Studera gränspraktiker och roller som ”gränsgångare”
Varför är det intressant?
• Vetenskapligt: styrnings/organiseringsfrågor – vad gör gränsgångare?
• Moraliskt: verkar vara ”illa ställt” med gränsgångare
• Relativt outforskat i offentlig sektor
• Bidrag till management & förvaltningsforskning
Tre empiriska fallstudier + ”window study”
• Projektstudio (2015-2018)
• Hestra Växer (2016-2018)
• Kraftsamling Sjöbo (2017-2020)
• Kollaborativ workshop med gänsgångare (2018)
Skrivarbete pågår….
(2020)
”Nya” roller växer fram och tycks bli allt viktigare (?)
Vilken typ av praktik handlar det om? Vem gör detta? Hur görs det? Vilka miljöer skapas?
Varför i offentlig sektor? Vilka förmågor krävs det?
processledare
GRÄNS-
GÅNGARE
Faciliterare
Koordinator
Samordnare
Scrum master
”Value chain manager”
”UX Manager”
Ex. tidig forskning: ”boundary spanning activities” (BSA)
(Thompson 1967)
A BBSAStrateger
Verksamhetsutvecklare
Key account manager
Säljare
Offentlig
Privat
Berättelser om transformation….sedan 1960-talet
Komplexitet, sammanblandning, hastigheter – organisationsdesign, roller, identitet
Bennis (1969) ”Post-bureaucratic leadership”
[…] the next 25 to 50 years we would participate in the end of
bureaucracy as we know it and in the rise of new social systems better
suited to the 20th century demands of industrialization. The prediction was
based on the evolutionary principle that every age develops an
organizational form appropriate to its genius, and that the prevailing form
today--the pyramidal, centralized, functionally specialized, impersonal
mechanism known as bureaucracy -- was out of joint with contemporary
realities. This breakdown of a venerable form of organization so
appropriate to 19th century conditions is caused, I argued, by a number
of factors, but chiefly the following four: 1) rapid and unexpected change; 2)
growth in size beyond what is necessary for the work being done
(forexample, inflation caused by bureaucratic overhead and tight controls,
impersonality caused by sprawls, outmoded rules, and organizational
rigidities); 3) complexity of modern technology, in which integration
between activities and persons of very diverse, highly specialized
competence is required; 4) a change in managerial values toward more
humanistic democratic practices.
Yip, Ernst, och Campbell (2016)
”Boundary Spanning Leadership: Mission Critical
Perspectives from the Executive Suite”
Låt oss fokusera på offentlig sektor. Introducera sex begrepp att
tänka vidare med.
• Institutionellt landskap
• Gränser
• Fragmentering
• Organisatoriska mellanrum
• Heterarki
• Gränsgångare
Institutionellt landskap
Caspar David Friedrich (1818)
Wanderer Above the Sea of Fog
Fastighetsägare
Kommunen
Regionen
Trafikverket
Västtrafik
Försäkrings-
bolaget
Markägare Entreprenör
”The institutional map of a society, like the physical map, reflects
a process of social design [….] At any given time, the institutional
cross-section of a society reveals a design for adressing the functions
which have been thought worth carrying out and for solving the
problems thought to be worth solving” (Schön 1971, s. 180-181)
Energibolag
Fler gränser i det ”gränslösa samhället” – paradox?
Suddas ut? Blandas samman? Eller dras ständigt om?
Baarle-Nassau (Nederländerna)
(Foto: Wikipedia)
• Organisatoriska
• Horisontella (professionella, funktionella)
• Tillgång till resurser (ekonomi, kompetens)
• Vertikala (beslutsfattande, chef-medarbetare, ansvar)
• Institutionella
• Geografiska/fysiska
• Administrativa
• Språk och kultur
• Generationer (ung vs. gammal)
• Professionella gemenskaper
• Domäner
• Arbete vs. privatliv
• Politik
• Administration/Förvaltning
• Akademi
• Frivillig sektor
• Invånare
• Företag/Industri
• Offentlig sektor
• Digital-analog
Utifrån ett institutionellt perspektiv:
Samtiden utmärks av?
