SlideShare a Scribd company logo
1 of 43
Download to read offline
Datum
Aktörer inom 

internationella relationer
Stater
Begrepp
✤ Stat - en självständig politisk enhet med maktorganisation
som styr medborgare inom ett avgränsat geografiskt
område, och som erkänns av andra stater
✤ Land - samma som en stat, ibland kanske mer fokus på det
geografiska
✤ Nation - ett folk med gemensamt ursprung och känsla av
samhörighet
✤ Nationalstat - kombination av nation och stat
Fler begrepp…
✤ Internationell politik - studerar alla typer av
verksamhet mellan stater och/eller andra
internationella aktörer
✤ Utrikespolitik - studerar hur den egna staten agerar
gentemot andra stater
✤ Säkerhetspolitik - fokuserar på att bevara den egna
statens självständighet genom andra stater
Utrikespolitik - en analysmodell
Staters utrikespolitik
Makt Medel Mål Beslutsfattande
Geografi
Naturtillgångar
Befolkning
Industri
Ledarskap och
diplomati
Internationellt rykte
Diplomati
Militära medel
Ekonomiska medel
Psykologiska medel
Säkerhetsmål
Välfärdsmål
Ideologiska mål
Information
Tiden
Omgivningen
Beslutsfattarna
Sveriges utrikespolitik
✤ Utgångspunkt: Alliansfrihet i fred, neutralitet i krig
(temporär/permanent) - militär alliansfrihet -
möjlighet till neutralitet
✤ EU: GUSP - deltagande fullt ut, dock fortsatt
alliansfrihet
✤ Från invasionsförsvar till internationellt
fredsfrämjande arbete. 2010: allmän värnplikt
avskaffas…
Exempel på pågående insatser
OMRÅDE INSATS PERSONAL ORGANISATION
Afghanistan RSM 26 NATO
Irak 35 Annan
Mali MINUSMA 355 FN
TOTALT 459
Nya säkerhetspolitiska utmaningar
✤ Kalla kriget: Undvika kärnvapenkrig
✤ Terrorism, digital krigföring, miljöhot,
flyktingströmmar från inbördeskrig
✤ Statens säkerhet inte i fokus, snarare individuell,
medborgerlig och mänsklig säkerhet
Aktuell utrikes- och säkerhetspolitik
✤ Militär närvaro etableras på Gotland
✤ NATO-frågan: Gå med eller inte
✤ Är vi neutrala eller inte?
✤ Vad innebär en feministisk utrikespolitik?
✤ Sveriges relation med Turkiet
Internationella
organisationer
Internationella organisationer
✤ Har en allt större roll i dagens världspolitik
✤ IGO - intergovernmental organization - mellanstatliga
organisationer (ibland med överstatliga inslag) med
stater som medlemmar
✤ NGO - non-governmental organization - icke-statliga
organisationer, representerar medlemmar/intressen. I
FN har ca 1500 NGO:s fått officiell NGO-status och
fungerar som remissorgan
1909 1956 1964 1978 1989 2000 2004 2010
NGO 76 973 1470 2420 4621 5766 7306 8198
IGO 37 132 179 289 300 254 243 246
Statistik från Wollinger, Bo, Internationella relationer, Lund 2014, s 53
Nordiska rådet

Nordiska ministerrådet
✤ Nordiska rådet - parlamentens samarbetsorgan
✤ Bildat 1952
✤ 87 medlemmar, utses av partier och väljs av
parlamentet i de fem nordiska länderna, samt de
självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland.
✤ Ett ordinarie möte varje höst, i övrigt utskotts- och
partigrupparbete
Nordiska rådet

Nordiska ministerrådet
✤ Nordiska ministerrådet - regeringarnas
samarbetsorgan
✤ Bildat 1971
✤ Olika ministerråd i olika frågor utifrån område, ej
utrikes- och försvarsministrar
✤ Sekretariat i Köpenhamn
Nordiska rådet

