1. LÄRA S TO C K H O L M
INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 3 2010
Storyline – nu
även i matematik
Värdegrunden
som gav resultat
Så använder du
webben inför valet
”Skolan är något
annat än Apple”
Med smak för
skolans goda
-
g
09 in
e T b L AV
20 iSH
Pu Re
A
n
in
V
A
SK
iS
v
en
PR
SV

2. I Detta nuMMer ➤
LÄRA
Foto : ulric a Z we ng e r
S TO C K H O L M
Inspiration och information
från utbildningsförvaltningen
Nummer 3, juni 2010
LÄRA Stockholm ges ut av
stockholm.se
utbildningsförvaltningen i Stock-
holms stad och utkommer med
sex nummer per år.
Adress: LÄRA Stockholm, Utbildnings-
förvaltningen, Box 22049, 104 22 Stock-
holm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F.
Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-
Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.
styrwoldt-alfheim@utbildning.
stockholm.se.
Redaktör, projektledare:
Tomas Bannerhed, 08-508 33 899,
tomas.bannerhed@gmail.com.
Medverkande skribenter:
Pontus Dahlman, Lenita Engström,
Agneta Berghamre Heins, Peter Sellgren,
Monika Sidén, Diana Solberg, Annebritt
Ullén och Ingela Ösgård.
Ansvarig utgivare: Thomas Persson.
Grafisk form: pmochco reklambyrå.
Tryck: Intellecta Tryckindustri,
Stockholm, 2010.
Fia med språk. Herrängens skola (bilden) och Slättgårdsskolan ligger nära varandra men har väldigt olika förutsättningar.
ISSN 1654-7330. Nu har båda deltagit i Skolverkets läs- och skrivsatsning – och språkutvecklingen pågår överallt på skolorna ........................... 24
Upplaga: 18 000 exemplar.
il lus trati on: ha ns von cors wa nt
F oto: ulri c a Zwe nge r
F oto: robe rt blombä ck
För kostnadsfri prenumeration,
kontakta utbildningsförvaltningen på
ufinfo@utbildning.stockholm.se.
Snick-Snack AB Foto: Johnér Bildbyrå AB / Jeppe Wikström
Vad är mitten på en människa? Skolkonferensen Stockholm Summit Eleverna gör tummen upp för skol-
Undervisningsmetoden storyline bjöd på mängder av spännande maten på Spånga gymnasium. Vi har
fungerar utmärkt för att integrera föreläsningar och diskussioner om följt husmor Teresa Holm under en
matematiken i andra ämnen ..........10 utbildning och ledarskap ................. 20 hektisk dag i köket ............................. 26
DessutoM ...
Igelbäcksskolan i Kista – välskött som få 4 Inspirerande dag i träningens tecken 32
”Inkludera elever med särskilda behov” 12 Här får alla ettor och tvåor egen dator 34
Diana Solberg om den livsviktiga läroboken 13 Ökad kompetens tack vare GS-IT 35
Omslag: Husmor Teresa Holm på Skol-
Professor Gustavsson tror på höjd lärarstatus 14 Nämnd & Nytt 36
restaurang Grytan i Spånga fotograferad
av Robert Blombäck.
Pedagogiska webbsatsningar inför valet 19 Serie: ”Livets hårda skola” 38
www.stockholm.se Enkät: Bör eleverna få bedöma sina lärare? 31 Sista ordet 39
3

3. VÄLsKÖtt sKoLa ➤
Värdegrunden
som gav resultat
Vill du se en välskött skola? Se på Igelbäcksskolan i Kista!
Med höga resultat på de nationella proven, ett Nöjd medarbetar-
index långt över genomsnittet för staden, en budget i god balans sedan
flera år och ett framgångsrikt värdegrundsarbete, uppfyller skolan med
råge kriterierna för stadens kvalitetssignum ”Välskötta skolor”.
4 5

4. VÄLsKÖtt sKoLa ➤
Stora bilden: Trask står för
Trygghet, Respekt, Ansvar,
Samarbete och Kreativitet
– de fem ledorden i igel-
bäcksskolans framgångs-
rika värdegrundsarbete.
Från vänster: Leonidas
Athanasiadis, 1A, isabella
Saramento Jansson, 1A,
rektor gunilla Lindström,
emanuel Åkerlund, 1A,
och biträdande rektor Ann-
catrine von Rothstein.
Föregående uppslag:
Farbod Farrokh Manesh
i 1A har koll på zebrans
stavning och ränder.
M
ed hjälp av Trask – en symbolisk mask med har en bra skolsekreterare som stöd. Vi gör aldrig några TExT: AGNETA BERGHAMRE HEINS
fem ledord för skolans värdegrund – har skol­ glädjekalkyler, snarare gör vi allt för att ha god framför­ FoTo: ULRIcA ZwENGER
ledningen lyckats ena alla i en långsiktigt håll­ hållning, sparar och skapar buffertar samt ställer krav på
bar process som sakta men säkert gett de goda samtliga medarbetare att ha samma goda ordning och koll
resultaten. på vilka medel vi förfogar över. Därför har alla arbetslag
– Det handlar inte om några konstigheter. Vi gör helt på skolan också eget budgetansvar.
enkelt vad som förväntas av oss, men vi gör det genom­ – Men visst, de senaste åren har varit kännbara för oss med
tänkt i alla avseenden och tillsammans med alla medarbe­ färre elever och ökade kostnader för elevhälsan – faktorer
tare, elever och föräldrar på skolan, säger rektor Gunilla som gräver djupt i plånboken, säger Gunilla Lindström.
Lindström, som tillsammans med biträdande rektor Ann­ För drygt tio år sedan började hon som rektor på Igel­
catrine von Rothstein berättar om hur Igelbäcksskolan bli­ bäcksskolan. Med sig hade hon grundinställningen att se till
vit en av stadens mest välskötta skolor. elevernas styrkor i stället för deras svagheter och tillkorta­
– När vi första gången såg visionen ”En skola i världs­ kommanden, liksom ambitionen att alltid sätta in stöd och
klass” tyckte vi att den kändes lite yvig. Men sedan tänkte hjälp i ett tidigt skede för elever med särskilda behov.
vi ett varv till och insåg att vi väldigt lätt kunde göra det – Skolans arbetssätt var till en början inte helt självklart
här budskapet till vårt – men utifrån vår specifika utgångs­ för mig. Jag kom med ett delvis annat synsätt och en an­
punkt, med de elever och medarbetare vi har, säger Gu­ nan kultur från förskolevärlden. Direkt insåg jag att jag
nilla Lindström. behövde en kreativ skolledare med lång lärarerfarenhet
Skolledningen satte samman en arbetsgrupp för att ut­ som stöd, för att på bästa sätt kunna ta tillvara och matcha
ifrån stadens budskap formulera en egen vision för Igel­ olika erfarenheter till något konstruktivt, berättar Gunilla
bäcksskolan: ”Vi arbetar för att barnet när det lämnar Lindström.
