1. SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA
28–29 JANUARI 2015 | CITY CONFERENCE CENTRE | FOLKETS HUS
Boka före14 november:Gå 5, betalaför 4!
Den självklara mötesplatsen
för dig som arbetar med barn
och unga som har, eller kan
drabbas av, psykisk ohälsa.
Arrangör:
Mediapartner:
Samarbetspartner:
28–29 januari 2015
City Conference Center, Folkets hus i Stockholm
Läs mer och anmäl dig på: www.psyoh.se
FOTO:LARSDAREBERG
ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS
Linus Thörnblad:Förmigvardetvardagattpressamigsjälvsåhårt
psykisktochfysisktattjagtillslutintemåddebraavdet.
Bidratillstörre
öppenhetoch
acceptans
PSYKISK HÄLSA
GLOBALSATSNING
Den psykiska
ohälsan hos unga
finns överallt
MISSBRUKIHEMMET
Var femte barn har
en missbrukande
förälder
FORTFARANDETABU
Få pratar om sin
psykiska hälsa på
sin arbetsplats
Missa inte
Nr 3 | MAJ 2014
LÄS MER PÅ WEBBEN!
WWW.PSYKISKHÄLSA.NU
2. 2 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Detgårattfånga
uppohälsaigodtid
Depression ökar kraftigtilandetvilketledertillenhög
andelsjukskrivningar.Genomattfångaupppersoneririsk-
gruppenitidkanvisparabådelidandeochkostnader.
P
sykisk ohälsa som
orsak till sjukskriv-
ning ökar mest av
alla diagnoser. En
femtedel av be-
folkningen drab-
bas någon gång i li-
vet av en depression. Det innebär
ett stort lidande för de som drab-
bas men också stora kostnader för
samhället om man inte får snabb
hjälpochkanåtergåiarbete.
Vi kan ändra situationen
Det positiva i den här mörka ut-
vecklingen är att den går att göra
något åt om vi vill se problemet
och vågar prata om det. Vi måste
börja tidigt. Redan i skolan behö-
ver det finnas kunskap så att man
vågar fråga hur någon mår och vå-
gar se det som inte är bra.Elevhäl-
san, ungdomsmottagningar och
andra som möter unga människ-
or behöver ha tillräckliga resurser
ochenfungerandesamverkan.
Vi måste fråga ungdomarna
själva hur de ser på ohälsan och
vilkastrategierdeanvänderföratt
må bättre.För den som drabbas av
psykisk ohälsa mitt i livet måste
det finnas en kultur på arbetsplat-
sen som gör att man inte behöver
skämmas.Mycket är alltså en atti-
tydfråga.Därför är bland det bästa
som har hänt på det här området
de senaste åren Hjärnkollambas-
sadörerna.
Högsta prioritet
Det är personer med egen erfaren-
het av psykisk ohälsa som genom
möten med människor förändrar
attityder och bryter fördomar.
Men det hjälper ju inte att man
vågar söka hjälp om det inte finns
någon hjälp att få.Knappt hälften
avvårdcentralerna har tillgång till
psykologiskbehandling.Härharvi
en av de stora utmaningarna.Pri-
märvården måste ha psykologiska
resurser och praktiskt stöd för att
kunna ge den behandling som vi
vetfungerar.
Fråganompsykiskohälsamåste
ha högsta prioritet de närmaste
åren. Då kommer vi också kunna
nåresultat.
Redaniskolanbehöverdetfinnas
kunskapsåattmanvågarfrågahurnågon
mårochvågarsedetsominteärbra.
Anders Printz
Samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa.
FOTO: PAWEL FLATO
UTMANINGAR
Mediaplanets affärsidé är att leverera
nya kunder till våra annonsörer. Genom
intressanta artiklar med hög kvalitet
motiverar vi våra läsare att agera.
PSYKISK HÄLSA NR 3
SEPTEMBER 2014
Ansvarig för denna utgåva:
Projektledare: Josephine Ringdahl
Tel: 08-510 053 00
E-post:
Josephine.ringdahl@mediaplanet.com
Verkställande direktör
Vilhelm Ögren
Redaktionschef:
Alexandra Ekström Madrid
Affärsutvecklare: Mårten Nyberg
Redigerare: Carolina Martinson
Distribution: Svenska Dagbladet,
September 2014
Tryckeri: V-Tab
Repro: Bert Lindevall
Mediaplanet kontaktinformation:
Tel: 08-510 053 00
Fax: 08-510 053 99
E-post: synpunkter@mediaplanet.com
Vid förfrågningar kontakta:
Mårten Nyberg
Citera oss gärna, men ange källan.
Vågafråga-vågase!
Allabehövervidetstarkastödet
ifrånvåranärstående,vårfamilj
ochvåravännerförattmåbra.
DärförvilljagmedPsykiskHälsa
uppmanaerattvågabrytatyst-
naden,sträckautenhandochta
emotenannansnärdetbehövs
fördetärtillsammansviskapar
förändring.
Trevligläsning!
Josephine Ringdahl
Projektledare, Psykisk hälsa.
FOTO: CAROLINA MARTINSON
REDAKTIONEN
3
LÄS MER PÅ WEBBEN!
PSYKISKHÄLSA.NU
Under en Digital Detox går
vi in i ”offline-mode”
– ingen telefon, ingen
dator, ingen klocka.
Istället är tystnad, vila
och balans i fokus.
Inomhus och utomhus.
Digital Detox arrangeras
den 9–12 oktober och
9 november. Läs mer
på bilda.nu/digitaldetox
Välkommen att logga ut
med oss!
Uppkopplad dygnet runt? Digitalt stressad?
Kanske dags för en Digital Detox?
3. En uppskattning är att 40 procent av alla
sjukskrivningar beror på en psykisk sjukdom. Trots
det tilldelas bara sju till åtta procent av hälso- och
sjukvårdsbudgeten till gruppen med mentala hälso-
problem. Vad man vet är att de med svår psykisk
sjukdom lever i snitt 15 år kortare tid än övriga
befolkningen. En svensk studie visar att mer än 20
procent varken vill bo nära eller vara arbetskolle-
ga till en person med mental ohälsa. Det är inte
konstigt att den gruppen nedvärderar sig själva och
ofta upplever skam. Det är vanligt att individen inte
söker vård, och om den söker så får den inte rele-
vant vård, vilket ofta leder till utanförskap.
–Det här vill vi vända på. Vi tror att stigmat
är en orsak till att färre bidrar till forskningen.
Vi vet att bidrag från organisationer och pri-
vata donationer till forskning om hjärt-och kärl-
sjukdomar har gett stora kunskapsframgångar,
säger Martin Schalling, professor vid Karolinska
Institutet och ordförande i Psykiatrifonden.
Psykiatrifonden är en ideell skatte-
befriad fond som arbetar för att få till en attityd-
förändring och häva stigmat som förknippas med
psykisk sjukdom. I arbetet ligger bland annat att
samla in mer pengar till forskning och berätta om
de framsteg som sker inom området. Ett av målen
är att bryta trenden att psykiskt sjuka får en sämre
vård.
–Vi söker stöd för att sjukdomarna ska betraktas
som vilken annan sjukdom som helst av kronisk
karaktär. Det är folksjukdomar det handlar om.
Ett fenomen som gynnar hela gruppen är
att fler kända personer är öppna med sin sjukdom
och att rollkaraktärer i filmer har fått ett psykiskt
handikapp. Det har en ”normaliserande” effekt och
ökar acceptansen. Med stor sannolikhet finns det
ledande personer inom näringslivet och politiken
som är drabbade av psykisk ohälsa, men inte talar
om det.
–En intressant koppling är att den känslighet som
kan leda till en psykisk sjukdom kan också leda till
innovativt ledarskap, kreativitet och konstnärskap.