Nordiska ministerrådet
✤ Passfrihet
✤ Gemensam arbetsmarknad
✤ Avtal om tillträde till skola och högre utbildning
✤ Samarbeten med andra internationella organisationer
som Baltiska församlingen
NATO
✤ North Atlantic Treaty Organization
✤ Offensiv militärallians? Säkerhetspolitisk lösning?
✤ Mellanstatlig organisation
✤ Bildad 1949 ”to keep the Americans in, the Soviets out,
and the Germans down” (Hastings Ismay)
NATO
✤ Kollektiv säkerhet med politiskt och militär samarbete
✤ Artikel 5: ”The Parties agree that an armed attack
against one of them in Europe och North America
shall be considered an attack against them all […]
✤ Civil och militär del
✤ Inga egna trupper, men omfattande samordning för
att kunna samarbeta
NATO
✤ PFF - Partnerskap för fred - ett program för bilaterala avtal
mellan NATO och enskilda stater för samarbete - gäller t ex
Sverige
✤ Övergripande beslut fattas i NAC - Nordatlantiska rådet
✤ Toppmöten mellan stats- och regeringschefer med krav på
enhälliga beslut
✤ Från Kalla kriget till internationell krishantering och
internationellt fredsbevarande arbete: helst med FN som
uppdragsgivare
Europeiska Unionen
✤ Vad är EU för typ av samarbete egentligen?
Europeiska Unionen
✤ 1946: Bipolär världsordning - två supermakter
✤ Var skulle det sönderslagna Europa hitta sin plats?
Svaret blev Kol- och stålunionen, som sedan utvecklas
till EU
Europeiska Unionen
✤ Debatt mellan federalister och funktionalister: ett
Europas förenta stater (federation) eller lösare
mellanstatligt samarbete
✤ Det mellanstatliga linjen vinner och Kol- och
stålgemenskapen bildas för

- ömsesidig insyn i den militärt viktiga kol- och
stålindustrin

- och på sätt säkra freden
Europeiska Unionen
✤ Romfördraget 1957: Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEG) och Euratom (kärnkraft)

EEG - Fri rörlighet för varor, tjänster, människor och
kapital Länder: BEL, NED, LUX, FRA, ITA, BRD
✤ 1967: EG (sammanslagning av de tidigare gemenskaperna)
✤ EFTA (European free trade association) utvecklas
parallellt. Frihandel mellan GBR, NOR, DEN, POR, SUI,
AUS och SWE
Europeiska Unionen
✤ 1973: GBR, DEN och IRL blir medlemmar även i EG
(NOR röster nej i folkomröstning)
✤ 1970-talet präglas av ekonomisk stagnation och kriser
och samarbetet är vilande
✤ 1981: GRE 1986: POR, ESP
✤ 1985: Ny energi under kommissionen Jacques Delors
som driver frågan om den inre marknaden
✤ Vitboken med 280 punkter om problem som behöver
lösas innan januari 1993, t ex ändringar i fördraget.
”Enhetsakten” presenterades 1986



Ex. Beslutsfattande gällande den inre marknaden ska
beslutas med kvalificerad majoritet istället för
enhällighet - överstatligheten i EG föds
Europeiska Unionen
Europeiska Unionen
✤ Inriktningen mot ekonomisk och politisk unionen
fastställs i Maastrichtfördraget (Unionsfördraget). EU
ska bestå av de tre pelarna













EG

EMU
GUSP
”FEDERAL”
POLIS

MIGRATIONS-
MYNDIGHET

RÄTTS-
VÄSENDE
Europeiska Unionen
✤ Maastrichtavtalet skrivs under och EU är ett faktum 1993
✤ 1995: SWE, FIN & AUS går med i EU
✤ Amsterdamfördraget 1997: Europaparlamentet får mer
inflytande, utrikestalesperson, stärkt GUSP
✤ 1999: EMU, valutaunionen, träder i kraft elektroniskt, valutan
Euro införs 2002
✤ Nicefördraget 2000: Förberedelse för utvidgning