grundskolan har de kunskaper som behövs för att kunna Alltsedan dess har hon och Anncatrine von Rothstein
leva i en global värld och utvecklas i ett demokratiskt sam­ utgjort loken i Igelbäcksskolans resa mot en välskött skola
hälle i förändring.” i världsklass. Tidigt insåg de båda att skolan behövde en
– Tre fjärdedelar av våra elever har ett annat modersmål stabil värdegrund att samlas kring, en värdegrund som
än svenska, så vi lever i allra högsta grad med rötter från kunde verka långsiktigt och som omfattade både med­
hela världen. Allas erfarenheter ska tas till vara och allt vi arbetare, elever och föräldrar.
gör måste utgå ifrån våra specifika förutsättningar, annars Det var så Trask, som står för Trygghet, Respekt, An­
blir det bara ambitioner eller tillfälliga insatser, betonar svar, Samarbete och Kreativitet, föddes. Och Trask ska­
Anncatrine von Rothstein. pades inte bara som ett ord utan även i form av en fysisk
symbol för skolan – en stor mask med många ben och
Inför frågan om hur de har arbetat för att hålla budgeten i ba­ ledad med små ”bollar”.
lans under många år, ser Gunilla Lindström näst intill oförstå­ – Det här har onekligen varit lyckosamt, säger Gunilla
ende ut. För henne är det helt enkelt självklart och inte mycket Lindström. Alla vet vad Trask står för. Masken är en bra
svårare än att ha koll på sin egen hushållsbudget. symbol för oss. Den är rolig, glad och välkomnande och
– Kontroll, man måste ha kontroll över pengarna. Jag håller ihop hela skolans arbetssätt; vårt arbete för att varje
har valt att inte ha någon intendent på skolan, men jag elev som lämnar skolan ska göra det med tilltro till sig
6 7

5. VÄLsKÖtt sKoLa ➤
själva och sin förmåga och vilja fortsätta att lära sig även – Det hjälper mig att få ökad kunskap om både enskilda ha både en psykolog och en skolsköterska anställda på
i fortsättningen. elevers och lärarnas behov. Det är en sak att lyssna på våra skolan, anser skolledarna. FaKta/IgeLbÄcKs-
sKoLan I KIsta
För att hålla värdegrunden aktuell satsar skolan på åter­ lärare och arbetslag men en helt annan att själv uppleva – Att vi nagelfar alla delar av verksamheten gör att vi
kommande aktiviteter, bland annat en Trask­temavecka klassrumssituationen. För mig personligen håller det en­ har god kunskap om elevernas situation både kunskaps­ 55 medarbetare och
vid läsårets början. Då diskuteras till exempel vad skolan gagemanget vid liv. mässigt och vad gäller hälsa, trivsel och trygghet på sko­ 310 elever i årskurs
F–5.
ska göra för att ha en god arbetsmiljö under året, vilket Ni hade ett Nöjd medarbetar-index på 70 i den se- lan. Genom att vi vet var vi befinner oss kan vi också lät­
även sker löpande på klass­ och elevråd. naste undersökningen inom staden, att jämföras med tare sätta in åtgärder för förbättringar. Inom svenskämnet 76 procent av
eleverna har ett
– I höstas införde vi också Traskometern för att kon­ snittet på 62. Vilka är framgångsfaktorerna? har vi till exempel arbetat för att höja nivån i flera år. I dag
annat modersmål än
tinuerligt kunna bedöma arbetsmiljön i klasserna och på – Det handlar om långsiktigt arbete och helhetstän­ ligger vi resultatmässigt högt och 90 procent av eleverna svenska.
skolan som helhet, säger Anncatrine von Rothstein. Elev­ kande. Vi har till 100 procent behöriga och engagerade i årskurs 5 når målen. Att vi ständigt står beredda att ut­
Andelen elever som
erna betygsätter på en skala 1–5 och får ange vilket av or­ lärare, ett stort antal med många år i yrket och många år veckla lärandet på olika sätt bidrar till stimulans och utma­
nått godkänt på
den i Trask som behöver förbättras. Att hålla Trask och vår på skolan. Vi arbetar med stor respekt och lyhördhet inför ningar för våra medarbetare, säger Gunilla Lindström. nationella provet i
värdegrund vid liv är ett ständigt pågående arbete. varandras områden. Och fortbildning – att alla medarbe­ erna bajramovic i klass 1A kollar in alfabetet. Stora bilden: Felix Specialpedagogen Marita Jenneklev Brozén har arbetat årskurs 5:
tare känner att de kan utveckla sig i yrket – är oerhört cen­ Herber och Shaan Lal, båda 2C, går igenom veckans mål och i två år på Igelbäcksskolan och framhåller det tydliga le­
90 procent i svenska,
trask är också en symbol för lärande, att kunskap och för­ tralt. Därför erbjuds till exempel fritispersonalen samma utvärderar sina arbeten. darskapet som en viktig förklaring till framgångarna. 94 procent i engelska
hållningssätt ska hänga ihop. Det ska finnas tydliga sam­ möjligheter till fortbildning som lärarna, säger Gunilla – Här finns inga ”dolda” ledare. Jag upplever att man och 92 procent i
band och väl genomtänkta arbetssätt, oavsett om det hand­ Lindström, och Anncatrine von Rothstein fyller i: lyssnar och att det finns ett gott diskussionsklimat, säger matematik.
lar om pedagogik, lärande eller administrativa metoder. – Enkäter i all ära, men det är i varje individuellt sam­ hon. Information går alltid ut samtidigt till alla medarbe­
– Vårt främsta verktyg är samtal och åter samtal. På tal man fångar upp om vi är på rätt väg eller inte – om handlar om att skapa delaktighet i allt som görs på skolan. tare, vilket också bidrar till tydlighet. Både organisatoriskt
skolan har vi högt i tak, ständigt pågående diskussioner medarbetarna trivs, vad som behöver stärkas och vilket Inte bara att man har sitt eget lilla ansvarsområde utan och pedagogiskt är det alltid klargjort vilka vägar man ska
om hur vi ska kunna utveckla oss ännu mer. Och vi i skol­ fortbildningsbehov som finns. verkligen är delaktig i helheten. gå, till exempel när en elev behöver stöd.