Den sårbarhet man har kan användas till något pos-
itivt, säger Martin Schalling.
Flera organisationer samverkar runt dessa frågor på
olika plan. Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF
psykiatrikernas yrkesförening är en stor aktör när
det gäller fortbildning bl.a genom den årliga Sven-
ska Psykiatriska Kongressen och genom de många
kliniska riktlinjerna för psykiatrisk behandling.
Föreningen är även delarrangör för Kongressen
Somatisk Sjukdom och Psykisk ohälsa, 9-10 okto-
ber.
–Det är klarlagt att våra patienter med hjärt- och
kärlsjukdom och diabetes inte får samma hjälp som
andra. Det kan bero på att de dels redan har en
läkare, dels att primärvården är ovana vid hur de ska
bemötas. På grund av att de inte får hjälp i tid eller
rätt hjälp dör de tidigare. Vi behöver stärka konsul-
tationsverksamheten över gränsen mellan somatik
(kroppsvård) och psykiatri, säger ordförande Lena
Flyckt, docent vid Karolinska Institutet.
Svenska Psykiatriska Föreningen författar
kliniska riktlinjer för alla psykiatriska diagnoser
och tillsammans med Sveriges Psykologförbund
kristalliserar de roller och kompetensområden
mellan de olika yrkesgrupperna. Psykologerna
jobbar både inom primärvården och inom psyki-
atrin.
–Det är viktigt att personer med psykisk ohälsa får
rätt vård och behandling. Det behövs både psykolo-
gisk kunskap och medicinsk kunskap för att kunna
hjälpa så många som möjligt. Psykisk ohälsa är ett
växande samhällsproblem. Vi arbetar för att nor-
malisera. Det är inte så konstigt att alla någon gång
oavsett samhällsgrupp kan må psykiskt dåligt, säger
Anders Wahlberg, ordförande i Sveriges Psykolog-
förbund.
En stor del av Sveriges Psykologför-
bunds arbete är att föra ut kunskap. Den kan man
bland annat hitta på webbsidan psykologiguiden.se
som är en kvalitetssäkrad kunskapskälla. Här kan
man få råd, fakta, svar och hjälp med att hitta en
psykolog. Under 2013 hittade 1,3 miljoner unika
besökare dit.
Till skillnad mot cancer och diabetes är fortfarande psykisk ohälsa en diagnos som upplevs
laddad för både den drabbade och för omgivningen. Ett stigma som kan leda till att individen
inte söker vård eller helst vill att det ska stå något annat på sjukintyget. För att bryta
det stigmat och stimulera forskning om sjukdomen samarbetar Psykiatrifonden, Svenska
Psykiatriska Föreningen och Sveriges Psykologförbund.
Bryt stigmat för psykisk ohälsa
LENA FLYCKT, Docent, Karolinska Institutet,
ordförande Svensk Psykiatrisk Förening
ANDERS WAHLBERG, Ordförande,
Sveriges Psykologförbund.
MARTIN SCHALLING, Professor, Karolinska Institutet,
ordförande i Psykiatrifonden.
I Sverige bedrivs just nu forskning i framkant
som med din hjälp skulle kunna bidra till att
öka förståelsen för, förbättra behandlingen och i
förlängningen bota psykisk ohälsa.
SMS:a ”PSYK (mellanslag) belopp” (50, 100, 200
eller 500) till 72970 eller sätt in ditt bidrag på BG
900-7501 alternativt PG 900 750-1 så hjälper du
till att knuffa forskningen framåt.
Om du vill bli månadsgivare skickar du ”PSYK
(mellanslag) P100” eller P500.
Vill du veta mer om Psykiatrifonden och psykisk
ohälsa? Gå in på psykiatrifonden.se
www.svenskpsykiatri.se
4. 4 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Med hjälp av över 340 ambassa-
dörer med egna erfarenheter av
psykisk ohälsa,arbetar man för att
minska negativa föreställningar
och beteenden till personer med
psykiskohälsa.
Hjärnkoll är ett regeringsupp-
drag som drivs av Myndigheten
för delaktighet och nätverket
Nationell samverkan för psykisk
hälsa (NSPH), som representerar
tretton organisationer för olika
psykiatriskadiagnoser.Satsningen
pågår fram till december 2014,
därefter hoppas projektledaren
Rickard Bracken på en fortsätt-
ningsomgörattdetviktigaarbetet
med att förändra attityder till psy-
kiskohälsakanpermanentas.
Psykisk ohälsa är ett brett
begrepp som inkluderar alltifrån
ADHD till autism till depressioner.
Under fem års tid har Hjärnkoll
knutit till sig över 340 ambassa-
dörer som delar med sig av sina
erfarenheter av psykisk sjukdom
genom att besöka skolor och
arbetsplatserochfigureraimedia.
Påverkar arbetssituationen
En studie visar att fyrtio procent
väljer att inte berätta om sin psy-
kiska ohälsa på jobbet, trots att
det är den vanligaste orsaken till
sjukskrivningar.Arbetsgivare som
skapar ett öppet klimat där med-
arbetarna vågar diskutera psykisk
ohälsaharmycketattvinna.
Utbildar chefer
Treavfyrapersonerharerfarenhet
av psykisk ohälsa, antingen egen
eller som närstående. Det är den
främstaorsakentillsjukskrivning.
Många mår dåligt och underpres-
terar ofta på jobbet innan de söker
professionell hjälp. Hjärnkoll har
därför tagit fram ett utbildnings-
material för chefer och ett för
skyddsombudsomhjälperdematt
tidigtidentifierateckenpåpsykisk
ohälsa,för att därefter kunna bistå
medstödochhjälpirätttid.
–Chefer behöver öka sin kunskap
om och förändra sina attityder till
psykisk ohälsa. De har en nyckel-
roll när det handlar om att före-
byggaochageravidpsykiskohälsa.
Det finns såväl kunskap som verk-
tygsomvarjechefkananvändaför
att förebygga och hantera ohälsa,
Chefer avgör också över vem som
är välkommen på arbetsplatsen
och därmed på arbetsmarknaden i
stort,sägerRickardBracken,
Vårdpersonalens attityd
Hjärnkoll är ett bevis för att man
kan förändra attityder till psykisk
ohälsa.Sedan kampanjen inleddes
visarbefolkningsmätningarattfler
kan tänka sig att arbeta med eller
bjuda hem en granne med psykisk
sjukdom.Allt fler inser att psykisk
sjukdom och ohälsa inte handlar
om andra,det handlar om oss alla
eftersom de flesta människor har
någon i sin omgivning som har el-
lerharhaftenpsykiskohälsa.
–Vi jobbar även med att förändra
vårdpersonalens attityder till
individermedpsykiskohälsa,bland
annatgenomattinvolveranågraav
våra ambassadörer i arbetet med
att utveckla den psykiatriska vår-
den.En avde allraviktigaste syner-
gieffekterna av vårt ambassadörs-
arbete är att flera av dem har fått
jobb och därmed etablerat sig på
arbetsmarknaden, ett konkret ex-
empelpåattvibidrartillattföränd-
ra attityderna till psykisk sjukdom,
sägerRickardBracken.
Hjärnkoll
ändrar attityder
till psykisk ohälsa
ANNIKA WIHLBORG
redaktionen@mediaplanet.com
Helhetslösningar för
ditt företags välbefinnande!
Anlita Avonova så får du tillgång till heltäckande resurser och gedigen erfarenhet.
Du får också möjlighet att sätta samman just de tjänster som möter ditt företags
specifika behov. Du hittar basservicen som krävs för att möta lagens krav och mer-
servicen som hjälper dig att bli effektivare. Och du hittar de skräddarsydda konsult-
insatserna som löser särskilda problem och tar fram det bästa ur din personal.