✤ 2004: CYP, EST, LAT, LIT, MAL, POL, SVK, SVN, CZE,
HUN
✤ Lissabonfördraget 2009: Ordförande för Europeiska
rådet (”President”) och en högre representant i
utrikesfrågor (”Utrikesminister)
Europeiska Unionen
80 miljoner
Förenta Nationerna, FN
✤ Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig
Bakgrund
Förenta Nationernas stadga
VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA
att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid
tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden,
att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda
människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för
stora och små nationer
att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning
för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten,
att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,
Bakgrund
OCH ATT I DESSA SYFTEN
öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda
grannar,
förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet,
godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att
vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse,
samt
anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och
ekonomiska framsteg för alla folk;
FN-stadgan
✤ Undertecknas av 50 länder i juni 1945
✤ Träder i kraft 24 oktober 1945
✤ Innehåller

- ”ändamål och grundsatser”

- organisation och förfaranden
Generalförsamlingen
✤ Alla medlemmar representerade
✤ Fattar inga bindande beslut, utan ger
rekommendationer i sk resolutioner
✤ …som dock kan anses som moraliskt
bindande
✤ Säkerhetsfrågor kräver 2/3-
majoritet, övriga frågor enkel
majoritet, en röst per medlem
✤ GF kan ta fram konventioner, som
kan bli bindande om de ratificeras
GF
Säkerhetsrådet
✤ Särskilt ansvar för fred och säkerhet
✤ 15 medlemsländer, varav 5 permanenta USA,
GBR, FRA, RUS, CHN
✤ För beslut krävs 9/15, permanenta medlemmar
har veto i många frågor
✤ Resolutioner
✤ Fredsbevarande styrkor
✤ Sanktioner
✤ Stridande styrkor
✤ ”Otidsenlig”: Var är Tyskland, Japan, Indien,
Brasilien?
GF
Säkerhets-
rådet
Sekretariatet
✤ Ansvarar för den dagliga
verksamheten
✤ Ca 10 000 anställda och leds av
generalsekreteraren, f n Ban Ki-
moon
✤ …som också är FN:s ansikte
utåt
✤ Sekretariatet sätter delvis
dagordningen för GF
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
Ekonomiska och sociala rådet
✤ Arbetar för att förbättra
mänsklighetens sociala,
ekonomiska och kulturella villkor
✤ 54 medlemmar utsedda av GF på
tre år
✤ Samordnar flera underorgan av
olika typ: UNCHR, UNICEF, men
även IMF, WHO, osv
✤ Lägger fram förslag till beslut,
rapporter och undersökningar
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
ECOSOC
Förvaltarskapsrådet
✤ Råd med uppgift att förvalta
områden med oklar
statsbildning (avkolonisering)
✤ Medlemmar: Säkerhetsrådets
permanenta medlemmar
✤ Ingen verksamhet idag
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
ECOSOC
Förvaltar-
skapsrådet
Internationella domstolen
✤ Skall lösa folkrättsliga tvister
mellan stater
✤ För att fall skall tas upp krävs
frivilligt deltagande av båda
parter
✤ 15 domare av olika nationalitet
väljs av Säkerhetsrådet och G
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
ECOSOC
Förvaltar-
skapsrådet
Internationella
domstolen
FN idag
✤ Nord <- -> Syd?
✤ USA:s verktyg?
✤ Mer fokus på ekonomiska och sociala frågor
✤ ”Skyldigheten att skydda” - FN:s ingripande vs
statssuveränitet
✤ Millenniemålen
Millenniemålen
✤ Utrota fattigdom och svält
✤ Utbildning för alla
✤ Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor
✤ Minska barnadödligheten
✤ Minska mödradödligheten
✤ Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria mm
✤ Försäkra en miljömässig hållbar utveckling
✤ Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingsarbete
Bildkällor
✤ cletch, cc-by, https://www.flickr.com/photos/
26542961@N07/21383267342/
✤ tinfrey, cc-by-nc-nd, https://www.flickr.com/photos/
113470295@N05/15576912413/
✤ Kolja21, cc-by-sa, https://en.wikipedia.org/wiki/
European_Coal_and_Steel_Community#/media/File:EC-EU-
enlargement_animation.gif
✤ FN:s högkvarter New York

