SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 48
Förslag till NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET  2010–2021 Förslag per 1 sep,  version 1 sept.
Den nationella transportplanen handlar om  Förslag per 1 sep Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort  Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet
Förväntade bidrag för ökad tillväxt •  Regional tillväxt och utveckling i hela landet •  Utveckling av näringsliv •  Förstorade arbetsmarknadsregioner •  Bättre fungerande arbetspendling •  Förbättrade möjligheter att ta sig till och från flygplatser Förslag per 1 sep
Förväntade effekter för samhällsnytta •  Kortare restider •  Snabbare och mer flexibla godstransporter •  Bättre tillgänglighet i storstadsregionerna •  Förbättrad punktlighet för tågtrafiken •  Minskad trängsel på vägar •  Utökad och förbättrad kollektivtrafik •  Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning •  Säkrare trafikmiljöer för barn •  Färre skadade och dödade Förslag per 1 sep
Samhällsekonomisk nytta ,[object Object],[object Object],[object Object]
Samhällsekonomisk nytta ,[object Object],[object Object]
Förväntade klimateffekter ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Förslag per 1 sep
Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden.  Typ av åtgärd CO2/År Kommentar Investeringar 0 Mton Ca -15 000 ton/år Drift och underhåll -0,4 Mton Sektorsåtgärder - Osäkra beräkningar p g a långa effektkedjor samt insatser från andra aktörer.  Potentialen bedöms grovt ligga kring ca 1 Mton. Åtgärdsområden - Cykel och hastighetsövervakning, ca -1 000 ton/år vardera. Potential för kollektivtrafikåtgärder och anslutningar till godsterminaler mm har ej beräknats TOTALT: -0,4 Mton  
Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden.  Drift och underhåll CO 2 /År Belysning (väg) -0,18 Mton Kallare asfalt -0,02 Mton Vinterdrift (väg) -0,003 Mton Energibesparing (jvg) -0,24 Mton TOTALT: (avrundat) -0,4 Mton Investeringar  CO 2  /År Järnväg -0,1 Mton Väg 0,12 Mton Sjöfart -0,02 Mton Totalt 0 Mton*  * (avrundat -0,015 Mton)
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Processen – arbetssätt Förslag per 1 sep
” Länens”  prioriteringar (regionala system-analyser) Kundprogram Önskvärda  funktioner  i transport- systemet Brister och  förbättrings- möjligheter Åtgärdsval Effekter i  Transport-systemet  och i samhället Infrastruktur- proposition (riksdag) Direktiv (regering) Översiktlig beskrivning av arbetssättet Förslag per 1 sep
Prioriteringskriterier ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Förslag per 1 sep
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Fyrstegsprincipen – ett förhållningssätt Förslag per 1 sep
Val av åtgärder för en önskvärd funktion x Åtgärdsmix (paket) 4-stegs-principen Drift och underhåll Sektors-åtgärder Mindre åtgärder Namn-givna invest Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 x x x x Förslag per 1 sep
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Vägledande i planeringen Förslag per 1 sep
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Exempel på avvägningar Förslag per 1 sep
Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och 136 mdr rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet   64 mdr Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, 217 mdr slussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. (samt) (inklusive) ramar för  länsplaner (33,1) Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdr Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr –  varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel Förslag per 1 sep
Drift och underhåll: 200 mdkr  Planeringsram för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 2010-2021, miljarder kronor Drift, underhåll och bärighet i vägnätet 136,0 varav: Bärighet 14,8 Drift och underhåll 110,2 Statlig medfinansiering enskilda vägar 11,0 Drift och underhåll i järnvägsnätet 64,0 varav: Drift och underhåll 60,7 Lånefinansierade reinvesteringar 3,3 Summa anslag 200,0 Banavgifter drift och underhåll järnvägsnätet 15,6 Total satsning för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 215,6
Drift och underhåll 2010-2021 ,[object Object],[object Object],09-10-02
Bas + ++ Framkomlighet och punktlighet Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Restriktioner för tung trafik kan förekomma vissa perioder (ex tjällossning, lövhalka) Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Mindre avvikelser I den förväntade restiden kan förekomma Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt.  Avvikelser  i den förväntade transporttiden ska vara ringa. Robusthet Återställningsförmåga och  vissa omledningsmöjligheter ska  finnas  Återställningsförmåga och  vissa omledningsmöjligheter ska  vara goda Återställningsförmåga och  vissa omledningsmöjligheter ska  vara utmärkta Trafik- och trafikant-information Det ska finnas tillräcklig information (om  normalläge, störningar, prognoser och alternativa  förslag) för att fatta beslut  som berör resan/transporten Det ska finnas god information (om  normalläge, störningar, prognoser och alternativa  förslag) för att fatta beslut  som berör resan/transporten Det ska finnas mycket god information (om  normalläge, störningar, prognoser och alternativa  förslag) för att fatta beslut  som berör resan/transporten Bekvämlighet Resan ska vara genomförbar  Resan ska vara upplevas som behaglig Resan ska vara upplevas som behaglig och mervärden finns (ex rastplatser, stationsservice) Säkerhet Transporten/resan ska kunna genomföras säkert Transporten/resan ska kunna genomföras med hög säkerhet och människor kan med tillförsikt vistas vid och kring vägnätet Transporten/resan ska kunna genomföras med hög sta säkerhet och människor kan med  stor tillförsikt vistas vid och kring vägnätet Användbarhet Alla som vill resa ska kunna det Alla som vill resa ska kunna det Alla som vill resa ska kunna det
vägtyp 2021.
Utvecklingsram i Nationell plan Ram för Nationell plan 183,9 mdr Pågående projekt (byggstart ska ha skett 2009 eller tidigare)   23,9 mdr Närtidssatsningen (investeringar startade 2009–2010)   24,1 mdr Nyckelinvesteringar för jobb och tillväxt (särskilt utpekade)   13,2 mdr Sektorsuppgifter   8,6 mdr FUD   3,8   mdr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar under  planperioden inkl. produktionskostnad   26,4 mdr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar före  planperioden samt hyra för Botniabanan   18,4 mdr ERTMS korridor B (2,2 mdr finansieras med brukaravgifter)   0,0 mdr Medfinansiering drift flygplatser   1,0 mdr Statlig medfinansiering (statsbidrag) för investering i kollektivtrafikanläggningar  inkl. återstående medfinansiering av spårfordon från föregående period   4,7 mdr Återbetalning av förskotteringar   1,1 mdr Summa medel för nya prioriteringar  58,7 mdr Förslag per 1 sep
Medel för nya prioriteringar i given ram * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Medel för nya namngivna investeringar (väg 12,2 / järnväg/sjö 9,1) 21,3 mdr Tillkommande behov och riskreserv (väg 4,5 / järnväg 4,5)   9,0 mdr Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5)   5,1 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg   9,0 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg*   14,3 mdr Summa medel för prioriteringar 58,7 mdr   Förslag per 1 sep
Medel för prioriteringar vid ram -15 % * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Ovanstående volymer i ramnivå 0 om 37,4 mdr för ej namngivna objekt minskas  med 1,8 mdr    35,6 mdr Summa medel för prioriteringar 35,6 mdr  Förslag per 1 sep
Medel för prioriteringar vid ram +15 % * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Medel för nya namngivna investeringar (väg 22,7 / järnväg/sjö 20,6)  43,3 mdr Tillkommande behov och riskreserv (väg 5,6 / järnväg/sjö 4,5)  10,1 mdr Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5)   5,1 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg   9,0 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg*   14,3   mdr  Summa medel för prioriteringar 81,8 mdr  Förslag per 1 sep