Mer om vår kompetens och våra resurser hittar du på www.avonova.se där det
också finns kontaktuppgifter till närmaste kontor.
NYHETER
Trots att psykisk ohälsaiolikaformerärbetydligtvanligareänmankan
trofinnsfortfarandemångatabunkringämnet.Hjärnkollärennationell
kampanjsomarbetarförökadöppenhetkringpsykiskohälsamedmåletatt
allaskahasammarättigheterochmöjligheteroavsettpsykisktfunktionssätt.
RICKARD BRACKEN är projektledare för Hjärnkoll, som är en nationell
kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att
alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt
FOTO: KJELL PERSSON
HJÄRNKOLL
ATTITYDER
Enstudievisaratt
fyrtioprocentväljer
attinteberättaom
sinpsykiskaohälsa
påjobbet.
5. PSYKISKHÄLSA.NU · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Den psykiska ohälsan ökar i
Sverige, i synnerhet bland den
unga befolkningen.Stressrelatera-
de problem och psykisk ohälsa är
numera den vanligaste sjukskriv-
ningsorsaken och 808 677 perso-
ner i Sverige äter antidepressiva
medel.
Tankarna spelar oss spratt
Psykologen Fredrik Livheim
menar att det ofta är våra tankar
som ställer till det för oss och att
vimåsteläraossatthandskasmed
vårtankeapparat.
–I informationssamhället upp-
lever vi världen alltmer genom
att tänka. I tankarna förlorar vi
oss ofta i oro för framtiden och
ältar det som varit. Detta sätt att
fastna i tänkande kan leda till att
vikonstantuppleverstress.
Hjärnan har svårigheter att
skilja på reella hot och tankeverk-
samhetens hot och kan på grund
av en tanke göra kroppen beredd
på kamp eller flykt och utsöndra
stresshormoner.
Vad är viktigt i ditt liv?
TerapiformenACT,Acceptanceand
Commitment Therapy, har visat
sig vara effektiv vid hantering av
stress, depression, ångest, psykos
och långvarig smärta. ACT går ut
på att du identifierar din livssitua-
tion och gör klart för dig själv vad
du vill få ut av ditt liv.Var står du
just nu,vart är du på väg och hur
skadutadigdit?
Livskompass
–När jag gjort riktigt tydligt för
mig själv vad jag tycker är viktigt
kandettafungerasomenlivskom-
passsomhjälpermigattprioritera
vad jag väljer att göra och hur jag
väjer att vara.Det finns inget rätt
ochfel,dethandlaromattväljavad
du vill. Sina kompassriktningar
justerar man kontinuerligt under
resans gång.Om du känner stress
är det viktigt att ta reda på vad det
är som stressar dig och se om det
är någonstans du kan göra föränd-
ringar.Varnärvarandeidittlivoch
prioriteradetsomärviktigt.
Hantera situationen
Det går inte att undvika stress och
smärta helt, det är en del av livet.
Däremotkanviläraossatthantera
detpåettbrasätt.
–Det händer jobbiga saker i
livet, det är oundvikligt. Då kan
det vara smart att konstatera att
situationen är som den är, öppna
upp för vad vi känner och agera
kloktisituationen.
Få rätsida på livet
med hjälp av ACT
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
redaktionen@mediaplanet.com
Möjlighet att utbilda sig eller någon ur sin personal till gruppledare för att kontinuerligt kunna hålla
egna, effektiva ACT-interventioner. Detta är särskilt lämpat för företag eller organisationer där man
behöver egen kapacitet att kunna hålla många egna ACT-interventioner.T.ex för större företag, före-
tagshälsovård, primärvårdsenheter, studenthälsovård etc.Utbildning till att bli gruppledare är endast
fyra heldagar. Våra kommande utbildningar startar dessa datum:
www.livskompass.se
Utbildningar 2015Utbildningar 2014
Stockholm 2 Mars
Malmö 26:e Februari
Köpenhamn 23:e Februari
Stockholm 6 Oktober
Fredrik Livheim AB
Fredrik Livheim är legitimerad psykolog, författare, föreläsare och internationellt erkänd ACT-trainer.
Fredrik forskar om ACT som behandling vid psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet. Han har utvecklat
en utvärderad stresshanteringskurs baserad på ACT och utbildar gruppledare i denna metod. Han
arbetar även med interventioner direkt till organisationer via företaget Good Work.
070-694 03 64 livheim@gmail.com
För mer information om våra gruppledarutbildningar:
ACT
PSYKISK OHÄLSA
Närjaggjortriktigt
tydligtförmigsjälvvad
jagtyckerärviktigtkan
dettafungerasomen
livskompass.
För att hantera stress,
depression och ångest kan
man med hjälp av en ny
terapiform strukturera sina
tankar och analysera sin
livssituation utifrån sin egen
livskompass.
FOTO: ACT
6. 6 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
LINDA KANTE
redaktionen@mediaplanet.com
Therese Eriksson växte upp i en
trygg villaförort där allting tyck-
tes välordnat.Men bakom hennes
husväggar fanns en familjehem-
lighet.Thereses mamma var psy-
kiskt sjuk och missbrukade alko-
hol,något som Therese fick berät-
tat för sig avsin pappa när honvar
elvaårgammal.
Skönt att få ett svar
– Jag hade tidigare förstått att det
var något som var konstigt med
mamma, men jag förstod inte att
det handlade om alkohol innan
pappa sa det. Känslan jag minns
är en extrem lättnad. Jag hade
gått och oroat mig länge eftersom
stämningen varit konstig,och jag
hade inte vågat fråga vad det be-
rodde på.När jag fick veta,var det
skönt att få ett svar,berättar hon.
Precis som så många andra barn
höll Therese upp en fasad om att
allting var bra mot omgivningen.
Tills hon började gymnasiet och
träffadeennykompis.
Barn sviker aldrig
För att få berörda barn att öppna
sig om hur de har det hemma,och
för att få barn som kommer från
hem med friska föräldrar att för-
stå, måste kunskap om missbru-
kande och psykiskt sjuka föräldrar
förmedlas. Therese Eriksson pe-
kar på att det finns mycket infor-
mation att ta del av på nätet,men
även att det finns flera vuxna per-
soner i barns närhet som måste
kunnastödja.
–Skolkuratorn, skolsköterskan
och ungdomsmottagningen är ba-
ra några exempel på vuxna per-
soner som barn kan vända sig till.
Jag vet att många barn känner att
man sviker sina föräldrar om de
berättar för någon utomstående,
men det är viktigt att förmedla till
barn att de aldrig sviker genom att
berätta.
MISSBRUK
BARNENS SITUATION
Jagärinteannorlunda
NYHETER
Therese Eriksson
Växte upp med en missbrukande förälder.
FOTO: RICKARD ERIKSSON
Färska undersökningar visar att
det inte är ovanligt att äldre ut-
sätts för våld och övergrepp.I det
egna hemmet kan förövarenvara
till exempel en partner eller när-
stående, på ett äldreboende kan
våldsutövaren vara en granne el-
lerpersonal.
PåSverigesPensionärsförbund,
SPF,arbetarmansedantioårkon-
tinuerligt med att upplysa och
informera om våldet efter pensi-
on.Förra året genomfördes kam-
panjen”Våldetgårinteipension”
i samarbete med representan-
ter från bland annat Socialstyrel-
sen, Länsstyrelsen i Stockholm,
Kommunal, Riksorganisationen
för kvinnojourer i Sverige och
PensionärernasRiksorganisation.
Definiera våld
–Det är en mänsklig rättighet
att slippa utsättas för våld som
förutom fysiskt våld även inne-
fattar hot, kränkningar, ekono-
miskt utnyttjande,sexuella över-
grepp, försummelse och van-
vård,sägerOlaNilssonpåSvensk
Pensionärsförening.
