1. Katastrofriskreducering
Johan Nordensvärd
Statsvetenskapliga institutionen

2. Föreläsningens innehåll
• Grundläggande begrepp och loncept
• Vad är en naturkatastrof och vad är den inte?
• Katastrofriskreducering
• Politiskt arbete inom riskreducering (internationellt,
regionalt, lokalt)
• Resiliens och riskhantering
•Risksamhälle/Miljörättvisa

3. Naturkatastrofer ≠ naturliga
händelser! (Albrecht 2017)
• Engelska begreppet “natural disaster” är problematiskt
• Naturkatastrof ≠ katastrof som orsakas av naturen
• Extrema händelser blir endast katastrofer om
människor/samhällen påverkas negativt – dessa
påverkas endast negativt om de är sårbara.

4. Alternativa begrepp (Albrecht
2017)
• Extrema naturhändelser
• Naturrisker
• Dessa begrepp definierar inte att och hur människan
påverkas
• Naturhändelser sker i naturen oavsett människans
aktiviteter. (De kan dock långsiktigt och kortsiktigt
förändras pga mänskliga handlingar, t.ex.
Klimatförändring)

5. Sårbarhet och naturrisker
(Albrecht 2017)
• Endast kombinationen av att vara utsatt (exposed) till
naturrisker (natural hazards) och samhällets sårbarhet
(vulnerability) beskriver risken att en extrem
naturhändelse blir en katastrof.
• “Human and political actions, or the absence thereof
determine how vulnerable societies are” (Albrecht, p.
15)
• Disaster risk = Hazard * Exposure * Vulnerability

6. Katastrofriskreducering
• Katastrofriskreducering omfattar samtliga handlingar
med syftet att minksa risker och möjlig skada som
naturrisker orsakar
• Många olika sektorer är involverade här: Vetenskaplig
kunskap, utveckling av teknologi, samhällsplanering,
utbildning, politik.

7. Katastrofriskreducering:
tvärsektoriellt politikområde
• Internationell nivå:
– Hyogo Framework for Action (2005-2015)
• Prioriterade åtgärder: Utveckla förståelse för och medvetenhet
kring risk och utföra åtgärder som minskar risk. Öka
krisberedskap.
– Sendai Framework for Disaster Risk Reduction (2015-
2030)
• Mål: Minska den globala dödligheten i katastrofer, antalet
drabbade människor, direkta ekonomiska förluster, skador på
kritisk infrastruktur. Öka antalet strategier för riskreducering,
förbättra internationellt samarbete, öka tillgång till
varningssystem

8. Internationellt samarbete: Making
Cities Resilient Campaign
• 11 svenska kommuner är del
• Fler än 2000 städer/kommuner globalt
• Exempel: Karlstad
– Riskhanteringsprogram
– Skydd av kritisk infrastruktur
– Karlstad universitet: Översvämningsvandringar

9. Katastrofriskreducering:
tvärsektoriellt politikområde
• Regional nivå:
– Europeiska Unionen
• Europeisk kommission som centrum för information,
övervakning och kommunikation (i teorin… detta ser lite
annorlunda ut i realiteten)
• ECHO (European Civil Protection and Humanitarian Aid
Operations)
• Assistens mellan medlemsstaterna (t.ex. utnyttjad av Sverige
under skogsbranden i Västmanland 2014), nätverk mellan
medlemsstater

10. Katastrofriskreducering:
tvärsektoriellt politikområde
• Nationell nivå i Sverige:
– Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
– Grundläggande principer
• Vid krissituation inträder inga särskilda lagar
• Ansvar för krisberedskap (och åtgärder) tilldelas baserad på
geografiskt område (möjliga problem när det består oklarheter
kring det geografiska området, t.ex. skogsbranden i
Västmanland 2014)
• Den som är ansvarig under ”normala” tider har även ansvar
under en krissituation
• Mer om ansvarstagande och katastrofer i Bergström 2016!

11. Individnivå: några synpunkter
• Social nätverk och kunskap (t.ex. erfarenhet) utgör en
central funktion
• Politisk tillit kan ha positiva effekter (individer är
benägna att lyssna på myndigheters
rekommendationer)
• Avsaknad av politisk tillit kan också ha positiva effekter
(individer tar större ansvar att agera självständigt)
• Riskmedvetenhet minskar över tid (efter en katastrof),
åtgärder som ska minska risker kan även minska
riskförståelsen bland individer. Nya händelser ökar
riskmedvetenheten.