ledningen är närvarande, min dörr står alltid öppen för – Även föräldrarnas delaktighet är viktig för trivseln – Det finns inga små kluster som jobbar var för sig,
medarbetarna, säger Gunilla Lindström. på skolan. Genom deras synpunkter får vi bekräftelse på en annan viktig faktor för skolan är ett väl fungerande utan alla arbetar tillsammans med samma mål i sikte – att
Anncatrine von Rothstein närvarar ofta även i klass­ om vi gör ett bra jobb. Att vi har ett bra rykte i området elevhälsoteam som finns som stöd i pedagogiska, sociala våra elever ska uppnå bästa möjliga resultat och känna att
rummen, både för att få kunskap om hur lärarna arbetar och att många väljer oss i första hand är stimulerande och och medicinska frågor. På Igelbäcksskolan ökar antalet de tycker om att gå till skolan varje dag, säger Marita Jen­
och som vikarie. bidrar säkerligen till vår låga personalomsättning. Mycket elever med särskilda behov. Därför är det av stor vikt att neklev Brozén. n
8 9

6. MetoDutVecKLIng ➤
illus tratio n: ha ns vo n c o rs wa nt
Tydliga resultat med storyline
en berättelse som lärare och elever skapar någon på ett gungbräde och skjuter personen Hon får en mängd förslag som hon skriver en berättelse vid liv räcker det inte att arbeta kunde vi arbeta två eller tre lärare med alla 40
tillsammans i klassrummet. Det är kärnan fram och tillbaka tills brädet väger jämnt. upp på tavlan: ”namn”, ”ålder”, ”sysselsätt­ med den en dag i veckan. Själv brukar jag eleverna i fem veckor med enbart storyline.
i storyline som visat sig fungera utmärkt Storyline (ursprungligen ’händelseförlopp’, ning”, ”intressen” … ägna fyra till sex veckor på heltid åt en sto­
för att integrera matematiken i andra äm- till exempel i en film) innebär att lärare och Utifrån denna enklare storyline om en familj ryline. eleverna fick bland annat räkna antalet djur,
nen. undervisningen förankras i verklighe- elever tillsammans skapar en berättelse som hinner lärarna under några eftermiddagstim­ Marie Wiklund, lärare i årskurs 3–4 i Års­ uppskatta hur stora djuren var och göra en skal­
ten och eleverna inser vilken nytta de kan utgör en röd tråd genom undervisningen. mar få en inblick i hur de själva skulle kunna tadalsskolan, har nyligen med hjälp av pengar enlig karta över den ö där djurparken låg.
ha av sina mattekunskaper. – Det kan handla om allt från ”jämställdhet” arbeta med sina elever. Metoden ger oändliga från utbildningsförvaltningens matematiksats­ De valde också sin egen karaktär som till­
för äldre elever till ”vikingatiden” för de yngre. möjligheter till en verklighetsförankrad mate­ ning kunnat genomföra en storyline om djur­ verkades i lera. Som blivande djurskötare fick
– Hur kan man ta reda på vad som är mitten på Det gäller att utgå från elevernas förkunskaper matikundervisning. De yngsta kan räkna hur parken. de skriva sitt eget cv, gå på anställningsintervju,
en människa? och använda det de redan vet som en resurs. många armar och näsor familjemedlemmarna – Vi lade in matematikmoment men också prata om löner och beräkna skatt.
Frågan ställs av Ylva Lundin. Hon är lärare Eftersom det är ”hands on” som gäller på har tillsammans, lägga ihop deras ålder och så svenska, engelska och skapande bild. På så sätt Marie Wiklund och hennes kolleger ska
från Alingsås och håller i ett seminarium om seminariet blir deltagarna indelade i grupper vidare. Äldre elever kan räkna på veckopeng, göra en utvärdering av satsningen.
storyline för Stockholmskolleger på Mediote­ om fem och får snören att mäta med. Flera del­ föräldrarnas lön, skatt med mera. Och det går – Vi har kartlagt elevernas matematikkun­
ket i Liljeholmen. tagare mäts och det visar sig att mitten ofta lig­ att komma in på vad som menas med ental, skaper både före och efter projektet och ser tyd­
FaKta/storyLIne
En deltagare brer ut armarna: ger där det går att böja höften. tiotal och hundratal. liga resultat. De har fått en helt annan förståelse
– Jag har hört att avståndet mellan de ut­ Den nyvunna kunskapen kommer väl till Huset familjen bor i kan mätas och ritas upp Undervisningsmetod där ämnena binds samman för vad de har för nytta av matematiken.
av en berättelse som elever och lärare skapar
sträckta händerna är ungefär samma mått som pass när varje grupp får bilda en familj där var skalenligt och ge upphov till en diskussion om En gång per läsår vill Marie Wiklund kunna
tillsammans i klassrummet.
människans längd. Så man borde kunna mäta och en väljer och dessutom tillverkar sin egen geometriska figurer i ritningen. ägna sig åt undervisning med hjälp av story­
och dela i två. karaktär i form av en klippdocka. – Var noga med nyckelfrågorna ni ställer till Berättelsen bildar utgångspunkt för elevernas line.
kunskapssökande. ofta får eleverna leva sig in i
En annan tycker att det verkar enklare att – Det är bra att veta de ungefärliga propor­ eleverna, de driver berättelsen framåt, uppma­ – Oftare går det nog inte eftersom det kräver
olika karaktärer.
ställa en person vid en vägg och mäta längden tionerna på en människa när man ska tillverka nar Ylva Lundin. Ställ frågor som: ”Hur tror ni mycket planering och att man hinner samla på
med ett snöre och sedan dela snöret på mitten dockan, påpekar Ylva Lundin. att man kan definiera en kvadrat?” ”Hur högt Man utgår från elevernas förförståelse som sig material. n
utmanas och bearbetas genom arbete i grupp,
och mäta igen och se var man hamnar. tror ni att huset är i verkligheten?” INGELA ÖSGåRD
individuellt och i helklass.
– Vad menas egentligen med mitten? undrar Ivrigt plockar lärarna bland tygbitar, garner och Samtidigt avråder hon bestämt från att göra
ytterligare någon. Är det där man väger lika Storyline utvecklades i Skottland på 60-talet, då Den 23–24 september anordnar medio-
färgkritor. Var och en klistrar och klipper och en storyline kring enbart matematik, eftersom
den nya läroplanen ställde krav på ämnesöver- teket en tvådagars workshop för lärare i
mycket på vardera halvan av kroppen? formar sin pappa, sin mormor, sin syster … det är lätt att integrera matematik i vilken sto­ gripande arbete. årskurs 4–9. Passa på att träffa grundaren av storyline,
– Så brukar eleverna också fundera, svarar – Vilka egenskaper tycker ni att man ska ta ryline som helst. steve bell! se www.stockholm.se/medioteket för mer
Läs mer på www.storyline.se.
Ylva Lundin. Jag har fått många förslag på hur med som man behöver veta om de här perso­ – Ju fler ämnen som är integrerade, desto information. anmälan senast 20 september till
man tar reda på det. Till exempel att man lägger nerna? undrar Ylva Lundin. mer tid går det att få ihop. Om man ska hålla medioteket@utbildning.stockholm.se.