Han menar att det finns en all-
män bild av äldre som svaga och
snälla och att det för många är
svårt att föreställa sig att äldre
skulle utsättas för någon form av
våld eller kränkning. Ännu svå-
rare kan det vara att tänka sig att
det faktiskt även finns äldre som
slår och utsätter andra för våld
ochkränkningar.
Öka medvetenheten
Ola Nilsson belyser vikten av att
uppmärksamma frågan och öka
allmänhetens medvetande om
problemetmedvåldetmotdeäld-
re.Ämnet har länge varit tabube-
lagt och det är få äldre som pratar
om våld och kränkningar,de som
anmäler våldsbrott efter pen-
sionsåldernärocksåfå.
– Det råder stor okunskap i dessa
frågor trots att problemet är glo-
balt.Vi måste samverka och mot-
verka våldet samt informera om
demänskligarättigheterna.
Ola Nilsson efterlyser forskning
inom området som ännu är rela-
tivtoexploaterat.
– Att våld och kränkningar exis-
terarärettfaktum,numåstevita
tag i problemet.Det måste finnas
en ordentlig och adekvat hand-
lingsplan då någon utsätts för
övergrepp mot mänskliga rättig-
heter,avslutarOlaNilsson.
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
redaktionen@mediaplanet.com
Vart femte barn i Sverige
har en förälder som anting-
en missbrukar eller som är
psykiskt sjuk. Men ofta tror
dessa barn att de är ensam-
ma om sin situation. Därför
ligger det ett samhällsan-
svar på bland annat skolan
att informera sina elever om
företeelsen.
Ola
Hansson
Svensk
pensionärsförening.
FOTO: JUREK HOLZER
FOTO: THINKSTOCK
Vågavägra
våldmot
äldre!
Våld och övergrepp mot
äldre är ett folkhälso-
problem som man ännu
inte talat högt om. Nu
uppmärksammas våld
efter pensionsåldern
både nationellt och
internationellt.
Köper du sexuella tjänster?
Har du problem med porr-
surfande eller liknande?
Vill du förändra ditt
beteende?
Stockholms stad erbjuder dig
rådgivning och samtal via
telefon, e-post eller
tidsbokade besök.
Välkommen att
kontakta oss
Telefon
020-220 440
E-post
kastmail.saf@stockholm.se
Det är kostnadsfritt och du kan
vara anonym
www.stockholm.se/kast
7. www.spf.se
PENSION är ett
HELTIDS
ARBETEbara lite ROLIGARE
Resor, yoga, vattengymnastik, boule, vinprovning,
bokcirklar, mästerskap i allt från längdskidor till schack…
Nu vet du varför seniorer säger att tiden inte räcker till
sedan de gick i pension. Så kom och berika livet hos
oss tillsammans med dina 270 000 nya medlemsvänner.
Roligare pension – det vill vi införa.
Vill du dra ner på din
alkoholkonsumtion?
ki.se
Karolinska Institutet inleder en forskningsstudie
som syftar till att minska alkoholdrickande.
Vi söker dig som:
forskningsprojektet?
Rätten till en narkotikafri miljö!
Anlita våra narkotikasökhundar för att
säkerställa narkotikafria miljöer på
behandlingshem, företag, skolor och fritidslokaler.
Kontakta oss
för mer information!
Dog Security Scandinavia AB
Tel: 0722-44 95 00 Mail: magnus@dogsecurity.nu
www.dogsecurity.nu
0707 25 38 88 info@bergstroms.org
www.bergstroms.org
Ångesten ökar
Alltfler unga människor drabbas av ångestsyndrom. Det är inte konstigt
men måste hanteras på ett kunnigt sätt. Framförallt måste fler förstå vad
det handlar om och fler kunna både förebygga och framförallt behandla de
olika syndromen. Det handlar om allt från genetik och sjukdomar till sociala
mönster, anknytningar, personligheter och tiden vi lever i idag!
Ångest – vad är det?
När allt är möjligt, men ändå omöjligt. När förändringar kommer slag i slag
och man är både ansvarig och maktlös över vad som sker så måste man
försvara sig på något sätt. Vi menar att ångest är reaktioner på alla de
förändringssignaler vi utsätts för. Ångest är således inte en känsla utan signal
på att något förändrats som ger oss känslor. Dessa känslor kan vi ibland inte
hantera. Om det alltför ofta händer att vi saknar resurser för det som sker,
utvecklas komplicerade försvar som kan gå till överdrift eller underdrift. Man
kan låtsas som inget hänt, men lidande och symtom försvinner inte och då
måste man agera. Man skyller ifrån sig eller hamnar i överkonsumtion eller
underkonsumtion av alkohol, droger, spel, mat etc. Det kan också leda till
okloka, kanske omoraliska kriminella, beteenden. Det finns tusentals sätt att
lura sig själv.
Bergströms utbildning till Diplomerad A-terapeut SJI
grundas till viss del i synen på ångest som signal, positiv eller negativ,
som leder till känslor, tankar och beteenden. Då gäller det att förstå och
använda olika metoder och tekniker i behandling och terapi, alltså att tillämpa
moderna kunskaper i psykologi, filosofi, beteendevetenskap, medicin m
m. Vår utbildning ger kunskap om generell och individuell behandling och
åtgärdsprogram, liksom multivariat bedömning och diagnostik, viktiga
matchningsvariabler, caseholdertekniker och vikten av successiva precisioner.
RePro-konceptet ingår. Utbildningen samstämmer med Socialstyrelsens
riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
Vill du behärska metoder som
AngCop, KBT, Tolvsteg, Existentiell terapi?
Utbilda dig till Diplomerad A-terapeut!
8. 8 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Linus Thörnbladvarenframgångsrikhöjdhopparemedflerainternationellamedaljer
ibagagetochenlovandekarriärframförsignärhansom25-åringbestämdesigföratt
läggaavmedfriidrott.DåhadeLinuspressatsigsjälvhårtochöverskriditsinaegna
gränserifleraårochdrabbadessåsmåningomavenutmattningsdepressionsom
tvingadehonomattavbrytasinhöjdhoppskarriär.
I många år kretsade hela Linus
Thörnblads liv kring friidrotten. Han
planerade hela sin tillvaro med fokus på
att äta, träna och sova för att ständigt
kunna prestera på topp. Tävlings-
instinkten har alltid funnits där,liksom
förmågan att ignorera kroppens och
hjärnansvarningssignaler.
Vändpunkten
–För mig var det vardag att pressa mig
själv så hårt psykiskt och fysiskt att jag
till slut inte mådde bra av det.Jag kunde
få ångest när jag skulle åka till en täv-
ling och kände mig ständigt trött. Det
var främst mental trötthet som senare
övergick i fysisk trötthet. Trots många
varningssignaler ignorerade jag dem
gång på gång och körde vidare med min
tuffaträning,sägerLinusThörnblad.
För två år sedan nådde han vändpunk-
ten,ögonblicket då det inte längre fanns
någon återvändo. Linus hade drabbats
av en utmattningsdepression och såg
inga andra alternativ än att hoppa av
friidrottskarriären.
Öppenhet kändes viktigt
–Jag tappade all energi och orkade
knappt gå upp på morgonen och än
mindre ta mig utanför lägenheten. Att
snöra på mig träningsskorna och gå ner
och träna mina vanliga trettio timmar i
veckan kändes som en omöjlighet. Jag
valde att vara öppen och berätta för om-
världen om min utmattningsdepression,
bland annat för att uppmuntra andra att
vara uppmärksamma på sina varnings-
signaler och söka hjälp redan på ett tidigt
stadium,annarskandettafleraårattåter-
hämta sig från en utmattningsdepres-
sion,sägerLinusThörnblad.