CC-BY /76074333@N00/ http://en.wikipedia.org/wiki/
File:UN_HQ_157652121_5b5979da9e2.jpg

More Related Content

What's hot

Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierAnnika Bergström
 
Pariisi rahukonverentsist põhikoolile
Pariisi rahukonverentsist põhikoolilePariisi rahukonverentsist põhikoolile
Pariisi rahukonverentsist põhikoolileDagmar Seljamäe
 
Konsekvenser av första världskrig
Konsekvenser av första världskrigKonsekvenser av första världskrig
Konsekvenser av första världskrigsandragunnarsson
 
Första världskriget
Första världskrigetFörsta världskriget
Första världskrigetpehar_s
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickJanne Juopperi
 
Maailm kahe maailmasõja vahel
Maailm kahe maailmasõja vahelMaailm kahe maailmasõja vahel
Maailm kahe maailmasõja vahelKristina Pint
 
REVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRES
REVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRESREVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRES
REVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRESGeorge Dumitrache
 
The yalta conference 1945
The yalta conference 1945The yalta conference 1945
The yalta conference 1945pjkelly
 

What's hot (20)

Dia da europa.
Dia da europa.Dia da europa.
Dia da europa.
 
Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologier
 
Mis On Meedia 1
Mis On Meedia 1Mis On Meedia 1
Mis On Meedia 1
 
NATO
NATONATO
NATO
 
Uudise struktuur
Uudise struktuurUudise struktuur
Uudise struktuur
 
The Battle of Kursk
The Battle of KurskThe Battle of Kursk
The Battle of Kursk
 
Pariisi rahukonverentsist põhikoolile
Pariisi rahukonverentsist põhikoolilePariisi rahukonverentsist põhikoolile
Pariisi rahukonverentsist põhikoolile
 
Konsekvenser av första världskrig
Konsekvenser av första världskrigKonsekvenser av första världskrig
Konsekvenser av första världskrig
 
Första världskriget
Första världskrigetFörsta världskriget
Första världskriget
 
Euroopa Liit
Euroopa LiitEuroopa Liit
Euroopa Liit
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
 
Maailm kahe maailmasõja vahel
Maailm kahe maailmasõja vahelMaailm kahe maailmasõja vahel
Maailm kahe maailmasõja vahel
 
NATO
NATONATO
NATO
 
Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
 
REVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRES
REVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRESREVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRES
REVISION AS CAMBRIDGE GEOGRAPHY: RIVERS - TREATY OF SEVRES
 
USA külma sõja ajal
USA külma sõja ajalUSA külma sõja ajal
USA külma sõja ajal
 
Första världskriget bra
Första världskriget braFörsta världskriget bra
Första världskriget bra
 
The yalta conference 1945
The yalta conference 1945The yalta conference 1945
The yalta conference 1945
 
União europeia
União europeiaUnião europeia
União europeia
 
Fašistlik Itaalia
Fašistlik ItaaliaFašistlik Itaalia
Fašistlik Itaalia
 

Viewers also liked

Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetJanne Juopperi
 
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Janne Juopperi
 
Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiJanne Juopperi
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljönJanne Juopperi
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierJanne Juopperi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturJanne Juopperi
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionJanne Juopperi
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdagJanne Juopperi
 

Viewers also liked (10)

Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshet
 
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
 
Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomi
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktion
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
 

Similar to Aktörer inom internationella relationer

Förenta nationerna en grundkurs
Förenta nationerna   en grundkursFörenta nationerna   en grundkurs
Förenta nationerna en grundkursJanne Juopperi
 
