Vattenbrist
- det behövs mer kunskap, bättre verktyg
och samarbete
Grundvattendagarna 2019-10-24
Irene Bohman,
Vattenvårdsdirektör,
Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattenförvaltning
förvalta kvalitet och
kvantitet långsiktigt

Vattenbristläget 21oktober
Information om risk för
vattenbrist tas fram i
samverkan mellan SGU och
SMHI. Syftet med tjänsten är
att ge en överblick hur
tillgången på vatten är på en
övergripande skala.

Från SGU
Från SMHI
Generell risk för vattenbrist

Nytt regeringsuppdrag N2019/01827/DL, samordnas av
länsstyrelsen i Kalmar län
Kartlägg och analysera
vattensituationen
1. Hur påverkar vattensituationen förutsättningarna att tillgodose
invånarnas behov av dricksvatten
2. Hur påverkar vattensituationen olika sektorer, inkl samhällsviktig
verksamhet samt natur- och kulturmiljöer
3. Vilken förmåga finns att förebygga, motstå och hantera en
vattenbristsituation.

Sammanfattning (juli)
• Förutsättningarna att tillgodose invånarna med dricksvatten vid en
vädermässigt normal sommar anses vara fortsatt god i hela
landet.
• 3 av 21 Länsstyrelser meddelar att det vid en fortsatt varm och
torr sommar finns risk för vattenbrist i hela eller delar av länet.
Hälften (10 st) av länen uppger att det föreligger liten risk/risk i
begränsade områden.
• Enskilda och mindre vattentäkter, lantbruket inberäknat, löper
större risk att påverkas av aktuell vattensituation vid varmt och
torrt väder.
• Vattenbristen 2018 har satt spår i naturen och kulturlandskapet.
Inventering av skadorna pågår, men vattenlevande organismer,
skogen och lantbruket uppges vara särskilt påverkat.

Denna förvaltningscykel
Ny riskbedömning: risk för låga grundvattennivåer
Förra förvaltningscykeln

Var behövs först mer övervakning
(och var behövs åtgärder direkt)?
Preliminära resultat av riskbedömningen
Vattendistrikt Kvalitet Kvantitet
Bottenviken
54 (26) 1 (1)
Bottenhavet
195 (50) 11(1)
Norra Östersjön
326 (186) 43 (16)
Södra Östersjön
321 (110) 153 (121)
Västerhavet
273 (86) 30 (13)
Summa
1169 (458) 238 (149)
* Anges som totala antalet förekomster i risk. Siffran i parentes anger förekomster i risk med
krav på fysisk åtgärd.

Återrapportering för 2018
Centrala myndigheter
• 23 av 36 åtgärder i tid
• Kraftsamling behövs
Länsstyrelserna
• Miljökvalitetsnormerna som
prioriteringsgrund för tillsyn
• Satsning på vattenskydd
Kommunerna
• Miljökvalitetsnormerna som
prioriteringsgrund
• Satsningar på små avlopp
Länk till rapporten

Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla
vägledning för inrättande, tillsyn och förvaltning av
vattenskyddsområden.
Länsstyrelserna ska prioritera/förstärka arbetet
med inrättande av vattenskyddsområden samt ge
kommunerna stöd och råd vid inrättande av
vattenskyddsområde.
Kommunerna ska tillse att vattenskyddsområden
inrättas
Central
vägledning
Regional
vägledning,
beslutande
Lokal tillsyn,
skyddsarbete
Dricksvattenskydd

Kommuner: Dricksvattenskydd
10%
(30%)
61%
(44%)
29%
(26%)
Vattentäkter med fullgott
skydd
Vattentäkter med skydd
som behöver revideras
Kommunala vattentäkter
utan skydd
27%
(44%)
73%
(56%)
Vattentäkter med
tillstånd för uttag
Vattentäkter utan
tillstånd för uttag
Kommuner: Tillstånd vattenuttag

Läns-
styrelsernas
arbete med
vatten-
försörjnings
planer
Status för plan Samverkan med
kommunerna?
Beslutsår
Blekinge Klar Ja 2019
Dalarna Klar Ja 2012
Gotland Klar Ja 2018
Gävleborg Klar Ja 2015
Halland Påbörjad Ja
Jämtland Klar Ja 2015
Jönköping Under revidering Ja 2015
Kalmar Under revidering Ja 2013
Kronoberg Under revidering Ja 2012
Norrbotten Klar Ja 2014
Skåne Under revidering Ja 2012
Stockholm Klar Ja 2018
Södermanland Påbörjad Ja
Uppsala Påbörjad Ja
Värmland Påbörjad Ja
Västerbotten Klar Ja 2013
Västernorrland Klar Ja 2016
Västmanland Påbörjad Ja
Västra Götaland Påbörjad Ja
Örebro Påbörjad Ja
Östergötland Under revidering Ja 2014

Kommunerna och
vattenförsörjningsplaner
Har kommunen arbetat in den
regionala vattenförsörjningsplanen
i översiktsplanen?

Vad behövs mer?

Vattenuttag – information saknas
Observera att uppgifter saknas från Uppsala, Stockholm och Halland.

Läget per avrinningsområde önskvärt
Vattendragsmodell för Emåns avrinningsområde
Olika scenarier
• Återskapa effekten av försvunna våtmarker
• Ca 10 större våtmarksområden placeras ut i landskapet
• Påverkan på flödesregim och fördröjande effekt
• Effekten vid t.ex. intensiv nederbörd samt torrperiod
• Effekter av olika skyddsåtgärder

Bättre koll på koppling mellan yt-
och grundvatten
Geologiska och
hydrologiska förutsättningar
är olika
Grundvatten – ytvatten ofta
är samma vatten
Ca 70 % av den
kommunala
vattenförsörjningen
baseras på ytvatten.

• Ökad temperatur
• Förändrade nederbördsmönster
• Fler extrema vädersituationer och
snabba förändringar
• Ökat vattenbehov: befolkning, turism,
livsmedelsindustri
• Risk för torka och vattenbrist
Effekter av förändrat klimat
Regionala analyser med större
träffsäkerhet behövs

Klimatanpassad lagstiftning
Mer vatten i landskapet
• Tidsbegränsade tillstånd för
vattenuttag genom en nationell
plan för omprövning
• Krav på att peka ut områden där
översvämning tillåts
• Regelverk som
kräver/stimulerar anpassad
dränering i vissa områden
• Möjlighet att fånga flödestoppar
med villkor anpassade till lokala
flödesregimer

Behov av samordnad styrning som
utgår från vattnets geografi
Nationellt
• En övergripande nationell vattenförsörjningsplan
• Statligt stöd för större kommunövergripande
investeringar i vattenförsörjningsinfrastruktur
Distriktsnivå
• Samordnad planering utifrån avrinningsområden
respektive grundvattenmagasin
Lokalt
• Krav på mellankommunal samverkan

Behov av nya redskap inom
vattenförvaltning
• Kvantitativ status som en del av
miljökvalitetsnormerna enligt samma regelsystem som
för kvantitativ status för grundvatten
• Uppdrag inom vattenförvaltningen att ta fram särskilda
åtgärdsprogram för vattenbrist/torkaplaner för
vattendistrikten i Sverige
•
•

Tack!