Han föreläser om sin utmattnings-
ANNIKA WIHLBORG
redaktionen@mediaplanet.com
LIVSSTIL
LINUS THÖRNBLAD
depression och är ambassadör för
nätverket Hjärnkoll, som förebygger
fördomarompsykiskohälsa.Attdelamed
sig av sina egna erfarenheter känns vik-
tigtförLinus,blandannatförattbidratill
en ökad öppenhet och acceptans kring
psykiskohälsa.
Kan drabba vem som helst
–Jag vill visa att om jag kunde drabbas
av utmattningsdepression så kan det
drabba vem som helst. Idag jobbar jag
halvtid med ett ungdomsprojekt och för-
sökerhittaennyidentitet,ennyriktning
i mitt liv. Jag har alltid varit killen som
aldrig ger upp,som bara kämpar vidare.
Nu vågar jag inte utsätta mig för allt-
för stark stress eftersom det kan göra att
jag faller tillbaka i gamla mönster,säger
LinusThörnblad.
NYHETER
Utmattningsdepression
gjorde att Linus Thörnblad
bytte livsstil
Förmigvar
detvardag
attpressa
migsjälv
såhårt
psykiskt
ochfysiskt
attjagtill
slutinte
måddebra
avdet.
Så gör du som chef med koll
Visste du att psykisk ohälsa är den vanligaste
sjukskrivningsorsaken? Samtidigt har tre av fyra
erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som
närstående. Ändå är tystnaden kompakt. Särskilt på
våra arbetsplatser som ofta står handlingsförlamade.
Med enkla lösningar går det att förändra mycket.
Skriftliga rutiner för hur chefer ska agera tidigt är
viktiga första steg tillsammans med öppnare samtal
på jobbet.
Beställ handledningarna
Så gör du som chef och
Så gör du som kollega och
lär hur din arbetsplats kan
jobba bättre. Du betalar
bara för portot. Beställ på
www.hjarnkoll.se/chefshandledning
Så gör du som kollega
– handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Så gör du som chef– handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Miki Agerberg,
som själv gått
igenom djupa
depressioner,
tyckte att det
saknades bra
litteratur i ämnet
och gav 1998 ut den första upplagan
av ”Ut ur mörkret”. Boken innehåller
bland annat djupintervjuer med
kända personer, som Kerstin Thorvall,
Täppas Fogelberg och biskopen
Ingmar Ström.
- Enskilda människor och deras
berättelser har alltid fascinerat mig.
Utan människor blir det ingen bra
historia. Och varje erfarenhet av en
depression ser olika ut, säger han.
Agerberg har även givit ut böckerna
”Kidnappad hjärna”, om missbruk och
beroende samt ”Fetma – en global
epidemi”.
Miki Agerberg är journalist och författare, med inriktning
på medicin och hälsa. 2011 kom en ny upplaga av hans
uppmärksammade bok om depressioner: ”Ut ur mörkret”.
BALANS
RIKSFÖRBUNDET
”Varje erfarenhet av en
depression ser olika ut”
För alla med erfarenhet av depression eller
bipolär sjukdom, egen och som närstående.
Vårdvägen 3, 112 81 Stockholm, 08-618 13 33
www.balansriks.se
9. PSYKISKHÄLSA.NU · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
redaktionen@mediaplanet.com
LINUS THÖRNBLOM arbetar idag halvtid med ett
ungdomsprojekt för att bidra med mer öppenhet och
acceptans kring psykisk ohälsa . FOTO: LARS DAREBERG
–Ett av de största problemen i
dagsläget är ”red dig själv-men-
taliteten” som råder i samhället.
Detkrävsenförändring,anserEva
Billqvist, föreläsare inom hälsa
och välmående samt ambassadör
förnätverketHjärnkoll.
Hon menar att det går att bryta
den negativa hälsotrenden i sam-
hället genom bättre kommunika-
tion och en större medvetenhet
omproblemet.
–Vimåstevågaprataomdettaglo-
bala samhällsproblem som tragiskt
nog fortfarande är förknippat med
skamochskuld.Annarsfinnsrisken
attviblirallvarligtsjuka.
Egen erfarenhet
Eva hade själv en lång period då
en närstående var psykiskt sjuk.
Det påverkade hennes arbets-
situation. Hon hade ändå modet
att berätta för sin chef och för sina
arbetskamrater.Denständigaoron
hon bar på förklarade varför hon
verkade okoncentrerad och inte
varriktigtmedibland.
Eva pratar med många chefer
och förstår att det inte alltid är så
enkelt att prata om psykisk ohälsa
även om de flesta tycker att det
är viktigt. Hon påpekar att det
inte finns någon quick fix och att
det inte går att fly undan proble-
men.Genom att även vara mindre
kritiska mot oss själva och inse
att de resurser vi har är värdefulla
kommervienbrabitpåvägen.
Mår bra – orkar mer
För att finna balans är det även
viktigt att skapa trivsamma och
humana arbetsklimat där med-
arbetarnatrivsochmårbra.
–Personalsommårbraorkarmer
och presterar bättrevilket är direkt
lönsamt för vilket företag eller
organisationsomhelst.Man måste
arbeta med den psykiska hälsan.
Det är ett långsiktigt förändrings-
arbete som kommer att leda till
färre sjukskrivningar och lägre
sjuknärvaro. Vi måste värna om
människan,avslutarEvaBillqvist.
KOMMUNIKATION
PSYKISK OHÄLSA
Ensam är inte stark
– BRYT TYSTNADEN
Psykisk ohälsa är ett globalt problem och ett av de snab-
bast växande hoten mot folkhälsan. Trots detta är ämnet
tabubelagt och tystnaden kring problematiken kompakt.
ANNIKA WIHLBORG
redaktionen@mediaplanet.com
Under 2014 sätter
Skellefteå kommun och
Västerbottens läns lands-
ting fokus på psykisk
hälsa. Med målsättningen
att motverka fördomar,
öka acceptansen och
stärka invånarnas kompe-
tens kring psykisk ohälsa
erbjuder projektet före-
läsningar och utbildningar
som anpassats utifrån
invånarnas önskemål.
–Projektet Psykisk hälsa i fokus
pågår under hela 2014 och syftar
till att främja psykisk hälsa och
förebygga psykisk ohälsa. Vi
inledde med en workshop där
kommuninvånarnafickangevil-
ka områden de ville lära sig mer
om. Intresset var bland annat
stort för barn och ungdomars
hälsaochattförebyggastressoch
ohälsa på arbetsplatsen, säger
Lena Stenvall, projektledare på
Skellefteåkommun.
Vill avdramatisera ämnet
Lena och hennes kollega Åsa
Forssell har bland annat före-
lästomstressochsömnproblem
som kan leda till psykisk ohälsa
på arbetsplatser i kommunen.
Genomatttalaöppetompsykisk
ohälsa bland nya målgrupper
ökar kunskapen om vad psykisk
ohälsa egentligen är. Projektle-
darna arrangerar såväl föreläs-
ningar som heldagsutbildning-
ar för den som vill fördjupa sig
i ett specifikt område,exempel-
vis dataspelsberoende eller sor-
gebearbetningförbarn.
–Vi hoppas att vår satsning
kan avdramatisera begreppet
psykisk ohälsa och skapa en dia-
log kring ämnet.Det bästa vap-
net mot psykisk ohälsa är dialog
och kunskapsspridning, säger
LenaStenvall.
Åsa Forsell
Skellefteå kommun.
FOTO: PRIVAT
Lena Stenvall
Skellefteå kommun.
Vimåstevågaprataomdetta
globalasamhällsproblemsomtragiskt
nogfortfarandeärförknippatmed
skamochskuld.