Fragmentation…actors involved are spread out not only among a wide variety
of agencies but also across public, private and voluntary sector
(Cars et at., s.9 hänvisar till Stoker 2000)
En alternativ utgångspunkt till föreställningen om det genomorganiserade samhället är att
tänka sig samhället som ganska glest organiserat. En första uppenbar konsekvens av detta
synsätt är att det finns gott om organisatoriska mellanrum. Samhället är glest organiserat
och därför finns det stora revor av tomrum i hur samhället är organiserat. Organisatoriska
mellanrum blir för vårt sociala universum vad mörk materia antas vara i vårt fysiska. Osynligt
men ymnigt förekommande. (Tyrstrup 2014, s. 45)
Heterachy…horizontal self-organization among mutually interdependent actors […] manifest
in ’interpersonal networking’, interorganizational negotiation and de-centered ’steering’
activity. (Cars et al., s. 12 hänvisar till Jessop 2000)
Utifrån ett institutionellt perspektiv:
Institutional work
Fragmentation…actors involved are spread out not only among a wide variety
of agencies but also across public, private and voluntary sector
(Cars et at., s.9 hänvisar till Stoker 2000)
En alternativ utgångspunkt till föreställningen om det genomorganiserade samhället är att
tänka sig samhället som ganska glest organiserat. En första uppenbar konsekvens av detta
synsätt är att det finns gott om organisatoriska mellanrum. Samhället är glest organiserat
och därför finns det stora revor av tomrum i hur samhället är organiserat. Organisatoriska
mellanrum blir för vårt sociala universum vad mörk materia antas vara i vårt fysiska. Osynligt
men ymnigt förekommande. (Tyrstrup 2014, s. 45)
Heterachy…horizontal self-organization among mutually interdependent actors […] manifest
in ’interpersonal networking’, interorganizational negotiation and de-centered ’steering’
activity. (Cars et al., s. 12 hänvisar till Jessop 2000)
homas Lawrence and Roy Suddaby (2006, pp. 217), the concept of institutional work refers to “the broad category of purposive
action aimed at creating, maintaining, and disrupting institutions and businesses
INTEGRERA/KOORDINERA
(ex. Collaborative planning, PPP, IOP)
MELLANRUMSORGANISERING
(ex. Samordning)
GRÄNSÖVERSKRIDANDE
STYRNING/LEDNING
(ex. metagovernance, boundary work,
samverkan)
Nya gränsöverskridande
organiseringspraktiker
Utifrån ett institutionellt perspektiv:
Boundary practices
Fragmentation…actors involved are spread out not only among a wide variety
of agencies but also across public, private and voluntary sector
(Cars et at., s.9 hänvisar till Stoker 2000)
En alternativ utgångspunkt till föreställningen om det genomorganiserade samhället är att
tänka sig samhället som ganska glest organiserat. En första uppenbar konsekvens av detta
synsätt är att det finns gott om organisatoriska mellanrum. Samhället är glest organiserat
och därför finns det stora revor av tomrum i hur samhället är organiserat. Organisatoriska
mellanrum blir för vårt sociala universum vad mörk materia antas vara i vårt fysiska. Osynligt
men ymnigt förekommande. (Tyrstrup 2014, s. 45)
Heterachy…horizontal self-organization among mutually interdependent actors […] manifest
in ’interpersonal networking’, interorganizational negotiation and de-centered ’steering’
activity. (Cars et al., s. 12 hänvisar till Jessop 2000)
INTEGRERA/KOORDINERA
(ex. Collaborative planning, PPP, IOP)
MELLANRUMSORGANISERING
(ex. Samordning)
GRÄNSÖVERSKRIDANDE
STYRNING/LEDNING
(ex. metagovernance, boundary work,
samverkan)
Nya gränsöverskridande
organiseringspraktiker
Förhandling, deliberation,
skapa samsyn, integrera perspektiv,
bygga institutioner
Social förmåga, interaktion,
kommunikativ, ”flerspråkig”,
flexibel, diplomatisk,
entreprenöriell, organisatör…
Vem gör? Hur?
Förmågor?
Varför? - skillnader i drivkrafter och mål – offentlig-privat
Nya produkter/tjänster (Innovera & vinst)
Samordna med ”kunden och marknaden i fokus”
Open innovation
Köpa upp innovativa företag
Attrahera kompetens el. R&D
Omvärldsbevaka/påverka policy
Risk: gå under
Omvårdnad
Lösa problem i samhälle
Upprätthålla lag och ordning
Kvalitativa offentliga tjänster (ex. utbildning)
Nya produkter/tjänster (Innovera & vinst)
Samordna med ”människan och samhället i fokus” Samordna med ”kunden och marknaden i fokus”
Open innovation
Köpa upp innovativa företag
Attrahera kompetens el. R&D
Omvärldsbevaka/påverka policy
Skapa nya, förändra institutioner eller ”dra om” gränser
Samverkan/-ordningspraktiker (forum, avtal m.m.)
Mobilisera för resurser
Omvärldsbevaka/påverka policy
Risk: gå under
Risk: tappa legitimitet, revolt
Varför? - skillnader i drivkrafter och mål – offentlig-privat
Omvårdnad
Lösa problem i samhälle
Upprätthålla lag och ordning
Kvalitativa offentliga tjänster (ex. utbildning)
Nya produkter/tjänster (Innovera & vinst)
Samordna med ”människan och samhället i fokus” Samordna med ”kunden och marknaden i fokus”
Open innovation
Köpa upp innovativa företag
Attrahera kompetens el. R&D
Omvärldsbevaka/påverka policy
Skapa nya, förändra institutioner eller ”dra om” gränser
Samverkan/-ordningspraktiker (forum, avtal m.m.)