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012Peter Johansson
 
Fn bildspel boken 9 vt11
Fn bildspel  boken 9 vt11Fn bildspel  boken 9 vt11
Fn bildspel boken 9 vt11Johan Lindwert
 
Regeringens utrikesdeklaration 2012
Regeringens utrikesdeklaration 2012Regeringens utrikesdeklaration 2012
Regeringens utrikesdeklaration 2012Peter Johansson
 
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1annaoberg
 
Omr 8 - Internationellt engagemang
Omr 8 - Internationellt engagemangOmr 8 - Internationellt engagemang
Omr 8 - Internationellt engagemangCenterpartiet
 
Stämmobeslut område8 partistämman 2009
Stämmobeslut område8 partistämman 2009Stämmobeslut område8 partistämman 2009
Stämmobeslut område8 partistämman 2009Centerpartiet
 
Maud Olofsson Stämmotal 2009
Maud Olofsson Stämmotal 2009Maud Olofsson Stämmotal 2009
Maud Olofsson Stämmotal 2009Centerpartiet
 
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009Centerpartiet
 
Fred och frihet för libyens folk
Fred och frihet för libyens folkFred och frihet för libyens folk
Fred och frihet för libyens folkPeter Johansson
 

Similar to Aktörer inom internationella relationer (15)

eu
eueu
eu
 
Förenta nationerna en grundkurs
Förenta nationerna   en grundkursFörenta nationerna   en grundkurs
Förenta nationerna en grundkurs
 
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
 
Lissabonfördraget 2012 11-13
Lissabonfördraget 2012 11-13Lissabonfördraget 2012 11-13
Lissabonfördraget 2012 11-13
 
Fn bildspel boken 9 vt11
Fn bildspel  boken 9 vt11Fn bildspel  boken 9 vt11
Fn bildspel boken 9 vt11
 
Regeringens utrikesdeklaration 2012
Regeringens utrikesdeklaration 2012Regeringens utrikesdeklaration 2012
Regeringens utrikesdeklaration 2012
 
FN
 FN FN
FN
 
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1
 
Omr 8 - Internationellt engagemang
Omr 8 - Internationellt engagemangOmr 8 - Internationellt engagemang
Omr 8 - Internationellt engagemang
 
EU presentation del 3
EU presentation del 3EU presentation del 3
EU presentation del 3
 
Stämmobeslut område8 partistämman 2009
Stämmobeslut område8 partistämman 2009Stämmobeslut område8 partistämman 2009
Stämmobeslut område8 partistämman 2009
 
Maud Olofsson Stämmotal 2009
Maud Olofsson Stämmotal 2009Maud Olofsson Stämmotal 2009
Maud Olofsson Stämmotal 2009
 
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
 
Euvalet
EuvaletEuvalet
Euvalet
 
Fred och frihet för libyens folk
Fred och frihet för libyens folkFred och frihet för libyens folk
Fred och frihet för libyens folk
 

More from Janne Juopperi

SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktJanne Juopperi
 
Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionJanne Juopperi
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiJanne Juopperi
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritikJanne Juopperi
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MJanne Juopperi
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerJanne Juopperi
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Janne Juopperi
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeJanne Juopperi
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderJanne Juopperi
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivJanne Juopperi
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskrigetJanne Juopperi
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseJanne Juopperi
 
Politiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismPolitiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismJanne Juopperi
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Janne Juopperi
 

More from Janne Juopperi (17)

SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
 
Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - Introduktion
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritik
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&M
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationer
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
 
Politiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismPolitiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalism
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
 