Sektorsverksamhet (8,6 mdkr) Förslag per 1 sep Miljoner kronor Samverkan med aktörer Kunskap och expertstöd Forskning, utveckling o demonstration (FUD) Summa Hållbar samhällsutveckling 1 000 650 250 1 900 Effektiva personresor 1 900 700 900 3 500 Effektiva godstransporter 1 300 350 500 2 150 Annan verksamhet (t.ex. Järnvägsmuseet och väg- och trafikdata)       1 050 Summa 4 200 1 700 1 650 8 600
Miljöinvesteringar (5,1 mdr) ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Förslag per 1 sep
Trimning och effektivisering  för tillväxt och klimat (23,35 mdkr) ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Förslag per 1 sep
Prioritering över tid – Ej namngivna investeringar mnkr Trafikslag   Åtgärd   2010-2012   2013-2015   2016-2018   2019-2020   Kostnad Nationell plan 2010-2021   Järnväg   Tot fördela   3 105 3 214  6 571 7 410 20 300  Väg   Tot fördela   1 374  3 876 5 812 6 090  17 152  Järnväg/väg   Tot fördelning   4 479 7 090 12 383 13 500 37 452 Järnväg/väg   Tot andel fördelning   12% 19% 33% 36% 100% Järnväg/väg  Miljöåtgärder 1 080 1 329 1 351 1 340 5 100 Järnväg/väg  Trimning, effektivisering, klimat   3 067 4 184 8 112 7 989 23 352 Järnväg/väg  Tillkommande behov/ riskreserv 332 1 577 2 920 4 172 9 000
Strategiska stråk och centrala noder för långväga gods Utpekat huvudvägnät (HVN-1) Utpekat strategiskt järnvägsnät Centrala hamnar Centrala flygplatser för flygfrakt Centrala kombiterminaler H Förslag per 1 sep
Förslag per 1 sep
Förslag per 1 sep
Förslag per 1 sep
Förslag per 1 sep
Förslag per 1 sep
Förslag per 1 sep
Tillkommande medel genom medfinansiering  Medfinansiering utöver statlig ram Ovanstående tabell beskriver situationen i juni 2009,  arbetet med medfinansiering kommer att bedrivas kontinuerligt.   Förslag per 2009-06-12 Banverket och Sjöfartsverket mnkr Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 7 252  10 946  12 225  Brukaravgifter 2 184  3 122  3 122  Trängselskatt -  -  -  Brukaravgifter/Trängselskatt -  -  -  Summa 9 436  14 068  15 347  Vägverket mnkr Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 3 110  4 228 4 348 Brukaravgifter 2 097  4 000 4 000 Trängselskatt 21 354  21 354  21 354 Brukaravgifter/Trängselskatt 2 273  2 273  2 273 Summa 28 834  31 855  31 975
Avtal och avsiktsförklaringar Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Sundvalls hamn, Tunadalsspåret    Avsiktsförklaring Västernorrlands län E4 Sundsvall       Avtal Västernorrlands län E4 Örnsköldsvik    Avsiktsförklaring Västernorrlands län Förbifart Härnösand      Avsiktsförklaring/avtal saknas Västernorrlands län E45 förbifart Sveg    Avsiktsförklaring/avtal saknas Jämtlands län E4 Skellefteå     Avsiktsförklaring/avtal saknas Västerbottens län E4/E12 Umeå Avtal Västerbottens län Kirunaprojektet ny järnväg förbi Kiruna    Avtal Norrbottens län E4 Boviken–Rosvik         Viljeyttring, avsiktsförklaring/avtal saknas Norrbottens län E10 Kiruna        Avsiktsförklaring Norrbottens län
Avtal och avsiktsförklaringar Dalarna och Gävleborg Uppsala-Borlänge hastighetshöjande åtgärder  Avsiktsförklaring  Dalarnas län  Rv45/70 genom Mora  Avsiktsförklaring  Dalarnas län  Rv 50 genom Ludvika  Avsiktsförklaring  Dalarnas län  Rv70 trpl Smedjebacksvägen  Avsiktsförklaring/avtal saknas Dalarnas län  Rv70 Korsning Smedjebacksvägen –Gyllenhemsvägen  Avsiktsförklaring/avtal saknas Dalarnas län  Gävle Hamn ny spåranslutning, inkl. elektrifiering av befintlig linje Avsiktsförklaring  Gävleborgs län  Farled till Gävle  Avsiktsförklaring  Gävleborgs län
Avtal och avsiktsförklaringar Stockholm, Gotland, Uppsala, Södermanland, Örebro, Västmanland Citybanan  Avtal  Stockholms län  Station Vega  Avsiktsförklaring  Stockholms län  Rosersberg anslutning till kombiterminal    Avsiktsförklaring  Stockholms län  E18 Hjulsta–Ulriksdal  Avtal  Stockholms län  E20 Norra länken  Överrenskommelse  Stockholms län  E4 Förbifart Stockholm  Övergripande avtal  Stockholms län  E4 Södertälje–Hallunda  Avsiktsförklaring/avtal saknas Stockholms län  E4/Lv259 Masmolänken  Avsiktsförklaring  Stockholms län  Lv259 Södertörnsleden  Avsiktsförklaring/avtal saknas Stockholms län  E18 trpl Viggbyholm  Avsiktsförklaring  Stockholms län
E4 trpl Rosersberg  Avsiktsförklaring  Stockholms län  Södertälje sluss och Mälarhamnar  Avsiktsförklaring  Stockholm och Västmanlands län m.fl  Uppsala, planskilda korsningar  Avsiktsförklaring Uppsala län  Hargshamnsbanan, upprustning och nytt trafikstyrningssystem   Avsiktsförklaring  Uppsala län  Rv55/56 östra förbifarten Katrineholm  Avsiktsförklaring/avtal saknas Södermanlands län E18 Västerås–Sagån  Avsiktsförklaring samt avtal för arbetsplan Västmanlands län
Avtal och avsiktsförklaringar Halland, Västra Götaland och Värmland  Varberg dubbelspår(tunnel) inkl. resecentrum  Avsiktsförklaring  Hallans län  Viskadalsbanan, Kinekullebanan, Norra Bohusbanan (Upprustning, ERTMS-R mm) Avsiktsförklaring  Hallands och Västra Götalands län  Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron,  ökad kap. och dubbelspår över Göta älv Avsiktsförklaring  Västra Götalands län  E6.2 Göteborgshamn/Lunbyleden  Avsiktsförklaring Västra Götalands län Marieholmstunneln  Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län  E6.20 Söder/Västerleden  Avsiktsförklaring  Västra Götalands län  Rv40 Slambymotet  Avsiktsförklaring  Västra Götalands län  E6.20 Hisingsleden, södra delen  Avsiktsförklaring  Västra Götalands län  E6.20 Hisingeleden, norra delen  Avsiktsförklaring  Västra Götalands län  E20 genom Alingsås  Avsiktsförklaring  Västra Götalands län
E20 Alingsås–Vårgårda  Avsiktsförklaring  Västra Götalands län  E20 trpl Jung   Avsiktsförklaring  Västra Götalands län  E45 Marieholm Agnesberg  Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län  E20 Vårgårda-Vara  Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län  E20 Förbi Mariestad (Haggården–Hassle)   Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län  Karlstad C, Funktionsanpassning av bangård inkl. resecentrum Avsiktsförklaring  Värmlands län  E18 väster Karlstad  Avsiktsförklaring  Värmlands län  Frykdalsbanan, (Upprustning, ERTMS-R mm.)  Avsiktsförklaring Värmlands län
Avtal och avsiktsförklaringar Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge  Händelö, kombiterminal exkl. partiellt dubbelspår  Principbeslut  Östergötlands län  Rv50 Mjölby–Motala  Avsiktsförklaringar  Östergötlands län  E22 förbi Norrköping  Avsiktsförklaring  Östergötlands län  E22 förbi Söderköping  Avsiktsförklaring  Östergötlands län  Farled till Norrköping  Avtal  Östergötlands län  E22 Söderköping–Norrköping  Avsiktsförklaring  Östergötlands län  Alvesta resecentrum  Avsiktsförklaring  Kronobergs län  Kust till kustbanan,Växjö bangårdsombyggnad  Avsiktsförklaring  Kronobergs län  Kust till kustbanan, mötesstation Åryd  Avsiktsförklaring  Kronobergs län  Kust till kustbanan, mötesstation Örsjö  Avsiktsförklaring  Kalmars län  E22 Rinkabyholm  Avsiktsförklaring Kalmars län
Avtal och avsiktsförklaringar Skåne Ängelholm–Maria, dubbelspårsutbyggnad  Avsiktsförklaring  Skåne län  Södertunneln Helsingborg  Avsiktsförklaring  Skåne län Flackarp–Arlöv utbyggnad till flerspår  Avtal  Skåne län Malmö Fosieby - Trelleborg Hastighetsanpassning (160km/h), mötesstationer Avsiktsförklaring Skåne län E6.20 trpl Spillepengen  Avsiktsförklaring  Skåne län E22 trpl Ideon   Avsiktsförklaring  Skåne län E4 infart Helsingborgs hamn Avsiktsförklaring  Skåne län Infart/Ringled Trelleborg Viljeyttring. Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E6 trpl Lomma  Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E22 Fjälkinge–Gualöv, etapp 6  Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E22 Hurva Vä, etapp Linderöd–Vä  Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