10 11

7. InKLuDeranDe sKoLa ➤ KrÖnIKa: DIana soLberg ➤
Hela Aten var vårt klassrum
jag älskar språk . Men hur lär man sig Dimitris sa att språket lär man sig inte
bäst ett nytt språk? Efter språkstudier i enbart genom en bok utan genom att leva
både Kina och Grekland har jag upptäckt och lära känna språket. I klassrummet
”Avskilj inte elever att det finns stora pedagogiska skillnader
mellan olika länder. Framför allt har jag
märkt vilken skillnad pedagogiken kan
övar vi språket genom rollspel och teater,
fast det är kanske inte så konstigt eftersom
drama härstammar från just Grekland. För
göra för elevernas intresse. vår del handlar det dock inte om trage­
med särskilda behov” Klassrummet i Kina var litet och
kalt. Väggarna tomma sånär som på en
almanacka. Vår lärarinna ville bli kallad
dier utan om scener ur vardagslivet. Eller
så ser vi på svartvita filmer med Melina
Mercouri. Vi får öva oss på att skriva re­
Sissy, hennes tagna engelska namn ”för cept, bokrecensioner och ja, till och med
en större del av specialpedagogiken borde födda svårigheter och de erfarenheter man gör, undervisningsgrupper är vanliga, men att kom­ att lättare passa in”, som hon sa. Sissy kontaktannonser.
rymmas inom den vanliga pedagogiken. sa Claes Nilholm. munerna vill ha mer av integrerade lösningar. berättade om sina hårda studier och om Dimitris tar oss tillbaka till antiken
Det var huvudbudskapet när professor Det dominerande synsättet är ”bristperspek­ hur många tusentals tecken hon hade me­ och pratar om Antigone och Medea som
claes nilholm föreläste för deltagarna i Han pekade också på en trend i hela OECD­ tivet” där man hänvisar till att problemen kom­ morerat för att få bli lärare. Trots att hon om de vore gemensamma bekanta. Vi lär
utbildningsförvaltningens bostonprojekt. området att jämföra och testa kunskaper. Tes­ mer ur individens egna tillkortakommanden undervisade mig i två år kan jag inte påstå oss om de gamla kunskapsteoretikerna
som ett led i likabehandlingsarbetet ska terna brukar visa att Sveriges resultat sjunker. eller hemmiljö. Någon koppling mellan vilket att jag lärde känna henne. och använder Aristoteles bevis­ och över­
projektet göra stockholms skolor bättre på Men då har man enbart fokus på kunskapsmå­ politiskt styre kommunen har, och hur vanligt Sissy var noga instruerad om vad hon talningsgrunder när vi håller tal. Etos,
att inkludera elever i behov av särskilt stöd len, menade Claes Nilholm. ett inkluderande arbetssätt är, finns inte.
skulle säga. När vi ställde känsliga frågor logos och patos håller än i dag. Men vi le­
i den ordinarie undervisningen. – Det kan vara så att den svenska undervis­ I pausen reflekterade Ärvingeskolans rektor
om Google i Kina eller vad som hände på ver inte helt i det förflutna, vi skriver även
ningen lyckats med att förmedla värdegrunden, Jan Eidman över vilka som egentligen gagnas
Claes Nilholm är professor i pedagogik med medan man inte når så högt när det gäller kun­ av de särskilda undervisningsgrupperna. Himmelska fridens torg så undvek hon inlägg på vår språkblogg.
inriktning mot specialpedagogik vid Högsko­ skapsnivån. Finska skolor kanske skapar bra – Att bilda sådana är lätt, men det krävs re­ nogsamt att svara.
lan i Jönköping. Han inledde med att beskriva resultat men inte så många frimodiga elever? surser och hög kompetens för att de ska fun­ Lektionen skulle sluta exakt klockan rätt ofta lämnar vi klassrummet och
olika sätt att förhålla sig till elever som behöver Claes Nilholm frågade sig också hur hela gera. Och uppnår man något mer än att bara 12.30, inte en minut tidigare. Allt var upp­ Dimitris drar oss med till Akropolis där
särskilt stöd. resultatdiskursen påverkar situationen för elev­ betala mer för verksamheten? Man skapar en lagt och strukturerat. Varje dag arbetade vi vi promenerar och pratar med människor.
– Man kan se brister och svårigheter hos en in­ er med svårigheter. Kanske är det ”lönande” att lösning som gynnar de andra eleverna, med­ med vår lärobok. Läroboken var livsvik­ En annan dag hålls lektionen på kvällen
divid – eller konstatera att alla är olika men att det skriva in Pelle i särskolan i stället för att behålla an man gör eleverna i den särskilda undervis­ tig, utan den skulle det nog inte ha blivit på en taverna och vi får öva beställning
tillhör förutsättningarna för skolans arbete. Man honom i den vanliga klassen? ningsgruppen en björntjänst. någon lektion. Vi följde boken till punkt på riktigt. Han tycker att hela Aten är vårt
kan se svårigheterna som knutna till individen En landsövergripande enkätundersökning och pricka, eller snarare enligt vartenda klassrum.
– eller betrakta dem som kopplade till undervis­ som Claes Nilholm har gjort visar att särskilda en åhörare ansåg att inkludering är lättare i
litet kinesiskt tecken. Varje dag fick vi Utan böcker och med staden som
ningssituationen. Man kan skilja ut elever i speci­ lägre åldrar då en enda pedagog har hand om
nya glosor, som sedan skulle redovisas på klassrum blir lektionerna fartfyllda, inten­
allösningar – eller ge stöd som inkluderar. klassen i stället för flera olika.
Grundtanken med ett inkluderande arbets­ En annan menade att lärare kan vara olika svarta tavlan inför klasskompisarna. Med siva och framför allt väldigt roliga. Det
FaKta/utbILDnIngsFÖrVaLtnIngens krita! Det var som att resa tillbaka i tiden. händer då och då att jag kikar i läroböck­
sätt är att det ska vara tillåtet att vara annorlun­ bostonprojeKt
bra på att inkludera. Claes Nilholm höll med om
da i skolan. I stället för att avskilja elever hjäl­ att det ytterst handlar om hur läraren arbetar. Kinesiska som språk var spännande men erna för att dubbelkolla grammatiken
Syftar till att utveckla och sprida ett så kallat lektionerna sega och tråkiga. men inte alls så ofta som i Kina. Vi lär oss
per speciallärare till på plats i klassrummet och – Ofta pekas ämneslärare ut som mindre bra
inkluderande arbetssätt i skolan.
förser dem med till exempel tekniska hjälpme­ på inkluderande arbetssätt, men det handlar i att språket finns överallt. Det är när man
Skolledare, specialpedagoger och ämneslärare
del och specialuppgifter. Varje elev behåller då regel om att de inte vet hur man inkluderar el­ min första grekisklektion var raka ser bortom läroböckerna och upptäcker
från åtta grundskolor och två gymnasieskolor
den viktiga relationen med klassläraren och so­ ler om hur de ser på sin profession och vad som motsatsen. Jag hade nämligen glömt min språket i verkliga livet som det blir riktigt
har ingått i projektet, liksom en skolpsykolog
cial närhet till klasskamraterna. och en kurator. hör till den, sa Claes Nilholm. lärobok. Direkt sa min lärare Dimitris: roligt.