Mobilisera för resurser
Omvärldsbevaka/påverka policy
Risk: gå under
Risk: tappa legitimitet
Företag beter sig som offentliga org. (sociala värden, samhälle, moraliska val)
Offentliga organisationer beter sig som företag (konkurrens, kund, ekonomisk effektivitet)
Varför? - skillnader i drivkrafter och mål – offentlig-privat
Låt oss kika närmare på gränsgångare i offentlig sektor idag
- Som utmärks av heterarkier, komplexitet, fragmentering, organisatoriska mellanrum…
Två huvudkategorier
• Problemdrivna och informella gränsgångare
(implementering, arbetsuppgiften kräver, moraliskt drivkraft)
• Formaliserade gränsgångare
(ex. samordnare, verksamhetskoordinatorer, strateger,
samordningsorganisationer, projektledare)
Gränsgångare och gränspraktiker
Vilka effekter skapas? Axplock…
• Kopplar samman aktörer/institutioner och faciliterar kollektiv handling (motverkar
’mellanrumseffekten’)
• Förflyttar och integrerar kunskap och information mellan domäner – främjar organisatorisk
lärande/innovation
• Främjar ’inkrementell problemlösning’ (muddling-through; institutionell täthet)
• Minskar komplexitet och tvetydighet i den institutionella miljön
• Medierar och hanterar mål– och värdekonflikter (motverkar låsningar)
• Transformerar institutionella ordningar (värden, normer, tradition)
• Minskar mänskligt lidande (”faller mellan stolarna”)
• Skaffar/mobiliserar ”externa resurser”
• Hjälper till att realisera värden: inflytande, hållbarhet, jämställdhet, MR, omvårdnad etc
För sammanfattning, se Williams, P. (2012) Collaboration in public policy and practice: perspektives on boundary spanning
Gränsgångare och gränspraktiker
Finns det risker?
• Kan fungera som ”gatekeeper” genom strategisk informationsövertag och tillgång till miljöer
• Stoppa eller förhindra utveckling som är beslutad i konsensus
• Förhindra sammankoppling (paradoxalt nog) – fel person på fel plats? (beroende på
förmågor/hantverk/moralisk kompass)
• Bristande insyn/transparens
• Underminering av handling (skapa alternativa handlingsnät/förhindra sammankoppling)
Gränsgångare och gränspraktiker
Vilka potentiella och reella problem finns det?
• En rigid och hierarkisk organisationsstruktur – försvårar gränsgångeri
• Gränsgångare är inte en ”erkänd” roll:
– bristande insikt i den psykologiska-sociala pressen (chef/organisatorisk stöd)
– Vilka förmågor/kompetens det krävs - ex. anställningsprofil
• Otydlig eller icke-adekvat mandat kopplat till rollen
• Hamnar i ”korseld”, blir ifrågasatta, hamnar i periferin, fastnar i mellanrummen (saknar stark
gemenskap)
• Får bära många värdeladdade frågor
• Har inte alltid tillgång rätt verktyg, resurser eller kompetens/förmågor
• Verkar i tvetydiga och ombytliga miljöer (i gränssnitten) – ansträngande med anpassning
• Stress, sjukskrivningar, personalomsättning - bristande stöd/förståelse
IOP, process: Under år 2007 beslutade dock regeringen att bjuda in ett 80-tal ideella organisationer som exempelvis: kvinnojourer, handikapporganisationer och vård- och omsorgsproducenter, till en samarbetsprocess med avsikten att formulera en skriftlig gemensam överenskommelse. Statens intresse och förväntningar på vad svenska ideella organisationer kunde bidra med ökade under 1990-talet. Det väckte i sin tur reaktioner från ideella organisationer sin såg med oro på nedskärningar inom den offentliga välfärden och menade att det förekom en smygande ansvarsförskjutning, från offentligt till oavlönat ideellt arbete. Mot den bakgrunden och med en engelsk överenskommelse som förebild började svenska ideella organisationer resa krav på ett skriftligt avtal med regeringen.
Önskan: Integrering, helheter, (sam)ordna, koordinera, hålla ihop – varför?
Vad står i vägen: Gränser? Avstånd?
Två problem: Koordinering och handling/beslutsfattande
Linden ”Collaborative leadership” --
Skapar ”tryck” – många faktorer som samverkar….
Skapar ”tryck” – många faktorer som samverkar….
Lawrence and Suddaby (2006, pp. 217), the concept of institutional work refers to “the broad category of purposive action aimed at creating, maintaining, and disrupting institutions and businesses”
Hernes, Gudmund: Forhandlingsøkonomi og blandingsadministrasjon, Universitetsforlaget Oslo 1978