La actualidad más candente (9)

Session 15 Bengt Andersson
Session 15 Bengt Andersson Session 15 Bengt Andersson
Session 15 Bengt Andersson
 
Session 41 Joanna Dickinson
Session 41 Joanna DickinsonSession 41 Joanna Dickinson
Session 41 Joanna Dickinson
 
Session 47 Bengt Jäderholm
Session 47 Bengt JäderholmSession 47 Bengt Jäderholm
Session 47 Bengt Jäderholm
 
Session 6 Peo Nordlöf
Session 6 Peo NordlöfSession 6 Peo Nordlöf
Session 6 Peo Nordlöf
 
Session 43 Malin Gibrand
Session 43 Malin GibrandSession 43 Malin Gibrand
Session 43 Malin Gibrand
 
Lrf 120225 kollektivtrafik-samverkansformer
Lrf 120225 kollektivtrafik-samverkansformerLrf 120225 kollektivtrafik-samverkansformer
Lrf 120225 kollektivtrafik-samverkansformer
 
Session 60 Susanna Toller
Session 60 Susanna TollerSession 60 Susanna Toller
Session 60 Susanna Toller
 
Session 36 Matts Andersson
Session 36 Matts AnderssonSession 36 Matts Andersson
Session 36 Matts Andersson
 
Spårvägs och stomnätsstrategi trivector
Spårvägs  och stomnätsstrategi trivectorSpårvägs  och stomnätsstrategi trivector
Spårvägs och stomnätsstrategi trivector
 

Destacado

Fredrik Idevalls presentation av En bättre sits
Fredrik Idevalls presentation av En bättre sitsFredrik Idevalls presentation av En bättre sits
Fredrik Idevalls presentation av En bättre sitsMälardalsrådet
 
Cecilia Svärds presentation
Cecilia Svärds presentationCecilia Svärds presentation
Cecilia Svärds presentationMälardalsrådet
 
Åke Hedéns utredningsförslag
Åke Hedéns utredningsförslagÅke Hedéns utredningsförslag
Åke Hedéns utredningsförslagMälardalsrådet
 
Klas Wåhlbergs presentation
Klas Wåhlbergs presentationKlas Wåhlbergs presentation
Klas Wåhlbergs presentationMälardalsrådet
 
Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925
Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925
Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925Mälardalsrådet
 