Claes Nilholm menade att utvecklingen går Någon menade att rädslan för att misslyckas ”Det är lugnt att du glömt böckerna. Vi
Deltagarna besökte i höstas Harvard Graduate
mot ökad organisatorisk segregering med en School of Education i Boston, USA. De fick gå på
som lärare gör att en del lärare förlägger pro­ kommer ändå knappt att använda dem!”.
större andel elever i särskola eller särskild un­ föreläsningar om inkludering och träffa rektorer blemen hos eleverna.
Smått förvirrad satte jag mig ner och
dervisningsgrupp. och speciallärare i olika verksamheter. Claes Nilholm poängterade hur viktigt det
studerade klassrummet. Jag insåg att
– Den svenska skolan har en tendens att Deltagarna har även träffats vid ett flertal
är att lärarna tar ställning på demokratisk väg
individualisera elevers problem med sina åt­ till att arbeta inkluderande. Dimitris hade rätt. Böckerna skulle inte
tillfällen i Stockholm (gemensam föreläsning,
gärdsprogram. Diagnoser sätts för att skolan arbete i nätverksgrupper, studiebesök på varan- – Demokrati går före inkludering. Lärarna behövas så ofta, för grekiskan fanns över­
inte lyckats med att undervisa vissa elever. Och måste tycka att det är viktigt att inkludera elev­ allt. Klassrummet var överdekorerat med
Foto : björ n tesch
dras skolor).
elever som fått en diagnos visar sjunkande re­ I september åker en ny grupp till Boston. erna, annars kommer man ingenstans. n bilder på grekiska gudar, tidningsurklipp,
DIANA SoLBERG STUDERAR MARKNADSFÖRING ocH
sultat, för det finns ett samspel mellan med­ ANNEBRITT ULLéN dikter och blåvita flaggor. GREKISKA På BUSINESS coLLEGE oF ATHENS
12 13

8. saMtaLet ➤
”skolan är något
annat än apple”
– Med fyra yrkesexamina i stället för dagens allmänna examen ökar möjlig-
heten att locka intresserade studenter, vilket kan bidra till att höja läraryrkets
status.
Det säger Anders Gustavsson, ordförande i Lärarutbildningsnämnden
vid Stockholms universitet, apropå riksdagens beslut om ny lärarutbildning
höstterminen 2011.
V
TExT: ToMAS BANNERHED i har stämt träff i Bloms hus i Frescati, där han nu lägger grunden för. Vi bör också öka forskningsanknyt­
FoTo: ULRIcA ZwENGER efter att ha blivit vicerektor numera har sitt ar­ ningen ytterligare. Det finns i dag en konstlad motsättning
betsrum. Från väggarna i det 170­åriga huset inom lärarutbildningen som innebär att den antingen ska
vakar de tidigare rektorerna liksom både ömsint vara en professionsutbildning eller en fördjupad akade­
och uppfordrande över det fortsatta lärandet i vetenska­ misk utbildning med forskning. För mig finns ingen sådan
pens tjänst. Anders Gustavsson är professor i pedagogik motsättning, förutom möjligen när det gäller viss verklig­
och forskar själv om funktionshinder och specialpedago­ hetsfrånvänd forskning.
gik. Som ordförande i Lärarutbildningsnämnden är han – Över huvud taget är det viktigt att ytterligare föra ihop
djupt engagerad i skolans och läraryrkets utveckling och lärarutbildningen med övriga delar av universitetet, både
deltar ofta i det offentliga samtalet, inte minst i samband här i Stockholm och på andra håll. Annars blir lärarutbild­
med den nya lärarutbildning som riksdagen fastställde den ningen en isolerad ö.
28 april i år. – Men sammantaget tycker jag att den massiva kritiken
Förutom de fyra nya yrkesexamina som införs, skärps är överdriven. Till exempel har andelen disputerade lärare
också kraven på de universitet och högskolor som utbildar ökat ganska mycket och kvaliteten på examensarbetena
lärare. De som vill arrangera lärarutbildningar måste an­ höjts under tiden som kritiken har förekommit.
söka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Vidare blir Den 1 januari 2008 införlivades Lärarhögskolan i
utbildningsvetenskap ett nytt ämnesområde för alla. Stockholm med universitetet. Vad har det resulterat i?
Lärarutbildningen i Sverige har ju kritiserats hårt – Jag har blivit positivt överraskad. Det finns en väldig
under flera år, bland annat för bristande forsknings- lust runt om på universitetet att verkligen delta i lärar­
anknytning. Vissa lärosäten har till och med fått sina utbildningen. Jag trodde att naturvetarna till exempel inte
examensrättigheter indragna. Vilken är din bild av skulle vara så intresserade, men det finns ett jättestort in­
dagens lärarutbildning? tresse därifrån. De ser ju varenda dag hur bristande kun­
– En del av kritiken har varit oberättigad. Lärarutbildning­ skaper i matematik och naturvetenskap ställer till problem
en har blivit ett slagträ i diskussionen om samhällets problem för studenterna och är väldigt positiva till att sprida sina
och om hur skolan fungerar. I nästan alla tider har det funnits kunskaper.
en livlig diskussion om hur skolan ska se ut i förhållande till Har lärarutbildningen kommit närmare forskningen
det samhälle vi vill ha. Vill man förändra samhället så har genom integrationen här i Stockholm?
man förändrat skolan, vilket ofta har lett till en felaktig kopp­ – Det är jag rätt säker på, vilket inte betyder att vi är
ling mellan aktuella samhällsproblem och tillståndet i skolan. ända framme. Men vi har till exempel startat en ny fors­
Om något är på tok i samhället så ligger det nära till hands att karskola som finansieras av Stockholms stad och Botkyrka
skylla på skolan och lärarutbildningen. kommun och som innebär att yrkesverksamma lärare kan
– Sedan är det klart att det finns möjligheter att ta ut­ gå forskarutbildning med sikte på licentiatavhandling. Det
bildningen ett steg vidare, vilket den nya lärarutbildningen betyder mycket både för skolan och för lärarstudenterna.