Läs mer på www.friskfri.se eller
mejla oss på svar@friskfri.se
Idag lider 100 000 människor i Sverige av
en diagnostiserad ätstörning och mörker-
talet antas vara stort.
Vi vet av egen erfarenhet att det går att
bli frisk och fri, men för att bli det behövs
oftast hjälp av andra.
Bli medlem i FRISK & FRI och ta del av
vårt stöd för drabbade och närstående.
DU ÄR INTE
ensam
eva@evabillqvist.se
www.evabillqvist.se
Är du trött på att inte få
med bromsklossarna på
jobbet?
Vill du som chef på ett
enkelt sätt kunna prata om
psykisk ohälsa och
väcka oanade resurser?
Det kommer att lyfta hela
företaget.
Vill du ha ett
bollplank eller en
inspirerande
workshop?EVA BILLQVIST
”Med passion för sitt ämne och fokus på
hälsa ser Eva behoven, skapar genombrott
och inspirerar till eget ansvar.”
Skellefteå ska vara
ett gott exempel och
kännetecknas av att vara
en kommun där hälsa
och särkskilt den psykiska
hälsan är viktig.
Läs mer om
samarbetsprojektet på:
www.skelleftea.se/psykiskhalsa
10. 10 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
BOK
”Min resa”
Våga resa med barn med
neuropsykiatrisk funk-
tionsnedsättning genom
noggrann
planering och
några hand-
fasta tips som
underlättar
resan. Det är
dags att ge sig
ut på äventyr.
–För många känns det ogenom-
förbart att resa med barn med
neuropsykiatrisk funktions-
nedsättning som exempelvis
Autism, Aspergers syndrom,
Down syndrom ellerADHD,kon-
staterar Anna Soltorp, mamma
tillettbarnmedAutism.
Honharalltidfåttskapaförut-
sättningarförattkunnaresaoch
löst alla problem som resorna
inneburit på egen hand.Det har
aldrig funnits några handfasta
tips eller någon hjälp att få som
underlättat resandet.Därför har
hon tillsammans med vänin-
nan Lena Thoft Sjöström gett
ut boken Min resa där föräldrar
och barn på ett konkret sätt kan
bearbeta den planerade resan.
Boken är uppdelad i två delar; en
förbarndärdetblandannatfinns
plats för teckningar och egna
berättelsersamtendelförvuxna
somfungerarsometthandledar-
häfte.
–Tankenärattmanskaarbeta
med boken före,under och efter
resan så att allt blir konkret för
barnet,boken ger stöd och pepp.
Jag uppmanar även anhöriga
att våga be om hjälp samt kolla
upp och utnyttja de resurser
som finns till förfogande i sam-
band med resor, avslutar Anna
Soltorp.
OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK
redaktionen@mediaplanet.comANNE HAAVISTO
redaktionen@mediaplanet.com
–De som kommer till oss är ofta
väldigt trasiga men även motive-
rade,säger Christer Karlsson,för-
bundsordförande hos KRIS (krimi-
nellasrevanschisamhället).
Personer som precis kommit
ut ur fängelset mår ofta psykiskt
dåligt. Många har just slutat med
drogerochvillbörjaettnyttliv.
–För att man ska lyckas i sam-
hället måste man först och främst
vara drogfri.Drogfrihet och heder-
lighet är de två deviserna vi arbe-
tarefter,sägerChrister.
Till en början är det viktigt
att lära sig att passa tider, för att
han en chans att så småningom
kommautiarbetslivet.
Någonting att göra
–Sysselsättning är oerhört viktigt.
De här personerna behöver känna
att de har någonting att göra.Men
de behöver även någon att prata
med, för problemen kommer ofta
utanför kontorstid, och då finns
vi där som jourmedmänniskor,
berättarChrister.
När man efter ett till två år har
tagit sig ut i arbetslivet möter de
flesta sin, enligt Christer, största
fiende:Kronofogden.
–Många har en hel del betal-
ningsanmärkningar och får börja
det nya livet med existensmini-
mum, Då gäller det att stötta och
motivera de här personerna att
ändåarbeta,sägerChrister.
STÖDGRUPP
KRIS
Stödgrupper
hjälper före detta
kriminella
För många som suttit i
fängelse kan vägen tillbaka
till samhället vara både
lång och svår. Genom stöd
från frivilligorganisationer
ökar möjligheterna till ett
drägligt liv.
Lena Thoft Sjöström
Författare.
FOTO: ANDREAS SJÖSTRÖM
Anna Soltorp
Författare.
Förattmanskalyckas
isamhälletmåsteman
förstochfrämstvara
drogfri.Drogfrihetoch
hederlighetärdetvå
devisernaviarbetarefter.
STOCKHOLM
Mobil psykakut
Om man inte får stöd på annat håll eller vet vart man ska
vända sig, finns hjälp bara ett telefonsamtal bort. På
Karolinskas mobila akutenhet blir alla som är i
behov av akut psykiatrisk vård omhändertagna.
Psykisk ohälsa fortsätter att öka.
Andelen med psykiska diagnoser
som söker vård har ökat från 29
procent till 37 procent på knappt
tio år, enligt statistik från reger-
ingskansliet.Samtidigt har anta-
let självmord i Sverige minskat
med 45 procent sedan 1980.Trots
det begås i snitt fyra självmord
per dag i landet.
–Vårt jobb är att komma så
nära noll som överhuvudtaget
är möjligt vad gäller självmord,
säger Sten Friberg, överläkare
och enhetschef på mobila
akutenheten på Karolinska,
MAK.
Alla blir omhändertagna
Historiskt sett har den
psykiatriska vården varit kraf-
tigt åsidosatt, men det har skett
en stor förändring. Idag satsar
man på de psykiskt sjuka för att
fånga upp och sätta in rätt be-
handling så tidigt som möjligt.
På MAK jobbar mentalskötare,
sjuksköterskor och läkare, alla
medlångerfarenhetochkunskap
inomakutpsykiatri.
–Till MAK kan alla som är i
behov av psykiatrisk vård eller
råd ringa. I samråd med sköter-
skan bestämmer man om det är
mestlämpligtattblihänvisadtill
annan instans, boka in ett mot-
tagningsbesök, hembesök dagen
därpå.
Om det är riktigt akut,så ser vi
till att patienten får träffa en lä-
kare direkt. Vissa behöver vård
menvetintevartdeskavändasig,
andra behöver någon som lyss-
nar,och ibland kommer det sam-
tal från någon där livet känns
omöjligtattfortsättaleva.Allatas
välomhand.VipåMAKäroerhört
stolta över att få göra skillnad för
människorsomhardetsvårt.
ULRIKA FALLENIUS
redaktionen@mediaplanet.com
FOTO: THINKSTOCK
Vi har slängt
kofoten!
Nu hjälper vi andra
att göra samma sak.
KRIS är en organisation
bestående av före detta
kriminella och missbrukare.
Vi hjälper människor som friges
från fängelse genom att erbjuda
dem ett nytt, hederligt och
drogfritt socialt nätverk.
Vill du hjälpa oss i detta arbete?
Bli stödmedlem redan idag!
http://kris.a.se/registrera
Tack för ditt stöd!
Stöd som ger
kraften tillbaka.
Vi hjälper drygt 90 000
brottsutsatta varje år,
språk. Din gåva hjälper
Plusgiro 90 03 44-3
www.brottsofferjouren.se
Nyfiken
på autism?
www.autism.se
SPES Telefonjour
08 - 34 58 73
varje kväll 19 - 22
Stöd SPES med en gåva
plusgiro 37 07 43 – 7
Bli stödmedlem:
medlem@spes.se
www.spes.se
Riksförbundet för
SuicidPrevention och
Efterlevandes Stöd
www.slso.sll.se
Om du är över 18 år
och behöver akut
psykiatrisk hjälp/vård
Välkommen att kontakta
Mobila Akutenheten Karolinska.