Universitet och högskolors roll för den regionala ekonomin
Universitet och högskolors roll för den regionala ekonominUniversitet och högskolors roll för den regionala ekonomin
Universitet och högskolors roll för den regionala ekonominMälardalsrådet
 
Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.
Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.
Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.Mälardalsrådet
 
Ulf Alexanderssons presentation
Ulf Alexanderssons presentationUlf Alexanderssons presentation
Ulf Alexanderssons presentationMälardalsrådet
 
Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen
Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen
Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen Mälardalsrådet
 
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925Mälardalsrådet
 

Destacado (17)

Fredrik Idevalls presentation av En bättre sits
Fredrik Idevalls presentation av En bättre sitsFredrik Idevalls presentation av En bättre sits
Fredrik Idevalls presentation av En bättre sits
 
Bo Wictorins presentation
Bo Wictorins presentationBo Wictorins presentation
Bo Wictorins presentation
 
Cecilia Svärds presentation
Cecilia Svärds presentationCecilia Svärds presentation
Cecilia Svärds presentation
 
Åke Hedéns utredningsförslag
Åke Hedéns utredningsförslagÅke Hedéns utredningsförslag
Åke Hedéns utredningsförslag
 
EBS 090514 Örebro län
EBS 090514 Örebro länEBS 090514 Örebro län
EBS 090514 Örebro län
 
Klas Wåhlbergs presentation
Klas Wåhlbergs presentationKlas Wåhlbergs presentation
Klas Wåhlbergs presentation
 
Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925
Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925
Harald Nordlund MäLardalsråDets Roll 090925
 
Universitet och högskolors roll för den regionala ekonomin
Universitet och högskolors roll för den regionala ekonominUniversitet och högskolors roll för den regionala ekonomin
Universitet och högskolors roll för den regionala ekonomin
 
Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.
Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.
Olika krisers inverkan - Micael Sandberg, Sweco EuroFutures.
 
Presentation av Mer Koll
Presentation av Mer KollPresentation av Mer Koll
Presentation av Mer Koll
 
FramKo Pres 090514
FramKo Pres 090514FramKo Pres 090514
FramKo Pres 090514
 
Ulf Alexanderssons presentation
Ulf Alexanderssons presentationUlf Alexanderssons presentation
Ulf Alexanderssons presentation
 
Hållbara städer i Kina
Hållbara städer i KinaHållbara städer i Kina
Hållbara städer i Kina
 
Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen
Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen
Högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen
 
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
 
Vad behöver företagen?
Vad behöver företagen?Vad behöver företagen?
Vad behöver företagen?
 
Hur klimatsmarta är vi?
Hur klimatsmarta är vi?Hur klimatsmarta är vi?
Hur klimatsmarta är vi?
 

Similar a Nationell Transportplan VV BV30 Sept

åTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetåTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetMattias Larsson
 
Session 6_1 Hans Brattström
Session 6_1 Hans BrattströmSession 6_1 Hans Brattström
Session 6_1 Hans BrattströmModin Anna
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännPeoMagnus
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännPeoMagnus
 
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208KristianKrassman
 
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SLSession 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SLMalin Gibrand
 
Session 31 Michelle Benyamine Karin Blidberg
Session 31 Michelle Benyamine Karin BlidbergSession 31 Michelle Benyamine Karin Blidberg
Session 31 Michelle Benyamine Karin BlidbergKarin-Blidberg
 
Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109Inge Vierth
 

Similar a Nationell Transportplan VV BV30 Sept (20)

åTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetåTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I Korthet
 
Session 48 Per Elvingson
Session 48 Per Elvingson Session 48 Per Elvingson
Session 48 Per Elvingson
 
Session 6_1 Hans Brattström
Session 6_1 Hans BrattströmSession 6_1 Hans Brattström
Session 6_1 Hans Brattström
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
 
Session 5 Gunnar Malm
Session 5 Gunnar MalmSession 5 Gunnar Malm
Session 5 Gunnar Malm
 
Session 12 Christer Nilsson
Session 12 Christer NilssonSession 12 Christer Nilsson
Session 12 Christer Nilsson
 
Session 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar MalmSession 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar Malm
 
Session 37 Roger Pyddoke
Session 37 Roger PyddokeSession 37 Roger Pyddoke
Session 37 Roger Pyddoke
 
Session 5_2 Lena Erixon
Session 5_2 Lena ErixonSession 5_2 Lena Erixon
Session 5_2 Lena Erixon
 
Session 43 András Várhelyi
Session 43 András VárhelyiSession 43 András Várhelyi
Session 43 András Várhelyi
 
Session 33 Lena Gipperth
Session 33 Lena GipperthSession 33 Lena Gipperth
Session 33 Lena Gipperth
 
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
 
Västlänkenträngselskatt121008
Västlänkenträngselskatt121008Västlänkenträngselskatt121008
Västlänkenträngselskatt121008
 
Session 8_1 Mats Andersson
Session 8_1 Mats AnderssonSession 8_1 Mats Andersson
Session 8_1 Mats Andersson
 
Session 31 Michelle Benyamine
Session 31 Michelle BenyamineSession 31 Michelle Benyamine
Session 31 Michelle Benyamine
 
Session 11 Jesper Nordlund
Session 11 Jesper NordlundSession 11 Jesper Nordlund
Session 11 Jesper Nordlund
 
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SLSession 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
 
Session 31 Michelle Benyamine Karin Blidberg
Session 31 Michelle Benyamine Karin BlidbergSession 31 Michelle Benyamine Karin Blidberg
Session 31 Michelle Benyamine Karin Blidberg
 
Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109
 

Más de Mälardalsrådet

Más de Mälardalsrådet (17)

EBS Näringsdepartementet 25 oktober 2017
EBS Näringsdepartementet 25 oktober 2017EBS Näringsdepartementet 25 oktober 2017
EBS Näringsdepartementet 25 oktober 2017
 
Stockholm report 2012
Stockholm report 2012Stockholm report 2012
Stockholm report 2012
 
Höghastighetsbanor Gunnar Malm
Höghastighetsbanor  Gunnar  MalmHöghastighetsbanor  Gunnar  Malm
Höghastighetsbanor Gunnar Malm
 
Capire Om Dokumentation Av En Bättre Sits
Capire Om Dokumentation Av En Bättre SitsCapire Om Dokumentation Av En Bättre Sits
Capire Om Dokumentation Av En Bättre Sits
 
Globalisering Pontus Braunerhjelm
Globalisering Pontus BraunerhjelmGlobalisering Pontus Braunerhjelm
Globalisering Pontus Braunerhjelm
 