14 15

9. saMtaLet ➤
– men det gör också att det inte är lika lätt för en ensam mycket av det som skolan ska förmedla. Det är möjligt att
lärare att hålla disciplinen uppe. framtidens undervisning kommer att vara mer baserad på Hon var fan-
– Och de höga elevresultaten i Finland behöver inte tekniska hjälpmedel, men jag tror inte att så mycket mer
bara vara ett kvalitetsmärke. De kan också ses som ett ut­ än redskapen förändras.
tastisk! Hon
tryck för att samhället är mer auktoritetsbundet – vilket de – Det är faktiskt skillnad mellan det som skolan och tog med sig
själva säkert vill bli av med. till exempel Apple gör. Blir det en marknad av alltihop hela klassen
Hur ska läraryrket och lärarutbildningen återfå sin så får eleverna det svårt. Hur ska de kunna skilja mellan till Frankrike en
attraktionskraft i Sverige? kommersiella köperbjudanden och en opartisk kunskaps­
– Det är viktigt att utbildningen får en stark ställning förmedling? Skolan är som public service, jag tror inte att månad varje
i universitetssystemet och att den innehåller en bra mix den går att ersätta. Och det har inte att göra med hur många sommar. Tänk
mellan forskning och professionserfarenheter. Sedan tror datorer man köper in utan med själva uppdraget. Min bild dig det!
jag inte att en bra lärarutbildning i sig löser de problem är att skolans sammanhållande roll betonas ännu mer i dag
du har tagit upp. Det handlar också om situationen ute på än för tio år sedan.
skolorna, till exempel att lärarna får sociala uppdrag som I april gick utbildningsminister Jan Björklund ut
de kanske inte är utbildade för. med löftet om en lärarlegitimation år 2012. Är det rätt
– Generellt tror jag att karriärmöjligheterna har större väg att gå?
betydelse än lönen för att göra yrket mer attraktivt. Ideo­ – I grunden bör det leda till att vi får bättre lärare. Den
De ser att utbildningen inte är slut i och med examen, man logiskt sett har det varit en viktig fråga i Sverige om alla lägger till en praktisk spets, ungefär som läkarnas AT­
kan återvända till universitetet efter några år inom yrket. ska betraktas som ”samma sorts” lärare eller om man ska tjänstgöring, som säkert kommer att höja kompetensen.
Och utbildningens innehåll? Går det att se några få göra skillnad i lön och status mellan exempelvis gymna­ Sedan kan man naturligtvis se satsningen i relation till
skillnader jämfört med när Lärarhögskolan var ett eget sielärare och förskollärare. Betoningen av ”generalistlära­ vad man skulle ha kunnat få om man hade satsat på något
lärosäte? ren” – strävan efter ett gemensamt utbildningsinnehåll och annat, till exempel den verksamhetsförlagda delen av lä­
– Utbildningen har blivit tydligare strukturerad och en gemensam läraridentitet – har framför allt missgynnat rarutbildningen (VFU). Legitimeringen gör dessutom att
mer förutbestämd. Tidigare var det för många ämneskom­ förskollärarna. Det som är aktuellt för gymnasiet passar studenterna måste vänta ytterligare ett år innan de verkli­
binationer och för stort utrymme för studenternas egna helt enkelt inte in i förskolans pedagogik. gen blir lärare. Det innebär totalt sex eller sex och ett halvt
val, vilket gjorde att en del utbildade sig till arbetslöshet. Den pedagogiske filosofen Peter Kemp brukar – i års utbildning för en gymnasielärare – och det kommer
Vi har också tagit ett stort steg framåt när det gäller äm­ Immanuel Kants anda – lyfta fram världsmedborgaren kanske inte att göra lärarjobbet mer attraktivt.
nesdidaktiken som innebär att exempelvis historia, ma­ som den stora möjligheten för vår tids skola. Hur ser du Du nämnde tidigare den nya lärarutbildningen som
tematik och moderna språk får egna starka grenar inom själv på skolans form och identitet i dag? kommer att träda i kraft nästa år. Bland annat ersätts
lärarutbildningen. Det har talats väldigt mycket om bris­ – Skolan har en oroväckande viktig uppgift genom att dagens allmänna lärarexamen av fyra nya yrkesexamina:
tande ämneskunskaper, men kunskapen om hur man un­ så stor del av människans vuxenliv bygger på att man kan förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärar-
dervisar har också varit för dålig. Där har vi fått till stånd tillägna sig kunskap under skoltiden. Nycklarna till många examen och yrkeslärarexamen. Hur ser du på det?
Hur ska elev- en viktig förbättring. av livets dörrar formas ju redan där. Men förutom den rena – Jag tror på en större differentiering än vi har haft på
erna kunna På bara 50 år har läraren förvandlats från allvetande kompetensgivningen har skolan en massa andra funktio­ senare år. Fyra examina ökar möjligheten till att få in­ studenterna. Man behöver få se några goda exempel på
skilja mellan auktoritet till samhällets hackkyckling. Varför är lärar- ner. Den har till exempel haft en avgörande betydelse för tresserade studenter till utbildningen, vilket kan bidra till hur man gör rent handgripligen för att klara klassrums­
kommersiella yrket i kris när vi lever i ett kunskapssamhälle? att forma det samhälle vi har i dag – som i hög grad byg­ att höja yrkets status. När det gäller yrkesexamen kontra situationen. Om jag ska undervisa om medeltiden – hur
– Det är ingen tvekan om att lönerna – särskilt i rela­ ger på tillit och idéer om allas lika värde. Jämför bara med generell examen skulle jag däremot förorda den modell gör jag? Hur inleder jag? Hur knyter jag ihop ämnet? Här
köperbjudanden tion till utbildningens längd – är ett problem. Sedan har ju Sydeuropa, där många medborgare misstror sina myndig­ som nu införs vid Stockholms universitet: att det till var­ är det till stor hjälp att ha lärt känna duktiga lärare.
och en opartisk ämneslärarutbildningen med åren kopplats loss från uni­ heter och utgår ifrån att makthavarna är korrumperade. je yrkesexamen kopplas en generell, akademisk examen – Och rent generellt skulle jag vilja driva samarbetet
kunskapsför- versitetsstudierna, vilket inte har gynnat yrkets status. När – Den samlade skolgången har haft stor betydelse för som leder vidare in i universitetssystemet. Alla våra ut­ med kommunerna längre, inte bara när det gäller VFU
jag själv gick på gymnasiet var de flesta lärarna lektorer, att skapa enhet i det svenska samhället, men nu ökar skill­ bildningar ska vara möjliga att bygga på till en master, utan också i fråga om skolutveckling, dubbla anställningar
medling? Skolan det vill säga de hade disputerat i sitt huvudämne. Så ser naderna mellan olika grupper. Här måste skolan anstränga vilket öppnar helt andra möjligheter för den som kanske och skolforskning. Till hösten inleder vi nu ett samarbete
är som public det ju inte alls ut i dag. sig för att hålla tillbaka den utvecklingen. Skulle vi börja upptäcker att hon inte vill bli lärare utan hellre använder med några så kallade fältskolor där det finns ett stort en­
service: den går – Kommunaliseringen av skolan 1991 har också haft differentiera redan i grundskolan så kan det få konsekven­ sina kunskaper inom något annat yrke – liksom för den gagemang och där man kan ta emot extra många VFU­
stor betydelse. När lärarna var statligt anställda fanns det ser för hur medborgarna uppfattar demokratin. Jag tror på som tycker att det är så kul att studera att hon vill gå vidare studenter. Fältskolorna ska kunna fungera som en arena
inte att ersätta. en känsla av utvaldhet inom kåren. I dag har läraren mer en skola för alla. till forskarutbildning. för lärarnas livslånga lärande.