Vi erbjuder telefonrådgivning,
hembesök och tidsbeställda
mottagningsbesök för dig som är
i behov av akut psykiatrisk hjälp.
På enheten arbetar specialister
i psykiatri samt sjuksköterskor
och skötare med stor erfarenhet
av psykiatri.
Vi har öppet mellan 08.00 – 22.00
varje dag och vårt telefonnummer är:
08-517 750 40
Christer Karlsson
Förbundsordförande, KRIS.
FOTO: JOAKIM BERNDES
STÖD
11. P
rojektet riktar sig till personer som haft
depression tidigare och har antidepressiv
medicinering nu. För att få delta kan man
ha lindriga till måttliga restsymptom men
Parallellt ska man ha en annan vårdkon-
takt och ta antidepressiv medicin.
-ISAKprojektet ska ses som ett komplement till andra
insatser. Det bygger på att klienten anmäler sig själv på
webben. De uttagna får en personlig behandlare, alla
psykologer som stöttar, påminner och ger feed back.
Man kan ha daglig kontakt som sker enbart via webben,
säger psykologen Fredrik Holländare, psykolog och
forskare inom Örebro Läns landsting.
På webbplattformen finns behandlingsmaterialet
med både text, exempel och övningar. Klienten kan till
exempel läsa och lära sig hur man hanterar sina negativa
tankar. Tanken är att ge dem redskap att hantera sin
nedstämdhet. Risken för att återfalla i depression är stor,
cirka hälften får inom två år ett återfall.
- Det finns goda möjligheter att få ner risken om
man har fått verktyg. Även om man tidigare varit sjuk-
skriven för depression behöver inte det leda till ytterli-
gare en sjukskrivning om man med hjälp av verktygen
kunna hantera framtida nedstämdhet så att den inte får
så stor påverkan på livet.
Vetskapen om webbsidans ISAKprojektet.se
-
ing och sociala medier. ISAKprojektet är ett samarbete
mellan Örebro Läns Landsting och Uppsala universitet,
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap som
utvecklat plattformen. Det startade 2013 och sträcker
sig till 2015. En etisk kommitté har godkänt behandling
av 265 klienter. Därefter ska det utvärderas och resulta-
tet kommuniceras. Ser det bra ut kan det permanentas
som ett komplement i vården.
Projekt Isak syftar till att förhindra återfall i depression. Via en webbaserad
plattform kan klienten ha daglig kontakt med sin behandlare.
BEHANDLING VIA INTERNET TESTAS
Forskning och kliniskt arbete integreras
I Örebro Läns landsting, ÖLL är det möjligt att bedriva forskning
parallellt med kliniskt arbete. Forskningen inom Psykiatriskt
forskningscentrum bedriver och stöder patientnära forskning.
Flertalet yrkeskategorier inom psykiatrin är representerade i
en mångvetenskaplig forskning. Många frågeställningar kring
psykiatrisk behandlingsforskning tas upp. Tematiska grupp-
eringar finns kring ätstörningar, återfallsprevention vid depres-
sion (se artikel), vårdkvalitet och tvångsvård och etik. ÖLL har
fått regeringens uppdrag att fördjupa kunskapen om dopnings-
missbruk.
IRIS TAR ETT HELHETSGREPP OM INDIVIDEN
En grupp som på grund av rådande lagstiftning ofta hamnar
mellan stolarna är de som lider av psykisk ohälsa och har ett
missbruk. Iris Utvecklingscenter inriktar sig på att behandla
individer med samsjuklighet.
FAKTA
Iris Utvecklingscenter finns på flera
ställen i Sverige med 120 vårdplatser
och har ramavtal med 230 kommuner.
Verksamheten startade 1985 och ägs
av en icke kommersiellt driven stiftelse
som återinvesterar i verksamheten.
Iris nås på tfn: 0200-21 77 00.
Samhället har svårt att samordna
insatserna för dessa personer. Land-
stinget ansvarar för de som lider av
psykisk ohälsa och kommunen för
missbruksproblematiken. Då är det
lätt hänt att individen bollas mellan
instanserna och hamnar i kläm.
–Insatserna blir fragmentartade
och hjälper inte individen att ta ett
samlat grepp om sitt liv vilket är det
som oftast krävs. De är ofta föremål
för en rad olika insatser som inte är
koordinerade och innebär också ofta
en stor kostnad ur ett samhällsper-
spektiv. Vi tar ett helhetsgrepp och
möter psykisk ohälsa, missbruk och
andra problem som ofta kommer
med samsjuklighet som dålig fysisk
hälsa och sociala problem med mera.
Efter genomförd behandling
erbjuder vi också stöd och hjälp
i den svåra processen att komma
hem och leva ett nytt liv, berättar
Erik Andrén, VD på Iris Utveck-
lingscenter.
Iris Utvecklingscenter inriktar sig
på att hjälpa dem som har samsjuk-
lighet. A och O i behandlingen är
mötet mellan terapeut och klient, där
klientens individuella målsättning är
vägledande. Vad vill jag och hur ska
jag komma dit? Bakomliggande or-
saker är till exempel trauman, stress,
depression och ångest. Behandlings-
hemmen ligger i estetiskt natursköna
miljöer. Den fysiska miljön, maten
tillsammans med ett värdigt och
respektfullt bemötande är avgörande
faktorer i en läkningsprocess. Ett sätt
att hantera utmattningsdepression
är att arbeta med grön hälsa som
stimulerar kreativiteten, i det ingår
trädgårdsarbete och matlagning.
–En grundfilosofi är att vi till-
sammans med klienten ”utforskar”
världen. Klienterna har tidigare i sitt
liv sökt kortsiktiga lösningar för att
till exempel döva sin ångest. I terapi-
situationen handlar det istället om
att utmana sina svårigheter och våga
vara i sina känslor, säger Camilla
Jardevall legitimerad psykoterapeut
och behandlingsansvarig.
Behandlingstiden är fyra månader
mot tidigare sju månader. Under
de 30 år som Iris Utvecklingscenter
verkat har en stor mängd klienter fått
ett anständigt och värdigt liv.
Camilla Jardevall
Legitimerad psykoterapeut och
behandlingsansvarig.
Erik Andrén
Vd, Iris Utvecklingscenter.
12. 12 · PSYKISKHÄLSA.NU HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PERSONLIG INSIKT
Barnspsykiskahälsa
ärenglobalutmaning
N
är jag var 19 år
grundade jag
Friends. Min idé
baseradespåmina
egna erfarenheter
av mobbning och
av elevers kraft
att bryta mönster av trakasserier.
Sedan dess har jag deltagit i det
offentliga samtalet om barns psy-
kiska ohälsa och dess orsaker.Det
handlar nästan alltid om Sveri-
ge,mindre ofta tar vi frågan till en
globalnivå.
Barns rättigheter
Idag har jag haft förmånen att
grunda ännu en organisation som
verkar för barns rättigheter.Reach
for Change arbetar i 18 länder till-
sammans med lokala sociala en-
treprenörer, som utifrån sin kon-
textverkarförbarnsbästa.
I det arbetet ser jag tydligt att
barns och ungas psykiska ohäl-
sa är ett globalt problem. Trots
att kontexten ser väldigt olika ut
– från Norge till Kongo – finns det
överallt en direkt koppling mellan
barns välmående och vuxenvärl-
dens förmåga (eller snarare oför-
måga) att säkerställa att barn får
sina rättigheter tillgodosedda och
sinabehovtillfredsställda.