Ylva OthzéN Vattnets VäRde 090925
Ylva OthzéN Vattnets VäRde 090925Ylva OthzéN Vattnets VäRde 090925
Ylva OthzéN Vattnets VäRde 090925
 
GöRan Andersson VattenföRvaltning 090925
GöRan Andersson VattenföRvaltning 090925GöRan Andersson VattenföRvaltning 090925
GöRan Andersson VattenföRvaltning 090925
 
Hållbara stadsmiljöer
Hållbara stadsmiljöerHållbara stadsmiljöer
Hållbara stadsmiljöer
 
Regionalt samarbete med Ryssland
Regionalt samarbete med RysslandRegionalt samarbete med Ryssland
Regionalt samarbete med Ryssland
 
KRUT
KRUTKRUT
KRUT
 
Madeleine Neils presentation
Madeleine Neils presentationMadeleine Neils presentation
Madeleine Neils presentation
 
Torborg Chetkovichs presentation
Torborg Chetkovichs presentationTorborg Chetkovichs presentation
Torborg Chetkovichs presentation
 
Stockholm Report 2009
Stockholm Report 2009Stockholm Report 2009
Stockholm Report 2009
 
Vad behöver individen?
Vad behöver individen?Vad behöver individen?
Vad behöver individen?
 
MEGA-projektet
MEGA-projektetMEGA-projektet
MEGA-projektet
 
E18 Gruppen infrastruktur
E18 Gruppen infrastrukturE18 Gruppen infrastruktur
E18 Gruppen infrastruktur
 
Delarna bildar helheten!
Delarna bildar helheten!Delarna bildar helheten!
Delarna bildar helheten!
 