blivit en ”vanlig kommunalarbetare”, och för den enskil­ – Inom det forskarnätverk jag leder ser vi till exempel – Vi bör också satsa på ämnesdidaktiska huvudområ­ Du berättade tidigare om satsningen på forskarsko-
da kommunen skulle en rejäl höjning av lärarlönerna få att dagens skola ger betydligt mindre utrymme för dem den för masterexamen som sedan har en direkt fortsättning lan för lärare som Stockholms stad och Botkyrka kom-
mycket stora ekonomiska konsekvenser. Men vi har också som är annorlunda. Vi har fått 70 procent fler elever med på forskarnivå. Det blir en tydlig akademisk karriärväg för mun finansierar. Finns det egentligen några empiriska
sett stora samhällsförändringar som gör att lärarnas upp­ utvecklingsstörning på 20 år, vilket inte är uttryck för nå­ lärare som bör ingå i profilen för universitetets forsknings­ belägg för att man blir bättre lärare av att forska?
drag har försvårats. gon faktisk förändring i populationen. Under flera årtion­ baserade spetsutbildning för lärare. – Enbart forskarerfarenhet ger inte bättre lärare. Men
Många jämför med Finland när vi talar om lärar- den hade vi en inkluderande skola som även rymde många Du har också sagt att utvecklingen av lärarutbild- man blir en mycket duktigare historiker av att forska i his­
yrkets status? av dem som i dag skulle ha placerats i särskolan. ningen måste ske mer lokalt, ute i kommunerna? toria, vilket borde leda till att vi också får bättre lärare i
– Där har lärarna helt klart en annan ställning. I det Kommer skolan att kunna behålla sitt ”kunskapsmo- – Kommunernas lokala lärarutbildare inom VFU måste historia. Och i forskarrollen ingår en kritisk granskning av
svenska samhället kan vi se en minskad auktoritetstro som nopol” i det alltmer gränslösa informationssamhället? knytas närmare universitetet, samtidigt som vissa av lärar­ arbetsmetoderna, vilket också bör göra en till en lite bättre
inte har nått det finska ännu. Förr hade ju många gång­ – Det finns säkert alternativa sätt att lära sig på, men utbildarna på universitetet får en större del av sin arbetstid lärare. Men visst, det är minst lika viktigt att vi satsar på
er prästen och läraren högst status i lokalsamhället, ett så har det å andra sidan alltid varit. Uttrycket ”det är inte förlagd ute i kommunerna. Men framför allt är det viktigt mer renodlad färdighets­ och professionsutbildning. Vi
faktum som i dag nästan får ett löjets skimmer över sig. i skolan man lär sig utan i livet” har funnits väldigt länge. att våra lärarstudenter får bra kontakt med VFU­handle­ skulle behöva förmedla lärarerfarenheter från den prak­
Numera behandlar vi alla mer lika, vilket ofta är positivt En hel del kommer i dag via Internet – men faktiskt inte så darna och att dessa kan fungera som ett slags mästare för tiska skoldagen på ett bättre sätt.
16 17

10. saMtaLet ➤ VI Var DÄr ➤
illus tratio n: ha ns vo n c o rs wa nt
Kultursociologen Mats Trondman efterlyste i en in- – Sedan måste en bra lärare också ha ett engagemang
tervju i LÄRA Stockholm (1/2009) något liknande. Han som innebär att man är genuint intresserad av hur det är
menade att ingen skulle komma på tanken att lägga upp att vara exempelvis tio år i dag. Det räcker inte att älska
ishockeyträningen som en serie föreläsningar helt utan barn i största allmänhet. Man måste verkligen vilja förstå
praktisk tillämpning. och sätta sig in i sina elevers perspektiv, ha det här riktiga
– Och det är just därför som VFU:n och de lokala lärar­ intresset för hur det är att växa upp i dag.
utbildarna är så oerhört viktiga. Där kan man som student – Ibland säger man att det viktiga är att eleven blir sedd,
verkligen få möjlighet att upptäcka de här hur­gör­man­ men det avgörande är ju hur man blir sedd och förstådd.
situationerna. Sedan kommer vi också att bygga in en ny Vi är många som minns specifika ögonblick i skolan när
kurs som ska heta något i stil med Retorik och framträ­ någon lärare fick en glimt av oss. Kanske hade man länge
dande och syftar till man ska få pröva ”performancedelen” känt sig missförstådd – och så plötsligt var det någon som
Så arbetar du
av läraruppdraget. Detta att kunna inta klassrummet är en förstod vad man menade. En enda sådan händelse kan
underskattad del inom utbildningen. bära i flera år!
Här tangerar lärarrollen kanske rent av skådespela- Vilka är de största utmaningarna för 10-talets svens-
rens? Det räcker ju inte att kunna sina repliker utantill. ka skola?
– Vi är faktiskt lite lockade av tanken att inleda ett
samarbete med Dramatiska institutet eller Teaterhögsko­
lan. Kanske skulle de kunna hjälpa oss med den typen av
– Att hålla en hög kunskapsnivå är viktigt, men skolan
har också ett socialt omsorgsuppdrag. Den måste erbjuda
en dräglig arbetsmiljö där man bemöts med respekt och
med webben inför valet
kurs. När man kommer ut i klasserna de första dagarna känner att man kan lita på varandra. Sedan ligger det en
på höstterminen kan man vara hjälpt av att ha fått inblick enorm utmaning i vårt relativt nya mångfaldssamhälle. Hur kan lärare använda sig av sociala me- finns också läxhjälpen, en bank med digitala – Efter två år med egna bärbara datorer i
i hur skådespelarna arbetar. Jag är väldigt glad över att Sverige är så mångfaldigt! Det dier i sin undervisning? Det var temat när övningar både för årskurs 7–9 och för gymna­ undervisningen tycker nästan samtliga elever
Du skrev i ett av lärarutbildningens nyhetsbrev att hade varit mycket tråkigare att växa upp och leva i vår tid Medioteket i samarbete med Dn skola, ne siet, berättade Jill McCabe. att det är roligare att lära sig. Däremot kan man
din egen favoritlärare, som du hade i franska på hög- om vi inte hade haft ett samhälle som förändras – men det skola och utbildningsradion bjöd in till en NE Skola erbjuder även digitala temapaket inte säkert veta att just det leder till förbättrade
stadiet, har påverkat hela ditt liv. Vilka egenskaper hade ställer också enormt stora krav på att vi verkligen försöker temakväll i april. Intresset var stort hos de kring vissa ämnesområden med både fakta och skolresultat. Men ett är säkert: ska eleverna få
hon egentligen? förstå dem som förefaller omöjliga att förstå, till exempel cirka 200 pedagoger och andra som tog till- pedagogiskt material. chansen att utnyttja social medier i undervis­
– Hon var fantastisk! Hon tog med sig hela klassen på grund av religion, etnisk bakgrund eller språk. fället i akt att låta sig inspireras och få del Utbildningsradion satsar stort inför hös­ ningen bygger det självfallet på att det finns
till Frankrike en månad varje sommar. Tänk dig det! I – Jag är övertygad om att om skolan kan bidra till att vi av många konkreta tips. tens val och har därför producerat ett antal tillgängliga datorer.