Aktörer inom internationella relationer

  • 3. Begrepp ✤ Stat - en självständig politisk enhet med maktorganisation som styr medborgare inom ett avgränsat geografiskt område, och som erkänns av andra stater ✤ Land - samma som en stat, ibland kanske mer fokus på det geografiska ✤ Nation - ett folk med gemensamt ursprung och känsla av samhörighet ✤ Nationalstat - kombination av nation och stat
  • 4. Fler begrepp… ✤ Internationell politik - studerar alla typer av verksamhet mellan stater och/eller andra internationella aktörer ✤ Utrikespolitik - studerar hur den egna staten agerar gentemot andra stater ✤ Säkerhetspolitik - fokuserar på att bevara den egna statens självständighet genom andra stater
  • 5. Utrikespolitik - en analysmodell Staters utrikespolitik Makt Medel Mål Beslutsfattande Geografi Naturtillgångar Befolkning Industri Ledarskap och diplomati Internationellt rykte Diplomati Militära medel Ekonomiska medel Psykologiska medel Säkerhetsmål Välfärdsmål Ideologiska mål Information Tiden Omgivningen Beslutsfattarna
  • 6. Sveriges utrikespolitik ✤ Utgångspunkt: Alliansfrihet i fred, neutralitet i krig (temporär/permanent) - militär alliansfrihet - möjlighet till neutralitet ✤ EU: GUSP - deltagande fullt ut, dock fortsatt alliansfrihet ✤ Från invasionsförsvar till internationellt fredsfrämjande arbete. 2010: allmän värnplikt avskaffas…
  • 7. Exempel på pågående insatser OMRÅDE INSATS PERSONAL ORGANISATION Afghanistan RSM 26 NATO Irak 35 Annan Mali MINUSMA 355 FN TOTALT 459
  • 8. Nya säkerhetspolitiska utmaningar ✤ Kalla kriget: Undvika kärnvapenkrig ✤ Terrorism, digital krigföring, miljöhot, flyktingströmmar från inbördeskrig ✤ Statens säkerhet inte i fokus, snarare individuell, medborgerlig och mänsklig säkerhet
  • 9. Aktuell utrikes- och säkerhetspolitik ✤ Militär närvaro etableras på Gotland ✤ NATO-frågan: Gå med eller inte ✤ Är vi neutrala eller inte? ✤ Vad innebär en feministisk utrikespolitik? ✤ Sveriges relation med Turkiet
  • 11. Internationella organisationer ✤ Har en allt större roll i dagens världspolitik ✤ IGO - intergovernmental organization - mellanstatliga organisationer (ibland med överstatliga inslag) med stater som medlemmar ✤ NGO - non-governmental organization - icke-statliga organisationer, representerar medlemmar/intressen. I FN har ca 1500 NGO:s fått officiell NGO-status och fungerar som remissorgan
  • 12. 1909 1956 1964 1978 1989 2000 2004 2010 NGO 76 973 1470 2420 4621 5766 7306 8198 IGO 37 132 179 289 300 254 243 246 Statistik från Wollinger, Bo, Internationella relationer, Lund 2014, s 53
  • 13. Nordiska rådet
 Nordiska ministerrådet ✤ Nordiska rådet - parlamentens samarbetsorgan ✤ Bildat 1952 ✤ 87 medlemmar, utses av partier och väljs av parlamentet i de fem nordiska länderna, samt de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. ✤ Ett ordinarie möte varje höst, i övrigt utskotts- och partigrupparbete