Nationell Transportplan VV BV30 Sept

  • 1. Förslag till NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2010–2021 Förslag per 1 sep, version 1 sept.
  • 2. Den nationella transportplanen handlar om Förslag per 1 sep Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet
  • 3. Förväntade bidrag för ökad tillväxt • Regional tillväxt och utveckling i hela landet • Utveckling av näringsliv • Förstorade arbetsmarknadsregioner • Bättre fungerande arbetspendling • Förbättrade möjligheter att ta sig till och från flygplatser Förslag per 1 sep
  • 4. Förväntade effekter för samhällsnytta • Kortare restider • Snabbare och mer flexibla godstransporter • Bättre tillgänglighet i storstadsregionerna • Förbättrad punktlighet för tågtrafiken • Minskad trängsel på vägar • Utökad och förbättrad kollektivtrafik • Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning • Säkrare trafikmiljöer för barn • Färre skadade och dödade Förslag per 1 sep
  • 5.
  • 6.
  • 7.
  • 8. Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden. Typ av åtgärd CO2/År Kommentar Investeringar 0 Mton Ca -15 000 ton/år Drift och underhåll -0,4 Mton Sektorsåtgärder - Osäkra beräkningar p g a långa effektkedjor samt insatser från andra aktörer. Potentialen bedöms grovt ligga kring ca 1 Mton. Åtgärdsområden - Cykel och hastighetsövervakning, ca -1 000 ton/år vardera. Potential för kollektivtrafikåtgärder och anslutningar till godsterminaler mm har ej beräknats TOTALT: -0,4 Mton  
  • 9. Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden. Drift och underhåll CO 2 /År Belysning (väg) -0,18 Mton Kallare asfalt -0,02 Mton Vinterdrift (väg) -0,003 Mton Energibesparing (jvg) -0,24 Mton TOTALT: (avrundat) -0,4 Mton Investeringar CO 2 /År Järnväg -0,1 Mton Väg 0,12 Mton Sjöfart -0,02 Mton Totalt 0 Mton* * (avrundat -0,015 Mton)
  • 10.
  • 11. ” Länens” prioriteringar (regionala system-analyser) Kundprogram Önskvärda funktioner i transport- systemet Brister och förbättrings- möjligheter Åtgärdsval Effekter i Transport-systemet och i samhället Infrastruktur- proposition (riksdag) Direktiv (regering) Översiktlig beskrivning av arbetssättet Förslag per 1 sep
  • 12.
  • 13.
  • 14. Val av åtgärder för en önskvärd funktion x Åtgärdsmix (paket) 4-stegs-principen Drift och underhåll Sektors-åtgärder Mindre åtgärder Namn-givna invest Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 x x x x Förslag per 1 sep
  • 15.
  • 16.
  • 17. Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och 136 mdr rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet 64 mdr Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, 217 mdr slussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. (samt) (inklusive) ramar för länsplaner (33,1) Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdr Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr – varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel Förslag per 1 sep
  • 18. Drift och underhåll: 200 mdkr Planeringsram för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 2010-2021, miljarder kronor Drift, underhåll och bärighet i vägnätet 136,0 varav: Bärighet 14,8 Drift och underhåll 110,2 Statlig medfinansiering enskilda vägar 11,0 Drift och underhåll i järnvägsnätet 64,0 varav: Drift och underhåll 60,7 Lånefinansierade reinvesteringar 3,3 Summa anslag 200,0 Banavgifter drift och underhåll järnvägsnätet 15,6 Total satsning för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 215,6
  • 19.
  • 20. Bas + ++ Framkomlighet och punktlighet Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Restriktioner för tung trafik kan förekomma vissa perioder (ex tjällossning, lövhalka) Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Mindre avvikelser I den förväntade restiden kan förekomma Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Avvikelser i den förväntade transporttiden ska vara ringa. Robusthet Återställningsförmåga och vissa omledningsmöjligheter ska finnas Återställningsförmåga och vissa omledningsmöjligheter ska vara goda Återställningsförmåga och vissa omledningsmöjligheter ska vara utmärkta Trafik- och trafikant-information Det ska finnas tillräcklig information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Det ska finnas god information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Det ska finnas mycket god information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Bekvämlighet Resan ska vara genomförbar Resan ska vara upplevas som behaglig Resan ska vara upplevas som behaglig och mervärden finns (ex rastplatser, stationsservice) Säkerhet Transporten/resan ska kunna genomföras säkert Transporten/resan ska kunna genomföras med hög säkerhet och människor kan med tillförsikt vistas vid och kring vägnätet Transporten/resan ska kunna genomföras med hög sta säkerhet och människor kan med stor tillförsikt vistas vid och kring vägnätet Användbarhet Alla som vill resa ska kunna det Alla som vill resa ska kunna det Alla som vill resa ska kunna det
  • 22.
  • 23. Utvecklingsram i Nationell plan Ram för Nationell plan 183,9 mdr Pågående projekt (byggstart ska ha skett 2009 eller tidigare) 23,9 mdr Närtidssatsningen (investeringar startade 2009–2010) 24,1 mdr Nyckelinvesteringar för jobb och tillväxt (särskilt utpekade) 13,2 mdr Sektorsuppgifter 8,6 mdr FUD 3,8 mdr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar under planperioden inkl. produktionskostnad 26,4 mdr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar före planperioden samt hyra för Botniabanan 18,4 mdr ERTMS korridor B (2,2 mdr finansieras med brukaravgifter) 0,0 mdr Medfinansiering drift flygplatser 1,0 mdr Statlig medfinansiering (statsbidrag) för investering i kollektivtrafikanläggningar inkl. återstående medfinansiering av spårfordon från föregående period 4,7 mdr Återbetalning av förskotteringar 1,1 mdr Summa medel för nya prioriteringar 58,7 mdr Förslag per 1 sep
  • 24. Medel för nya prioriteringar i given ram * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Medel för nya namngivna investeringar (väg 12,2 / järnväg/sjö 9,1) 21,3 mdr Tillkommande behov och riskreserv (väg 4,5 / järnväg 4,5) 9,0 mdr Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) 5,1 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg 9,0 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* 14,3 mdr Summa medel för prioriteringar 58,7 mdr   Förslag per 1 sep
  • 25. Medel för prioriteringar vid ram -15 % * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Ovanstående volymer i ramnivå 0 om 37,4 mdr för ej namngivna objekt minskas med 1,8 mdr 35,6 mdr Summa medel för prioriteringar 35,6 mdr  Förslag per 1 sep
  • 26. Medel för prioriteringar vid ram +15 % * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Medel för nya namngivna investeringar (väg 22,7 / järnväg/sjö 20,6) 43,3 mdr Tillkommande behov och riskreserv (väg 5,6 / järnväg/sjö 4,5) 10,1 mdr Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) 5,1 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg 9,0 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* 14,3 mdr Summa medel för prioriteringar 81,8 mdr  Förslag per 1 sep