mitt fall ledde det till att jag vistades minst lika mycket håller ihop det mångkulturella samhället så kommer våra program som ska kunna tjäna som fördjup­
i hennes familj som i min egen. Hon betydde helt enkelt barn och barnbarn att få ett bra land att leva i. n Läraren och teveprogramledaren Lotta Jankell ning och diskussionsunderlag. Några av pro­ – att behöva boka en datorsal, med förhopp­
otroligt mycket för mig. Mina föräldrar hade ingen högre var presentatör för temakvällen, vars utgångs­ grammen som presenterades var Skolfront, ning om att 30 elever ska få tillgång till 30
utbildning och ingen erfarenhet av hur man gör i det livet, punkt var höstens val. Välkommen nästan allihopa, Kära medbor­ fungerande datorer, har ofta varit att hoppas
så utan franskan och min fransklärare hade jag antagligen – Vi vet att alla skolor kommer att arbeta gare, Valturnén, Personligt val och Vem be­ på för mycket. I bästa fall fungerar 20–25 da­
Legitimationen valt en helt annan livsbana. med detta tema i början av nästa termin, sa Eli­ stämmer?. torer. Erfarenheterna från Falkenberg med
– Sedan var hon också en fantastisk pedagog. Hon sabeth Söder från Medioteket. Genom att välja – Vårt syfte med programmen är att få elev­ bärbara datorer har varit övervägande posi­
lägger till en
skulle aldrig ha satt sina elever att jobba ensamma utan ett så aktuellt ämne kan vi redan nu ge peda­ erna engagerade; att de ska reagera och dis­ tiva. Farhågor om porrsurfande, förstörelse
praktisk spets, var verkligen närvarande. Och hon var stenhård när det gogerna handfasta förslag på hur de kan arbeta kutera utifrån våra program som utgår från med mera visade sig vara helt obefogade, sa
ungefär som kom till glosor och grammatik, samtidigt som mycket webbaserat i sin undervisning. värdegrundsfrågor som demokrati och rasism, Marin Tallvid.
läkarnas AT- också handlade om att skapa motivation. Redan i början Dagens Nyheters medarbetare Anna Wal­ berättade Christina Friberg, programansvarig – Eleverna är stolta och glada för sina dato­
av åttan kom hon och sa: ”Finessen med att vi ska lära lin och Christer Holger, konsult som utveck­ på UR. rer, och de används till skolarbete. Skoldagen
tjänstgöring, oss de här imperativformerna är att vi ska gå och handla lat DN Skola, började med att presentera DN tar inte slut för att de kommer hem, där fortsät­
som säkert i Frankrike till sommaren.” Vilken grej det blev! Vi job­ Skolas sociala lärplattform med bland annat ur presenterade också sitt breda utbud av ra­ ter de många skolarbetena och diskussionerna
kommer att höja bade som sjutton. en skolwebb där eleverna kan skriva om valet dio­ och webbmaterial, även det med fokus på med skolkamrater.
Vad utmärker en riktigt bra lärare i dag? utifrån källgranskat DN­material. Plattformen demokratifrågor och valet 2010. Maria Nord­ Även resultaten bland lärarna var överras­
kompetensen. – Delvis är det kanske forskningens fel, men det ger även elever möjlighet att delta i tematäv­ mark ansvarar för valwebben och berättade om kande positiva. Bland annat uttryckte 57 pro­
förs faktiskt ingen riktigt bra diskussion om det här. Du lingar genom att skriva artiklar och tävla om UR:s satsning ur.se/valet och om valbloggen cent att de samarbetade mer med andra lärare
såg hur populär Stavros Louca blev i ”Klass 9A”. Det publicering på dn.se. där det bland annat går att skapa sitt eget parti. än tidigare. 90 procent svarade att deras arbete
är som om vi går och längtar efter att få se ett konkret – Det här är ett sätt för DN att bidra till att Här finns också lärarhandledningar som stöd underlättats av att eleverna fått egna bärbara
exempel. elever kan interagera med varandra, samtidigt när man till exempel vill få i gång diskussio­ datorer.
– För mig är nog ändå ämneskunskaperna grundläg­ som vi också medverkar till att höja kunskaps­ ner i klassrummet utifrån program som finns Om detta hade de flesta säkerligen velat
gande. Det är jättejobbigt med en lärare som inte kan sina nivån, sa Anna Wallin, projektledare på DN på UR Play. höra ännu mera. Men som Elisabeth Söder från
ämnen. Vi brukar ibland skämtsamt säga: ”Genom att för­ Skola. Sedan var det dags för lite evidensbaserad Medioteket framhöll finns det all anledning att
siktigt fråga ut eleverna så lär sig lärarna kursböckerna Likaså bjöd Jill McCabe, produktutveck­ kunskap, men då hade klockan redan passerat inbjuda till fler temakvällar kring sociala me­
efter ett tag.” Men det behövs också en bredd i kunska­ lare på NE Skola (Nationalencyklopedins sär­ den utsatta sluttiden för temakvällen. Därför dier i skolan. n
perna, till exempel att man inte bara behärskar franskan skilda skolsatsning), på en rad matnyttiga tips fick Martin Tallvid, lärare och också forskare AGNETA BERGHAMRE HEINS
utan kan mycket om fransk kultur, litteratur och filosofi. för både pedagoger och elever. på Centrum för utbildningsvetenskap och lä­
Det har hjälpt mig jättemycket i livet att min fransklärare – Både ne.se och NE Skola är så mycket rarforskning vid Göteborgs universitet, i snabbt all personal och alla elever i stockholms
introducerade existentialismen redan i åttan och nian. Vi mer än uppslagsverk. Här kan ni hitta ordböck­ tempo berätta om erfarenheterna från Falken­ kommunala skolor har tillgång till ett
läste Sartre och hon satte hans verk i relation till vad som er, reportage, temapaket, läropaket, kunskaps­ bergsprojektet ”En­till­en”, som han följt un­ flertal databaser, bland annat ne, via stockholm
hände i samhället. tester, bilder, filmer och kartor. För eleverna der tre år. skolwebb och Fronter.
18 19