50 years we would participate in the end of bureaucracy as we know it and in the rise of new social systems better suited to the 20th century demands of industrialization. The prediction was based on the evolutionary principle that every age develops an organizational form appropriate to its genius, and that the prevailing form today--the pyramidal, centralized, functionally specialized, impersonal mechanism known as bureaucracy -- was out of joint with contemporary realities. This breakdown of a venerable form of organization so appropriate to 19th century conditions is caused, I argued, by a number of factors, but chiefly the following four: 1) rapid and unexpected change; 2) growth in size beyond what is necessary for the work being done (forexample, inflation caused by bureaucratic overhead and tight controls, impersonality caused by sprawls, outmoded rules, and organizational rigidities); 3) complexity of modern technology, in which integration between activities and persons of very diverse, highly specialized competence is required; 4) a change in managerial values toward more humanistic democratic practices. Yip, Ernst, och Campbell (2016) ”Boundary Spanning Leadership: Mission Critical Perspectives from the Executive Suite”
  10. Låt oss fokusera på offentlig sektor. Introducera sex begrepp att tänka vidare med. • Institutionellt landskap • Gränser • Fragmentering • Organisatoriska mellanrum • Heterarki • Gränsgångare
  11. Institutionellt landskap Caspar David Friedrich (1818) Wanderer Above the Sea of Fog Fastighetsägare Kommunen Regionen Trafikverket Västtrafik Försäkrings- bolaget Markägare Entreprenör ”The institutional map of a society, like the physical map, reflects a process of social design [….] At any given time, the institutional cross-section of a society reveals a design for adressing the functions which have been thought worth carrying out and for solving the problems thought to be worth solving” (Schön 1971, s. 180-181) Energibolag
  12. Fler gränser i det ”gränslösa samhället” – paradox? Suddas ut? Blandas samman? Eller dras ständigt om? Baarle-Nassau (Nederländerna) (Foto: Wikipedia) • Organisatoriska • Horisontella (professionella, funktionella) • Tillgång till resurser (ekonomi, kompetens) • Vertikala (beslutsfattande, chef-medarbetare, ansvar) • Institutionella • Geografiska/fysiska • Administrativa • Språk och kultur • Generationer (ung vs. gammal) • Professionella gemenskaper • Domäner • Arbete vs. privatliv • Politik • Administration/Förvaltning • Akademi • Frivillig sektor • Invånare • Företag/Industri • Offentlig sektor • Digital-analog
  13. Utifrån ett institutionellt perspektiv: Samtiden utmärks av? Fragmentation…actors involved are spread out not only among a wide variety of agencies but also across public, private and voluntary sector (Cars et at., s.9 hänvisar till Stoker 2000) En alternativ utgångspunkt till föreställningen om det genomorganiserade samhället är att tänka sig samhället som ganska glest organiserat. En första uppenbar konsekvens av detta synsätt är att det finns gott om organisatoriska mellanrum. Samhället är glest organiserat och därför finns det stora revor av tomrum i hur samhället är organiserat. Organisatoriska mellanrum blir för vårt sociala universum vad mörk materia antas vara i vårt fysiska. Osynligt men ymnigt förekommande. (Tyrstrup 2014, s. 45) Heterachy…horizontal self-organization among mutually interdependent actors […] manifest in ’interpersonal networking’, interorganizational negotiation and de-centered ’steering’ activity. (Cars et al., s. 12 hänvisar till Jessop 2000)