Sociala entreprenörer
Jag har mött en pojke i Ghana som
tio år gammal såldes till fiske-
industrin i Voltasjön. Hans mam-
ma behövde pengarna till pap-
pans begravning och i arbetet var
han flera gånger nära att drun-
kna. När James Kofi Annan, som
är en av de sociala entreprenörer
som får stöd av Reach for Change,
räddade honom bar han på en rad
trauman. Ett omfattande rehabi-
literingsprogram sattes in,för det
räcker inte med att ta barnet ur en
fysiskt farlig situation.James inn-
ovativa arbete bärs upp av en ho-
listisk barnsyn,som innebär både
stöd till individen och till samhäl-
letruntomkringföratttraumatin-
teskaupprepas.
I en annan del av världen har
Elena Timofea visat att nära 40
procent av barnen på de ryska
barnhemmen varit utsatta för
övergrepp och har ett stort behov
av rehabilitering. Elena valde att
redan från början tänka in den
ekonomiska hållbarheten,en nöd-
vändighet eftersom den som tar
sig an traumatiserade barn måste
kunna förbinda sig till att hålla på
så länge som barnet behöver det.
Det går inte att sluta mitt i en be-
handling.Terapiochsmyckesverk-
stadärhenneslösning.
Vi måste tänka längre
I ett globalt perspektiv är utma-
ningen gigantisk och för att få till
en förändrings krävs en mångfald
av nya, innovativa lösningar. Vi
måste se hur människans psyke är
komplext och sårbart oavsett hur
kontexten ser ut,och det är aldrig
såattenfysisktfarligsituationeller
andra former av extrem utsatthet
gör den psykiska rehabiliteringen
mindre viktig. Vi måste uppmunt-
ra dem som kan tänka utanför box-
en,som har uthållighet och ledar-
skap.Vi måste kraftsamla för reha-
bilitering av individen och för att
skapa ett tryggt samhälle där psy-
kisk hälsa är både en möjlighet och
enrättighetförallabarn!
Sara Damber
Vd och medgrundare, Reach for Change
Grundare och ordförande för Friends
Visste du att… för tio år sedan drev Sara på regeringens
uppdrag den nationella satsningen Flicka, som diskuterade
medier och flickors psykiska ohälsa.
Föreningslivet och Västerås stad
samarbetar mot ett gemensamt
mål: att involvera fler unga i det
mångfacetteradeföreningslivet.
–TRY-IT IDA vänder sig till
kommunens alla barn och
ungdomar i åldersgruppen 10
till 15 år. Grundtanken är att
engagera så många ungdomar
som möjligt i föreningslivet
och på så sätt främja fysisk och
psykisk hälsa, social gemenskap
och integration i praktiken,säger
MikaelThunblom,projektledare
förTRY-ITIDA.
Under två sommarveckor
varje år arrangerar staden och
många av stadens idrotts- och
kulturföreningar en mängd olika
aktiviteter på Swedbank Park för
alla ungdomar som vill prova på.
Allt är gratis! De två veckorna är
en möjlighet för föreningarna att
visa upp sig och för ungdomarna
att prova sig fram för att hitta de
aktiviteter och föreningar som
tilltalar dem.Iår deltog närmare
1000 barn och ungdomar. En
av dem var 15-åriga Sebastian
AmigofrånBäckby.
–TRY-ITIDAärjättekulochbra!
Det ger barn och ungdomar som
barasitterinneenchansattkom-
ma och prova och få något bra att
göra.Självprovadejagpånioolika
föreningars aktiviteter och fast-
nade för fäktning, speedball och
rugby,sägerhan.
Många vinnare!
Under skolåret kan barnen sedan
fortsättahosfleraavföreningarna
en gång per vecka. Även då är
aktivitetochbussresorgratis.
–Vår satsning har blivit ett
framgångskoncept med många
vinnare! Fler kommer in i
föreningslivet, vilket bidrar till
social samhörighet, säger Mikael
Thunblom.
Framgångsrik satsning i Västerås
Vi måste sehurmänniskanspsyke
ärkomplextochsårbartoavsetthur
kontextenserut.
Mikael Thunblom
Projektledare, TRY-IT IDA.
FOTO: MALIN LANDBERG
ANNIKA WHILBORG
redaktionen@mediaplanet.com
Tillgång till meningsfulla
fritidssysselsättningar och
delaktighet i förenings-
livet är en viktig pusselbit
för ungas välbefinnande
och hälsa. I Västerås stad
finns sedan nio år tillbaka
satsningen TRY-IT IDA,
som sänker trösklarna in i
föreningslivet för barn och
unga i åldersgruppen
10 till 15 år.
SEBASTIAN AMIGO gillar TRY-IT IDAs projekt.
FOTO: ANN-CATHRINE LINÉR
FOTO: MIKAEL THUNBLOM
www.vasteras.se
Västerås stad gör skillnad för många
Samverkan
Barnpiloter
Elevsocialt arbete
Fritidsgårdar
Familjecentrum
Here4U
Föreningssamverkan
Öppenförskola
TryitIDA
Fältassistenter
BarnombudANDT coacher
Föräldrarutbildning
Ungdomsdialog
Områdessamordnare
Närheter
Trygghetsvandring
Psykisk ohälsa ökar bland dagens ungdomar. I Vellinge kommun
tar man tag i problemet och satsar på att stödja sina unga
invånare.
– Genom mentorsprogram och föreläsningar arbetar vi aktivt
med att ge stöd åt unga kommuninvånare och deras föräldrar,
förklarar Kristina Stern på Vellinge kommun.
Hon understryker hur viktigt det är för unga människor
att ha en stabil vuxen kontakt som de kan dryfta tankar och
funderingar med och konstaterar att långt ifrån alla unga har
någon de kan samtala med. Medan mentorprogrammet riktar
sig till den enskilde individen är föreläsningarna till för både
vuxna och unga.
– Vi tillhandahåller användbara och ovärderliga verktyg som
hjälper såväl unga som vuxna. Det är viktigt att lyfta dessa
frågor och att arbeta kontinuerligt för ungas hälsa, avslutar
Kristina Stern.
Vellinge kommun stödjer unga
Kristina Stern,
Vellinge kommun
www.vellingekommun.se
13. Har du en idé som gör livet bättre för barn är du välkommen att
testa den i Sveriges tuffaste entreprenörstävling. Kraven är höga
och urvalsprocessen hård, men i potten finns både pengar
och hjälp att förverkliga din idé – och vara med och förändra
världen. Läs mer och anmäl dig på reachforchange.se
Reach for Change är en ideell stiftelse grundad av
Kinnevik och Sara Damber.
Undrar hur det är när
jag kommer hem?
Trappan ger stöd till barn och ungdomar i familjer
där det finns problem med alkohol, droger, våld, psykisk
ohälsa och konfliktfyllda separationer.
www.uppsala.se/trappan
I SAMARBETE MED LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Det här igår vid en placering :
I västra Götaland
Vi är en HVB-verksamhet som arbetar med psykosocialt arbete sedan 2008 i Västra Götaland.
ålgr ppen är svenska ngdomar och ensamkommande yk ngbarn i åldern - år. Vi nns i
Tanumshede i norra Bohuslän.
Har din tonåring tvång?
Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och Karolinska
Institutet genomför ett forskningsprojekt för att undersöka
effekterna av internetbaserad KBT (Kognitiv Beteendeterapi).
I det här projektet riktar vi oss till ungdomar 12 – 17 år
som lider av återkommande obehagliga tankar och/eller
återkommande ritualer eller handlingar som är svåra att
kontrollera. Vanliga tvångshandlingar är t.ex. att kontrollera
spisen gång på gång, tvätta händerna upprepade gånger eller
att arrangera saker.
Behandlingen är kostnadsfri och pågår
i 12 veckor från och med hösten 2014.
Läs mer och gör intresseanmälan på
www.bup.se/bip