  • 27. Sektorsverksamhet (8,6 mdkr) Förslag per 1 sep Miljoner kronor Samverkan med aktörer Kunskap och expertstöd Forskning, utveckling o demonstration (FUD) Summa Hållbar samhällsutveckling 1 000 650 250 1 900 Effektiva personresor 1 900 700 900 3 500 Effektiva godstransporter 1 300 350 500 2 150 Annan verksamhet (t.ex. Järnvägsmuseet och väg- och trafikdata)       1 050 Summa 4 200 1 700 1 650 8 600
  • 28.
  • 29.
  • 30. Prioritering över tid – Ej namngivna investeringar mnkr Trafikslag Åtgärd 2010-2012 2013-2015 2016-2018 2019-2020 Kostnad Nationell plan 2010-2021 Järnväg Tot fördela 3 105 3 214 6 571 7 410 20 300 Väg Tot fördela 1 374 3 876 5 812 6 090 17 152 Järnväg/väg Tot fördelning 4 479 7 090 12 383 13 500 37 452 Järnväg/väg Tot andel fördelning 12% 19% 33% 36% 100% Järnväg/väg Miljöåtgärder 1 080 1 329 1 351 1 340 5 100 Järnväg/väg Trimning, effektivisering, klimat 3 067 4 184 8 112 7 989 23 352 Järnväg/väg Tillkommande behov/ riskreserv 332 1 577 2 920 4 172 9 000
  • 31. Strategiska stråk och centrala noder för långväga gods Utpekat huvudvägnät (HVN-1) Utpekat strategiskt järnvägsnät Centrala hamnar Centrala flygplatser för flygfrakt Centrala kombiterminaler H Förslag per 1 sep
  • 35.
  • 37.
  • 40. Tillkommande medel genom medfinansiering Medfinansiering utöver statlig ram Ovanstående tabell beskriver situationen i juni 2009, arbetet med medfinansiering kommer att bedrivas kontinuerligt. Förslag per 2009-06-12 Banverket och Sjöfartsverket mnkr Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 7 252 10 946 12 225 Brukaravgifter 2 184 3 122 3 122 Trängselskatt - - - Brukaravgifter/Trängselskatt - - - Summa 9 436 14 068 15 347 Vägverket mnkr Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 3 110 4 228 4 348 Brukaravgifter 2 097 4 000 4 000 Trängselskatt 21 354 21 354 21 354 Brukaravgifter/Trängselskatt 2 273 2 273 2 273 Summa 28 834 31 855 31 975
  • 41. Avtal och avsiktsförklaringar Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Sundvalls hamn, Tunadalsspåret    Avsiktsförklaring Västernorrlands län E4 Sundsvall       Avtal Västernorrlands län E4 Örnsköldsvik    Avsiktsförklaring Västernorrlands län Förbifart Härnösand      Avsiktsförklaring/avtal saknas Västernorrlands län E45 förbifart Sveg    Avsiktsförklaring/avtal saknas Jämtlands län E4 Skellefteå     Avsiktsförklaring/avtal saknas Västerbottens län E4/E12 Umeå Avtal Västerbottens län Kirunaprojektet ny järnväg förbi Kiruna    Avtal Norrbottens län E4 Boviken–Rosvik         Viljeyttring, avsiktsförklaring/avtal saknas Norrbottens län E10 Kiruna        Avsiktsförklaring Norrbottens län
  • 42. Avtal och avsiktsförklaringar Dalarna och Gävleborg Uppsala-Borlänge hastighetshöjande åtgärder Avsiktsförklaring Dalarnas län Rv45/70 genom Mora Avsiktsförklaring Dalarnas län Rv 50 genom Ludvika Avsiktsförklaring Dalarnas län Rv70 trpl Smedjebacksvägen Avsiktsförklaring/avtal saknas Dalarnas län Rv70 Korsning Smedjebacksvägen –Gyllenhemsvägen Avsiktsförklaring/avtal saknas Dalarnas län Gävle Hamn ny spåranslutning, inkl. elektrifiering av befintlig linje Avsiktsförklaring Gävleborgs län Farled till Gävle Avsiktsförklaring Gävleborgs län
  • 43. Avtal och avsiktsförklaringar Stockholm, Gotland, Uppsala, Södermanland, Örebro, Västmanland Citybanan Avtal Stockholms län Station Vega Avsiktsförklaring Stockholms län Rosersberg anslutning till kombiterminal Avsiktsförklaring Stockholms län E18 Hjulsta–Ulriksdal Avtal Stockholms län E20 Norra länken Överrenskommelse Stockholms län E4 Förbifart Stockholm Övergripande avtal Stockholms län E4 Södertälje–Hallunda Avsiktsförklaring/avtal saknas Stockholms län E4/Lv259 Masmolänken Avsiktsförklaring Stockholms län Lv259 Södertörnsleden Avsiktsförklaring/avtal saknas Stockholms län E18 trpl Viggbyholm Avsiktsförklaring Stockholms län
  • 44. E4 trpl Rosersberg Avsiktsförklaring Stockholms län Södertälje sluss och Mälarhamnar Avsiktsförklaring Stockholm och Västmanlands län m.fl Uppsala, planskilda korsningar Avsiktsförklaring Uppsala län Hargshamnsbanan, upprustning och nytt trafikstyrningssystem Avsiktsförklaring Uppsala län Rv55/56 östra förbifarten Katrineholm Avsiktsförklaring/avtal saknas Södermanlands län E18 Västerås–Sagån Avsiktsförklaring samt avtal för arbetsplan Västmanlands län
  • 45. Avtal och avsiktsförklaringar Halland, Västra Götaland och Värmland Varberg dubbelspår(tunnel) inkl. resecentrum Avsiktsförklaring Hallans län Viskadalsbanan, Kinekullebanan, Norra Bohusbanan (Upprustning, ERTMS-R mm) Avsiktsförklaring Hallands och Västra Götalands län Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kap. och dubbelspår över Göta älv Avsiktsförklaring Västra Götalands län E6.2 Göteborgshamn/Lunbyleden Avsiktsförklaring Västra Götalands län Marieholmstunneln Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län E6.20 Söder/Västerleden Avsiktsförklaring Västra Götalands län Rv40 Slambymotet Avsiktsförklaring Västra Götalands län E6.20 Hisingsleden, södra delen Avsiktsförklaring Västra Götalands län E6.20 Hisingeleden, norra delen Avsiktsförklaring Västra Götalands län E20 genom Alingsås Avsiktsförklaring Västra Götalands län
  • 46. E20 Alingsås–Vårgårda Avsiktsförklaring Västra Götalands län E20 trpl Jung Avsiktsförklaring Västra Götalands län E45 Marieholm Agnesberg Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län E20 Vårgårda-Vara Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län E20 Förbi Mariestad (Haggården–Hassle) Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län Karlstad C, Funktionsanpassning av bangård inkl. resecentrum Avsiktsförklaring Värmlands län E18 väster Karlstad Avsiktsförklaring Värmlands län Frykdalsbanan, (Upprustning, ERTMS-R mm.) Avsiktsförklaring Värmlands län
  • 47. Avtal och avsiktsförklaringar Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge Händelö, kombiterminal exkl. partiellt dubbelspår Principbeslut Östergötlands län Rv50 Mjölby–Motala Avsiktsförklaringar Östergötlands län E22 förbi Norrköping Avsiktsförklaring Östergötlands län E22 förbi Söderköping Avsiktsförklaring Östergötlands län Farled till Norrköping Avtal Östergötlands län E22 Söderköping–Norrköping Avsiktsförklaring Östergötlands län Alvesta resecentrum Avsiktsförklaring Kronobergs län Kust till kustbanan,Växjö bangårdsombyggnad Avsiktsförklaring Kronobergs län Kust till kustbanan, mötesstation Åryd Avsiktsförklaring Kronobergs län Kust till kustbanan, mötesstation Örsjö Avsiktsförklaring Kalmars län E22 Rinkabyholm Avsiktsförklaring Kalmars län
  • 48. Avtal och avsiktsförklaringar Skåne Ängelholm–Maria, dubbelspårsutbyggnad Avsiktsförklaring Skåne län Södertunneln Helsingborg Avsiktsförklaring Skåne län Flackarp–Arlöv utbyggnad till flerspår Avtal Skåne län Malmö Fosieby - Trelleborg Hastighetsanpassning (160km/h), mötesstationer Avsiktsförklaring Skåne län E6.20 trpl Spillepengen Avsiktsförklaring Skåne län E22 trpl Ideon Avsiktsförklaring Skåne län E4 infart Helsingborgs hamn Avsiktsförklaring Skåne län Infart/Ringled Trelleborg Viljeyttring. Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E6 trpl Lomma Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E22 Fjälkinge–Gualöv, etapp 6 Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E22 Hurva Vä, etapp Linderöd–Vä Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län