  14. Utifrån ett institutionellt perspektiv: Institutional work Fragmentation…actors involved are spread out not only among a wide variety of agencies but also across public, private and voluntary sector (Cars et at., s.9 hänvisar till Stoker 2000) En alternativ utgångspunkt till föreställningen om det genomorganiserade samhället är att tänka sig samhället som ganska glest organiserat. En första uppenbar konsekvens av detta synsätt är att det finns gott om organisatoriska mellanrum. Samhället är glest organiserat och därför finns det stora revor av tomrum i hur samhället är organiserat. Organisatoriska mellanrum blir för vårt sociala universum vad mörk materia antas vara i vårt fysiska. Osynligt men ymnigt förekommande. (Tyrstrup 2014, s. 45) Heterachy…horizontal self-organization among mutually interdependent actors […] manifest in ’interpersonal networking’, interorganizational negotiation and de-centered ’steering’ activity. (Cars et al., s. 12 hänvisar till Jessop 2000) homas Lawrence and Roy Suddaby (2006, pp. 217), the concept of institutional work refers to “the broad category of purposive action aimed at creating, maintaining, and disrupting institutions and businesses INTEGRERA/KOORDINERA (ex. Collaborative planning, PPP, IOP) MELLANRUMSORGANISERING (ex. Samordning) GRÄNSÖVERSKRIDANDE STYRNING/LEDNING (ex. metagovernance, boundary work, samverkan) Nya gränsöverskridande organiseringspraktiker
  15. Utifrån ett institutionellt perspektiv: Boundary practices Fragmentation…actors involved are spread out not only among a wide variety of agencies but also across public, private and voluntary sector (Cars et at., s.9 hänvisar till Stoker 2000) En alternativ utgångspunkt till föreställningen om det genomorganiserade samhället är att tänka sig samhället som ganska glest organiserat. En första uppenbar konsekvens av detta synsätt är att det finns gott om organisatoriska mellanrum. Samhället är glest organiserat och därför finns det stora revor av tomrum i hur samhället är organiserat. Organisatoriska mellanrum blir för vårt sociala universum vad mörk materia antas vara i vårt fysiska. Osynligt men ymnigt förekommande. (Tyrstrup 2014, s. 45) Heterachy…horizontal self-organization among mutually interdependent actors […] manifest in ’interpersonal networking’, interorganizational negotiation and de-centered ’steering’ activity. (Cars et al., s. 12 hänvisar till Jessop 2000) INTEGRERA/KOORDINERA (ex. Collaborative planning, PPP, IOP) MELLANRUMSORGANISERING (ex. Samordning) GRÄNSÖVERSKRIDANDE STYRNING/LEDNING (ex. metagovernance, boundary work, samverkan) Nya gränsöverskridande organiseringspraktiker Förhandling, deliberation, skapa samsyn, integrera perspektiv, bygga institutioner Social förmåga, interaktion, kommunikativ, ”flerspråkig”, flexibel, diplomatisk, entreprenöriell, organisatör… Vem gör? Hur? Förmågor?
  16. Varför? - skillnader i drivkrafter och mål – offentlig-privat Nya produkter/tjänster (Innovera & vinst) Samordna med ”kunden och marknaden i fokus” Open innovation Köpa upp innovativa företag Attrahera kompetens el. R&D Omvärldsbevaka/påverka policy Risk: gå under
  17. Omvårdnad Lösa problem i samhälle Upprätthålla lag och ordning Kvalitativa offentliga tjänster (ex. utbildning) Nya produkter/tjänster (Innovera & vinst) Samordna med ”människan och samhället i fokus” Samordna med ”kunden och marknaden i fokus” Open innovation Köpa upp innovativa företag Attrahera kompetens el. R&D Omvärldsbevaka/påverka policy Skapa nya, förändra institutioner eller ”dra om” gränser Samverkan/-ordningspraktiker (forum, avtal m.m.) Mobilisera för resurser Omvärldsbevaka/påverka policy Risk: gå under Risk: tappa legitimitet, revolt Varför? - skillnader i drivkrafter och mål – offentlig-privat
  18. Omvårdnad Lösa problem i samhälle Upprätthålla lag och ordning Kvalitativa offentliga tjänster (ex. utbildning) Nya produkter/tjänster (Innovera & vinst) Samordna med ”människan och samhället i fokus” Samordna med ”kunden och marknaden i fokus” Open innovation Köpa upp innovativa företag Attrahera kompetens el. R&D Omvärldsbevaka/påverka policy Skapa nya, förändra institutioner eller ”dra om” gränser Samverkan/-ordningspraktiker (forum, avtal m.m.) Mobilisera för resurser Omvärldsbevaka/påverka policy Risk: gå under Risk: tappa legitimitet Företag beter sig som offentliga org. (sociala värden, samhälle, moraliska val) Offentliga organisationer beter sig som företag (konkurrens, kund, ekonomisk effektivitet) Varför? - skillnader i drivkrafter och mål – offentlig-privat
  19. Fastighetsägare Kommunen Regionen Trafikverket Västtrafik Försäkrings- bolaget Markägare Entreprenörer Energibolag Fallolyckor i stadsmiljön! Sjukhus Vem kopplar ihop?Staten Lindberg, K. (2002) Gränsöverskridande organisering…. • Många aktörer/intressen • Komplexa frågor • Stuprör • Gränser måste bryggas • Samband måste skapas
