Se ha denunciado esta presentación.
Utilizamos tu perfil de LinkedIn y tus datos de actividad para personalizar los anuncios y mostrarte publicidad más relevante. Puedes cambiar tus preferencias de publicidad en cualquier momento.

Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen

845 visualizaciones

Publicado el

Maria Bjerregaard från Nationellt centrum för svenska som andraspråk ger föreläsnngen "Framgångsrika läsare I alla ämnen" som tar upp både teori och pratiska aktiviteter som lärare kan använda för att stötta sina elever att läsa faktatexter.

Publicado en: Educación
  • Sé el primero en comentar

Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen

  1. 1. FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk
  2. 2. L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt något om vad du läser i skolan. E: Nä, vill du att jag ska berätta om det? L: Ja, vad läser du i skolan? E: Förra året läste jag tre böcker i svenskan. L: Vad har du läst mer? E: Inget. L: Hur är det med fysik och samhällskunskap? E:Jag trodde att du ville veta något om läsning. L: Vad menar du? E: Jamen, det är ju liksom ingen novell eller något sådant. Man ska ju bara hitta svaret på något. Arnbak, Läsning av Faktatexter s.81 (från Beers & Samuels)
  3. 3. Frågor om värmetransport 1) Vilka tre former av värmetransport finns det? Konvektion, strålning, ledning 2) Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning? Vid värmeledning krävs ett medium för värmen att fraktas igenom. Vid strålning överförs värmen utan hjälp av något medium. 3) Ge exempel för varje form av värmetransport. …………….(inget svar) Hajer (2004) Ur Symposium 2003: arena andraspråk
  4. 4. Läsförståelse är en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och texten interagerar för att skapa mening. Westlund 2012 s.70 Vad är läsförståelse?
  5. 5. • Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen Före • Lässtrategier för förståelse Under • Bearbetar kunskapen Efter Strategier för att stötta läsning
  6. 6. Strategier för att stötta läsning • Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen Före
  7. 7. Informationstjuvar Title Headings Introduction Everything I know Visuals End of chapter material So what? Illustr: Moa Sandblad Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
  8. 8. DJUR Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  9. 9. Nässeldjur förlamar sina byten Maneter har långa bränntrådar Koralldjur bygger jättekolonier Havsanemoner liknar blommor Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  10. 10. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  11. 11. Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg. Maneter och koralldjur är olika sorters nässeldjur. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  12. 12. Vad vet jag? Vad tror jag? Everything I know Bergman, Pirkko (red.) (2001).
  13. 13. En nässelcell med en ihoprullad tråd inne i giftblåsan. När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i en angripare eller ett byte. På manetens långa bränntrådar sitter nässelceller. En del koralldjur lever i symbios med encelliga alger som ger dem mat och syre. Algerna gör att de får vackra färger. Clownfiskarna bränner sig inte på havsanemonens tentakler tack vare ett skyddande slemlager, De söker skydd bland tentaklerna och lever av matrester där.
  14. 14. Nyckelord nässelceller tentakler maneter koralldjur brännmaneter öronmaneten könskörtlar kalkskelett stora rev Gotland
  15. 15. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber Testa dig själv Nämn två sorters nässeldjur. Var i Sverige kan man hitta nässeldjur? Hur äter havsanemoner? Hur bildas korallrev? Varför finns det så många orkidéer på Gotland? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?
  16. 16. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber So what?
  17. 17. T • Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om. Vad vet du om genren? H • Läs alla rubriker och faktarutor. Formulerar frågor som du tror att texten ger svar på. I • Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. Får du veta något mer? E • Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet. V • Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det nyckelord? Vad får du veta av dessa? E • Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna. S • Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall? Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
  18. 18. Strategier för att stötta läsning • Lässtrategier för förståelse Under
  19. 19. Hur ser det ut? Vad vet jag om ämnet? Hur stämmer detta överens med det som jag redan vet? Vad förutspår jag kommer härnäst i texten? Vad kan jag jämföra detta med? Vilken information är viktig? Om genren? Finns det oklarheter att reda ut? Det här kan jag sammanfatta som… Förstår jag? Hur hänger det ihop? Ska jag läsa om? Varför? Vad? Vem? Hur?
  20. 20. N-ä-s-s-e-l-d-j-u-r
  21. 21. Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet för att öka förståelsen. Läsarens användning av lässtrategier kan jämföras med snickarens användning av sin verktygslåda. Westlund 2012
  22. 22. Reciprocal teaching (RT) • Tar upp svåra ord och annat som är svårt att förstå • Kontrollerar vad man vet, och vill veta genom frågor • Stannar upp och frågar sig vad som kommer sen • Fångar in det viktigaste Sammanfatta Förutspå Reda ut oklarheter Ställa frågor Palinscar & Brown
  23. 23. Introducera strategierna 1. Börja med en explicit beskrivning av strategin samt när och hur den kan användas. Fokus på hur strategin gynnar förståelsen och skapar mening. 2. Lärare modellerar strategin under gemensam läsning av text, förslagsvis genom att tänka högt. 3. I helklass prövas strategin av eleverna under lärarens ledning. 4. Reflektera kring hur strategin gynnar förståelsen, samt hur och när den kan användas. 5. Låt eleverna prövar strategin i mindre grupper. 6. Till slut kan eleverna använda strategin självständigt.