  • 14. Nordiska rådet
 Nordiska ministerrådet ✤ Nordiska ministerrådet - regeringarnas samarbetsorgan ✤ Bildat 1971 ✤ Olika ministerråd i olika frågor utifrån område, ej utrikes- och försvarsministrar ✤ Sekretariat i Köpenhamn
  • 15. Nordiska rådet
 Nordiska ministerrådet ✤ Passfrihet ✤ Gemensam arbetsmarknad ✤ Avtal om tillträde till skola och högre utbildning ✤ Samarbeten med andra internationella organisationer som Baltiska församlingen
  • 16. NATO ✤ North Atlantic Treaty Organization ✤ Offensiv militärallians? Säkerhetspolitisk lösning? ✤ Mellanstatlig organisation ✤ Bildad 1949 ”to keep the Americans in, the Soviets out, and the Germans down” (Hastings Ismay)
  • 17. NATO ✤ Kollektiv säkerhet med politiskt och militär samarbete ✤ Artikel 5: ”The Parties agree that an armed attack against one of them in Europe och North America shall be considered an attack against them all […] ✤ Civil och militär del ✤ Inga egna trupper, men omfattande samordning för att kunna samarbeta
  • 18. NATO ✤ PFF - Partnerskap för fred - ett program för bilaterala avtal mellan NATO och enskilda stater för samarbete - gäller t ex Sverige ✤ Övergripande beslut fattas i NAC - Nordatlantiska rådet ✤ Toppmöten mellan stats- och regeringschefer med krav på enhälliga beslut ✤ Från Kalla kriget till internationell krishantering och internationellt fredsbevarande arbete: helst med FN som uppdragsgivare
  • 19. Europeiska Unionen ✤ Vad är EU för typ av samarbete egentligen?
  • 20. Europeiska Unionen ✤ 1946: Bipolär världsordning - två supermakter ✤ Var skulle det sönderslagna Europa hitta sin plats? Svaret blev Kol- och stålunionen, som sedan utvecklas till EU
  • 21. Europeiska Unionen ✤ Debatt mellan federalister och funktionalister: ett Europas förenta stater (federation) eller lösare mellanstatligt samarbete ✤ Det mellanstatliga linjen vinner och Kol- och stålgemenskapen bildas för
 - ömsesidig insyn i den militärt viktiga kol- och stålindustrin
 - och på sätt säkra freden
  • 22.
  • 23. Europeiska Unionen ✤ Romfördraget 1957: Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Euratom (kärnkraft)
 EEG - Fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital Länder: BEL, NED, LUX, FRA, ITA, BRD ✤ 1967: EG (sammanslagning av de tidigare gemenskaperna) ✤ EFTA (European free trade association) utvecklas parallellt. Frihandel mellan GBR, NOR, DEN, POR, SUI, AUS och SWE
  • 24. Europeiska Unionen ✤ 1973: GBR, DEN och IRL blir medlemmar även i EG (NOR röster nej i folkomröstning) ✤ 1970-talet präglas av ekonomisk stagnation och kriser och samarbetet är vilande ✤ 1981: GRE 1986: POR, ESP ✤ 1985: Ny energi under kommissionen Jacques Delors som driver frågan om den inre marknaden
  • 25. ✤ Vitboken med 280 punkter om problem som behöver lösas innan januari 1993, t ex ändringar i fördraget. ”Enhetsakten” presenterades 1986
 