12. Komplexa samband
Källa: Baldassarre et al. (2018): An Integrative Research Framework to Unravel the Interplay of Natural Hazards and Vulnerabilities.
Earth’s Future, 6.

13. Katastrofriskreducering: en cyklisk
process
Extrem
händelse
Respons
Återhämning
Prevention och
anpassning
Beredskap och
tidiga
varningssystem

14. Vad är resiliens, varför resiliens?
Källa: Baldassarre et al. (2018): An Integrative Research Framework to Unravel the Interplay of
Natural Hazards and Vulnerabilities. Earth’s Future, 6.

15. Vad är resiliens?
• Många olika definitioner, inomvetenskapliga debatter
• Resiliens som modeord vs. Instrumentellt begrepp
• ”Resilience is the capacity of a social system (…) to
proactively adapt to and recover from disturbances that
are perceived within the system to fall outside the range
of normal and expected disturbances” (Boin et al. 2010)

16. Vad är resiliens?
• En annan möjlig definition:
• ”The ability of a system, community or society exposed
to hazards to resist, absorb, accommodate to and
recover from the effects of a hazard in a timely and
efficient manner, including through the preservation and
restoration of its essential basic structures and
functions.” (UNISDR)

17. Resiliens, vetenskap och politik
• Vetenskaplig diskussion om relationen mellan dessa
begrepp
• Politiskt behov av ett begrepp för samhällssäkerhet
• Extrema händelser påverkar det politiska behovet och
kan påverka den vetenskapliga diskursen om begreppet
(Sverige: Storm Gudrun 2005, Tsunami 2004)
• Mer om resiliens som kunskapsbegrepp: Bergström 2016

18. Resiliens och sårbarhet
• Resiliens kan minska sårbarhet, men detta beror på
definitionen av resiliens.
• Om resiliens endast definieras som ”bouncing back” så
skulle ett sårbart, fattigt samhälle med bristfälliga hus
kunna återställas väldigt snabbt till status quo men
förbli väldigt sårbart.

19. Riskhantering – (ännu) en cyklisk
process
Riskidentifiering
Riskanalys
(sannolikhet,
sårbarhet)
Riskvärdering
Åtgärder
Uppföljning

20. Riskhantering och hållbar
utveckling
• Hållbar utveckling (Brundtlandkommissionen, 1987): En
utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov.
• Tre huvuddimensioner: social, ekonomisk och
ekologisk utveckling

21. Riskhantering och hållbar
utveckling
• Att hantera översvämningsrisker (& andra naturrisker):
– Analyser av översvämningars sociala, ekonomiska
och ekologiska konsekvenser
– Översvämningsrisk ska inte värderas enbart
ekonomiskt, även med hjälp av sociala och
ekologiska värden
– Effekter av åtgärder/strategier för riskreducering ska
studeras och utvärderas baserad på sociala,
ekonomiska och ekologiska aspekter
• Riskhanteringsprocessen diskuteras vidare som
integrerad riskhantering i Nyberg 2016

22. Moderna samhällen och
katastrofriskreducering:
(bara några) utmaningar & möjligheter
• Tillgång till sociala nätverk
• Teknologiska hjälpmedel (t.ex. Twitterklient och
naturkatastrofer)
• Moderna system är beroende på många
samhällsfunktioner (sjukvård, elektricitet….)
• Dessa beroenden kan störas även av händelser i ett
annat land (t.ex. Eyjafjallajökull utbrott 2010)
• Mer om beroenden i Johansson & Hassel 2016

23. ”The Risk Society - Ulrick Beck
• In advanced modernity  the social production of wealth is
systematically accompanied by the social production of risks.
• The problems and conflicts related to the distribution of
resources  now overlap  with the problems and conflicts
derived from the production, definition and distribution of
techno-scientifically produced risk.
• Example 1  the risk of atomic fall-out is a techno-
scientifically produced risk.
• Example 2  if there are any risks derived from GMOs 
these would be new techno-scientifically produced risks.
• Example 3  earth quakes and volcanic eruptions are not
techno-scientifically produced risks - Danger

24. Environmental risks are global
• Chernobyl
• BSE
• Global warming
• Their regulation cannot be achieved by single
national governments any more.
• Global environmental risks – and in fact they all
in essence are global – are not an issue to be
tackled by governments of isolated, sovereign
nation states any more (Haas, 2000).