Notas del editor

  1. Trafikverkens åtgärdsplanering ska mynna ut i en nationell transportplan. Den får innehålla: - drift och underhåll av vägar och järnvägar inkl. medfinansiering till enskilda vägar - investeringar i statliga vägar och järnvägar inklusive ny teknik - trafiksäkerhetsåtgärder - åtgärder för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar - åtgärder för förbättrad miljö längs vägar och järnvägar - sektorsuppgifter, t.ex. forskning, utveckling och demonstration, trafiksäkerhetsinformation - åtgärder som kan få statlig medfinansiering, t.ex. byggande av spår för regional trafik, byggande av stationer, terminaler, vänthallar och hållplatser - medfinansiering till investeringar i slussar och fartleder
  2. Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regionernas möjligheter att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande kommunikationer. Inom den nationella åtgärdsplaneringen har vi lagt fokus på kommunikationer med utgångspunkt från resenärers, företags och samhällets behov. De behoven ska samtidigt vara förenliga med klimatmål. Transporter är ett medel för att uppnå ökad välfärd . planen leder till ett förbättrat, mer samordnat samverkande transportsystem och bidrar till fler jobb i fler och växande företag. Med den föreslagna ramen kan ökade transportbehov i storstadsområdena och näringslivets ökade transportbehov över hela landet, hanteras miljömässigt, säkert och med bibehållen, eller i flera fall ökad, tillgänglighet. Alternativet med 15 procent större ram ger utrymme att åstadkomma ökad tillgänglighet för ett stort antal områden i Sverige. En positiv påverkan på klimat, jobb och företagande och att skapa en sammanhängande helhet har varit avgörande när vi valt ut de föreslagna åtgärderna
  3. regionförstoringen leda till att arbetsmarknadens funktionssätt och kompetensförsörjningen förbättras. Det kan i sin tur leda till att förutsättningarna för näringslivet stärks och sysselsättningen stabiliseras på en högre nivå. Sammantaget ökar den regionala intjäningsförmågan och den beskattningsbara inkomsten. Näringslivet gynnas genom snabbare och mer flexibla godstransporter och därmed minskade transportkostnader. Näringslivet gynnas genom snabbare och mer flexibla godstransporter och därmed minskade transportkostnader.
  4. Kapacitetsförstärkningarna av järnvägssystemet ökar tillförlitligheten och punktligheten i tågtrafiken drift och underhållsåtgärder samt investeringar i bland annat kapacitetsförbättringar och i förbifarter bidrar till minskad vägträngsel. Möjligheterna att tillgodose persontrafikbehov med gång- cykel- och kollektivtrafik ökar också då bytespunkter och regioncentrum förstärks. En mer användbar och attraktiv kollektivtrafik leder till att fler väljer att resa kollektivt. Om överflyttning sker från bil till kollektivtrafik bidrar det till minskade utsläpp, färre trafikolyckor och positiva hälsoeffekter hos resenärerna. Kollektivtrafikresenärer rör generellt på sig mer än de som endast använder personbil. Investeringar i cykelvägar leder till att fler cyklar samtidigt som cyklisterna i ökad grad separeras från biltrafiken, vilket minskar risken att dödas eller skadas svårt. Den ökade graden av cykeltrafik leder till positiva hälsoeffekter. Dessutom förbättras miljön av minskad motorfordonstrafik. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer kommer att öka efter satsningar på gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet och kollektivtrafik. Kollektivtrafik och gång- och cykelvägar bör vara tillgängliga för resenärer med olika behov. Anläggningar som är särskilt säkra, trygga och lättanvända kan användas också av barn, äldre och funktionshindrade.
  5. De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion.
  6. De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion.
  7. Bidrag från styrmedel: Bidrag från ekonomiska och juridiska styrmedel samt teknikutveckling är de mest effektiva verktygen för minska utsläppen. Framförallt bidrar styrmedlen till en minskning av utsläppen som beräknas till 16 % fram till 2020 jämfört med 1990 Planen innehåller åtgärder som är nödvändiga för att styrmedlen ska ge avsedd effekt. Bidrag från planen: Planen innehåller åtgärder som underlättar klimatsmarta transportval Bidraget från planen är begränsat: Namngivna investeringar (+ - 0) vad gäller CO2 reduktion Drift och underhåll – 0,4 Mton Sektor och åtgärdsområden – stor potential, ej beräknad (Kan uppgå till 1 mton) Byggande och drift av ny infrastruktur ger ökad CO2, som ej är beräknad
  8. De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion. Tabell . Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden. Koldioxidutsläppen från investeringar omfattar utsläpp från trafikering. Utsläpp från byggnation ingår ej. Minskningar av utsläpp från Drift och underhåll samt åtgärdsområden bör vara större, men storleken är okänd. Störst minskningar bör komma från sektorsverksamheten , men effekten är osäker, då den bygger på att andra aktörer vidtar åtgärder. Effekter av elproduktion ingår ej i investeringar.
  9. Flytta fokus från enstaka åtgärder till systemsyn och från transportslag till hela resan/transporten. Viktiga insikte r tack vare att samtliga trafikverk varit delaktiga och bidragit till att en väl avvägd helhe t kunnat formas. arbete enligt fyrstegsprincipen främja samhällsekonomiskt effektiva lösningar regelbundna planbyggarseminarium med samtliga trafikverk En samlad nationell systemanalys för att ta fram prioriteringsgrunder och underlag för dialoger med den regionala nivån och bidra till en ökad förståelse hur prioriteringarna i planen gått till. resultatet är större hänsynstagande till det regionala perspektivet och uppfyllande av det regionalpolitiska målet
  10. Det trafikslagsövergripande synsättet är viktigt. Vi har utgått från de transportpolitiska målen (funktionsmålet ”Tillgänglighet” och hänsynsmålet ”Säkerhet, miljö och hälsa”). Utifrån dem har vi analyserat brister i förhållande till målen, och gjort regionala systemanalyser med förväntad utveckling av resande och transporter med alla trafikslag. Där har vi tagit hänsyn till förändringar i handelsutbyte, lokalisering av arbetsplatser och bostäder, tillgång till grönområden, samt till miljövänliga alternativ m.m. Utifrån detta föreslår vi en åtgärdsmix som vi anser bäst kan rätta till de brister som identifierats och som alltså får bäst effekter.
  11. Allt annat lika tolkas som grupp av åtgärder som är ungefär likvärdiga
  12. Det handlar om: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Effektivare utnyttjande av befintliga trafikanläggningar och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Stegvis prövning Kombination av transportslagsövergripande åtgärder
  13. Genom en helhetssyn som också är trafikslagsövergripande får vi bästa möjliga åtgärdsmix. Den bygger på en kombination av drift och underhåll, mindre förbättringar och ombyggnadsåtgärder och större satsningar.
  14. 1. 50 mnkr är den ekonomiska gränsen mellan åtgärdsområden och namngivna investeringar. 2. Ex Regional utveckling kontra Miljö intrång.
  15. Den totala planeringsramen för drift och underhåll av transportnätet är på 200 mdr SEK. Av det är 64 mrd SEK vikta för järnvägssatsningar och 136 mrd SEK för vägsatsningar, inkl. bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar och medfinansiering till enskilda vägar. De strategier för drift och underhåll vi lagt bygger på: - en bedömning av nuvarande tillstånd på väg- resp. järnvägsnätet - en analys av behovet av miljöförbättrande insatser längs väg- resp. järnvägsnätet, - en analys av behovet av bidrag till drift av enskilda vägar, och - en bedömning av den samhällsekonomiska lönsamheten samt motivering till avvägning av insatserna
  16. Tillkommande behov o riskreserv: Tillkommande behov 2,5 och riskreserv 2 per trafikslag
  17. Fördelas väg 6,35 och järnväg 2,25 Även övrig FUD kan innehålla kopplingar till sektorsverksamhet
  18. Fördelas väg 3,6 och järnväg 1,5. Buller väg 700, jvg 700. Landskap: väg 1100 järnväg 200. Vatten: väg 1000 järnväg 0. Förorenade omr: väg 0 järnväg 600. Tätortsmiljöer: väg 800 järnväg 0
  19. Cykel: 950,0. Koll: 970, 2000. TS: 4080, 900. Kraft: 0, 5600. Gods/Näring: 0,1000. Kapacitet: 3050, 4800.
  20. Ej Infrastrukturåtgärder I Göteborgsregionen.
  21. Fördelas väg 3,6 och järnväg 1,5