 Ex. Beslutsfattande gällande den inre marknaden ska beslutas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet - överstatligheten i EG föds Europeiska Unionen
  • 26. Europeiska Unionen ✤ Inriktningen mot ekonomisk och politisk unionen fastställs i Maastrichtfördraget (Unionsfördraget). EU ska bestå av de tre pelarna
 
 
 
 
 
 
 EG
 EMU GUSP ”FEDERAL” POLIS
 MIGRATIONS- MYNDIGHET
 RÄTTS- VÄSENDE
  • 27. Europeiska Unionen ✤ Maastrichtavtalet skrivs under och EU är ett faktum 1993 ✤ 1995: SWE, FIN & AUS går med i EU ✤ Amsterdamfördraget 1997: Europaparlamentet får mer inflytande, utrikestalesperson, stärkt GUSP ✤ 1999: EMU, valutaunionen, träder i kraft elektroniskt, valutan Euro införs 2002 ✤ Nicefördraget 2000: Förberedelse för utvidgning

  • 28. ✤ 2004: CYP, EST, LAT, LIT, MAL, POL, SVK, SVN, CZE, HUN ✤ Lissabonfördraget 2009: Ordförande för Europeiska rådet (”President”) och en högre representant i utrikesfrågor (”Utrikesminister) Europeiska Unionen
  • 30. Förenta Nationerna, FN ✤ Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig
  • 31. Bakgrund Förenta Nationernas stadga VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten, att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,
  • 32. Bakgrund OCH ATT I DESSA SYFTEN öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar, förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet, godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk;
  • 33. FN-stadgan ✤ Undertecknas av 50 länder i juni 1945 ✤ Träder i kraft 24 oktober 1945 ✤ Innehåller
 - ”ändamål och grundsatser”
 - organisation och förfaranden
  • 34.
  • 35. Generalförsamlingen ✤ Alla medlemmar representerade ✤ Fattar inga bindande beslut, utan ger rekommendationer i sk resolutioner ✤ …som dock kan anses som moraliskt bindande ✤ Säkerhetsfrågor kräver 2/3- majoritet, övriga frågor enkel majoritet, en röst per medlem ✤ GF kan ta fram konventioner, som kan bli bindande om de ratificeras GF
  • 36. Säkerhetsrådet ✤ Särskilt ansvar för fred och säkerhet ✤ 15 medlemsländer, varav 5 permanenta USA, GBR, FRA, RUS, CHN ✤ För beslut krävs 9/15, permanenta medlemmar har veto i många frågor ✤ Resolutioner ✤ Fredsbevarande styrkor ✤ Sanktioner ✤ Stridande styrkor ✤ ”Otidsenlig”: Var är Tyskland, Japan, Indien, Brasilien? GF Säkerhets- rådet
  • 37. Sekretariatet ✤ Ansvarar för den dagliga verksamheten ✤ Ca 10 000 anställda och leds av generalsekreteraren, f n Ban Ki- moon ✤ …som också är FN:s ansikte utåt ✤ Sekretariatet sätter delvis dagordningen för GF GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet
  • 38. Ekonomiska och sociala rådet ✤ Arbetar för att förbättra mänsklighetens sociala, ekonomiska och kulturella villkor ✤ 54 medlemmar utsedda av GF på tre år ✤ Samordnar flera underorgan av olika typ: UNCHR, UNICEF, men även IMF, WHO, osv ✤ Lägger fram förslag till beslut, rapporter och undersökningar GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet ECOSOC
  • 39. Förvaltarskapsrådet ✤ Råd med uppgift att förvalta områden med oklar statsbildning (avkolonisering) ✤ Medlemmar: Säkerhetsrådets permanenta medlemmar ✤ Ingen verksamhet idag GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet ECOSOC Förvaltar- skapsrådet
  • 40. Internationella domstolen ✤ Skall lösa folkrättsliga tvister mellan stater ✤ För att fall skall tas upp krävs frivilligt deltagande av båda parter ✤ 15 domare av olika nationalitet väljs av Säkerhetsrådet och G GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet ECOSOC Förvaltar- skapsrådet Internationella domstolen
  • 41. FN idag ✤ Nord <- -> Syd? ✤ USA:s verktyg? ✤ Mer fokus på ekonomiska och sociala frågor ✤ ”Skyldigheten att skydda” - FN:s ingripande vs statssuveränitet ✤ Millenniemålen
  • 42. Millenniemålen ✤ Utrota fattigdom och svält ✤ Utbildning för alla ✤ Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor ✤ Minska barnadödligheten ✤ Minska mödradödligheten ✤ Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria mm ✤ Försäkra en miljömässig hållbar utveckling ✤ Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingsarbete
  • 43. Bildkällor ✤ cletch, cc-by, https://www.flickr.com/photos/ 26542961@N07/21383267342/ ✤ tinfrey, cc-by-nc-nd, https://www.flickr.com/photos/ 113470295@N05/15576912413/ ✤ Kolja21, cc-by-sa, https://en.wikipedia.org/wiki/ European_Coal_and_Steel_Community#/media/File:EC-EU- enlargement_animation.gif ✤ FN:s högkvarter New York
 CC-BY /76074333@N00/ http://en.wikipedia.org/wiki/ File:UN_HQ_157652121_5b5979da9e2.jpg