Grundvattendagarna 2017

1. Beräkning av hydraulisk konduktivitet
utifrån SGU:s brunnsarkiv
Ellinor Ryd
Junior hydrogeolog, Golder Associates

2. Samband mellan kapacitet vid borrning
och transmissivitet i kristallint och
sedimentärt berg
Handledare: Calle Hjerne, Avd. för mark och grundvatten, SGU
Ämnesgranskare: Auli Niemi, Institutionen för Geovetenskaper
Examinator: Allan Rhode, Institutionen för Geovetenskaper

3. Bakgrund
Information tillgänglig i SGU:s
brunnsarkiv:
• ca 550 000 uppgifter om vatten-
och energibrunnar (SGU, 2015)
• Borrhålslängd, kapacitet (𝑄) från
kapacitetsbestämning
SGU, 2015. Produktbeskrivning: Brunnar. Sveriges Geologiska Undersökning
http://resource.sgu.se/dokument/produkter/brunnar-beskrivning.pdf (2017-04-28)

4. Bakgrund
Uppskattning av bergets transmissivitet (𝑇) för en enskild brunn
i berg:
𝑇 =
𝑄
𝑑ℎ
𝑇 =
𝑄
(0.8∙𝑑ℎ)
(SGU:s Ah-serie)
𝑇 = 2.24 ∙
𝑄
𝑑ℎ
0.98
(Rhén m.fl., 1997)
𝑄 – kapacitet vid borrning
𝑑ℎ – avsänkning under kapacitetsbestämning

5. Syfte
Syftet med examensarbetet var att ta fram och belysa
samband mellan kapacitet från kapacitetsbestämning vid
borrning och transmissivitet i kristallint och sedimentärt
berg för enskilda brunnar.

6. Metod
Jämförelse av kapacitetsbestämning
vid borrning och
korttidsprovpumpningar
Kristallint berg:
• Data från Sveriges Kärnbränslehantering
AB (SKB)
Sedimentärt berg:
• Borrprotokoll från SGU:s brunnsarkiv
• Provpumpningar på Gotland
GSD-Översiktskarta ©Lantmäteriet

7. Metod
• 15 st. korttidsprovpumpningar på
Gotland varav 10 st. med
transienta förlopp som kunde
utvärderas
• Utvärdering i AQTESOLV för att ta
fram transmissivitet utvärderat
från transient förlopp:
derivataanalys, analys av
flödesregimer samt
kurvanpassning med modeller

8. Metod
• Avsänkning under kapacitetsbestämning vid borrning inte
uppmätt
• Den effektiva avsänkningen, dheff, som verkat under
kapacitetsbestämningen kan beräknas under antagandet
att den specifika kapaciteten, Q/dh, varit lika under
kapacitetsbestämningen och korttidsprovpumpningen
𝑄 𝑝(𝑖)
𝑑ℎ 𝑝(𝑖)
=
𝑄(𝑖)
𝒅𝒉 𝒆𝒇𝒇 𝑖
i=för ett borrhål
log
𝑄(𝑖)
𝑑ℎ 𝑒𝑓𝑓
− log
𝑄 𝑝(𝑖)
𝑑ℎ 𝑝(𝑖)
2

9. Resultat
• Stor variation i dheff
mellan olika brunnar
• Det gick inte att finna
något samband mellan
dheff och brunnsdjup

10. Resultat
• Inga betydande skillnader i
effektiv avsänkning mellan
sedimentär och kristallin
berggrund
• Beräknad effektiv
avsänkning för alla brunnar
(74 st) blev 12,4 m, alltså
betydligt mindre än
brunnsdjupet

11. Resultat
Framtaget samband:
𝑇 = 0.076 ∙ 𝑄1.026

12. Resultat
Stor avvikelse från
sambandet för
enskilda brunnar

13. Resultat
Beräkning av T för en brunn med kapacitet 600 L/h för olika samband och antaganden om
avsänkning under kapacitetstestet.

14. Sammanfattning
• Befintliga samband skattar 𝑇 betydligt lägre än det framtagna
sambandet då relativt stora värden på avsänkningen antas. Stor
skillnad beroende på vilket antagande för avsänkning under
kapacitetsbestämning som görs.
• Stor spridning kring studerade samband kräver relativt stora
säkerhetsmarginaler när 𝑇 skattas för enskilda brunnar i berg
utifrån information i SGU:s brunnsarkiv

15. Tack för mig!
Berggren, M., 1998. ”Hydraulic conductivity in Swedish bedrock estimated by means of geostatistics”. Royal Institute of
Technology, Uppsala.
Pousette, J., Müllern, C.-F., Rurling, S., Thunholm, B., 2000. Beskrivning till kartan över grundvattnet i Örebro län. Sveriges
Geologiska Undersökning. Serie Ah. Uppsala. (Exempel på SGU:s Ah-serie)
Rhén, I., Gustafson, G., Stanfors, R., Wikberg, P., 1997. Äspö HRL, Geoscientific evaluation 1997/5, Models based on site
characterisation 1986-1995. No. TR 97-06. Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm.
SGU, 2015. Produktbeskrivning: Brunnar. Sveriges Geologiska Undersökning
http://resource.sgu.se/dokument/produkter/brunnar-beskrivning.pdf (2017-04-28)
http://www.w-program.nu/filer/exjobb/Ellinor_Ryd.pdf