  24. 24. Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  25. 25. Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer. Förutspår Reder ut oklarheter Frågar Förutspår Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  26. 26. Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer. De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet. Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur de fångar egentligen? Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  27. 27. Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer. De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet. Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur de fångar egentligen? Kontrollerar förutsägelse Visualiserar Frågar Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  28. 28. Strategikort: Reda ut oklarheter Formuleringar • Jag är inte säker på vad författaren menar med ordet/ frasen…vem kan hjälpa mig? • Jag skulle vilja ha ordet…förtydligat • Vad betyder… • Jag förstår inte den delen där… • Vet någon varför… Strategier • Stanna upp, läs om, läs sakta, se helheten, red ut detaljer • Försök se sammanhanget och andemeningen. Koppla ihop det med det du redan vet, skapa dig bilder, dra slutsatser • Använd andra källor • Använd ordförståelsestrategier Framställning inspirerad av Josefin Nilsson
  29. 29. Strategier för ordförståelse Så här kan du göra för att förstå ett främmande ord: • Vad står i meningen före ordet? Vad står i meningen efter ordet? Får du några ledtrådar till vad ordet kan betyda? • Vad har ordet för funktion i meningen? – Är det någon som gör något? – Är det en sak? – Är det ett ord som beskriver hur något ser ut? Osv. • Vilka ord i meningen hör ihop? • Går det att förstå meningen även om man tar bort ordet? • Går det att dela upp ordet i flera ord? Hjälper det? • Känner du igen ordet från ett annat språk? Lindqvist et al 2013
  30. 30. Pröva strategier för ordförståelse • När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i angriparen eller bytet. • Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen.
  31. 31. Maneter har långa bränntrådar Manet betyder havsnässla. I Sverige är det bara på västkusten som det finns brännmaneter. De kan bränna oss med sina nässelceller som sitter på de långa trådarna under djuret. På västkusten kan brännmaneterna bli ungefär en halv meter i diameter. Men längre ut i Atlanten kan de bli över två meter och ha 40 meter långa bränntrådar. Den giftigaste maneten i världen är den australiska havsgetingen vars gift kan döda en människa. Öronmaneten, som även finns i Östersjön, är däremot helt ofarlig för oss. Den består till 95% av vatten och äter plankton, kräftdjur och småfisk. I kanten av den geléaktiga kroppen sitter små enkla ögon. Skulle du säga att det är små eller stora djur? Varför heter den så tror du? Vilka städer känner du till där? Kommer du ihåg hur de skaffade föda och åt? Är den en bränn- manet? Frågor i marginalen Läs mer om Frågor i marginalen i Gibbons, 2013 Vilken information får du av ”även”? Kan du gissa vad ordet betyder? Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  32. 32. • Bearbetar kunskapen Efter Strategier för att stötta läsning
  33. 33. Vad vet jag? Vad tror jag? Vad har jag lärt mig? Vad har jag lärt mig? Bergman, Pirkko (red.) (2001).
  34. 34. Sexfältare om djur Nässeldjur Klassificering Utseende Utbredning Föda Fortplantning Koppling till människan
  35. 35. Maneter Korall- djur Likheter Skillnader Venndiagram
  36. 36. Fler modeller Visar ett förlopp där det ena leder till det andra Visar hur olika faktorer får en konsekvens Visar hur en faktor får flera konsekvenser
  37. 37. Lucktext Nässeldjur ___________ sina byten De flesta nässeldjur är _________ som lever i havet. Namnet har de fått av sina ___________. De består av en ______ med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan _______ ___och giftet _______ ___ i angriparen eller bytet. Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av _________ som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg. ________ och ________ är olika sorters nässeldjur. Källa: Pauline Gibbons ”Lyft språket lyft tänkandet” (2013)
  38. 38. Fler efter läsning-aktiviteter Sätta egna rubriker Skriva sammanfattning Hitta viktigaste kärnmeningen s e l r n c e l ä l e s Klippa isär texten och sätta ihop den utifrån rätt struktur Klippa isär meningar Klippa isär ord Källa: Pauline Gibbons ”Lyft språket lyft tänkandet” (2013)
  39. 39. • Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen Före • Lässtrategier för förståelse Under • Bearbetar kunskapen Efter Strategier för att stötta läsning
  40. 40. Litteratur ● Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter: från läsprocess till lärprocess. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur ● Bergman, Pirkko (red.) (2001). Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk : teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar elever med svenska som andraspråk. 2. uppl. Stockholm: Liber ● Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (2., uppdaterade uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. ● Hajer, M (2004) Språkutvecklande ämnesundervisning — ett andraspråksperspektiv i alla ämnen. I Olofsson Mikael (red.), Symposium 2003: arena andraspråk, Hls förlag, Stockholm, ● Lindqvist E, Guvå L, Lundenmark . & Wewel, Å. (2013). Flerspråkiga elever som strategiska läsare. I Olofsson, M (red.) (2013). Symposium 2012: lärarrollen i svenska som andraspråk (s. 124-141). Stockholm: Stockholms universitets förlag. ● Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching readers to become THIEVES. The Reading Teacher, 55, 434–435. ● Nilsson, Josefin (2011). Explicit undervisning i lässtrategier : en andraspråkselevs väg mot strategisk läsning. Institutionen för språkdidaktik. Stockholms universitet ● Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2., uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur ● Zwiers, J. (2004). Building reading comprehension habits in grades 6-12: A toolkit of classroom activities. International Reading Association, Headquarters Office, 800 Barksdale Rd., PO Box 8139, Newark. Textexempel: ● Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
  41. 41. Kontaktuppgifter Nationellt centrum för svenska som andraspråk Stockholms universitet www.andrasprak.su.se Maria Bjerregaard maria.bjerregaard@andrasprak.su.se 073 270 10 70

×