  20. Låt oss kika närmare på gränsgångare i offentlig sektor idag - Som utmärks av heterarkier, komplexitet, fragmentering, organisatoriska mellanrum… Två huvudkategorier • Problemdrivna och informella gränsgångare (implementering, arbetsuppgiften kräver, moraliskt drivkraft) • Formaliserade gränsgångare (ex. samordnare, verksamhetskoordinatorer, strateger, samordningsorganisationer, projektledare)
  21. Gränsgångare och gränspraktiker Vilka effekter skapas? Axplock… • Kopplar samman aktörer/institutioner och faciliterar kollektiv handling (motverkar ’mellanrumseffekten’) • Förflyttar och integrerar kunskap och information mellan domäner – främjar organisatorisk lärande/innovation • Främjar ’inkrementell problemlösning’ (muddling-through; institutionell täthet) • Minskar komplexitet och tvetydighet i den institutionella miljön • Medierar och hanterar mål– och värdekonflikter (motverkar låsningar) • Transformerar institutionella ordningar (värden, normer, tradition) • Minskar mänskligt lidande (”faller mellan stolarna”) • Skaffar/mobiliserar ”externa resurser” • Hjälper till att realisera värden: inflytande, hållbarhet, jämställdhet, MR, omvårdnad etc För sammanfattning, se Williams, P. (2012) Collaboration in public policy and practice: perspektives on boundary spanning
  22. Gränsgångare och gränspraktiker Finns det risker? • Kan fungera som ”gatekeeper” genom strategisk informationsövertag och tillgång till miljöer • Stoppa eller förhindra utveckling som är beslutad i konsensus • Förhindra sammankoppling (paradoxalt nog) – fel person på fel plats? (beroende på förmågor/hantverk/moralisk kompass) • Bristande insyn/transparens • Underminering av handling (skapa alternativa handlingsnät/förhindra sammankoppling)
  23. Gränsgångare och gränspraktiker Vilka potentiella och reella problem finns det? • En rigid och hierarkisk organisationsstruktur – försvårar gränsgångeri • Gränsgångare är inte en ”erkänd” roll: – bristande insikt i den psykologiska-sociala pressen (chef/organisatorisk stöd) – Vilka förmågor/kompetens det krävs - ex. anställningsprofil • Otydlig eller icke-adekvat mandat kopplat till rollen • Hamnar i ”korseld”, blir ifrågasatta, hamnar i periferin, fastnar i mellanrummen (saknar stark gemenskap) • Får bära många värdeladdade frågor • Har inte alltid tillgång rätt verktyg, resurser eller kompetens/förmågor • Verkar i tvetydiga och ombytliga miljöer (i gränssnitten) – ansträngande med anpassning • Stress, sjukskrivningar, personalomsättning - bristande stöd/förståelse
  24. Några gränsgångarroller…
  25. Några gränsgångarroller…
  26. Några gränsgångarroller…
  27. Några gränsgångarroller…

Notas del editor

  1. Heiti.ernits@ri.se
  2. IOP, process: Under år 2007 beslutade dock regeringen att bjuda in ett 80-tal ideella organisationer som exempelvis: kvinnojourer, handikapporganisationer och vård- och omsorgsproducenter, till en samarbetsprocess med avsikten att formulera en skriftlig gemensam överenskommelse. Statens intresse och förväntningar på vad svenska ideella organisationer kunde bidra med ökade under 1990-talet. Det väckte i sin tur reaktioner från ideella organisationer sin såg med oro på nedskärningar inom den offentliga välfärden och menade att det förekom en smygande ansvarsförskjutning, från offentligt till oavlönat ideellt arbete. Mot den bakgrunden och med en engelsk överenskommelse som förebild började svenska ideella organisationer resa krav på ett skriftligt avtal med regeringen. 
  3. Önskan: Integrering, helheter, (sam)ordna, koordinera, hålla ihop – varför? Vad står i vägen: Gränser? Avstånd? Två problem: Koordinering och handling/beslutsfattande
  4. Linden ”Collaborative leadership” --
  5. Skapar ”tryck” – många faktorer som samverkar….
  6. Skapar ”tryck” – många faktorer som samverkar….
  7. Lawrence and Suddaby (2006, pp. 217), the concept of institutional work refers to “the broad category of purposive action aimed at creating, maintaining, and disrupting institutions and businesses”
  8. Hernes, Gudmund: Forhandlingsøkonomi og blandingsadministrasjon, Universitetsforlaget Oslo 1978
Publicidad